Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan
% 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156 160 19,0 18,5 18,0 17,5 17,0 16,5 38 56 79 81 101 87 125 114 101 105 77 87 83 41 108 93 136 140 119 106 67 54 49 91 119 98 45 47 140 120 100 80 60 40 16,0 15,5 9 5 10 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17* Genomsnittlig inkomstskattesats 20 Antal kommuner som höjt skattesatsen (i 2009 års antal ingår inte sammanslagna kommuner) 0
Kommunernas inkomstskattesatser åren 2000-2017 År Genomsnittlig Aritmetiskt Antal kommuner Högsta Lägsta inkomstskattesats 1) medeltal inkomstskattesats: inkomst- inkomst- % Förändr. % Förändr. steg sjönk skatte-% skatte-% %-enh. %-enh. 2000 17,65 18,15 83 15 19,75 15,50 2001 17,67 0,02 18,19 0,04 41 6 19,75 15,00 2002 17,78 0,11 18,33 0,14 108 3 19,75 15,00 2003 18,04 0,26 18,44 0,11 93 2 0 15,50 2004 18,12 0,08 18,50 0,06 54 2 0 16,00 2005 18,29 0,17 18,68 0,18 136 1 21,00 16,00 2006 18,39 0,10 18,87 0,19 140 1 21,00 16,00 2007 18,45 0,06 19,00 0,13 106 3 21,00 16,00 2008 18,54 0,09 19,15 0,15 119 3 21,00 16,00 2009 18,59 0,05 19,25 0,10 67 2) 4 2) 21,00 16,50 2010 18,97 0,38 19,60 0,35 181 2 21,00 16,25 2011 19,16 0,19 19,66 0,06 49 6 21,50 16,25 2012 19,24 0,08 19,81 0,15 91 3 21,75 16,25 2013 19,38 0,14 1 0,20 119 4 22,00 16,25 2014 19,74 0,36 20,36 0,35 156 0 22,50 16,50 2015 19,82 0,08 20,53 0,17 98 0 22,50 16,50 2016 19,86 0,04 20,60 0,07 45 3 22,50 16,50 2017* 19,91 0,05 20,67 0,07 47 14 22,50 16,50 1) Vägts med de beskattningsbara inkomster som mots. den skatt som skall betalas. 2) I 2009 års antal ingår inte sammanslagna kommuner.
Antalet kommuner som höjer skattesatsen 2017 är på samma låga nivå som ifjol Antalet kommuner som höjer skattesatsen är 47 stycken De största kommunerna som höjde sin inkomstskattesats var Tavastehus, S:t Michel, Kotka, Karleby, Nokia, S:t Karins. I de kommuner som höjde sin inkomstskattesats bor det sammanlagt 580 000 invånare. Ovanligt många kommuner som höjer sin skattesats finns i Egentliga Tavastland Den största höjningen var 1,00 procentenheter, som gjordes i sammanlagt 7 kommuner Den vanligaste höjningen var 0,50 procentenheter Orsakerna till de höjda inkomstskattesatserna i vissa kommuner, t.ex.:» Svag eller avstannad utveckling av skatteinkomsterna svag sysselsättning och utveckling av lönesumman, invånarantalets minskning, långsam ekonomisk tillväxt Konkurrenskraftsavtalet försvagar skattebasen» Tungt servicenät med beaktande av inkomstutvecklingen och kraftigare ökning av utgifterna jämfört med inkomsterna» Snabbt ökade kostnader bl.a. inom specialsjukvården, de sysselsättningsfrämjande åtgärderna» Statsandelarna minskar Konkurrenskraftsavtalet och kommunernas minskade uppgifter Statsandelsförnyelsen 2015 har ännu stora effekter på vissa orter» Investeringarna är ännu på en hög nivå, bl.a. kommunaltekniken, skolorna Förberedandet på vårdreformen har inte visat sig vara ett motiv vid höjandet av inkomstskattesatserna Grankulla som längre varit känd som kommunen med den lägsta inkomstskattesatsen höjde sin inkomstskattesats till 17,00 -> skillnaden mellan den lägsta och den högsta inkomstskattesatsen i Fasta Finland minskade till 5,50 procentenheter år 2017
År 2017 är det exceptionellt många kommuner som sänker på sin inkomstskattesats 14 kommuner som sänker sin inkomstskattesats» Alajärvi, Finström, Jomala, Kitee, Gustavs, Oulainen, Orivesi, Outokumpu, Puumala, Rautjärvi, Ruovesi, Siikalatva, Suonenjoki, Urjala Senast då så stort antal kommuner sänkte sin inkomstskattesats var år 2000 (då sammanlagt 15 kommuner) De kommuner som har sänkt på inkomstskattesatsen kan karakteriseras som kommuner med redan hög inkomstskattesats Inkomstskattesatsen sänktes antingen med 0,25 eller 0,50 procentenheter I de kommuner som sänkte sin inkomstskattesats bor det sammanlagt 81 000 invånare. Orsaker bakom sänkandet av skattesatsen i vissa kommuner, bl.a.» Flera års balanserande av kommunens ekonomi genom besparingar och sträng utgiftsdisciplin har framskridit enligt planerna» Man vill sänka nivån på den redan höga inkomstskattesatsen: signal, imagefaktorer, kommunens livskraft» Regeringens linjedragningar gällande kommunalekonomin har varit stabil» Vissa av regeringens beslut, t.ex. statsandelsreformen, höjandet av fastighetsskatten och kundbetalningarna har inverkat gynnsamt på kommunens ekonomi» Skatteinkomsternas goda utveckling, orsak bl.a. invånarantalets gynnsamma utveckling
