TENTAMEN Elektronik för elkraft

Relevanta dokument
TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Laboration, analoga applikationer

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laboration ( ELEKTRO

Laboration II Elektronik

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

5 OP-förstärkare och filter

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Laboration - Va xelstro mskretsar

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

nmosfet och analoga kretsar

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Elektronik 2017 EITA35

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

ECS Elektronik, dator och programvarusystem Kista, Forum, hiss C, plan 8

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Spänningsstyrd Oscillator

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen januari 2008

Signal- och bildbehandling TSBB14

Svar till Hambley edition 6

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

Elektronik 2018 EITA35

Experiment med schmittrigger

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Tentamen Elenergiteknik

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Tentamen i Elektronik - ETIA01

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Signal- och bildbehandling TSBB14

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Lösningar. Tentamen i TSTE 80, Analoga och Tidsdiskreta Integrerade Kretsar. Lösningsförslag. Lycka till! 1 (10)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Föreläsning 4, Ht 2. Aktiva filter 1. Hambley avsnitt 14.10, 4.1

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Elektronik 2018 EITA35

IE1206 Inbyggd Elektronik

Transkript:

Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består av totalt 28 poäng fördelat på 9 frågor. Examinationspoäng = 6/28*tentapoäng, avrundat till närmsta heltal. Motivera alla svar som går att motivera! Uppgifterna är inte ordnade i svårighetsordning Lycka till/ Johan, Nils och Ville Namn:

Uppgift 1 Man har en signalkälla med tomgångsspänningen 100 mv och med en inre resistans på ca 100 kω. Man vill förstärka signalen 26 db. Till detta tänker man använda operationsförstärkare (CA3140). Beräkna komponentvärden och rita ett fullständigt kopplingsschema. (Fullständig kopplingsschema = man skall kunna koppla upp kretsen utan ytterligare information, dvs ange komponentvärden, pinnummer, matningsspänning) (3p) Uppgift 2 Konstruera ett filter av Butterworth-typ som svarar mot kurvan nedan. Endast kondensatorer med värdet 0.01 µf finns tillgängliga. Välj motstånd i storleksordningen kiloohm. Rita ett fullständigt kopplingsschema. (3p) 10 2 10 1 10 0 U ut /U in 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 10 6 f (Hz)

Tabell med filterparametrar.

Recept för beräkning av komponenter till aktiva filter av 3:e ordningen. Figur 1: Aktivt filter (3:ordningen med tre poler) bestående av ett 1:a (steg 1) och ett 2:a (steg 2) ordningens filter. När du ska göra beräkningar på aktiva filter, börja med beräkningarna på steg 2 och ta sedan steg 1 (Om du ska konstruera ett 3:e ordningens filter). Med detta förfaringssätt kan du välja slutlig förstärkning som ska gälla för filtret. Steg 2 är en lågpassfilterlänk av andra ordningen av typ Sallen-Key. För denna andraordningslänk gäller: Fo F( jω) = 2 (( jωgrc) + ( 3 Fo) jωgrc + 1) ωg = 1 är filterlänkens gränsvinkelfrekvens.(för Chebyshev gäller: ωog = ωo ωg = RC där ωotas ur tabell) Ro Fo = 1+ är resulterande förstärkning vid frekvenser <<ωg. R1 3 Fo = α är ett mått på dämpningen. F U ut Ro = = 3 α = 1+ är förstärkningen i steg 2. U1 R1 1 RC Lös ut Ro : Ro = ( 2 α ) R1 1. Hämta α ur en tabell (beror på vilket steg man gör beräkningarna på och vilken typ av filter man valt, Butterworth, Bessel,...). 2. Välj R1 och beräkna Ro. 3. Utifrån vald eller efterfrågad gränsfrekvens beräknas gränsvinkelfrekvensen: ωg = 2 πfg [rad/s] Pga att samtliga tabeller är normaliserade för ω = 1 rad/s måste ωg multipliceras med tabelvärdet, ωo. Har man valt ett Butterworthfilter så är ωo alltid lika med 1, dvs ωg har sitt rätta värde. 4. Välj C och beräkna R ur nedanstående formel: 1 R = 2πfgC

