Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken handläggare Graciela Nilsson 1
Innehållförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 Markförhållanden... 4 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 5 3 Framtida förhållandena... 5 3.1 Dagvattenflöde efter exploatering... 6 4 Dimensionering av fördröjningsmagasin... 7 5 Utformning... 7 5.1 Fördröjningsmagasin... 7 6 Höjdsättning... 8 7 Utformning av allmänt VA-system... 9 2
1 BAKGRUND På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret har Kretslopp och vatten utarbetat en dagvattenutredning för detaljplan Bostäder Norr om Askimsviken. Detaljplan som omfattar en yta om ca 3 ha ligger norr om Askimsviken, se ljusblå markering i figur 1. Planförslaget innebär att området skall bebyggas med 70 bostäder i 3-4 våningar och aktivitetsanläggningar för lek och bad. Figur 1. Ljusblåmarkeringen visar lokalisering av planområdet 3
2 MARKFÖRHÅLLANDEN Området består av fastmark med gräsytor, två mindre stugor och en fotbollsplan som eventuellt kommer att bebyggas med flerbostadshus. Marknivån i norra delen är ca +14 m över Göteborgs nollplan. I dess västra del reser sig berget upp till ca +20 m, där området är skogsbeklätt med inslag av berg i dagen. Befintligt dike i östra planområdet rinner ned mot sydost. Från områdes norra del slutar marken söderut med marknivåer mellan ca +14 m till ca +3.5 m. Slänten är skogsbeklädd och enligt egna observationer samt den geologiska kartan utgörs marken av grus, sand, morän samt berg i dagen. Enligt tidigare geotekniska rapporter som karterat stabilitet i närområdet, ligger grundvattensnivå i området cirka 1-2 meter under markytan och längst söderut i området där aktivitetsytan för bad och lek planeras står grundvattnet i förbindelse med havets vattenyta. Figur 2. Indelning av planområdet efter hur markavrinning sker idag Planområdet ingår i ett avrinningsområde på ca 4,4 ha, som avleds idag genom naturlig markavrinning (Se bilaga 1). Planområdet delas i tre avrinningsdelområden som visas i figur 2. I delområde A avleds dagvatten i huvudsak ner till diken längs områdets östra del, varefter det genom markfiltrering och ledningar fortsätter ut i Askimsviken. Dagvatten i avrinningsområde B rinner i sydlig riktning och fortsätter genom markfiltrering, diken och ledningar till Askimsviken. I område C rinner dagvattnet mot väst och sydväst till ett angränsande lägre beläget fritidshusområde varifrån vattnet genom befintliga ledningar och diken förs vidare till Askimsviken. 4
2.1 BEFINTLIGA DAGVATTENFLÖDEN För beräkning av befintligt dagvattenflöde har 10-års regn med 10 minuters varaktighet använts. Avrinningskoefficient har satts till 0,1 som motsvarar kuperad bergig skogsmark. Regnintensitet för 10 års regn och 10 minuters varaktighet i Göteborg är i = 228 l/s ha. Dagvatteflöden för hela avrinningsområdet innan exploatering har beräknats till: 100 l/s 3 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDENA Exploatering av ett område medför vanligtvis att både dagvattenavrinningen samt föroreningshalten i dagvattnet ökar jämfört med befintliga förhållanden, särskilt när det är naturmark som tas i anspråk. Framtida dagvattenhantering i programområdet bör säkerställa så att den ursprungliga vattenbalansen inom programområdet behålls efter exploatering samtidigt som risken för översvämningar, i och nedströms planområdet, skall beaktas. Kretslopp och vatten förespråkar alltid vid nyexploatering att så stora grönytor som möjligt skapas för fördröjning och rening av dagvatten. Det är viktigt att det i ett tidigt skede skapas utrymme för fördröjning av dagvatten inom planområdets kvartersmark. Fördröjning av dagvatten måste få utrymme i bebyggelsestrukturen redan i ett tidigt skede för att undvika problem med avledning av dagvatten. Kretslopp och vatten ställer krav på fördröjning av dagvatten i magasin om minst 10 l/m 2 och hektar ansluten hårdgjord yta samt ett maximalt genomslitligt utflöde om 20 l/s och hektar ansluten hårdgjord yta. Höjdsättning av byggnader bör utföras på sådant sätt att dagvatten inte kan bli stående intill fasad eller andra ytor som inte tåls att ställas under vatten. Generellt gäller att byggnader skall uppföras i högpunkter och grönytor i lågpunkter. Lägsta golvnivå får inte understiga 0,3 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten för att självfall ska tillåtas. Utbyggnaden för dagvatten för planerade byggnationer kommer givetvis att samordnas med utbyggnad av övrig VA. Detta medför att utbyggnaden har bedömts ifrån flera perspektiv utöver dagvattenperspektivet, så som utbyggnadsmöjligheter för spill- och dricksvatten samt totalekonomin. 5
