Verksamhetsplan 2010-2012 Antagen av arbetslivsnämnden 2009-11-24

Verksamhetsplan 2010-2012 Antagen av arbetslivsnämnden 2009-11-24 ARBETSLIVSNÄMNDEN

1. Ordförandens inledning Arbetslivsnämndens Verksamhetsplan 2010-2012 med internbudget 2010 har utarbetats utifrån de Planeringsdirektiv med budget för 2010-2012 som antagits av kommunfullmäktige. Under arbetslivsnämndens kommande verksamhetsår finns en hög ambition att utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål arbeta aktivt med att utveckla nya arbetsmetoder som motsvarar de behov vi står inför. Nämnden och förvaltningen kommer att fullfölja arbetet med att bevara och utveckla de externa nätverk och enskilda kontakter som sedan tidigare är väl etablerade. Arbetsmarknad och flyktingintroduktion Halmstad har de senaste åren haft en osedvanligt god arbetsmarknad men i spåren av den ekonomiska krisen stiger arbetslösheten, särskilt bland ungdomar 18-24 år. Denna försämring av arbetsmarknaden kräver aktiva insatser. Arbetslivsnämnden uppdrar åt arbetslivsförvaltningen att vidta kraftfulla åtgärder för att bereda ungdomar insatser som ska rusta dem inför etablering eller återetablering på arbetsmarknaden. Alliansens uppfattning är att arbetsmarknadsläget är djupt oroande, men även att kommunens möjligheter att påverka situationen är starkt begränsade. Redan under 2009 har man dock tagit initiativ till utökade insatser för arbetslösa ungdomar. Kommande verksamhetsår disponerar kommunstyrelsen ett särskilt anslag på fem miljoner kronor (och därtill en miljon kronor redan 2009) för riktade insatser mot ungdomsarbetslösheten. Arbetslivsförvaltningens arbetsmarknadsenhet har utarbetat projektet Inblick i kommunala yrkesområden Prova på-platser på Halmstads kommun. I detta projekt finns positiva effekter ur två väsentliga perspektiv: Samtidigt som arbetslösa ungdomar erbjuds en kompetenshöjande och yrkesorienterande sysselsättning, ges kommunen möjlighet att profilera sig som en god arbetsgivare och visa upp den mångfald av arbetsuppgifter som finns. Inom ramen för EU-projektet Ung i Fokus, som pågår till och med april 2011, sker stora satsningar på ungdomar med särskild uppmärksamhet på de som saknar gymnasieutbildning. I den budgetproposition regeringen presenterade hösten 2009 ingår kraftfulla satsningar mot arbetslösheten såsom den nya insatsen Lyft, utökade coachnings-/praktikplatser och möjligheter för ungdomar inom jobbgarantin att studera på folkhögskola. Jag ser ändå i nuläget en osäkerhet kring vilka uppdrag kommunen kommer att erhålla, men har stora förväntningar på att Arbetsförmedlingen kommer att dra nytta av våra erfarenheter och vår kompetens även framöver. Regeringen driver arbetslinjen mycket tydligt i flera politikområden, så även inom integrationspolitiken. Regeringen förslår en reform för att påskynda etablering i arbets- och samhällslivet för nyanlända flyktingar, genom att Arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatser i stället för kommunerna. Avsikten är att den nya lagen ska gälla från den 1 december 2010, men övergångsregler innebär att kommunerna kommer att ha ansvaret för de flyktingar som tas emot innan detta datum. I dagsläget har arbetslivsnämnden ansvar för flyktingintroduktionen i Halmstads kommun. Hur denna nya reform kommer att påverka introduktionsarbetet i Halmstad vet vi inte i dag. Förvaltningens arbetsmarknadsenhet har under ett antal år utvecklat en arbetsform som fungerar väl.

Försörjningsstöd Kostnaden för försörjningsstöd minskade under föregående år, till stor del beroende på ett långvarigt arbetssätt som nämnden och förvaltningen tillämpat med ett mycket gott resultat. Trots detta kan man skönja en växande skara individer som inte står till arbetsmarknadens förfogande. Ett försök att motverka att fler personer fastnar i långvarigt försörjningsstödsberoende är det arbetssätt som arbetslivsnämnden tillämpar och som så här långt har gett ett mycket gott resultat. Det finns en bred ingång från försörjningsenheten till arbetsmarknadsenheten vilket innebär att fler försörjningsstödstagare kommer i åtnjutande av Arbetsförmedlingens resurser. Arbetslivsnämnden ser en fara med att antalet ansökningar om försörjningsstöd har ökat. Arbetsbelastningen på den personal som handlägger ärenden är stort. Det är av stor vikt att handläggarresurser finns inom såväl försörjningsstödsenheten som arbetsmarknadsenheten för aktivt arbete med individen. Projekt avsedda att på sikt minska beroendet av försörjningsstöd avses att genomföras även under kommande år. Målet för nämnden ska vara att skapa fler möjligheter för försörjningsstödsenhetens klienter att nå självförsörjning. I detta sammanhang är samverkan mellan arbetslivsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan av stor betydelse. Under 2010 planeras en finansiell samordning (Finsam) mellan landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt Halmstads, Hylte och Laholms kommuner. Denna nya samverkansform kan ge ett värdefullt tillskott av insatser för de som behöver rehabiliteras till arbetslivet. Daglig verksamhet Arbetslivsnämnden ansvarar för daglig verksamhet enligt LSS för funktionshindrade, som sysselsätter 268 deltagare i oktober 2009. Det finns en kontinuerlig strävan att i möjligaste mån anpassa den dagliga verksamheten enligt deltagarens behov. Detta kan innebära deltagande på hel- eller deltid samt möjligheten att byta inriktning på verksamheten. För vissa deltagare kan en företags- eller förvaltningsgrupp vara det lämpligaste; att starta ytterligare sådana grupper är därför en viktig uppgift för arbetslivsförvaltningen under planperioden. Även i övrigt utvecklas verksamheten: Under 2009 har den nya enheten Kadriljen tagits i bruk och tillfällig verksamhet bedrivs på Patrikshill, i avvaktan på den nya enheten Violvägen som startar 2010. Ett problem i sammanhanget är att få fram ändamålsenliga, handikappanpassade lokaler i den takt som krävs för att möta ett växande behov av daglig verksamhet. En nära samverkan med fastighetsnämnden är därför av stor betydelse de kommande åren. Sedan ett antal år pågår diskussioner om att även den så kallade personkrets 3 enligt LSS psykiskt funktionshindrade kan få rätt till daglig verksamhet. Det verkade ett tag som om detta skulle komma att ske redan 2010, men allt tyder nu på att en förändring i denna riktning kan träda i kraft tidigast 2011. Frågan är viktig att bevaka, då de verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenserna kan bli stora för kommunen. Angeläget är att, om förslaget genomförs, ansvarsfördelningen och finansieringen i kommunen är lösta tidigt. I sammanhanget kan också noteras att den pågående avvecklingen av de båda verksamheterna Allt under ett tak och Fontänhuset kan leda till fler deltagare, då personer kan tänkas gå från dessa insatser till daglig verksamhet. Utbildningsfrågor Som följd av en utredning genomförd av stadskontoret har kommunfullmäktige beslutat om tämligen omfattande ändringar i den del av arbetslivsnämndens ansvarsområde som handlar om infrastrukturen för livslångt lärande. Uppdraget att arbeta med dessa frågor har nu inskränkts till att innefatta vägledningscentrum samt ett beställningsansvar avseende svenska för invandrare (sfi) för deltagare i flyktingintroduktionen. Samtidigt gavs dock arbetslivsnämnden i uppdrag att kartlägga behovet av arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning och årligen meddela detta behov till utbildningsnämnden. Arbetslivsnämnden ska också samordna de arbetsmarknadsrelaterade kompetensutvecklingsfrågorna för vuxna. Arbetet med detta har redan inletts, och arbetslivsnämnden antog i september 2009 rutiner för

