ZINKTRYCKET ZINKGRUVAN MININGS PERSONALTIDNING NR 2 2011 När bubblorna går upp genom vätskan lyfts blyet till ytan och zinken blir kvar på botten, förklarar operatören Pär Bernström. Zinkgruvans helt nya lastmaskin CAT 2900 ska efter Gruvans Dag tas i bruk. Skopan är långt ifrån full tio ton tar den. Prisidé: 10 miljoner. GRUVANS DAG 2011 Sju år sedan sist nu var det dags! Lördagen den 28 maj hälsade Zinkgruvan sina besökare välkomna med flaggor, blommande rönnar, syrener och kastanjer. Vackert men kallt! Kylan till trots kom drygt tusen personer för att se gruva, verk och verksamhet. Vid 9.10 började de första köa utanför grinden, säger Leo Hirverud, general för dagen. Klockan 10.00 körde vi igång. Sextio personer är involverade i arrangemanget. Parallellt pågår ordinarie helgarbete. Vid halv tre räknar vi med att dra igång berguppfordringen igen, säger Leo. Fram till 13.30 hoppas vi hinna ta ner 800 personer under jord. Så blev det också. Alla som så önskade hann åka ner, och i grupper om 25 togs de på en halvtimmes promenad under jord. Besökarna är anhöriga och bekanta till personalen, men även personer som kommer av egen nyfikenhet. Många besökare är föräldrar till företagets nyanställda unga vuxna. De flesta av dem har aldrig varit under jord. Sedan finns det andra som hittar mer än väl i gruvan. Maths Ahlm gick i pension för några år sedan och nu är han här med en stor del av sin familj: Hustrun Birgitta och delar av sina tre barns familjer. Sammanlagt är de tolv familjemedlemmar i gruvan idag: nio besökare och tre som jobbar. Att Sofie inte är här just nu, är för att hon ska hit och jobba natt, säger hennes mor. Jag är här för att hälsa på av rent intresse för mitt gamla jobb, säger Maths Ahlm. ZINKTRYCKET 2 2011 Foto: Anders Rehnberg Forts. sidan 4 1
Till alla på Zinkgruvan Som ni vet har jag fått ett nytt uppdrag inom gruvindustrin och den 27 maj blir min sista dag på Zinkgruvan. Jag vill passa på att tacka var och en av er som har anknytning till verksamheten i Zinkgruvan; ni fick oss att känna oss varmt välkomna i företaget och i Sverige och för detta är vi mycket tacksamma. Det var fantastiskt att få vara med om två historiska projekt för Zinkgruvans framtid; 1) slutförandet av dagrampen och 2) uppstarten av kopparlinjen. Båda dessa projekt är mycket viktiga och strategiska beslut som har givit Zinkgruvan en plats på världsmarknaden för zink som en långsiktig och livskraftig lågkostnadsproducent. Vi står nu inför den viktiga uppgiften att bibehålla eller utöka våra malmreserver för att kunna förse kvarnarna med malm i många år framöver. Vi har också ett ansvar att stärka vår konkurrenskraft genom att utveckla verksamheten och genom att arbeta med branschens bästa metoder i det dagliga arbetet. Jag önskar Zinkgruvan lycka till inför kommande år och ber er att fortsätta arbeta säkert. Slutligen vill jag rikta ett särskilt tack till fackklubbarna och dess företrädare för er professionella medverkan och för mycket konstruktiva möten. Tack alla för ett gott samarbete! Varma hälsningar, Samuel A. Rasmussen 27 maj, 2011 Foto: Erik Gunnarsson Nya brandsläckningssystem Nu installeras nya brandsläckningssystem vid utvalda ställverk, motorer och hydraulaggregat ovan och under jord. För vissa nyckelfunktioner behöver vi ett släckningssystem som reagerar blixtsnabbt, säger Kjell Tillman. Hissmotorn i PII-laven och hydraul- aggregaten vid krossarna på 800 meter är exempel på specialutrustning som vi måste skydda. Kidde Sweden installerar nu system med olika typer av släckmedia antingen vatten/kolsyra för öppna miljöer, eller släckgas för utrymmen som kan göras absolut täta. I dessa fall tätas rummet omsorgsfullt och förses med ett spjäll. Vid brand trycks argon/kväve ut i rummet. Gasen pressar ut syret genom spjället och i den syrefattiga miljön kvävs elden effektivt. Förbränningen upphör i de flesta material vid en syrenivå på 13 15 %. Människan klarar syrenivåer ner till 10 %, och därför kan systemet installeras i rum där folk vistas. Text: Maria Gunnarsson Foto: Erik Gunnarsson Victor Hedlund på Kidde Sweden installerar tuber med släckgas. Zinktrycket Personaltidningen Zinktrycket utges av Zinkgruvan Mining AB. Tidningen utkommer fyra gånger per år och