Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötlands kommuner 2015 Tandhälsorapport Centrum för hälso- och vårdutveckling Linköping juli 2016 Kerstin Aronsson, AnneLie Johansson och Caroline Blomma, tandvårdsenheten www.regionostergotland.se
Innehållsförteckning INLEDNING... 1 SAMMANFATTNING 2015... 2 SLUTSATS... 3 BOXHOLMS KOMMUN... 4 FINSPÅNGS KOMMUN... 6 KINDA KOMMUN... 8 LINKÖPINGS KOMMUN... 10 MJÖLBY KOMMUN... 11 MOTALA KOMMUN... 14 NORRKÖPINGS KOMMUN... 16 SÖDERKÖPINGS KOMMUN... 17 VADSTENA KOMMUN... 20 VALDEMARSVIKS KOMMUN... 22 YDRE KOMMUN... 24 ÅTVIDABERGS KOMMUN... 26 ÖDESHÖGS KOMMUN... 28 ÖSTERGÖTLAND... 30 ÖVERSIKT ÖVER KOMMUNERNA I ÖSTERGÖTLAND... 32
Inledning Tandhälsodata för och ungdomar har sammanställts varje år sedan 1994. Materialet presenteras i två rapportserier: Tandhälsan hos och ungdomar, 3-19 år i Östergötlands kommuner 2015 och Uppföljning av tandhälsan hos och ungdomar i Östergötland år 1994-2015. Syftet med rapporterna är att ge underlag för såväl diskussioner och vidare analys i tandvårdsverksamheterna, som planering, uppföljning och utvärdering av - och ungdomstandvård i Östergötland, på olika ledningsnivåer. I 2015 års tandhälsorapport har även uppföljning av självupplevd oral hälsa hos 19-åringar lagts in för att komplettera bilden. Rapporten Tandhälsan hos och ungdomar, 3-19 år i Östergötlands kommuner innefattar: Översikt över tandhälsan i Östergötlands tretton kommuner Översikt över tandhälsan i hela Östergötland Andel av åldersgrupperna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år som undersökts och registrerats avseende tandhälsa Andel av en och ungdomarna som får sin vård inom folktandvården respektive privattandvården Andel av ungdomarna, 16 och 19 år, som inte använder tobak Fluoridhalt i kommunalt dricksvatten respektive privata brunnar Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar i Östergötland Tandhälsa mäts med variabler som definierats av världshälsoorganisationen WHO: D Decayed Karierad tand eller tandyta M Missing Tand eller tandyta som saknas på grund av karies F Filled Tand eller tandyta som har fyllning, utförd på grund av karies T Tooth Tand S Surface Tandyta a approximal Tandyta som gränsar till nästa tand i tandbågen, kontaktyta Variabler som avser mjölktänder skrivs med gemener och variabler som avser permanenta tänder skrivs med versaler. I denna sammanställning används indexen: dmft: antal mjölktänder som har kariesangrepp, fyllning eller förlorats på grund av karies. DFT: antal permanenta tänder som har kariesangrepp eller fyllning på grund av karies. 1
Sammanfattning 2015 Tandhälsa Tandhälsan hos och ungdomar i Östergötland är mycket god men stora individuella och lokala skillnader förekommer. I små kommuner är antalet litet och några få individer ger stor inverkan på procentuell fördelning, därför kan förändringar se stora ut mellan åren. I de stora kommunerna jämnas svängningarna ut av det större invånarantalet. Andelen treåringar som bedömts som kariesfria (dmft=0) i mjölktandsbettet var 93 procent, (min 91 procent, max 97 procent). Kariesdiagnostiken för treåringar bör bedömas som något osäker av flera skäl. Det kan vara svårt att göra en fullständig och noggrann undersökning av små som inte är vana vid tandvårdssituationen. De primära kindtänderna har nyligen brutit fram i munnen och tidiga skador kan vara svåra att upptäcka. Det finns därför skäl att misstänka att andelen kariesfria treåringar är något överskattad. Vid sex års ålder hade andelen kariesfria sjunkit till 75 procent, (min 71 procent, max 90 procent). Från sju år och uppåt rapporteras endast kariessituationen i det permanenta bettet. Det kan därmed förekomma kariesskador i mjölktänderna även om individen rapporteras som