överföring av utbildningsbehov till utbildningsnämnden samt tecknade en överenskommelse med utbildningsnämnden kring sfi för flyktingar. Hörnstenen i arbetslivsnämndens samordning av arbetsmarknadsrelaterade kompetensutvecklingsfrågor för vuxna i Halmstad är Halmstad Kompetens. I samverkan med utbildningsnämnden och Halmstads Näringslivs AB avser nämnden att under planperioden verka för att utveckla detta lokala tillväxtcentrum i syfte att etablera en god samverkan med arbetsgivare och andra aktörer på arbetsmarknads- och utbildningsområdet, vilket bör ses som en strategisk utveckling de närmaste åren. Arbetslivsnämnden och utbildningsnämnden har även genom Region Halland gemensamt hos Skolverket ansökt om stadsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning 2010. Arbetet framöver Arbetslivsnämndens mål utgår ifrån att tillhandahålla en god service till Halmstads kommuns invånare och att med nämndens vision, mål och prioriteringar inom de ekonomiska ramarna utveckla en ansvarsfull politik som långsiktigt säkrar den verksamhet som inryms i arbetslivsnämndens ansvarsområde. Detta innebär att skapa förutsättningar för den enskilde att stå väl rustad inför den kommande konjunkturuppgången. I arbetslivsnämndens verksamhetsplan finns ett tydligt fokus på jobb, utbildning och effektiva insatser. Inger Larsson Ordförande arbetslivsnämnden

2. Vision och värdegrund Visionen bygger på Halmstad staden med tre hjärtan. Till år 2020 ska Halmstad vara eller sträva mot att vara: Halmstad- Hemstaden: Vi är en kommun där människor möts - med trygghet, respekt och kärlek. Halmstad - Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer - genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. Halmstad - Upplevelsestaden Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet Värdegrund Vår vision om Halmstad 2020 bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

3. Nämndens uppdrag Nedanstående text bygger på reglementet för arbetslivsnämnden. 1 Arbetslivsnämnden ansvarar för att dess verksamhet samordnas med övriga nämnders och bolags för att erhålla största möjliga kommunnytta. 2 Arbetslivsnämnden ansvarar för att kommunens mål i lämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Inom ramen för ansvarsområdet ligger följande uppgifter: Samordna arbetsmarknadsrelaterade kompetensutvecklingsfrågor för vuxna Redovisa utbildningsbehov inom arbetsmarknadsrelaterad vuxenutbildning till utbildningsnämnden Studie- och yrkesvägledning inom vägledningscentrum Arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska insatser Daglig verksamhet för funktionshindrade Ledning av den kommunala hälso- och sjukvården för personer med funktionshinder i daglig verksamhet Mottagning och introduktion av flyktingar Tolkförmedling Ekonomiskt bistånd Dödsboanmälan Under 2009 har kommunfullmäktige antagit ett nytt reglemente för arbetslivsnämnden, med anledning av att beställningsansvaret för svenska för invandrare (med undantag för flyktingar) återfördes till utbildningsnämnden och utveckling av en infrastruktur för livslångt lärande ströks. Under 2007 har en förvaltarenhet tillkommit inom försörjningsstödsenheten. Arbetslivsnämnden har som uppgift att samordna kommunens insatser avseende försörjning, arbetsträning och arbetsmarknadsrelaterade kompetensutvecklingsfrågor så att individen kommer i egen försörjning.