belyser nyheter i företaget. Har du idéer till tidningen är du välkommen att höra av dig till personalavdelningen, tel. 0583-822 00 eller e-post: personalavdelningen@zinkgruvan.com. Ansvarig utgivare: Stefan Månsson, t.f. vd Redaktion: Zinkgruvan Mining AB och Bild & Kultur AB Grafisk form och produktion: Bild & Kultur AB, Skyllberg Tryck: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla. Upplaga 400 ex. Zinkgruvan Mining AB, 696 81 Zinkgruvan, Tel. 0583-822 00, info@zinkgruvan.com Information på nätet hittas via Lundin Minings hemsida: www.lundinmining.com Måndag fredag 27/6 12/8 kl. 12.00 16.00 Söndagar 14/8, 21/8, 28/8, 4/9 kl. 12.00 16.00 Vid besök på annan tid ring: Rickard Muckenhirn, tel. 0583-201 85, mobil: 070-910 84 84 Karl-Henrik Persson, tel. 0583-202 20, mobil: 076-830 04 55 E-post: museum@zinkgruvan.com Entréavgift: 30 kr/person Grupper över 10 personer: 20 kr/person Ungdomar under 15 år och medlemmar i Zinkgruvans Bygdeförening har fri entré. 2 ZINKTRYCKET 2 2011
Pågående projekt i anrikningsverket Malmhögarna kring krossverket når nya höjder. Gruvans produktionstempo är högt, och med den ökade tillgängligheten i skippen uppfordras mer än någonsin. Även i verket är produktionstakten högre än någonsin, och ändå växer malmlagret. För att kunna uppnå målen och göra anläggningen mindre sårbar görs nu olika åtgärder, varav vissa är i full gång och andra i planeringsstadiet. Krossverkets sårbarhet ska byggas bort. Om minsta fel uppstår längs vägen genom krossverket stannar i nuläget hela kedjan, ända ner i gruvan. Därför öppnas nu PII-lavens östra vägg och här byggs en reservutmatning. Utanför laven anläggs en malmficka i betong som sväljer 120 ton. Därifrån får malmen köras vidare med lastmaskin. Reservutmatningen färdigställs i början av juli. Vad vi behöver är ett förbättrat krossverk och en förbättrad arbetsmiljö, säger Emil Olsson. Vi ser nu över möjligheter att genom en större förändring göra verket bättre. Outotec på ingång Med hjälp av finska Outotec planeras också för hur anrikningsverkets kapacitet ytterligare ska ökas. Outotec har nyligen varit här för att genomlysa hela processen. Utifrån det ska ett förslag göras, säger Flödet kommer att ledas ner i dammens bortre ände, långt från pumpstationen för returvatten till verket. Därmed kan dammens kapacitet utnyttjas mer effektivt än förut. Emil. Fler flotationsmaskiner eller kanske en kvarn till det återstår att se. Från damm till bassänger Nedanför anrikningsverket byggs den nya reservdammen. Två gjutna bassänger, 40x40 meter och 4,5 meter djupa, ska ersätta den grävda dammen från 1970-talet. Tvärs över anläggningen blir det en gångbro. Dammen är reservkärl för anrikningen och samlar upp material som av någon anledning inte tas upp i processen. Vattnet pumpas tillbaka in i verket och några gånger om året grävs slammet ur dammen och körs in i processen igen. Dagvatten från industriområdet leds också till reservdammen. Nya dammens funktion blir densamma, men mer miljösäker tack vare den säkrare konstruktionen. Platsen är klassad som metallförorenat område, och ska därmed inventeras av Länsstyrelsen innan gjutning. Väntan på provtagning och analys gör att projektet kan slutföras först i oktober, bedömer Kjell Tillman som samordnar bygget. Under arbetets gång används en provisorisk damm. Text: Maria Gunnarsson Foto: Erik Gunnarsson Emil Olsson. Kjell Tillman. temil Olsson vid nya öppningen i PII-laven. Snart är en ny 3,5 km lång avfallsledning till Enemossen på plats. Därmed kan reservledningen återgå till att vara reserv och två ordinarie ledningar klarar den dagliga driften. t ZINKTRYCKET 2 2011 3
Forts. Gruvans Dag 2011 Mats Carlsson och Janne Lundberg i överstigaruniform hälsar välkomna. Gruvans Dag-general Leo Hirverud hoppas att alla som vill ska hinna se gruvan. Kortkurs i geologi hos Stefan Sandberg och Lars Malmström. Johan Pettersson, Ronnie Ahlm, Jörgen Norling och Marja Persson. 800 till 800. Maritha Pettersson och Ulla Welin fick åka mycket hiss denna dag. Reine Welin visar hur den gamla knämataren fungerar. Därefter drar Tony Thörnqvist igång en av dagens borriggar. 4 ZINKTRYCKET 2 2011 Verksvisning en promenad som gick högt och lågt. Kjell Olsson och Gunnar Lundberg.
