Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
!? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs
snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent 130 125 120 115 110 105 100 Löpande 30-årsmedel av snömax uppströms Näs
Snömax som indikator på långvarig vårflod?
Vattenregleringens påverkan på vattenföring i nedre Dalälven vid Untra kraftverk Vårflödet minskar 800 500 m3 Vintertid ökar flödet från 200 350 m3 Blå linje är uppmätt vattenföring Röd linje är modellberäknade naturliga (oreglerade) vattenflöden
Klimatförändringarnas påverkan på vattenflödet i Untra Modellberäknad oreglerad vattenföring Max minskar 800 500 m3 Vinter ökar 200 350 m3
Flödesförändringar Målscenario 800 m3/s 25 dagar 3-4 års mellanrum Målscenario Naturliga flöden Nuvarande flöden Jan Feb Mars Apr April Maj Juni Juli Aug Sept okt Nov Dec
Vad är problemet med att skapa ett högt vårflöde i Näs under 25 dagar?? Österdalälven: 230 Oreälven: 150 Övr. mellantillrinningar Siljan: 50 Västerdalälven och Vanån: 250 Faluån och Svärdsjövattendraget: t: 80 Övr. mellantillrinningar: 100 Summa tillrinning till Näs: 860 m3/s max. 270 => max. 350 620 m3/s 1. Siljan dämpar flödet! 2. Flödestoppen i Västerdalälven kan vara kortvarig!
Högt flöde = hög yta i Siljan Nödvändig nivå på Siljan (~162,50m) för önskat, möjligt flöde i Gråda Högsta regleringsgräns, 161,78m. (tillåten maxnivå vid normala tillrinningar och flöden) Trång sektion av älven och Siljan Gråda Q.430m3/s Gråda
v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 300 200 100 0 150 100 50 0 skapat flöde normal tappning 20 15 10 5 0 skapat flöde normal tappning v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 skapat flöde normal tappning 250 200 150 100 50 0 200 150 100 0 50 skapat flöde normal tappning v.16 v.17 v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 Åtgärder för att skapa ett högt flöde i Näs Västerdalälven Österdalälven 0 50 skapat flöde normal tappning Näs Oreälven
Base scenariot - Fortum Den totala förlusten av energi blir ca. 350-400 GWh Från V16 tom V15 nästkommande år
Vårflodssimulering 2006 - DVF Produktionsförlust Alt 1 = 300 GWh Alt 2 = 175 GWh
Vårflodssimulering 2015 - Fortum
Vårflodssimulering 2015 - Fortum Produktionsförlust Med Trängslet = 197 GWh Utan Trängslet = 79 GWh
Vårflodssimulering 2015 - Fortum
Vårflodssimulering 2015 - Fortum
Vårflodssimulering 1999-2015 Vattenfall/ÅF Alternativ Antal dygn då q>800 m 3 /s 1999 2006 2010 2015 Ingen reglering 19 16 26 15 Alternativ 1 14 6 15 12 Nuv. reglering 0 0 7 4 Följande produktionsbortfall i GWh har beräknats för Alternativ 1: 1999 2006 2010 2015 194 174 200 215
Trängslets och Siljans nivåer 2006, Vattenfall/ÅF
Produktion 2006 med befintlig och ny reglering Vattenfall/ÅF
SLUTSATSER Med föreslagna regleringar våtåren 1999, 2006, 2010 och 2015 skulle målflödet 800 m 3 /s ha uppnåtts vid Näs under 14, 5, 15 respektive 12 dygn. Regleringarna medför att årsreglerkraft flyttas från vintern, då det råder energibrist, till vårfloden då det råder överskott på energi. Beräkningarna är utförda med facit i hand. I verkligheten är det mycket svårt att prognostisera när flödestopparna från Västerdalälven, Svärdsjövattendraget och nedre Dalälven når Näs. Det är i det närmaste omöjligt att redan den 1 mars göra en vårflodsprognos som utgör en säker grund för att ta beslut om regleringar av Trängslet och Siljan ska genomföras för att målflödet vid Näs ska uppnås. Vattendomen från Siljan måste frångås då regleringarna för att uppnå målflöden i Näs förutsätter att Siljans nivå medvetet tvingas upp över regleringsgränsen. Regleringen medför att systemet används till ett ändamål det ursprungligen ej är designat för. Säkerhetsaspekter med anledning av detta har ej analyserats.