4. Analys utifrån nämndens uppdrag Arbetsmarknaden 4.1 Omvärld Läget på arbetsmarknaden nationellt och i Halmstad Det torde inte råda någon tvekan om att läget på arbetsmarknaden är mycket besvärligt. LO menar i rapporten Ekonomiska utsikter våren 2009 att vi nu upplever en sysselsättningskris av 1990-talsmått. Senast tillgängliga prognos från Arbetsförmedlingen ( Arbetsmarknadsläget i september2009 ) noterar att nedgången på arbetsmarknaden fortsätter, om än inte i samma takt som tidigare. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen ökar för alla åldersgrupper, dock mer för män än för kvinnor. Samtidigt minskar andelen som erhåller arbete med någon form av stöd såsom exempelvis anställningsstöd eller lönebidrag. Positivt är att antalet varsel är avsevärt lägre än tidigare under året. Arbetsförmedlingen noterar också att fler personer går till utbildning, vilket ses som positivt då detta innebär en rustning och gör det enklare att få arbete. Andelen arbetslösa som deltar i arbetsmarknadsprogram har tredubblats jämfört med för ett år sedan. I Arbetsförmedlingens prognos för Halland 2010, publicerad i juni 2009, pekas på minskad sysselsättning och vilande investeringar. Antalet varsel är det högsta på femton år, färre nya jobb anmäls och sysselsättningen sjunker kraftigt under 2009 och 2010 jämfört med 2008. Framförallt drabbas arbetstillfällen inom vård och omsorg samt delar av industrin. Parallellt med denna ökande arbetslöshet finns dock vissa rekryteringsproblem, bland annat kring yrkeserfaren arbetskraft inom bygg och anläggning samt specialister inom hälso- och sjukvård. Arbetsförmedlingen befarar att detta kan verka hämmande på en kommande sysselsättningsökning. Det noteras också att behovet av ersättningsrekryteringar på grund av pensionsavgångar kommer att vara omfattande inom stora delar av den halländska arbetsmarknaden 2010-2015. I Företagarnas länsbarometer för Halland från april 2009 poängteras att sysselsättningstillväxten bland näringslivet förväntas bli negativ för första gången sedan 1992, en situation som förväntas bestå in på våren 2010. I september 2009 var 2 412 personer (4,2 procent) helt arbetslösa i Halmstad. Detta är något lägre än riket (4,3 procent) men högre än Halland (3,8 procent). För ungdomar 18-24 år är samma siffra 584 personer (6,3 procent) vilket är bättre än både riket (6,7 procent) och Halland (7,3 procent). Statistiken för utrikesfödda är dock dystrare med 838 personer innebärande 8,7 procent att jämföra med rikets 7,7 procent och Hallands 8,2 procent. Även ur andra perspektiv är situationen för ungdomar klart oroande. Psykisk ohälsa är relativt vanlig i gruppen; de personerna är inte redo för arbetsmarknaden. De har luckor i sin grundläggande utbildning och saknar relevant yrkesutbildning. Ungdomarna behöver resurser från både Arbetsförmedlingen och arbetslivsförvaltningen för att komma vidare. Satsningar i den statliga arbetsmarknadspolitiken I budgetpropositionen för 2010 aviserar regeringen vad den beskriver som krisåtgärder för att dämpa fallet i sysselsättningen och förhindra långtidsarbetslöshet. En ny insats kallad Lyft införs med aktivering inom till exempel miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Tiden i Lyft kan uppgå till högst sex månader för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och tre månader för 18-24-åringar och korttidsarbetslösa. Under aktiviteten ska 25 procent av tiden avsättas för att deltagaren ska söka arbete. Lyft kan finnas inom föreningar, myndigheter, kommuner samt statliga och kommunala bolag. Något anordnarbidrag utgår dock inte till kommunerna. Vidare aviserar regeringen att antalet platser i

arbetsmarknadsutbildning ska öka samt att coachning, arbetsmarknadspraktik och praktisk kompetensutveckling ska förstärkas. Deltagare i jobbgarantin för unga (långtidsarbetslösa i åldern 18-24 år) ska få möjlighet att studera på deltid i den kommunala vuxenutbildningen eller svenska för invandrare (sfi). Dessutom ska en extra studiemotiverande insats på folkhögskolor erbjudas de ungdomar inom jobbgarantin som inte har avslutat grund- eller gymnasieskolan. Fortsatt samverkan med Arbetsförmedlingen I strategin för Arbetsförmedlingens samarbete med kommunerna öppnas för samverkan dels inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar, dels kring nyanlända invandrare och unga med funktionshinder. Arbetsförmedlingen ställer dock betydligt högre formkrav på samverkan och den uppföljning som ska ske. Positivt är att kringkostnadsersättning kan utgå vid samverkan. Allt tyder på att kommunerna även i fortsättningen kommer att spela en viktig roll, icke minst då det gäller insatser av förberedande karaktär samt i arbetet med grupper med svag ställning på arbetsmarknaden samt ungdomar. Arbetsförmedlingens kontor i Halmstad har uttalat ett intresse av ökat samarbete kring sina prioriterade grupper. Arbetsförmedlingen har omdisponerat personalresurser riktade mot nyanlända vilket innebär två tjänster som ska jobba specifikt med denna grupp, vilket kan komma att ge effekter även för personer aktuella på arbetslivsförvaltningen. Arbetsförmedlingen vill även samarbeta kring de arbetslösa sjuka. Efterfrågan på arbetsträning/-prövning När Arbetsförmedlingen omorganiserades och arbetsmarknadsinstitutet, med sina prövnings- och träningsverkstäder, avvecklades uppstod ett tomrum. Det finns ett behov av denna typ av prövnings- och träningsinsatser. Flera av arbetslivsförvaltningens samverkanspartners efterfrågar tjänster inom området. Flyktingintroduktionen Viss minskning av antalet asylsökande 2011-2012 Enligt Migrationsverkets prognosbrev från slutet av augusti 2009 förväntas antalet asylsökande vara stabilt under 2009 och 2010, men minska något 2011 och 2012. En stor andel förväntas komma från Irak och Somalia, men det finns en osäkerhet i detta beroende på hur situationen utvecklar sig inte bara i Irak utan även i Afghanistan. Det märks en kraftig ökning av antalet ensamkommande barn och ungdomar. Behovet av platser för denna kategori asylsökande beskrivs av Migrationsverket som mycket stort. Migrationsverket bedömer dock att det i övrigt kommer att behövas färre introduktionsplatser i kommunerna de kommande åren. Under 2009 prioriterar Migrationsverket samhällsinformation och kartläggning av utbildnings- och yrkesbakgrund i den organiserade sysselsättningen för samtliga asylsökande mellan 18 och 64 år. Av de inskrivna, cirka 8 450 personer som är mellan 18 och 64 år, uppskattas cirka 700 arbeta. Översyn av asylprocessen Enligt budgetpropositionen för 2010 vill regeringen sätta arbetslinjen i fokus även i asylmottagandet. Detta ska bland annat ske genom att Migrationsverket får i uppdrag att erbjuda fler praktikplatser till asylsökande samt genom att kartläggningen av asylsökandes utbildnings- och yrkesbakgrund förbättras. För de som sedan beviljas uppehållstillstånd, utgör denna kartläggning grunden till etableringsplaner/- samtal hos Arbetsförmedlingen. Satsning på utrikesfödda kvinnor utanför arbetskraften Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att under 2009 och 2010 genomföra ett pilotprojekt som syftar till att identifiera framgångsrika metoder för att minska utanförskapet bland utrikesfödda kvinnor som inte 8