Zinkgruvans framtid på besök Nu tycker maken att det räcker med bulldoft i huset, säger Yvonne Stenholm. De senaste tre veckorna har hon bakat 2000 bullar till Gruvans Dag. Skytteltrafik till Gruvmuseet i Knalla. Nu får du titta på pappas fina vägar därnere, säger någon till ett barn i hisskön. Vinnare i tipspromenaden Bengt Nilsson, Karlsborg Bertil Olsson, Zinkgruvan Viktor Andersson, Rönneshytta Jonatan Frimodig, Zinkgruvan Roger Krantz, Askersund Och vikten på blymalmstenen? 6110 g! Karl-Henrik Persson guidade hela dagen. Foto: Ulf Nilsson, Anders Rehnberg, Erik Gunnarsson Text: Maria Gunnarsson Projekt Underhållssystem i SAP Zinkgruvan har idag ett antal olika system för att hantera och stödja de interna affärsprocesserna för ekonomi och underhåll. Nu ska underhållsprocesserna inkluderas i vårt affärssystem SAP. Därmed kommer underhåll att integreras med ekonomi och inköp/förråd. Modulen Underhåll/SAP kommer att ersätta delar av FileMaker Pro och hela TEKLA. Projektet påbörjades sommaren 2010, och tog ordentlig fart i januari 2011. Projektet är uppdelat i tre faser: en förstudie, en prototypfas och slutligen en realiseringsfas, där vi befinner oss just nu. Projektet har också hanterat registrering av tid i SAP, i modulen Cats. En lösning har arbetats fram under våren. Utbildningarna i Cats påbörjades i början av maj. Under maj utbildades drygt 200 personer. Utbildningen fortsätter under juni månad för de som inte hade möjlighet tidigare. Meningen är att var och en fortsättningsvis ska registrera sin egen tid. Givetvis kommer detta att ersätta nuvarande hantering av kontorapporteringen. Vad innebär nya systemet? Införandet av Underhåll/SAP kommer att innebära stora förändringar för delar av verksamheten. Allt underhållsarbete kommer administrativt att utgå från en arbetsorder. På arbetsordern skrivs allt arbete och material. Systemet hanterar både interna eller externa resurser/material. Internorder kommer inte att användas för underhållsarbetet. Projektet är just nu inne i en testperiod. Ambitionen är att innan sommaren verifiera lösningen och att den fungerar så som det är tänkt. Projektet kommer att ta ett sommaruppehåll för att därefter påbörja ett antal aktiviteter. Skarpt läge efter sommaren Efter sommaren görs de sista förberedelserna innan modulen kan go live. Det innebär en hel del förberedelser med planering och utbildning. Något datum är ännu inte bestämt för höstens aktiviteter. Jag tror och hoppas att detta ska bli ett bra stöd för underhåll på Zinkgruvan. Projektgruppen har stött och blött saker och ting. Allt har inte varit självklart för oss inblandade. I projektgruppen ingår: Fastighet: Stefan Rosengren Verket: Magnus Jonsson, Kjell Tillman, Anders Rehnberg Inköp: Maria Berglund Gruvan: Heinz Malmarowski El under jord: Pär Edén Mobilt underhåll: Michael Elmqvist Ekonomi: Karin Stimose IT: Joacim Karmfalk Till vår hjälp har vi också konsulter från Acando. Kontakta oss gärna om du har frågor eller funderar över något. Jan Wiksell Projektledare för Underhåll/SAP ZINKTRYCKET 2 2011 5
Gruvan t.o.m. maj 2011 Nästan halva 2011 ligger bakom oss och vi siktar nu på en fortsatt stabil och säker produktion under en efterlängtad sommar och den kommande hösten. En tillbakablick på det första halvåret vittnar om en tung start på året. Vi hade begränsningar i uppfordringen, en tung gråbergshantering och omställningen av materialhantering. Men vi gick ur denna period med nästan ikappkörda produktionsmål, en förbättrad gråbergssituation och en minskning av de mellanlagringar av ortdrivningsberg vi kämpat med från 2010 till vårvintern 2011. Sedan mars har vi kunnat uppfordra råmalm till verket enligt budgetmål. Det har även funnits tid för gråbergsuppfordring. Nyckeln är naturligtvis att gruvan använder dagrampen till materialtransport och att PII-schaktet är tillgängligt för uppfordring i en helt annan omfattning. I en gruva som enbart har haft tillträde via schakt i 153 år kräver de nya