Steg 1 är ett 1:a ordningens lågpassfilter vars resulterande överföringsfunktion är: Fo F( jω) = ( 1+ jωgrc) ωg = 1 är filterlänkens gränsvinkelfrekvens. RC Ro Fo = 1+ är resulterande förstärkningen vid frekvenser <<ωg. R1 Den totala förstärkningen för hela filterlänken blir då: Ro Ftot = Fsteg1 Fsteg2 = ( 1+ ) ( 3 α ) R1 Läs av eller beräkna den resulterande förstärkningen och välj R1 varvid Ro kan beräknas enligt följande: Ftot Ro = ( R 1 3 ) 1 α För högpassfilter gäller ovanstående recept, men: 1. I RC-länken byter R och C plats (se figur 1). 2. När korrigerat värde på ωg ska beräknas så ska tänkt gränsvinkelfrekvens divideras med tabellvärdet (ωo).

Uppgift 3 Kretsen nedan är en astabil vippa, dvs en oscillator som ger en fyrkantspänning ut. Figuren nedan visar utspänningen (u UT ) samt spänningen över kondensatorn (u C ). Bestäm R och R1 så att nedanstående u UT och u C erhålles. (2p) R 15171 Vsat- uc uut C 30nF TL071 U14 Vsat+ R2 10k R1 10k 0 spänning (V) 15 10 5 0 5 10 15 0.016 0.017 0.018 0.019 0.02 0.021 0.022 tid (s) u C u UT

Uppgift 4 a) Beräkna vilopunkten (U CEQ, I CQ och U BQ ) för förstärkarsteget i Figur 1 och rita ett komplett signalschema. (3p) b) Beräkna spänningsförstärkningen med switchen SW1 i läge B. (1p) c) Beräkna spänningsförstärkningen med switchen SW1 i läge C. (1p) d) Beräkna spänningsförstärkningen med switchen SW1 i läge D. (1p) R1 = 47k R2 = 4.7k RE1 = RE2 = 100 ohm RC = 3.3k För transistorn gäller: U BE = 0,7 V β DC = β AC = 150 R π 8k (transistorns utresistans försummas och alla kondensatorer är stora.) Figur 1

Uppgift 5 En IRFI540 MOSFET används för att switcha en spänning på 20V. Gaten styrs med en krets som har nivåerna 0 och 5V och kan driva 2mA i utström. Beräkna transistorns omslagstid. (Data för IRFI540 finns i figur 2). (2p) Typical Gate Charge Vs. Gate-to-Source Voltage for IRFI540N Gate Charge Figur 2 Uppgift 6 Välj värden på R D, R 1 och R 2 i förstärkarsteget i Figur 3 så att U DSQ 3V, I DQ 2mA och R IN > 100kΩ. (2p) V DD = 6V 5 / U T = 0.8V 2 2 Figur 3

Uppgift 7 Betrakta kopplingen. Den innehåller transformator, helvågslikriktare, reservoarkondensator och en varierande belastning. 2 T1 1 5 230V - + 24V 10VA 4 4 8 1 C RL 3 a) Vi belastar kretsen så att transformatorn levererar 10VA. Spänningen på transformatorns sekundärsida är då 24V RMS. Hur stor är då strömmen genom RL? (2p) b) Helt plötsligt sjunker belastningen till nära 0 (RL= Ω). Då ökar spänningen över belastningen med 10%. Hur hög är transformatorns inre resistans? (2p) Uppgift 8 Betrakta kretsen nedan. Transformator, diodbrygga och glättningskondensator kan alla anses så stora att de inte påverkas nämnvärt av varierande belastning. (3p) a) Beräkna maximal utström till lasten (RL). b) Beräkna maximal effektförlust i zenerdioden. c) Beräkna vilken effekttålighet R1 behöver klara om utgången ska kunna kortslutas. 230Vac T1 230Vac Trans 12V RMS Bridge1 C1 Stor! R1 47 4.7V D1 D Zener RL GND GND GND GND

Uppgift 9 Rita ett komplett schema nedan över en linjär regulator, bestående av zenerreferens, operationsförstärkare, passtransistor och kringkomponenter. Zenerspänningen ska vara 5,6V och regulatorns utspänning ska vara 9V. Zenerströmmen ska vara ca 2mA vid 15V inspänning. Extrapoäng ges för en konstruktion som strömbegränsar vid 0,5A. (3p (4p))