deltar i arbetskraften. Syftet är att ge denna grupp ett ökat stöd att bryta utanförskapet och att träda in på arbetsmarknaden. Halmstad är en av sex kommuner som kommer att bedriva verksamhet inom ramen för detta uppdrag. Asylsökande i Halmstad Av de cirka 225 asylsökande som i september fanns i Halmstad, var 81 i eget boende (ebo) innebärande att de bor hos släkting, bekant eller annan. Mottagandet under 2009 har främst bestått av ensamma män från Irak med kort asyltid och traumatiska upplevelser från sitt hemland samt deras anknytningar. En handfull män väntar på sin familjeanknytning. Behovet av riktade resurser mot psykisk ohälsa har ökat de senaste åren. Landstingets resurser för denna grupp är otillräckliga i dag. Nedläggning av Migrationsverket i Falkenberg Migrationsverket har beslutat att avveckla enheten i Falkenberg. Processen pågår och ska vara avslutad i mars 2010. Asylsökande som blir kvar i länet är de som bor hos släkting, bekant eller annan. Migrationsverkets avveckling i Falkenberg bedöms inte nämnvärt påverka Halmstads flyktingmottagande eftersom större delen av de mottagna inte anvisats från anläggningen. Statligt ansvar för flyktingmottagande och etablering Utredningen Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) föreslog att kommunernas ansvar för flyktingmottagandet skulle flyttas till staten. Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss i linje med utredningens förslag. Huvuddragen i det som regeringen beskriver som en reform för nyanlända invandrares etablering är att Arbetsförmedlingen ges ansvar för etableringsinsatser, införandet av en enhetlig ersättning vid deltagande i etableringsinsatser, etableringslotsar som ska stödja den nyanlände under etableringsperioden samt samhällsorientering för alla nyanlända som har en etableringsplan. Kommunen kommer även fortsättningsvis att ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering. Det gäller till exempel svenska för invandrare, tillgång till skola och boende. Kommunen får också ett ansvar för att erbjuda nyanlända samhällsorientering. Genom att en statlig etableringsersättning införs kommer kommunen dock inte längre att betala ut introduktionsersättning. Utbetalning av försörjningsstöd förutses av regeringen i normalfallet inte heller bli aktuellt. Det nya systemet föreslås träda i kraft den 1 december 2010 och gälla för personer som beviljats uppehållstillstånd efter detta datum. Det innebär att kommunen under en övergångsperiod kommer att arbeta med personer som tidigare fått uppehållstillstånd och tagits emot i Halmstad. Försörjningsstöd till enskilda Den positiva trenden har brutits I oktober 2009 uppbar 703 hushåll försörjningsstöd, en kraftig ökning i jämförelse med 602 hushåll samma månad 2008. Den stora tillströmningen av nya hushåll gör att arbetsbelastningen väntetiden för att få besökstid ökar. Under året har väntetiden varierat mellan två till fyra veckor. Under 2010 kan det förväntas att behovet att försörjningsstöd kommer att öka med anledning av den lågkonjunktur som råder och även på grund av nya regler inom sjukförsäkringsområdet. Det är därför av stor vikt att fortsätta det nära samarbete som finns mellan försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten inom förvaltningen. Målet är egenförsörjning för individen. 9

Konsekvenser av socialförsäkringslagen En ny socialförsäkringslag trädde i kraft den 1 juli 2008 med nya regler om en rehabiliteringskedja. Under 2009 har ett antal personer sökt ekonomiskt bistånd då de inte längre får sjukpenning/-ersättning från Försäkringskassan. Ett flertal av dessa har någon form av psykiatrisk diagnos. I slutet av 2009 beräknas ytterligare ett större antal personer utförsäkras. Dessutom kommer Allt under ett tak samt Fontänhuset att avvecklas. Detta kan få till följd att försörjningsstödsenheten får en ökad arbetsbelastning. Personer vars sjukpenningdagar eller tidsbegränsade sjukersättning har tagit slut, och som tidigare har varit med i a-kassan, kan mellan den 1 oktober 2009 och den 31 december 2010 ska kunna uppfylla medlemsvillkoret på tre månader om de återigen går med i a-kassan. (Detta gäller personer som lämnat arbetslöshetskassan mellan den 1 januari 2007 och den 30 september 2009.) Dessutom ska den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen förlängas från högst fem till högst tio år för personer som varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Det innebär att medlemmar i a-kassan kan få rätt till inkomstrelaterad ersättning och att icke-medlemmar kan få rätt till arbetslöshetsersättning med grundbelopp. Vidare anges att personer som inte har sjukpenning- eller sjukersättningsdagar kvar, ska kunna få ett aktivitetsstöd under tiden som en tremånaders individuell kartläggning görs. Tanken är att försörjningsstöd inte ska träda in i någon större utsträckning, men personer som saknar a- kassetillhörighet kommer att få en låg ersättning och kan komma att söka försörjningsstöd. Enligt Försäkringskassan kommer 55 000 personer i Sverige (2 185 personer i Halland) att lämna den tidsbegränsade sjukersättningen under 2009 och 2010. Försäkringskassans generaldirektör framhöll dock i ett uttalande den 5 oktober 2009 att det finns en uppenbar risk att det uppstår glapp mellan sjukpenning/-ersättning och den nya ersättning som ska utbetalas inom ramen för Arbetsförmedlingens insatser. Vidare befaras, baserat på tidigare erfarenheter, att många inte kommer att återvända till arbetsmarknaden. Sammantaget innebär detta, enligt arbetslivsförvaltningens bedömning, en påtaglig risk för att personer kommer att behöva försörjningsstöd i avvaktan på ersättning från Försäkringskassan och eventuellt även framgent. Samverkan för att få försörjningsstödstagare i arbete Arbetsförmedlingens nya uppdrag medför troligtvis att det blir ännu viktigare att kommunen engagerar sig i att förbereda försörjningsstödstagarna inför inträdet på arbetsmarknaden. En del av arbetslivsförvaltningens strategi har hittills varit att lyfta fram försörjningsstödstagarna för att de ska få del av Arbetsförmedlingens resurser. Förändringar i arbetsmarknadspolitiken har dock medfört att det blivit allt svårare för personer med försörjningsstöd att få del av Arbetsförmedlingens insatser. Alla personer med försörjningsstöd är inte redo att ta steget in på Arbetsförmedlingen utan måste förberedas för insatser på arbetsmarknaden, vilket är en viktig uppgift för coacherna inom enheten för försörjningsstöd. Det finns all anledning för arbetslivsförvaltningen att inta en aktiv samarbetsroll tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget för att förhindra att individer hamnar i en rundgång mellan myndigheter. Långa handläggningstider och avhopp från a-kassan Noteras måste att många har lämnat a-kassan. Detta kan innebära ökade försörjningsstödskostnader för kommunerna om arbetsmarknadsläget försämras. För att möta denna utveckling har regeringen genomfört förändringar i syfte att göra det enklare att komma med i en a-kassa och även sänkt månadsavgiften. Den kraftigt stigande arbetslösheten har också givit upphov till långa handläggningstider, där vissa a-kassor kräver sju månader eller längre för att hantera ansökningar. Följden kan bli att arbetslösa blir tvungna att söka försörjningsstöd mot återkrav i avvaktan på att få arbetslöshetsersättning. 10