kariesfri i permanenta bettet. Vid nio års ålder rapporterades 81 procent som kariesfria (DFT=0) i permanenta bettet, (min 74 procent, max 94 procent). Vid nitton års ålder hade andelen kariesfria (DFT=0) i permanenta bettet sjunkit till 35 procent, (min 25 procent, max 40 procent). Täckningsprocent Begreppet täckningsprocent avser andelen i en åldersgrupp som undersökts och fått registrering av tandhälsodata, beräknat på samtliga befintliga i åldersgruppen, boende i respektive kommun. En låg täckningsprocent kan bero på att en inte kommit till tandvård eller att en fått sin tandvård i en grannkommun eller intilliggande län. Täckningsprocenten kan bli högre än 100 procent om från andra kommuner fått sin tandvård utförd i den aktuella kommunen. Täckningsprocenten för hela länet är hög i åldrarna 3, 6, 9, 12 och 16 år, 92-94 procent. Andelen undersökta 3- och 6-åringar har i 2015 års sammanställning ökat kraftigt, medan andelen undersökta 19-åringar ligger kvar på en lägre nivå, 83 procent, (min 76 procent, max 94 procent). Den lägre täckningen för 19-åringar kan till stor del förklaras av utflyttning från, och inflyttning till länet pga. universitetsstudier vid höstterminens början. De som flyttat in till länet kan ha fått sin 19- årsundersökning innan de flyttat, eller har inte hunnit bli registrerade för tandvård i Östergötland. 2
Vårdgivare Huvuddelen av en och ungdomarna, 86 procent, får sin undersökning och behandling i Folktandvården, (min 82 procent, max 96 procent). Andelen och ungdomar som anlitar privattandvården ökar med stigande ålder från 9 procent för treåringarna till 18 procent för nittonåringarna. Tobaksbruk Tobaksbruket hos nittonåringar har ökat något jämfört med 2013. (Uppgift saknas för 2014). Andelen sextonåringar i Östergötland, som använder tobak, är 6 procent (min 1 procent, max 12 procent) och ökar till 22 procent (min 19 procent, max 31 procent) hos nittonåringarna. Det betyder att andelen ungdomar som röker och/eller snusar mer än tredubblas mellan sexton och nitton års ålder. Fluoridhalt i vatten Fluoridhalten kontrolleras fortlöpande i länets kommunala dricksvattentäkter. Familjer med privata brunnar erbjuds avgiftsfri provtagning om fluoridhalten är okänd och familjen har små. Vid fluoridhalt runt 1 ppm har vattnet god kariesförebyggande effekt. Vid låga fluoridhalter försvinner den kariesskyddande egenskaperna och vid förhöjda fluoridhalter föreligger ökad risk för mineraliseringsstörningar i form av fläckar eller gropar som kan uppstå då emaljen bildas. I Östergötland varierade fluoridhalterna i kommunalt dricksvatten 2015 mellan < 0,1 och 1,4 ppm och i de 265 st privata brunnar som undersökts under året, mellan 0,0 och 12,5 ppm. Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten ligger på ungefär samma nivåer som 2014. Lägst fluoridhalt i kommunalt dricksvatten hade Åtvidaberg och Vadstena med 0,1-0,2 ppm. Högst fluoridhalt hade vissa delar av Mjölby, Ydre och Ödeshög med upp till 1,4 ppm. Den högsta fluoridhalten 12,5 ppm uppmättes i Norrköping, i en privat brunn. Familjer med förhöjda fluoridhalter i dricksvatten får råd om hur de ska förfara för att undvika emaljskador hos en. Vid låga fluoridhalter lämnas för närvarande inte några generella anvisningar för kariesförebyggande åtgärder. Slutsats Tandhälsan hos de flesta en och ungdomarna i Östergötland är god, men det kvarstår fortfarande ett antal utmaningar för tandvården: Kariesutvecklingen i mjölktandsbettet går snabbt mellan 3 och 6 års ålder Andelen kariesfria ungdomar minskar kraftigt upp till 19 års ålder Tobaksbruket hos nittonåringarna ökar jämfört med 2013, och andelen ungdomar som börjar använda tobak mer än tredubblas, under perioden 16 till 19 år Tandhälsodata saknas för 17 procent av 19-åringarna. 3
