Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp

Kvidinge avloppsreningsverk Åstorp Miljörapport 2013 1 (33)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 Organisation... 4 Tillsynsmyndighet... 5 Verksamhetsområde... 5 Kvidinge avloppsreningsverk... 5 Ledningsnät... 9 GÄLLANDE BESLUT... 10 Tillståndsbeslut... 10 Uppfyllandet av gällande villkor... 10 Beaktande av hänsynsreglerna... 15 Anmälningsärenden... 17 EGENKONTROLL... 17 Kontrollprogram/Mätprogram... 17 Recipientkontroll... 18 UTSLÄPPSDATA ÅR 2012... 18 Driftförhållanden... 18 Utsläppskontroll... 18 Bräddning vid anläggning... 23 Bräddning på ledningsnät... 23 Slamkvalitet... 23 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING... 24 Förbrukning av kemiska produkter... 24 Elförbrukning... 24 Hantering av rens och sand samt annat avfall... 24 Inledning... 25 Utvecklingsarbete på NSVA... 25 Samverkan med andra... 26 NSVA på NORDIWA... 27 Projekt... 27 Examensarbeten... 29 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE... 31 Verksamhetsledningssystem... 31 Uppströmsarbete... 31 2 (33)

... 33 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 3 (33)

VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Håkan Lindqvist vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 4 (33)

Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Kvidinge samhälle och Sönnarslöv. Antalet anslutna är ca 1 550 personer. Kvidinge avloppsreningsverk Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Kvidinge 1:20 i Åstorps kommun. Reningsprocessen Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Renset pressas och samlas upp i en container. Vid extremt höga flöden kan vattnet förbiledas in till efterföljande aktivslamsteg. Efter gallret leds vattnet in i en aktivslam anläggning bestående av två seriekopplade luftningsbassänger. Här bryter mikroorganismer ner organiskt material och assimilerar näringsämnen som kväve och fosfor i mindre mängder. I slutet av första luftningsbassängen tillsätts simultant järnklorid för fällning av fosfor. Dosering av järnklorid sker flödesproportionellt med inkommande vatten. 5 (33)

Inkommande gallerstation Slamlager Slutsedimentering Kemdosering Biosedimentering Biosteg Kemikaliebyggnad Det biologiska och kemiska slammet leds vidare till mellansedimenteringen där huvudmängden av slam avskiljs från vattnet. Delar av slammet pumpas tillbaka som returslam till det luftade aktivslamsteget, medan överskottslammet pumpas till ett dekanterbart slamlager. Vattnet pumpas därefter via en pumpstation till efterföljande slutsedimentering där resterande partiklar får sjunka till botten. I denna pumpstation kan även bräddning ske vid behov. Slammet som tas ut här pumpas till slamlagret. Det renade vattnet släpps ut i intilliggande bäck som sedan mynnar i Rönneå. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2013 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 2 400 584 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 840 331 m 3 /d Flöde, medeltimme - 14 m 3 /h BOD 7, årsmedel 160 41 kg/d N-tot, årsmedel - 11 kg/d P-tot, årsmedel - 1,3 kg/d 6 (33)

Slambehandling Slammet som uppsamlas i slamlagret dekanteras manuellt. Dekantatet återförs reningsverket i början av det luftade aktivslamsteget. Efter dekantering transporteras slammet till Nyvångs avloppsreningsverk för rötning och avvattning. Externslam Tömning av slam från Åstorp kommun sker till Nyvångsverket. Tömning sker på inkommande ledning före galler. Tömning kan endast ske dagtid vardagar när verket är bemannat. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med. 7 (33)

8 (33)

BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns 12,2 mil spillvattenledningar (summering av ledningar till Nyvångsverket och Kvidinge avloppsreningsverk). Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Renovering av ledningar bör tillämpas oftare då man i dagsläget ligger på en alldeles för låg reinvesteringstakt. För att uppnå en hållbar reinvesteringstakt bör kommunen reinvestera ca 27 miljoner kr under 2010-talet. I första hand kommer det att omfatta uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Sanerings-/åtgärdsplan År 1990 gjordes en saneringsplan för Åstorp/Hyllinge (det som avleds till Nyvångs reningsverk). Därefter gjordes en Investeringsplan för VAnätet i Åstorps kommun 1996-2020 vilken man följt sedan dess. Under 2015 kommer de inledande arbetena att starta med att ta fram saneringsplaner. Åtgärder på ledningsnät år 2013 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell (Hela Åstorps kommun). Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m)

Örtgatan VA-sanering, Hyllinge Täckaregatan VAsanering Odengatan VAsanering Björnås VA-utbyggnad, LTA Östra vägen VAsanering Relining självfallsledningar Sanering V, S V S, V110, S110 Sanering V, S,D V,S,D V195,S160,D175 Sanering V,S,D V,S,D V200,S200, D210 Nytt S/ Sanering V V,S V470,S470 Sanering V V V300 Relining S S S400 GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1997-10-23 Länsstyrelsen Grundtillstånd 1998-05-02 Koncessionsnämnden Villkor 4 och 5 upphävs, provisoriska föreskrifter för villkor 3. 2005-04-28 Länsstyrelsen Slutliga villkor. Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 10 (33)

Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 3 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till recipienten får uppgå till högst följande: BOD7 Totalfosfor 10 mg/l årsmedelvärde 0,5 mg/l årsmedelvärde Gränsvärde 10 mg/l kvartalsmedelvärde 0,4 mg/l kvartalsmedelvärde Riktvärde Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2012. Villkor 6 Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 7 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen skall redovisas och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet förhindras. 11 (33)

Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 8 Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under vilka villkor arbetet får genomföras. Rapportering till hälsovårdande myndighet skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 9 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderlig. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 10 Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att luktolägenheter i omgivningen inte uppkommer. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 11 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd. Inventeringen skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni 1998. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 12 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningssverket av regn, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt. 12 (33)

Villkor 13 Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till Länsstyrelsen senast den 1 juni 1998. Åtgärder och tidplan skall godkännas av Länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 14 Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 15 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen till följd av verksamheten vid avloppsreningsverket skall kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 16 Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske enligt ett fastställt kontrollprogram. Förslag till reviderat kontrollprogram skall senast den 1 januari 1998 redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. 13 (33)

14 (33)

Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIOämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. Vid Kvidinge avloppsreningsverk har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande: 1 kemikalie är utfasad och 1 är kvar för att ingen bra ersättare har hittats. Dessutom behålls 2 kemikalier eftersom de innehåller Nafta (petroleum), Ämnet behöver inte klassificeras som cancerframkallande eller mutagent för att det innehåller mindre än 0,1 viktprocent benzen. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande om framtiden för Kvidinges avloppsreningsverk kommer troligtvis att tas under de närmaste åren. Det föreslagna alternativet är avledning av avloppsvatten till Nyvångsverket i Åstorp. 15 (33)

Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 16 (33)

Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, COD(Cr) Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU),COD(Cr),TOT-P, TOT-P(filtrerat), TOT-N, SS, Fe, NH4-N Inkommande vatten 1 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Utgående vatten 1 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Förtjockat slam 1 bp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, K, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar) 17 (33)

Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet. Mät- och provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är en bäck med utlopp i Rönneå. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2012 Driftförhållanden Inga tillbud eller störningar som påverkat miljön negativt har inträffat. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 18 (33)

Kvidinge 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 10 mg/l 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7,1 5,0 7,8 8,4 5,8 14,4 4,6 10,0 7,0 3,0 5,4 5,1 7,2 BOD Kvidinge reningsverk 2013 19 (33)

12,0 10,0 8,0 6,9 Kvidinge 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, kvartal = 10 mg/l 9,5 7,2 6,0 4,0 4,8 2,0 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 BOD Kvidinge reningsverk 2013 20 (33)

0,60 0,50 Kvidinge 2013 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,5 mg/l 0,48 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,34 0,23 0,25 0,28 0,24 0,29 0,26 0,21 0,19 0,15 0,11 0,25 P-tot Kvidinge reningsverk 2013 21 (33)

0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,25 Kvidinge 2013 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, kvartal = 0,4 mg/l 0,29 0,17 0,32 Q1 Q2 Q3 Q4 P-tot Kvidinge reningsverk 2013 22 (33)

Kvidinge 2013 N-tot (mg/l) i utgående 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 35,5 31,7 27,5 29,0 28,5 28,0 23,0 24,5 20,0 19,0 20,0 11,6 25,5 N-tot Kvidinge reningsverk 2013 Bräddning vid anläggning Ingen bräddning på anläggningen har uppmätts under året. Bräddning på ledningsnät Ingen registrering av flöde har skett vid bräddning på ledningsnätet. Slamkvalitet Slammet transporteras till Nyvångs avloppsreningsverk för vidare behandling. Ingen slamprovtagning och analys utfördes under året. 23 (33)

KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, m 3 /år Användning Plusjärn 314 S 18 Fällning i biosteg Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 77 419 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har uppskattningsvis ca 3 000 kg sand och rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. 24 (33)

Forskning och utveckling på NSVA 2013 Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete på NSVA Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. 25 (33)

Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. 26 (33)

NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under 2013. Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. 27 (33)

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. 28 (33)

Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blågröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June 2013. I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, 2013. 29 (33)

Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, 2013. 30 (33)

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. NSVA har under året köpt in ett nytt digitalt system för att effektivisera uppströmsarbetet. Under året har också ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Via NSVAs kundblad informeras även kunderna om vikten av att endast spola ner rätt saker i avloppet. Svenskt vatten har startat kampanjen Mitt Vatten som syftar till att lyfta kunskapsnivån och öka medventenheten om vattenfrågor och dess centrala betydelse i samhället. 31 (33)

32 (33)

33 (33)