Daglig verksamhet Målinriktat arbete har givit resultat Den dagliga verksamheten har i ett flertal år haft problem med att bereda plats till nya deltagare. Bakgrunden var bristande resurser kombinerat med en tämligen omfattande nettotillströmning till verksamheten. Sedan mitten av 2007 har inriktningen bestått i att optimera nyttjandet av verksamheten, bland annat genom att anpassa deltagarnas tid i verksamheten till deras behov och förutsättningar. Följden har blivit att befintliga platser kan nyttjas mer effektivt, exempelvis genom halvtidsplaceringar som går omlott för- och eftermiddag. Upptill detta har även årliga budgettillskott erhållits, vilket givetvis varit avgörande för möjligheten att bygga ut verksamheten. Någon kö finns i dagsläget inte, och den prognostiserade ökningen bedöms kunna hanteras. Icke desto mindre finns sedan tidigare ett antal ärenden där vite/särskild avgift kan utdömas mot arbetslivsförvaltningen, för fall då deltagare inte kunnat beredas plats inom vad länsstyrelsen anser vara rimlig tid. För närvarande väntar fem sådana fall på avgörande i kammarrätten. I ytterligare ett ärende, där kammarrätten inte beviljade prövningstillstånd, har ett överklagande inlämnats till regeringsrätten. Nya grupper av deltagare inom några år även de psykiskt funktionshindrade Det märks en förändring av de deltagare som kommer till verksamheten; det kan handla om en ökad benägenhet till diagnostisering samt en vidare tolkning av autismliknande tillstånd. Detta ställer andra krav på den verksamhet man i dagsläget har att erbjuda. Ytterligare en aspekt som man kan skönja konsekvenserna av nu och i framtiden är det faktum att deltagare med multifunktionshinder lever längre i dag än de gjort tidigare. Den parlamentariska LSS-utredningen presenterade i slutet av augusti 2008 sin slutrapport. Utredningen klargör att LSS ska bestå, men att förändringar bör göras. Bland annat föreslås staten ta över ansvaret för personlig assistans; andra insatser, såsom daglig verksamhet, föreslås dock fortsatt utföras av kommunerna då långsiktigt lokalt ansvar och planering krävs. Under ett par år har det diskuterats kring en ny lagstiftning inom LSS som skulle innebära att en ny målgrupp (personkrets 3, psykiskt sjuka) får rättighet till daglig verksamhet. LSS-utredningen föreslår att personkrets 3 får rätt till daglig verksamhet. Kommunerna ska i så fall kompenseras för kostnadsökningarna detta medför. Frågan bör följas nogsamt då det kan komma att krävas ökade resurser samt andra verksamheter och kompetenser. Det är i skrivande stund oklart när dessa ändringar kan förväntas träda i kraft. Någon ny lagstiftning förväntas dock inte innan 2011. Fortsatt nettoökning av antal deltagare Gymnasiesärskolan i Halmstad har haft stora inskrivningskullar under åren 2006 och 2007. Det finns även ungdomar inom andra gymnasieprogram i Halmstad som inte är inskrivna i Särskolan men som har rätten att söka daglig verksamhet. Prognosen för avgångselever 2010 är 26 personer samt 28 personer 2011. Under 2007 kom åtta nya deltagare utöver gymnasiesärskolans elever och 2008 tolv. För 2009 är siffran till dags dato 14 deltagare. Avveckling av kompletterande verksamheter Avvecklingen av verksamheterna Fontänhuset och Allt under ett tak kan medföra att vi får ytterligare deltagare med rätt till daglig verksamhet. Dessa deltagargrupper kommer att ställa andra kvar på den verksamhet vi bedriver samt på personalgruppernas kompetens. 11

Vart är konjunkturen på väg? Efter att tidigare närmast ha tävlat i att överträffa varandra i pessimism, förefaller nu alltfler prognosmakare teckna en något ljusare bild av ekonomin framöver. Signalerna som nu kommer är att det värsta tycks vara över, men läget i ekonomin i Sverige såväl som internationellt kommer troligtvis att vara ansträngt under överskådlig framtid. Den ansedda brittiska tidskriften The Economist varnade den 3 oktober också för att blåsa faran över. De pekar på att världsekonomin står inför omfattande svårigheter och att kraftfulla statliga insatser fortfarande är av nöden. Konjunkturinstitutet framhåller i sin rapport om konjunkturläget, publicerad i augusti 2009, att bruttonationalprodukten (BNP) slutat falla men att arbetslösheten ändå ökar. Farhågan som uttrycktes i Opus 2009-2011 om så kallad jobless growth kan således vara på väg att besannas. Enligt Konjunkturinstitutet kommer lågkonjunkturen att ge bestående negativa effekter på sysselsättningen; under 2011 förväntas en arbetslöshet på tolv procent. Konjunkturinstitutet bedömer att ett antal av de som nu blir arbetslösa aldrig kommer att återgå till arbetsmarknaden, då deras kompetens inte kommer att vara efterfrågad. Den månatliga konjunkturbarometern förbättrades i oktober 2009, men läget i svensk ekonomi är ändå svagare än normalt. Generellt sett förutses fortsatta personalminskningar inom flertalet sektorer av näringslivet, dock inte i samma takt som tidigare. Hushållen är något mindre pessimistiska beträffande sysselsättningen, men en knapp majoritet räknar med stigande arbetslöshet det kommande året. Regeringen inleder finansplanen i budgetpropositionen för 2010 med konstaterandet att världen befinner sig i den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talskrisen. På grund av handelsberoendet med omvärlden har Sverige drabbats hårt av krisen, med stigande arbetslöshet som en konsekvens. Bedömningen från regeringen är att det kommer att vara en lång väg mot stigande sysselsättning och lägre arbetslöshet, även om det ekonomiska läget i stort har stabiliserats. Även regeringen befarar att arbetslösheten kan komma att bli bestående, och menar att de åtgärder som förs fram i budgetpropositionen är avsedda att motverka detta. BNP förväntas växa svagt 2010, för att sedan öka kraftigare 2011 och 2012. Antalet sysselsatta förväntas dock minska både 2010 och 2011, för att öka svagt 2012. Beträffande arbetslösheten räknar regeringen med att denna kommer att uppgå till cirka elva procent 2012. Regeringen gör sammantaget bedömningen att åtgärder i denna och tidigare budgetpropositioner (däribland jobbskatteavdraget) kommer att leda till en långsiktig ökning av sysselsättningen med 150 000 personer, vilket kontrasterar mot Konjunkturinstitutets bedömning om en långsiktig minskning med 100 000 personer. 12