BOXHOLMS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 48 92 53 52 96 6 43 90 47 48 94 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 44 86 54 51 94 12 28 65 47 43 91 16 32 59 58 54 93 19 25 37 72 67 93 4
Andel med privattandvård 3 3 6 6 5 10 9 4 8 12 6 14 16 4 7 19 3 4 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 36 88 19 46 81 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,5 0,8 0,3 2,1 10 2001 0,5 0,8 0,1 1,8 12 2002 0,5 0,6 <0,1 1,7 8 2003 0,5 0,6 0,7 0,7 3 2004 0,5 0,7 1,1 1,8 4 2005 0,2 0,8 <0,1 0,8 5 2006 0,4 0,7 0,2 2,3 16 2007 0,6 0,8 0,2 1,8 5 2008 0,6 0,8 0,2 1,8 27 2009 0,6 0,9 0,2 2,1 14 2010 0,6 0,5 2,7 16 2011 0,6 0,1 1,5 13 2012 0,6 0,2 2,0 13 2013 0,6 0,1 2,4 18 2014 0,6 0,3 1,2 9 2015 0,6 0,1 2,4 6 Andelen kariesfria 6-åringar har ökat stort, från 72 procent 2014 till 90 procent 2015. Även 16-åringar har god tandhälsa jämfört med övriga länet. Andelen kariesfria 19- åringar har minskat. Täckningsprocenten har ökat kraftigt till mellan 91 och 96 procent i alla åldersgrupperna. Tobaksbruket har ökat, framför allt hos 16-åringarna, från 4 procent 2013 till 12 procent 2015. Andelen privattandvård för 19-åringarna ligger näst lägst i länet. Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är relativt låg. 5
FINSPÅNGS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 216 95 252 227 90 6 164 71 254 232 91 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 156 75 228 207 91 12 149 71 231 211 91 16 81 46 197 175 89 19 67 33 238 203 85 6
Andel med privattandvård 3 10 4 6 25 11 9 21 10 12 34 16 16 17 9 19 21 10 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 160 94 19 136 72 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0 0,7 0 6,7 33 2001 0 0,7 0 7,4 24 2002 <0,1 0,5 <0,1 7,4 12 2003 <0,1 0,5 <0,1 6,7 27 2004 <0,1 0,4 <0,1 6,7 25 2005 <0,1 0,3 <0,1 2,6 29 2006 <0,1 0,5 <0,1 6,7 22 2007 <0,1 0,5 <0,1 6,4 22 2008 <0,1 0,5 0,1 1,7 37 2009 <0,1 0,5 0,2 1,8 25 2010 <0,1 0,5 0,4 1,1 12 2011 0,1 1,0 0,1 4,5 17 2012 <0,1 0,7 0,2 3,1 26 2013 <0,1 0,7 0,1 2,9 21 2014 <0,1 0,5 0,1 3,6 16 2015 <0,1 0,5 0,1 1,8 9 Andelen kariesfria 12-åringar har ökat med 5 procentenheter sedan 2014. Andelen kariesfria 19-åringar visar en stabilt ökande trend de senaste sex åren. Täckningsprocenten för 3-9-åringar har ökat, men har minskat för 16 19-åringar. Tobaksbruket har ökat något. Relativt låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 7
KINDA KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 107 97 112 110 98 6 81 78 113 104 92 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 98 82 129 119 92 12 73 66 120 111 93 16 39 46 88 84 95 19 38 40 103 94 91 8
Andel med privattandvård 3 3 3 6 3 3 9 7 6 12 6 5 16 2 2 19 8 8 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 78 96 19 60 69 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0 1,0 0,1 2,1 48 2001 0 1,0 0,1 1,5 18 2002 0,2 0,8 0,2 2,0 18 2003 0,2 1,0 <0,1 2,3 19 2004 0,2 0,7 0,1 1,8 20 2005 <0,1 0,5 0,2 1,8 7 2006 <0,1 0,9 0,3 1,9 16 2007 0,1 1,0 <0,1 1,7 15 2008 0,2 1,0 0,2 1,7 8 2009 0,2 1,0 0,1 3,2 16 2010 0,2 1,0 0,3 1,4 14 2011 0,2 1,0 0,2 2,3 10 2012 0,2 1,0 0,2 1,8 31 2013 0,2 1,0 0,1 1,8 5 2014 0,2 1,0 0,2 2,6 23 2015 0,2 1,0 0,2 2,3 16 Tandhälsan är god hos de yngsta, 3-9 år, och hos 19-åringar. Täckningsprocenten är hög i alla åldrar. Andelen privattandvård är låg. Markant ökning av tobaksbruket hos 19-åringar med 13 procentenheter till 31 procent, jämfört med 18 procent år 2013. Låg till optimal fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 9
LINKÖPINGS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 1585 93 1883 1704 90 6 1344 76 1851 1763 95 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 1340 83 1746 1607 92 12 1026 68 1643 1510 92 16 732 50 1553 1467 94 19 542 35 2017 1546 77 10