Hur går vi vidare med årsflödesdynamik? Vi jobbar NU med att sammanställa en rapport med Naturens behov; vilka naturtyper/områden och vilka åtgärder? Analyser av Dalälvens flödesdynamik = förutsättningarna. Analyser av målscenariernas energipåverkan en samlad bedömning. Beskrivning av övrig samhällspåverkan: - Översvämningar av tätorter mm - Dammsäkerhet - Jordbruk längs Dalälven - Utveckling av stickmygg i Nedre Dalälven -mm Hur går vi vidare? - Prioritering inom Hållbar vattenkraft i Dalälven? - Arbetsgrupp tar fram ett beslutsstöd och torrtestar ett par år
Nedre Dalälven Älven sökte ett nytt utlopp efter senaste istiden Geologiskt sett ung del av älven Erosionen har inte hunnit bilda någon älvfåra Det flacka landskapet ger en unik miljö med fjärdar, deltalandskap och korta forssträckor Fem större kraftverk i huvudfåran Några mindre (< 1,5 MW) kraftverk i biflöden
Nedre Dalälven Natura 2000 Bysjöholmarna Fullsta Ävjebroddvegetation Färnebofjärden Gysinge Jordbärsmuren Ålbo Övre Hedesundafjärden Pellesberget Bredforsen Spjutholmen Båtfors
Nedre Dalälven Särskilt värdefulla vatten
Nedre Dalälven Arealer (ha) av olika naturtyper i Dalälven (Natura 2000)
Delområde K raftverkrk F allhöjd Installerad lera Elproduk Flöde i Spill i Minskad Dito för effekt fekt tion fis kv äg fisk skvä äg elprod grupper meter MW G Wh/år m3/s F lödesandel d l GWh/år GWh/år 1 Österdalälven T rängslet 142 300 651 3 0,044 28,7 Åsen 24 24 117 3 0,041 4,9 Väsa 10,5 15 60 3 0,033 2,0 Blyberg 11 Nedre 15 Dalälven 66 3 0,033 2,2 8,5 S pjutmo 21,4 35 138 3 0,032 4,4 Gråda 12 24 119 3 0,018 2,2 K RV Huvudflödet de 220,9 413 1151 44,3 Vandringsvägar K RV 1a bifl Ö-älven 6,9 24,8 0,1 2,5 K R V 1 b bilfl Si iljan - Huvudflödet 4,8 10,6 10 GWh0,1 1,1 Magasin alla la biflöden 25,1 0,05 1,3 - Biflöden 1 GWh 2 Oreälven Vässinkoski ski 75 10 25 1,5 0,250 6,3 12,4 Noppikoski ki 67,5 10 33 1,5 0,188 6,2 F urudal 18,5 Torrfåror 3,7 16 1,5-GWh 0,074 1,2 S kattungbyn 7,5 1,4 7,8 0,6 0,025 0,2 Unnån 6,5 Kvillområden 2,9 13 70 1,5 GWh0,040 0,5 1,2 Hansjö 10,6 3,3 18 1,5 0,040 0,7 K RV Huvudflödet 185,6 31,3 112,8 15,1 K RV omr 2 biflöden Flödesdynamik 0,84 3 0,1 0,3 Mags in alla biflöden 12 0,05 0,6 - Årsreglering Ja GWh - Korttidsregl.? GWh 3 Väs terdalälven Lima 17 13 50 3 0,048 2,4 Hummelfors en 19 10,7 66 3 0,039 2,6 5,7 Eldforsen 10 10 41 1,5 0,019 0,8 Skifsforsen 3,5 0,5 2,6 0,6 0,005 0,0 Mockfjärd 27 43 204 3 0,024 4,9 5,9 Lindbyn 9 11 45 3 0,024 1,1 K RV Huvudflödet 85,5 88,2 408,6 11,7 KRV omr 3a biflöden 9,4 36 0,1 3,6 KRV omr 3b biflöden 9,2 41 0,1 4,1 KRV omr 3c biflöden 1,8 7 0,1 0,7 Mags in alla biflöden exkl Venj/Horrm 96,4 005 0,05 4,8