4.2 Invärld Halmstad Kompetens satsning på ett lokalt tillväxtcentrum Det regionala tillväxtprogrammet för Halland 2007-2010 inriktar sig på kompetensutveckling och ökat arbetskraftsutbud. Arbetslivsförvaltningen samverkar med Region Halland och de övriga kommunerna för att i flera sammanhang se det regionala tillväxtprogrammet som ett verksamt dokument avsett att stärka utvecklingen även i varje enskild kommun. En av möjligheterna som finns i tillväxtprogrammets målsättningar är att utveckla de lärcentrum som finns i länet till lokala centrum för tillväxt. Eftersom Halmstads kommun inte har något reellt eller organiserat utvecklat samarbete mellan näringsliv, utbildning och arbetslivsförvaltningens olika verksamheter finns i dag inget lärcentrum eller någon motsvarighet i form av en samlad funktion. Den externa utvärderingen av arbetslivsnämndens verksamhet lyfter fram behovet av ett tydligare kundcenter i arbetsmarknadsfrågor. Arbetslivsförvaltningen kommer därför under planperioden verka för att utveckla ett tillväxtcentrum Halmstad Kompetens i syfte att möjliggöra En dörr in många dörrar ut där vi i framtiden kan mäkla olika utbildningar hos både kommunala och privata anordnare samt kartlägga och matcha arbetslösa till de arbeten som företagen har behov av. Det kräver en väl utvecklad gränsöverskridande samverkan med företag och andra aktörer på arbetsmarknads- och utbildningsområdet, vilket får ses som en strategisk utveckling de närmaste åren. Arbetsmarknadsenhetens samordningsansvar för arbetsmarknadsinsatser De många förändringarna, både genomförda och planerade, inom områdena arbetsmarknad, migration och socialförsäkring gör det nödvändigt att vara väl påläst och förberedd på olika scenarier. Med all sannolikhet kommer kravet på ännu mer samarbete mellan myndigheter och andra aktörer att öka. De många aktörerna på marknaden får som konsekvens att vikten av samordning av arbetsmarknadspolitiska insatser på Halmstads kommun inte nog kan betonas. Samverkan mellan försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten Ett nära samarbete bedrivs mellan försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadsenheten. Målet är, där så är möjligt, egenförsörjning för individen. De EU-projekt som bedrivs i kommunens regi Ung i Fokus och HFAB-byrån, är viktiga i detta sammanhang liksom är de sysselsättningsbefrämjande insatser som också bedrivs. Under 2010 planeras en finansiell samordning (Finsam) mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt Halmstad, Hylte och Laholms kommuner. Denna nya samverkansform kan ge ett värdefullt tillskott av insatser för de som behöver rehabiliteras till arbetslivet. Målet är att den finansiella samordningen ska vara igång från halvårsskiftet 2010. Socialförvaltningen kommer hösten 2009 att ansöka om EU-medel till ett projekt som riktar sig till psykiskt funktionshindrade personer (Clavis) och försörjningsstödsenheten samarbetar med socialförvaltningen i denna fråga. Utökad målgrupp för introduktionen Flyktingintroduktionens målgrupp har utökats att också omfatta nyanlända försörjningsstödstagare som är folkbokförda i Halmstad som första kommun i Sverige och har uppehållstillstånd. I skrivande stund har tolv personer överförts från försörjningsstödsenheten till arbetsmarknadsenhetens flyktingintroduktion. 13

Kontinuerlig utveckling av den dagliga verksamheten Daglig verksamhet och särvux har under 2009 arbetat för att utveckla samverkan kring de deltagare vi har gemensamt. Flera av våra deltagare behöver hjälp och stöttning att kunna bibehålla den kunskap de fått till sig. Kommunstyrelsen uppdrog under 2009 åt arbetslivsnämnden och socialnämnden att föreslå hur samverkan mellan nämnderna kan förbättras avseende daglig verksamhet. En handlingsplan mellan arbetslivsförvaltningen och socialförvaltningen antogs i juni 2009, och båda förvaltningarna arbetar nu med att implementera handlingsplanen. 1 september 2009 genomförde daglig verksamhet en omorganisation. En bärande tanke var att underlätta samordningen och att få till stånd en jämnare arbetsfördelning mellan enhetscheferna. Personalfrågor Staten intensifierar arbetet med att motverka sjukfrånvaron som i landet, liksom i förvaltningen, tenderar att minska under kommande år. Samtidigt är tendensen att korttidssjukfrånvaron ökar. Arbetslivsförvaltningen kan komma att ha stora rekryteringsbehov under den kommande planeringsperioden. Utgångspunkter i detta är bland annat tilltagande arbetskraftsbrist, konkurrens om arbetskraft samt förändrad befolkningsstruktur. Förvaltningen bör därmed aktivt arbeta med att öka sin attraktionskraft som arbetsgivare i syfte att förbättra förutsättningarna att rekrytera. Lönekostnaderna tenderar att öka för att möta såväl jämställdhetskrav som ökad konkurrens om arbetskraft. Forskning och studier om motivation i arbetet liksom önskemål inför framtida yrkesval visar på en rad faktorer som anses viktiga för att en arbetsgivare ska uppfattas som attraktiv och för att medarbetare ska trivas i arbetet. Faktorer som anges är bland annat trygga anställningsvillkor, rättvis lön, betydelsefulla arbetsuppgifter, god gemenskap, frihet, egenkontroll och möjlighet till utveckling. 14