förutsättningarna också förnyelse av vårt sätt att tänka och agera. Arbetsmiljö Vi har haft störningar i ventilationssystemet i dagrampen och i ramp 16. Ett antal tillbud har inträffat, varav några hade kunnat bli allvarliga olyckor såsom ett brandtillbud i en bergbil och ett större pallras i Bu 650. Vi har också upplevt attitydproblem gällande våra avspärrningar. En hel del jobb har utförts för att förbättra arbetsmiljö och säkerhet. Sprängarbasen till varje skjutning är i drift och gruvan har definierat säkra områden under skjutning. Utbyggnad för bättre ventilationsstyrning i dagrampen/cecilia pågår (uppsättning av luftflödesmätare, stationära gasmätare och ventilationsportbyggen), fler personliga CO-varnare har anlänt till gruvan och delas ut, PED-systemet är utbyggt och uppdaterat. Dessutom har gruvan inte haft olycksfall med frånvaro sedan årsskiftet! Pågående nyckelprojekt Tappbygge G 41 är klart, och tappbygge till schakt M 40 står på tur. Dessutom pågår utbyggnaden av nya logistikupplaget och färdigställandet av nya sprängämnesdepån på Burkland 650. Schaktarbeten har utförts (bl.a. linbyte PI, rensning schaktbotten PII) och större arbeten pågår eller planeras inför hösten. Borrningen av ventilationsstigar mot Burkland och Nygruvan pågår och drivningen av undersökningsorten mot malmen Borta Bakom fortsätter. Jan Kläre Produktion zink- och blymalm 2011 Månadsproduktion (ton) Malmlager (ton) Produktion zink- och blymalm Sedan mars har produktion och uppfordring av malm gått bra. Minuset i uppfordrad malm från början på året har vi kört ikapp. Vi har i medeltal varje vecka under årets första 5½ månader haft cirka 56 000 ton malm losskjutet, en minskning från vårvinterns 75 000 ton/vecka. För produktionsenheterna (borrning-laddning-sprängning-lastning) har detta medfört ett bättre arbetsflöde. Månadsproduktion (ton) Produktion kopparmalm 2011 Malmlager (ton) Produktion kopparmalm Produktionen av kopparmalm tog i vecka 21 ett historiskt kliv: Vi lastade våra första 5000 ton kopparmalm från en produktionspall. Ackumulerad mängd kopparmalm som uppfordrats för året ligger fortfarande efter, men de kommande månaderna beräknar vi komma i fas med vår budget. Snart ska borrningen av den tredje kopparpallen påbörjas. Ortdrivning av infarter till kopparmalmen sker på Burkland 800 skiva 4 och Burkland 965 skiva 1 och 2. Ortdrivning per månad (m) Ackumulerat 2011 (m) Ortdrivning Ortdrivningen har successivt förbättrat sin kapacitet från januari till juni genom att bergtransporterna har löst sina inkörningsproblem, att tillgången till betongsprutning har ökat till viss del och att gråbergshanteringen har blivit mer effektiv, bl.a. genom ökad uppfordring sedan mars. Trots en förbättring på månadsbasis är resultatet t.o.m. maj ett minus på totalt 260 meter, men vi har ännu möjligheter att komma ikapp. 6 ZINKTRYCKET 2 2011
Anrikningsverket t.o.m. maj 2011 Maj har kommit till sitt slut, tråkigt nog fick verket ett olycksfall och en påminnelse till oss att tänka på egen och andras säkerhet. I verket gör vi en stor ansträngning för att öka vår säkerhet och det kommer krävas mycket av oss alla. I synnerhet läggs energi på krossverket då mycket kan förbättras där. Produktionen i verket har gått bra fram till mars, i april och maj fick vi några oönskade stopp i verket vilka med gott förebyggande underhåll hade kunnat undvikas. Jag hoppas att SAP tillsammans med planerare och ett samarbete mellan alla i verket kommer att leda till färre akuta stopp, så vi istället kan använda tiden till förebyggande underhåll. Även detta kommer att höja säkerheten då planerade arbeten innebär mindre risker än akuta jobb. Genomsättningen i verket t.o.m. maj var 436 kton mot budgeterade 451 kton. Även malmlagret har ökat vilket gjort att vi kört zink- och blymalm genom kopparkvarnen med stor framgång, detta har gjort att vi anrikat en del extra ton. Att vi kört extra zink- och blymalm har också lett till ett rekord av zink- och blymalm