Figur 3. Planförslaget Utbyggnad av 70 bostäder i 3-4 våningar och aktivitetsytan för bad/lek 3.1 DAGVATTENFLÖDE EFTER EXPLOATERING Planområdet ingår i ett avrinningsområde på ca 4,4 ha som mestadel består av naturmark. Den anslutna hårdgjorda ytan är beräknad utifrån erhållen skiss och innefattar takytor och uppskattade eventuella väggytor som kommer att anläggas i kvartersmark. Planerade Lägenheter Takytor: 2 700 m 2 Asfalt 700 m 2 (grovt uppskattad) Summa hårdgjorda ytor: 3400 m 2 6
Planerade aktivitetsyta för lek/bad Aktivitetsyta 1570 m 2 (grovt uppskattad) För beräkning av framtida flöden har ett så kallat 2-års respektive 10 års-regn med 10 minuters varaktighet använts. Avrinningskoefficient för beräkningarna har valts till 0,1 för naturmark, 0,2 för gröna tak, 0,9 för tak och 0,8 för asfalt. Tilläggs faktor p.g.a. av klimat är 20 %. Beräknade flöden för programområdet som helhet visas i tabell 2. Tabell 2:a flöde efter exploatering Flöde efter exploatering Flöde(l/s)utan gröna tak Flöde (l/s)med gröna tak Q 2 år, 10 min (l/s) 114 88 Q 10 år, 10 min (l/s) 185 143 Dimensionerande flöde med tilläggfaktor p.g.a. klimat blir utan gröna tak 222 l/s med gröna tak 172 l/s 4 DIMENSIONERING AV FÖRDRÖJNINGSMAGASIN Beräkningar följer krav på fördröjning av dagvatten i magasin om minst 10 l/m 2 och hektar ansluten hårdgjordyta samt ett maximalt genomslitligt utflöde om 20 l/s och hektar ansluten hårdgjordyta. Med totalt 3400 m 2 hårdgjord yta krävs fördröjningsmagasin om ca 34 m 3 effektiv volym för planerade lägenheter. Med totalt 5000 m 2 hårdgjord yta krävs fördröjningsmagasin om ca 50 m 3 effektiv volym för planområdet i helhet. 5 UTFORMNING Dagvattnet från planerade lägenheter i norra delen och planerade aktivitetsyta i södra delen av planområdet avleds söderut till befintligt dagvattensystem med utlopp i Askimsviken (se bilaga 1 och 2). Dagvatten från lägenheterna föreslås avleddas via diket som mynnar nedström, längs planområdet östra del. Den nya sträckan kan även utgöras av en konventionell dagvattenledning. Dock diket är att föredra då den har fördröjande förmåga och renande effekt. Förbindelsepunkt bör upprättas för varje fastighet. (bilaga 4). 5.1 FÖRDRÖJNINGSMAGASIN Med totalt 3400 m 2 hårdgjord yta krävs anläggas fördröjningsmagasin om ca 34 m 3 effektiv volym för planerade lägenheter. Dessa magasin skall förläggas inom kvartersmark. Exploatör utformar och bestämmer placering av fördröjningsmagasinen. (Se bilaga ) 7
Utöver fördröjning av kvartersmarksavrinning, har på önskemål av beställaren Park och Natur föreslagits placering av ett ytterligare öppet fördröjningsmagasin nedströms i planområdet. Då grundvattennivån i området ligger nära markytan är det risk att fördröjningsvolymen inte räcker till. Lösning för detta är ett tät och invallad magasin för att undvika att grundvatten läcker in. Magasinet föreslå anslutas uppström till diket som mynnar mot söder, längs östra planområdet. Utloppet nedström skall följa diket naturligt gång ut mot sydöst. Magasinet föreslå också förses med ett utlopp mot sydväst. Utloppet skall avleda dagvatten mot ledningsnät söder om planområdet (se bilaga 3). Öppna fördröjningsmagasin är lämpliga på ytorna som normalt kan användas för andra ändamål exempelviss i parker som lek. Slänterna på dessa är relativ flacka med en lutning mellan 1:4 1:10. Alternativt kan aktivitetsytorna fungera som översvämningsytor. Figur 4 Princip skiss på en filtervall i ett öppet dagvattenmagasin 6 HÖJDSÄTTNING Höjdsättning måste anpassas efter rådande infiltrationsförhållanden för dagvatten. Infiltrationsmöjligheterna i området bedöms som medelgoda för norra delen av programområdet, dock är inte fullständig infiltration möjlig. I södra delen av programområdet kan troligen inget dagvatten infiltreras. För att vatten skall kunna rinna fritt och skador på byggnader inte skall uppstå vid 100 års regn är det mycket viktigt med en väl genomtänkt höjdsättning. 8
7 UTFORMNING AV ALLMÄNT VA-SYSTEM Dag- och spillvatten från planerade lägenheter i norra delen och planerade aktivitetsyta/lek i södra delen av programområdet avleds söderut till befintligt dagvattensystem med utlopp i Askimsviken respektive befintlig spillvattenpumpstation vid Askims camping. (Se bilaga 2) Dricksvatten byggs ut från Hults Sörgårdsväg öster om planområdet. Förbindelsepunkt bör upprättas för varje fastighet samt en gemensam förbindelsepunkt för aktivetsyta/lek. (Se bilaga 2). Figur 5. Öppet dagvattenmagasin 9
Bilaga 1. Avrinningsområdet med VA ledningsnät och planerade byggnader 10
Bilaga 2 Föreslagen utbyggnad av allmänna VA-ledningar i Askimsviken befintligt allmänt dricksvattenledningsnät befintligt allmänt spill och dagvattenledningsnät Bilaga 3 11
Bilaga 3. Föreslagen Dagvatten Hantering i Askimsviken dagvatteledning/dike Kretslopp och vatten kräver att fördröjning av dagvatten på minst 10 l/ m2 och ha hårdjordyta sker inom kvartersmark. Gröna ytor i skissen är lämpliga platser för infiltration och dagvattenfördröjning Föreslagen konventionell dagvattenledning/dike befintligt diket Aktivitetsytor Föreslagen plats för dagvattenmagasinet 12