Andel med privattandvård 3 179 10 6 221 12 9 261 16 12 239 16 16 266 18 19 306 20 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 1326 96 19 1195 81 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,1 0,2 0,1 3,7 113 2001 0,1 0,2 0,1 3,9 112 2002 0,1 0,2 <0,1 6,1 119 2003 0,1 0,2 <0,1 6,4 114 2004 <0,1 0,2 <0,1 5,2 88 2005 <0,2 0,2 0,1 5,4 100 2006 <0,2 0,3 0,1 5,1 91 2007 <0,3 0,4 <0,1 3,7 57 2008 0,2 0,3 0,1 5,0 119 2009 0,2 0,3 0,1 3,0 86 2010 0,2 0,3 0,1 3,2 78 2011 0,2 0,3 0,2 3,7 102 2012 0,2 0,3 0,1 6,4 83 2013 0,2 0,3 0,1 2,3 92 2014 0,2 0,1 5,4 75 2015 0,2 0,5 0 4,2 68 Tandhälsan är likvärdig med länet. Inga större förändringar de senaste åren. Hög täckningsprocent i alla åldrar 90-95 procent, utom hos 19-åringarna där den sjunker till 77 procent. Andelen privattandvård är relativt hög. Tobaksbruket är något lägre än i övriga länet. Relativ låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 11
MJÖLBY KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 248 91 292 272 93 6 236 78 325 303 93 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 251 80 337 312 93 12 179 64 300 278 93 16 111 44 273 255 93 19 98 35 311 280 90 12
Andel med privattandvård 3 26 10 6 38 13 9 61 19 12 58 21 16 55 21 19 56 20 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 235 95 19 188 72 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0 1,0 0,1 2,1 48 2001 0 1,0 0,1 4,2 41 2002 0,2 1,3 <0,1 4,1 42 2003 0,2 0,6 <0,1 4,2 43 2004 <0,1 0,6 0,1 3,6 36 2005 0,2 0,6 0,1 3,6 42 2006 0,2 1,4 <0,1 3,1 56 2007 0,3 1,3 0,1 2,2 27 2008 0,3 1,4 0,1 3,4 52 2009 0,2 1,3 0,1 3,0 61 2010 0,2 1,2 0,2 2,3 45 2011 0,2 1,4 0,1 2,1 43 2012 0,3 1,4 0,1 1,8 41 2013 0,3 1,4 0,1 2,3 44 2014 0,3 1,3 0,2 2,8 30 2015 0,2 1,4 0,1 2,8 30 Tandhälsan är medelgod. God täckningsprocent i alla åldrar. Andel privattandvård är relativt hög. Tobaksbruket hos nittonåringarna har ökat med 13 procentenheter, från 15 procent 2013 till 28 procent, 2015. Låg till relativt hög fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 13
MOTALA KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 404 93 475 434 91 6 320 74 477 433 91 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 348 79 473 441 93 12 338 70 523 482 92 16 197 51 437 387 89 19 163 36 519 455 88 14
Andel med privattandvård 3 49 11 6 64 15 9 73 16 12 78 16 16 72 18 19 88 19 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 339 95 19 333 79 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0 0,4 0 2,1 37 2001 0 0,4 0,1 5,7 26 2002 <0,1 0,5 <0,1 5,6 35 2003 <0,1 0,5 <0,1 6,3 33 2004 <0,1 0,4 0,1 4,8 35 2005 <0,1 0,7 <0,1 5,6 36 2006 <0,1 0,4 0,1 4,7 29 2007 <0,1 0,6 <0,1 2,7 19 2008 0,1 0,7 0,1 3,2 22 2009 0,1 0,5 0,3 1,8 8 2010 0,1 0,6 0,1 2,0 26 2011 0,1 0,6 0,1 1,5 16 2012 0,1 0,6 0,1 3,0 34 2013 0,1 0,6 0,3 6,6 19 2014 0,2 0,6 0,4 1,5 23 2015 0,1 0,6 0 7,5 25 Tandhälsan är medelgod och har förbättrats för nittonåringarna sedan 2014. Täckningsprocenten är hög. Hos 3-åringar har täckningsprocenten ökat med 10 procentenheter mellan 2014 och 2015. Tobaksbruket motsvarar medelvärdet för länet. Relativ låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 15
NORRKÖPINGS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 1527 93 1744 1636 94 6 1139 71 1713 1604 94 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 1244 81 1645 1531 93 12 954 67 1503 1424 95 16 627 47 1439 1337 93 19 506 37 1576 1377 87 16