genom verket. I skrivande stund är rekordet 4018 ton under en 24 timmars period, vilket kommer att uppmärksammas. Vill också ge alla på verket en stor eloge för detta! Med de nya pumpar som kommer att installeras i zinkflotationen kan även pumpkapaciteten höjas så mer material kan gå genom flotationen. Nästa månad kommer det att uppfordras mer koppar då gruvan börjar skjuta produktionssalvor och en tid framöver kommer kopparkvarnen köras intensivt med kopparmalm. Emil Olsson Produktion per månad (kton) Sligproduktion 2011 Ackumelerad produktion Foto: Anders Rehnberg Inre miljö Antal Olycksfallsfrekvens olycksfall med sjukskrivning, per 200 000 timmar inklusive entreprenörer. 1991 maj 2011. Den utbildningsinsats som gjordes under hösten/vintern 2010 och vintern/våren 2011 där samtliga anställda och entreprenörerna fick arbeta igenom Zinkgruvans säkerhetskultur har haft en positiv effekt på olycksfallsfrekvensen. Hittills i år har vi haft ett olycksfall med frånvaro. Antal olycksfall Olycksfallsfrekvens ZINKTRYCKET 2 2011 7
Nya befattningar Förändringar från 1 maj 2011 Jörgen Norling tillträder tjänsten som Sektionschef Gruvservice den 1 maj. Leo Hirverud tillträder tjänsten som Projektledare inom / Gruvplaneringen den 1 maj. Anders Karlsson tillträder tjänsten som Arbetsledare Schakt/Ventilation/Media den 1 maj. Mats Walther tillträder tjänsten som Ventilationstekniker inom /Gruvservice den 1 maj. Bengt Orre är t.f. gruvmätare fr.o.m. den 1 maj. Elisabeth Wiberg tillträder tjänsten som Biträdande Arbetsledare Palladdning/ Robbins/Produktionsborrning den 10 maj. Malin Hilmerson tillträder tjänsten som Sektionschef Inköp den 1 juni. Skräddarsytt infosystem INFO! Runt om på företaget har det börjat komma upp tv-skärmar. De är en del av det nya informationssystem som vi håller på att bygga upp. Initiativtagare till detta är Sam Rasmussen, som har sett ett liknande system användas i vår systergruva i Portugal. IT fick uppdraget att bygga ett förbättrat Portugalsystem. Vi började med att genomföra en revision av nuvarande informationssystem. Vårt intranät har stor potential som informationsbärare, och vi hade redan planer på att vidareutveckla detta. Ett krav vi hade på nya systemet är att det bara behöver matas med information från ett håll, för att undvika dubbelarbete. Valet blev att bygga om intranätet och sedan se till att andra system hämtar sin information därifrån. Men ett intranät eller powerpoint kan inte distribuera information till rullande presentationer. Vi tittade på några olika system för att lösa detta och fastnade för Scala ett system som faktiskt har rötter i gamla Amiga-kretsar. Scala är en mjukvara som formger och skapar mallar för att visa information och presentera den på storbildskärmar. En server håller koll på vilken information som visas var och när. Tanken är att de nya skärmarna ska presentera företagsinformation blandad med allmänna nyheter globala och lokala. Informationen kommer att variera under dygnet. Har du ett bra namn? Just nu är det hela i sin linda och vi har fått upp skärmar som presenterar lite information. Tanken är att det ska växa och förändras de närmaste månaderna och att vi även snart ska kunna presentera vårt nya intranät. Det nya systemet har inte fått något namn än, så har någon ett bra förslag så lyssnar vi gärna. Joacim Karmfalk Välkommen till Zinkgruvan Mining AB Nyanställda sedan mars 2011 Andreas Danielsson Thorbjörn Fahlström El Dean Gordon Erika Granberg Gruvservice (vikariat) Patrik Göthe Susanne Göthe Inköpsavdelningen Inköp (vikariat) Tobias Haugen El Jessica Hemlin Inköpsavdelningen Förråd Glen Holmes Lastning/Transport (vikariat) Jennifer Ingman Morgan Johansson Håkan Karlsson El Kim Michael Ljungqvist Niskakoski Ekonomiavdelningen Lastning/Transport It (vikariat) 8 ZINKTRYCKET 2 2011 Mattias Penttinen Gruvservice (vikariat) Roger Petersson Zijad Piric Planering Magnus Svallin Losstagning Peder Thörnqvist Underhåll Bengt Österberg Underhåll El