5. Mål MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Demokrati och dialog Alla nämnder och bolag ska för att skapa en realistisk bild av de tjänster och den service kommunen erbjuder senast 2012 ha formulerat serviceåtagande gentemot medborgarna för sin verksamhet Senast vid utgången av 2012 ska det finnas etablerade serviceåtaganden inom nämndens samtliga verksamhetsområden Under utveckling Samverkan --- Tidplan 2010-2012 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Huruvida serviceåtaganden finns inom samtliga verksamhetsområden Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Samverkan Demokrati och dialog Tidplan 2010-2012 Alla nämnder och bolag ska för att skapa en realistisk bild av de tjänster och den service kommunen erbjuder senast 2012 ha formulerat serviceåtagande gentemot medborgarna för sin verksamhet Senast vid utgången av 2012 ska det finnas etablerade metoder för att mäta kvalitet i form av tillgänglighet och bemötande inom alla delar av arbetslivsförvaltningen Utveckla fler mätmetoder inom förvaltningens olika verksamhetsområden Kommunens kvalitetsnätverk Stadskontorets kvalitetsenhet Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Huruvida tillgänglighets- och bemötandeenkäter har genomförts inom respektive verksamhet en gång per år Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut 15

MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan 2010-2012 Näringsliv och arbetsmarknad Halmstad ska ha en bred arbetsmarknad som attraherar människor med olika typer av kunskaper Företag som är etablerade i Halmstad eller som vill etablera sig ska uppleva att de får tydlig och relevant information och ett gott stöd av kommunen Arbetslivsnämnden ska utveckla former för att i kommunen samordna arbetsmarknadsrelaterade kompetensutvecklingsfrågor för vuxna i syfte att matcha arbetsgivarens behov av arbetskraft med individens behov av utbildning för att komma i arbete och bli självförsörjande Verka för en utveckling av Halmstad Kompetens i Halmstads kommun Kartlägga och analysera näringslivets behov av yrkesutbildningar för vuxna Kartlägga bristyrken genom samarbete med arbetsförmedlingen Utveckla utbudet av yrkesinriktningar inom svenska för invandrare (sfi) för personer som deltar i flyktingintroduktionen Vägledningscentrum ska ha en uppsökande verksamhet i Halmstad och erbjuda vuxna, med kort utbildning och som inte är aktuella på arbetslivsförvaltningen, studie- och yrkesvägledning Utbildningsförvaltningen, Halmstads Näringslivs AB, Högskolan i Halmstad, näringslivet, Region Halland, Arbetsförmedlingen, kommunerna i Halland Nyckeltal/mätvariabel --- Uppföljning/utvärdering Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan 2010 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunens arbetsmarknadspolitik ska prioritera insatser för ungdomar för att undanröja biståndsberoende och underlätta etablering eller återinträde på arbetsmarknaden Ungdomar ska ges en positiv bild av Halmstads kommun som arbetsgivare Genom projekt Prova på-platser erbjuda 100 ungdomar praktik i tre månader åtföljt av tre månaders nystartsjobb på kommunala arbetsplatser Stadskontoret, utbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen 16

Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Andel ungdomar som har fått en positiv bild av Halmstads kommun som arbetsplats Andel ungdomar som vill utbilda sig inom ett yrke med mål att arbeta på kommunen Redovisas till arbetslivsnämnden och kommunstyrelsen i samband med projektets avslutande MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan 2010-2011 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunens arbetsmarknadspolitik ska prioritera insatser för ungdomar för att undanröja biståndsberoende och underlätta etablering eller återinträde på arbetsmarknaden Arbetsmarknadsenheten ska erbjuda minst 400 arbetslösa ungdomar per år individuellt utformade insatser Samverka med Arbetsförmedlingen för att inom ramen för jobbgarantin för unga erbjuda coachande och vägledande studie- och arbetsplatsinriktade insatser Genom EU-projektet Ung i Fokus erbjuda skräddarsydda lösningar för ungdomar anvisade från försörjningsstödsenheten och utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen, andra offentliga aktörer, näringslivet, ideella organisationer Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Antal ungdomar med försörjningsstöd som deltagit i EUprojektet Ung i Fokus Antal ungdomar som erhållit insats genom samverkan med Arbetsförmedlingen inom ramen för jobbgarantin för unga Antal ungdomar inom ramen för kommunala uppföljningsansvaret som erbjudits insats Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål --- Näringsliv och arbetsmarknad Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan 2010-2012 Minst 75 procent av nyanlända flyktingar ska vara självförsörjande genom arbete eller studier efter avslutad introduktion Stärka flyktingens ställning på arbetsmarknaden genom olika insatser såsom språkträning, yrkespraktik och branschintroduktion Olika aktörer på arbetsmarknaden för introduktion av målgruppen på arbetsmarknaden 17

Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Andel flyktingar som vid avslutad introduktion har gått till arbete eller studier och därigenom uppnått självförsörjning Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål --- Näringsliv och arbetsmarknad Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan 2010-2012 Det urval av sysselsättningsformer som erbjuds inom daglig verksamhet ska breddas och utvecklas efter deltagarens behov och möjlighet att delta i arbetslivet. Senast vid utgången av 2012 ska verksamheten ha utvecklat minst tre nya inriktningar Stödja och motivera fler deltagare till arbete i företagsgrupper Utbildningsförvaltningen (gymnasiesärskolan) Olika aktörer på arbetsmarknaden för introduktion av målgruppen på arbetsmarknaden Nyckeltal/mätvariabel Antal deltagare i företagsgrupper Uppföljning/utvärdering Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut Kvalitativ redovisning av nya inriktningar och hur dessa överensstämmer med deltagarnas behov, eventuellt i form av fallstudier, lämnas till nämnden i mars varje år MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål --- Omsorg och stöd Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan 2010-2012 Daglig verksamhet ska varje månad erbjuda minst en aktivitet med koppling till en aktuell samhällsfråga. Aktiviteten ska möjliggöra för deltagarna att utifrån sina förutsättningar förstå, delta i och påverka samhället Anordna aktiviteter med fokus på samhällsdeltagande i aktuella händelser lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Kommunens förvaltningar och berörda kommunala bolag, näringslivet Ideella föreningar och intresseorganisationer 18