Andel med privattandvård 3 149 9 6 175 11 9 226 15 12 237 17 16 241 18 19 264 19 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 1144 93 19 985 77 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,1 1,3 0 5,2 72 2001 0,1 1,3 0 3,1 69 2002 0,1 1,3 <0,1 5,2 95 2003 0,1 0,9 <0,1 2,7 55 2004 0,1 1,3 <0,1 3,2 73 2005 0,1 0,9 0,1 2,2 48 2006 0,1 1,2 0,2 3,6 83 2007 0,1 1,4 0,1 1,9 49 2008 0,1 0,9 0,1 13,0 88 2009 0,1 1,3 0,1 4,5 80 2010 0,1 1,3 0,1 5,0 92 2011 0,1 1,3 0,1 2,9 82 2012 <0,1 1,3 0,2 3,3 97 2013 <0,1 0,8 0,1 5,1 75 2014 <0,1 0,8 0,1 2,5 79 2015 <0,1 0,8 0,1 12,5 68 Tandhälsan har förbättrats något för 6- och 16-åringar men ligger totalt något under medelvärdet för länet. Täckningsprocenten är hög men något lägre för 19-åringar. Andelen privattandvård ligger något över medelvärdet för länet. Tobaksbruket är något högre än medelvärdet för länet. Relativ låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 17
SÖDERKÖPINGS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 158 97 181 163 90 6 135 82 171 164 96 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 125 83 156 150 96 12 116 70 172 166 97 16 84 58 158 146 92 19 42 33 143 128 90 18
Andel med privattandvård 3 20 12 6 26 15 9 33 22 12 30 18 16 36 24 19 19 15 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 132 99 19 99 81 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,2 1,7 0,3 2,3 15 2001 0,2 1,7 0 6,6 16 2002 0,4 1,7 0,1 1,5 28 2003 0,2 1,7 0,1 2,1 16 2004 0,1 0,7 0,1 2,0 13 2005 0,1 0,4 0,2 2,3 27 2006 0,2 0,6 0,2 2,1 16 2007 0,2 0,7 0,1 0,7 12 2008 0,3 0,9 0,3 3,3 45 2009 0,3 0,9 0,2 3,0 24 2010 0,3 0,9 0,2 1,3 22 2011 0,3 0,9 0,1 2,6 15 2012 0,3 1,0 0,2 1,2 33 2013 0,3 0,9 0,2 1,0 23 2014 0,3 0,9 0,1 2,3 28 2015 <0,1 0,9 0,2 1,0 9 Tandhälsan är fortfarande god trots att andelen kariesfria minskat något i jämförelse med 2014. Täckningsprocenten är hög men något lägre är 2014, då täckningsprocenten låg på över 100 procent. Andelen privattandvård är hög. Tobaksbruket har minskat markant i jämförelse med 2013. Låg till nästan optimal fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 19
VADSTENA KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 66 96 75 69 92 6 34 77 47 44 94 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 46 81 58 57 98 12 68 72 98 95 97 16 37 49 79 75 95 19 25 40 69 62 90 20
Andel med privattandvård 3 6 9 6 3 7 9 1 2 12 11 12 16 9 12 19 6 10 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 72 96 19 43 72 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 <0,1 0,1 1,4 9 2001 <0,1 0,2 2,2 9 2002 0,1 0,2 <0,1 2,1 9 2003 0,1 0,2 0,1 2,3 9 2004 <0,1 0,1 1,3 10 2005 <0,1 0,1 2,3 12 2006 <0,1 0,1 0,3 0,4 2 2007 0,1 0,2 1,1 3 2008 0,1 0,9 4 2009 0,1 0,2 0,6 1,5 4 2010 0,1 0,2 0,1 1,5 8 2011 0,1 0,2 0,1 5,7 8 2012 0,2 0,2 0,7 3 2013 0,1 0,2 0,2 0,7 5 2014 0,2 0,2 1,3 12 2015 0,1 0,3 1,0 3 Liten kommun som visar stora svängningar i tandhälsan genom åren. Fortfarande relativt god tandhälsa som har förbättrats för 3- och 19-åringar men försämrats för 6-16-åringar. Hög täckningsprocent trots att täckningsprocenten minskat med 10 procentenheter för 19-åringar mellan 2014 och 2015. Antalet 19-åringarna var också 30 procent färre än 2014. Låg andel privattandvård. Tobaksbruket hos 16-åringarna har minskat betydligt, 8 procentenheter, sedan 2013 men ökat i motsvarande grad för 19-åringar. Mycket låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 21
VALDEMARSVIKS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 51 93 68 55 81 6 45 80 68 56 82 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 51 82 71 62 87 12 40 70 61 57 93 16 33 48 78 69 88 19 16 25 83 63 76 22
Andel med privattandvård 3 4 7 6 3 5 9 3 5 12 13 23 16 20 29 19 12 18 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 57 93 19 41 68 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,1 0,9 0 2,2 13 2001 0,1 0,9 0,1 6,6 12 2002 0,1 0,6 0,4 6,6 8 2003 0,1 0,6-0,2 0,6 3 2004 <0,1 0,6 0,1 6,6 11 2005 <0,1 1,0 0,1 1,3 16 2006 <0,1 1,0 <0,1 4,1 15 2007 <0,1-0,9 <0,1 2,3 14 2008 <0,1 1,0 0,1 3,9 11 2009 <0,1 1,0 0,2 1,2 10 2010 <0,1 0,8 1,0 1,8 5 2011 <0,1 0,7 0,2 2,4 7 2012 <0,1 0,2 0,3 1,1 13 2013 <0,1 0,7 0,1 2,6 18 2014 <0,1 0,6 0,1 1,8 19 2015 <0,1 0,6 0,1 1,5 9 Tandhälsan är medelgod utom hos 19-åringarna där den har försämrats med 19 procentenheter mellan 2014 och 2015 och visar stora svängningar mellan de senaste åren. Täckningsprocenten har ökat kraftigt men ligger fortfarande under länets medelvärde. Andelen privattandvård är hög hos 12 19-åringarna. Tobaksbruket för 16-åringar har minskat. Relativt låg fluoridhalt i kommunalt dricksvatten. 23
YDRE KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 32 97 39 33 85 6 33 80 45 41 91 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 31 94 34 33 97 12 23 77 32 30 94 16 22 56 41 39 95 19 9 26 36 34 94 24
Andel med privattandvård 3 0 0 6 2 5 9 3 9 12 3 10 16 0 0 19 1 3 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 34 92 19 24 80 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,2 1,1 0 1,9 19 2001 0,2 1,1 0,2 1,4 17 2002 0,3 1,1 0,1 2,2 13 2003 <0,1 1,0 <0,1 2,0 19 2004 <0,1 1,0 0,1 1,7 14 2005 <0,1 1,0 <0,1 1,8 26 2006 <0,1 0,6 <0,1 2,2 11 2007 0,3 0,8 <0,1 1,8 11 2008 <0,1 0,8 0,1 1,4 14 2009 0,3 1,1 0,1 0,6 4 2010 0,3 1,1 0,2 1,7 4 2011 0,3 1,4 0,1 1,3 8 2012 0,3 1,4 0,2 1,9 11 2013 0,3 1,3 0,2 1,8 23 2014 0,3 1,3 0,2 2,0 14 2015 0,3 1,3 0,6 1,7 6 Tandhälsan är mycket god utom för 19-åringarna där den ligger 9 procentenheter lägre än länet. Antalet 19-åringar är också mycket lågt. Hög täckningsgrad, en ökning med 25 procentenheter för 3-åringarna. Låg andel privattandvård. Tobaksbruket minskar framför allt hos 19-åringarna. Fluoridhalten är låg till något över optimal i kommunalt dricksvatten. 25
ÅTVIDABERGS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 105 93 123 113 92 6 92 79 125 116 93 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 101 74 149 137 92 12 75 64 125 118 94 16 60 48 140 126 90 19 35 29 144 121 84 26
Andel med privattandvård 3 13 11 6 11 9 9 14 10 12 19 16 16 20 16 19 21 17 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 113 90 19 89 74 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,2 1,9 0,2 2,0 12 2001 0,2 1,9 0 2,2 15 2002 0,1 0,7 <0,1 1,6 10 2003 0,1 0,7 0,1 1,5 18 2004 0,1 0,7 0,1 2,7 16 2005 <0,1 0,4 0,1 3,2 17 2006 <0,1 0,4 0,1 3,6 18 2007 <0,1 1,5 <0,1 3,2 17 2008 0,1 0,4 0,2 3,4 19 2009 0,1 0,3 0,5 3,8 17 2010 0,1 0,3 0,3 1,2 14 2011 0,1 0,3 0,7 2,0 11 2012 <0,1 0,4 0,2 1,4 13 2013 <0,1 0,4 0,2 3,3 18 2014 <0,1 0,2 0,2 1,9 15 2015 <0,1 0,2 0,2 2,8 9 Tandhälsan ligger något under länsmedelvärdet och har försämrats med 11 procentenheter för 19-åringarna. Täckningsprocenten har förbättrats för 3-9-åringarna men har minskat för 16-och 19- åringarna. Andelen privattandvård ligger som länsmedelvärdet. Tobaksbruket är något högre än för länet och har ökat för 16-åringar. Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är mycket låg. 27
ÖDESHÖGS KOMMUN Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 45 96 53 47 89 6 34 72 47 47 100 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 47 77 62 61 98 12 38 73 56 52 93 16 26 47 56 55 98 19 18 32 65 57 88 28
Andel med privattandvård 3 2 4 6 0 0 9 4 7 12 5 9 16 7 13 19 8 14 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 51 96 19 44 80 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0,2 1,2 0,3 0,6 5 2001 0,2 1,2 0,2 1,3 4 2002 0,2 1,2 0,1 0,8 7 2003 0,1 1,0 0,2 1,3 4 2004 0,1 1,0 0,1 1,6 7 2005 <0,1 0,8 0,2 1 2006 0,1 0,6 0,3 1 2007 <0,1 1,2 0,2 1,2 6 2008 <0,1 1,2 0 2009 0,1 1,3 0,4 2,0 9 2010 0,1 1,2 0,2 1,2 2 2011 0,1 1,3 0,8 1,4 3 2012 0,1 1,3 0,7 0,9 2 2013 0,1 1,3 0,2 0,7 6 2014 0,2 1,3 0,1 1,4 8 2015 0,1 1,4 0,1 1,3 6 Tandhälsan har försämrats med 17-18 procentenheter för 6- och 9-åringar mellan 2014 och 2015, men små kullar kan ge stora svängningar från år till år. Täckningsprocenten har ökat, framförallt för 3- och 6-åringar men har gått ner med 12 procentenheter för 19-åringar sedan 2014. Låg andel privattandvård. Tobaksbruket har minskat markant sedan 2013 och ligger under medelvärdet för länet. Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten är låg till något mer än optimalt. 29