Nyckeltal/mätvariabel Antal aktiviteter som genomförts Uppföljning/utvärdering Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Samverkan Trygghet, säkerhet och folkhälsa Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden 100 procent inom flyktingintroduktionen ska ha fått samhällsinformation och insatser i syfte att ge förutsättningar för god och trygg uppväxt för barn och ungdomar Anordna samhällsorientering innehållande samhällets grundläggande demokratiska värderingar; rättigheter och skyldigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, barns rättigheter och demokratiska samhällets utveckling. Anordna Lär dig må bättre -kurs Berörda aktörer Tidplan 2010-2012 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Andelen som vid avslutad introduktion genomgått grundläggande samhällsintroduktion Andelen som vid avslutad introduktion genomgått Lär dig må bättre -kurs Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Verksamhetsmål Strategier Trygghet, säkerhet och folkhälsa Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden Inom arbetsmarknadsenhetens verksamhet för arbetslösa ungdomar ska metoder utvecklas för att främja folkhälsa för de ungdomar som mår psykiskt dåligt och bekämpa utanförskap Genomföra EU-projektet Ung i Fokus Samverkan Förvaltningsövergripande Tidplan 2010-2011 Nyckeltal/mätvariabel Antal ungdomar som efter genomgångna insatser på arbetsmarknadsenheten upplever att deras ställning på arbetsmarknaden har stärkts 19

Antal ungdomar som efter genomgångna insatser på arbetsmarknadsenheten går vidare till arbete eller studier Uppföljning/utvärdering Utvärdering kommer att genomföras inom ramen för EUprojektet Ung i fokus MÅLOMRÅDE Konkretiserat mål Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av våld i nära relationer ska minska Verksamhetsmål Strategier Samverkan Under 2010 ska samtliga personer inom arbetslivsförvaltningens verksamhetsområde vid behov kunna erbjudas stöd på grund av våld i nära relation Samtliga handläggare inom arbetslivsförvaltningen ska informera våldsutsatta personer om samhällsinsatser med specialinriktning på denna problematik Socialförvaltningen (familjemottagningen, kriscentrum) Tidplan 2010-2012 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd på grund av våld i nära relation Antal personer inom flyktingintroduktionen där våld i nära relation uppmärksammats Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut. En förvaltningsgemensam översikt som belyser och analyserar mätvariablerna redovisas till nämnden i mars varje år 20

6. Övriga nyckeltal Några nyckeltal utöver de som framgår under respektive verksamhetsmål redovisas inte. 21

7. Prioriteringar Prioritering Strategier Samverkan Uppföljning/utvärdering Ingå i kommunens arbete med lokalt utvecklingsavtal på Andersberg Leda och driva frågor kring sysselsättning i den för ändamålet avsedda arbetsgruppen HFAB, Halmstads Näringslivs AB, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, utbildningsförvaltningen Redovisas till nämnden i samband med delårsrapport, delårsbokslut och bokslut Prioritering Strategier --- Satsningen på coacher inom försörjningsstödsenheten har varit framgångsrik. Arbetslivsnämnden ser det därför som angeläget att fortsätta bedriva denna insats inom ramen för försörjningsstödsanslaget Samverkan --- Uppföljning/utvärdering --- Prioritering Arbetslinjen ska vara huvudprioriteringen i alla insatser som erbjuds individen Strategier --- Samverkan --- Uppföljning/utvärdering --- Prioritering Ungdomar i åldern 18 till 24 år ska vara en prioriterad målgrupp Strategier --- Samverkan --- Uppföljning/utvärdering ---

8. Internbudget Verksamhet 130 Arbetslivsförvaltningen Objekt Objektsnamn Budget 2010 Budget 2009 110 Arbetslivsnämnden Intäkter 0 0 110 Arbetslivsnämnden Kostnader 547 000 535 000 110 Arbetslivsnämnden 547 000 535 000 111 Förvaltningsledning Intäkter 0 0 111 Förvaltningsledning Kostnader 2 127 146 2 658 311 111 Förvaltningsledning 2 127 146 2 658 311 112 Administrativa gruppen Intäkter -180 000 0 112 Administrativa gruppen Kostnader 1 829 328 2 370 856 112 Administrativa gruppen 1 649 328 2 370 856 113 Kompetensutv och personalvård Intäkter 0 0 113 Kompetensutv och personalvård Kostnader 100 000 140 000 113 Kompetensutv och personalvård 100 000 140 000 114 Förvaltningsgem kostnader Intäkter -240 000 0 114 Förvaltningsgem kostnader Kostnader 5 314 297 4 835 060 114 Förvaltningsgem kostnader 5 074 297 4 835 060 3607 Arbetsmarknadsenheten Intäkter -3 550 000-3 350 000 3607 Arbetsmarknadsenheten Kostnader 6 636 380 6 400 052 3607 Arbetsmarknadsenheten 3 086 380 3 050 052 366 Flyktingmottagning Intäkter -25 900 000-25 900 000 366 Flyktingmottagning Kostnader 25 900 000 25 978 839 366 Flyktingmottagning 0 78 839 367 Tolkförmedling Intäkter -3 960 000-3 960 000 367 Tolkförmedling Kostnader 3 960 000 3 976 837 367 Tolkförmedling 0 16 837 3682 Beredskapsarbete Intäkter -1 500 000-1 500 000 3682 Beredskapsarbete Kostnader 6 065 813 6 065 813 3682 Beredskapsarbete 4 565 813 4 565 813 368288 Mediarummet Intäkter -650 000-200 000 368288 Mediarummet Kostnader 1 231 505 775 524 368288 Mediarummet 581 505 575 524 3683 Offentligt skyddat - skogen Intäkter -9 211 500-9 211 500 3683 Offentligt skyddat - skogen Kostnader 11 763 616 11 763 616 3683 Offentligt skyddat - skogen 2 552 116 2 552 116 3684 Lönebidrag egen personal Intäkter -5 620 000-5 620 000 3684 Lönebidrag egen personal Kostnader 16 334 699 16 334 699 3684 Lönebidrag egen personal 10 714 699 10 714 699