ÖSTERGÖTLAND Kariesfria i mjölktandsbettet, dmft=0 3 4592 93 5351 4915 92 6 3700 75 5287 4955 94 Kariesfria i permanenta bettet, DFT=0 9 3882 81 5142 4768 93 12 3107 68 4911 4577 93 16 2081 49 4597 4269 93 19 1584 35 5376 4487 83 30
Andel med privattandvård 3 464 9 6 576 12 9 711 15 12 739 16 16 749 17 19 813 18 Tobaksfria ungdomar, Tobak=0 16 3777 94 19 3283 78 Fluoridhalt, ppm, 2000-2015 År Kommunalt dricksvatten Privata brunnar Antal privata brunnar 2000 0 1,9 0 6,7 434 2001 0 1,9 0 7,4 375 2002 <0,1 1,7 <0,1 7,4 404 2003 <0,1 1,7 <0,1 6,7 363 2004 <0,1 1,3 <0,1 6,7 352 2005 <0,1 1,0 <0,1 5,6 366 2006 <0,1 1,4 <0,1 6,7 376 2007 <0,1 1,5 <0,1 6,4 259 2008 <0,1 1,4 0,1 13,0 445 2009 <0,1 1,3 0,1 4,5 358 2010 <0,1 1,3 0,1 5,0 338 2011 <0,1 1,4 0,1 5,7 335 2012 <0,1 1,4 0,1 6,4 400 2013 <0,1 1,4 0,1 6,6 367 2014 <0,1 1,3 0,1 5,4 351 2015 <0,1 1,4 0 12,5 265 Tandhälsan i Östergötland ligger något under medelvärdet för hela Sverige (2013). Täckningsprocenten har förbättrats mellan 2014 och 2015 framförallt för 3- åringar. 19-åringar ligger kvar på 83 procent. Andelen privattandvård är oförändrad från 2014. Tobaksbruket visar en svag uppgång för 19-åringar. Fluoridhalten i kommunalt dricksvatten varierar mellan 0,1 och 1,4 ppm. 31
Översikt över kommunerna i Östergötland 32
Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar i Östergötland Inledning Sedan 2004 ska samtliga ungdomar Östergötland i samband med revisionsundersökningen vid 19års ålder erbjudas att fylla i en enkät om självupplevd tandhälsa. Behandlande tandläkare fyller i nytillkommen primärkaries approximalt på permanenta tänder, och sedan 2011 också kommuntillhörighet. Enkäten syftar till att vara ett komplement till den mer objektiva epidemiologidata som registreras löpande i samband med revisionsundersökning. Resultaten ger oss en bild av den självupplevda orala hälsan och den självskattade kunskapen om oral hälsa hos individen. Det långsiktiga syftet med enkäten är att identifiera eventuella områden med lägre självskattad kunskap eller lägre självupplevd oral hälsa, och vid behov kunna sätta in riktade insatser. Man kan även se enkäten som en kvalitetskontroll över den tandvård som erbjudits et/ungdomen, och som skall innefatta både sjukdomsbehandling, hälsofrämjande insatser samt ge individen delaktighet och verktyg att göra medvetna val. Sammanfattning 2015 Under 2015 undersöktes 4487 19-åringar, av dessa lämnade 2808 in enkäter vilket motsvarar 63 procent av samtliga undersökta 19-åringar. Analys av resultatet visar att flertalet av våra 19-åringar, 86 procent, är nöjda med sina tänder och sin mun. 41 procent uppger ändå att de haft svårigheter att tugga maten på grund av problem med tänderna eller munnen och 83 procent uppger att de haft besvär med isningar (ilningar). 98 procent av de svarande ansåg att de hade kunskap om hur karies ska undvikas. 8 procent svarar ändå nej på frågan om de vet att det är viktigt att använda fluortandkräm. Fluortandkräm är den bästa egenvården och vikten av denna betonas i SBU-rapporten om karies. Kunskap om varför det blir och hur man undviker tandlossning är generellt låg hos 19-åringarna. Andelen män som anser sig ha kunskap om tandlossning är högre än andelen kvinnor. Kvinnor anser sig, i högre utsträckning än män, veta om vikten av tandkräm. Generellt så anser sig 19-åringarna veta mer om hur man undviker ett sjukdomstillstånd än vad som orsakar det. Att ge kunskap om orsak och dess samband med rekommenderad egenvård kan öka ungdomens motivation att följa de råd som ges. Inga större skillnader i upplevd kunskap kan ses i svaren mellan kommunerna. Resultaten indikerar att vården förefaller ge jämlik information över länet. Andel som är nöjda, helt nöjda eller i stort sett nöjda med sin mun eller sina tänder har viss spridning mellan kommunerna, Ödeshög lägst med 80 procent och Ydre högst med 95 procent. De kommuner som utmärker sig är små kommuner, med ett litet antal ungdomar, vilket ger att några få individer ger stor påverkan på procentuell fördelning varför tolkning bör ske med viss försiktighet. Från Boxholm erhölls inga enkätsvar varför kommunen inte återfinns i följande diagram. Tydliga skillnader kan ses mellan kvinnor och män när det gäller upplevd munhälsa där kvinnor generellt sett är mindre nöjda än män. I frågor som rör den sociala aspekten av oral hälsa uppgav kvinnorna i högre utsträckning än män att de undvikit att skratta, känt sig generade eller skämts för sina tänder eller sin mun. Skillnader mellan könen kan också ses vad gäller funktion, då kvinnor i högre utsträckning än män angav att de besvärades av huvudvärk som de associerade till tänder eller mun. 33
Slutsats Majoriteten av våra 19-åringar är nöjda med sina tänder och sin mun. Kunskap om fluortandkräm kan bli ännu bättre och kunskap om tandlossning kan bli mycket bättre bland våra och unga. Det är av stor vikt att och unga informeras om basprofylax och dess nytta. Många unga har mer eller mindre uttalade besvär av isningar (ilningar) och med svårigheter att tugga på grund av problem med tänderna eller munnen. Många unga, framförallt kvinnor, känner sig generade, skäms över sina tänder och undviker att skratta. Svarsfrekvens Andel inlämnade 19-årsenkäter av totaltantalet undersökta 2004, 2011, 2015 År 2004 2011 2015 Inlämnade enkäter 53 67 63 34
Enkätsvar 2015 totalt samt fördelat på kön. Svaren är sammanställda och redovisas förenklat Svar (Svarskategori) Totalt 2015 Man Kvinna Sammanfattande hälsofråga 1 Generellt, hur nöjd är du med dina tänder och din mun Nöjd 86,4 86,8 85,9 Kunskap 2 Vet du varför det blir hål i en tand? Ja, har kunskap 94,3 94, 0 94,6 3 Vet du hur man undviker att det blir hål i en tand? Ja, har kunskap 98,0 97,9 98,2 4 Vet du varför det blir tandlossning? Ja, har kunskap 50,7 52,3 49,0 5 Vet du hur man undviker tandlossning? Ja, har kunskap 52,2 56,7 47,8 6 Vet du om att det är viktigt att använda fluortandkräm? 7 Har det hänt att du undvikit att skratta på grund av dina tänder eller din mun? 8 Har du känt dig generad över dina tänder eller din mun? 10 Har det hänt att du undvikit ditt normala umgängesliv på grund av dina tänder eller din mun? 9 Har det hänt att du mått dåligt/ skämts på grund av dina tänder eller din mun? 11 Har det hänt att du känt dig nedstämd på grund av dina tänder eller din mun? 12 Svårigheter att tugga mat på grund av problem med tänderna eller munnen? 13 Huvudvärk på grund av problem med tänderna eller munnen? 14 Isningar (ilningar) i tänderna på grund av varm eller kall mat/ dryck? Ja, har kunskap 92,0 89,0 94,0 Socialt relaterat Aldrig 73,9 78,7 69,4 Inte alls 70,6 74,7 66,7 Aldrig 96,6 96,9 96,3 Livskvalitet Aldrig 71,2 77,4 65,2 Aldrig 77,9 81,4 74,5 Funktion Aldrig 58,5 59,5 57,4 Aldrig 77,8 84,9 70,9 Aldrig 17,2 17,3 17,2 35
36
37
Centrum för hälso- och vårdutveckling Region Östergötland Gasverksgränd 2 581 85 Linköping Telefon: 010-103 02 40 chv@regionostergotland.se www.regionostergotland.se Region Östergötland, kommunikationsenheten 2016