Kommunernas inkomstskattesatser åren 1980-2017 23,0 22,0 21,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 Högsta inkomstskattesats Genomsnittlig inkomstskattesats Lägsta inkomstskattesats 80 85 90 95 00 05 10 15 17 23,0 22,0 21,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0
Kommunala skattetsatser 1998-2017 % Många kommuner har kompenserat effekten av avdragshöjningen genom att höja sin skattesats. 19,0 18,0 17,0 Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skattesatser) 16,0 Även om den nominella skattesatsen har blivit högre, har skattegraden till och med sjunkit. 15,0 14,0 Effektiv skattegrad (Kommunalskatt som ska betalas i proportion till förvärvsinkomsterna) 13,0 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16p
Skillnader i inkomstskattesatsen och effekten på inkomstskatten i olika inkomstklasser år 2017 Månadsinkomst euro Årsinkomst inkl. semesterpeng, euro Effekt på inkomstskatten / år 1), euro 5,5 % -enheter 2) 1 % -enheter 0,5 % -enheter 3) 2 000 3 000 4 000 25 000 1 001 181 37 500 1 688 307 50 000 2 342 426 90 153 213 5 000 62 500 2 996 545 272 1) Räknat till de olika inkomstklasserna på basen av de riktade avdragen år 2017 (RP 135/2016). I kalkylen har man endast beaktat de avdrag som gjorts av skattemyndigheten. 2) Skillnaden mellan den högsta (22,50) och den lägsta (17,00) inkomstskatteprocentsatsen. 3) Den mest använda förhöjningen av inkomstskatteprocentsatsen år 2017.
Förändring i den genomsnittliga inkomstskattesatsen 2016-2017 enligt kommunstorlek, %-enhet Antal invånare 31.12.2015 (kommunindelningen 2017) - 2000 Hela landet: 0,05 0,10 2001-5000 0,03 5001-10000 0,08 10001-20000 0,06 20001-50000 0,06 50001-100000 0,14 100001-0,00 0,00 0,05 0,10 0,15
Antal invånare 31.12.2015 (kommunindelningen 2017) - 2000 Kommunernas inkomstskattesatser enligt kommunstorlek år 2017 Hela landet 19,91 20,22 2001-5000 20,85 5001-10000 20,67 10001-20000 20,64 20001-50000 20,38 50001-100000 20,65 100001-19,04 15,0 15,5 16,0 16,5 17,0 17,5 18,0 18,5 19,0 19,5 20,5 21,0
Förändring i den genomsnittliga inkomstskattesatsen 2016-2017 enligt landskap, %-enhet Åland Norra Karelen Kajanaland Päijänne-Tavastland Mellersta Finland Nyland Norra Savolax Södra Karelen Norra Österbotten Österbotten Birkaland Lappland Egentliga Finland Satakunta Södra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Savolax Egentliga Tavastland Kymmenedalen -0,12-0,05 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,02 0,03 0,03 0,07 0,07 0,07 Hela landet: 0,05 0,10 0,20 0,24 0,26 0,31-0,15-0,10-0,05 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35
Nyland Egentliga Finland Satakunta Birkaland Norra Österbotten Päijänne-Tavastland Mellersta Finland Österbotten Södra Karelen Norra Savolax Egentliga Tavastland Norra Karelen Lappland Kymmenedalen Kajanaland Södra Savolax Södra Österbotten Mellersta Österbotten Kommunernas inkomstskattesatser enligt landskap år 2017 Åland 17,61 Hela landet 19,91: 18,86 19,92 20,19 20,27 20,44 20,46 20,47 20,62 20,63 20,68 20,76 20,78 20,82 20,96 21,12 21,15 21,23 21,63 15,0 15,5 16,0 16,5 17,0 17,5 18,0 18,5 19,0 19,5 20,5 21,0 21,5 22,0
Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2017 (sammanlagt 311 kommuner) 50 47 40 39 40 30 30 28 20 10 8 15 19 18 12 15 18 0 0 3 3 3 3 2 2 2 1 1 16,50 16,75 17,00 17,25 17,75 18,00 18,50 19,00 19,25 19,50 19,75 0 20,25 20,50 20,75 21,00 21,25 21,50 21,75 22,00 22,25
mn 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 Hur förändringarna i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunernas skatteinkomster 2000-2017, mn (Genomsn. inkomstskattesats år 1999 17,60 och år 2017 19,91) Årets inverkan Inverkan från tidigare år 1 172 1 400 172 1 525 76 1 695 129 2 188 2 079 79 350 2 278 2 308 40 45 1000 800 600 400 200 0 Förändr. i skattesats 30 44 30 13 71 171 351 54 477 117 575 73 42 667 784 834 75 47 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17* 0,05 0,02 117 290 325 0,11 0,26 0,08 0,17 0,10 0,06 0,09 0,05 0,38 0,19 0,08 0,14 0,36 0,08 0,04 0,05 %-enh.. Ändringarna i skattesatserna åren 2000-2016 ökar på skatteinkomsterna med 2,3 md euro år 2017
0-200 -400-600 -800-1000 -1200-1400 -1600-1800 -2000-2200 -2400 Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012 2019, mn -631-631 -631-125 -756-756 -362-1 118-1 118-236 -40-40 -40-1 394-35 -1 469-1 354-1 394-1 444-1 444-50 -40-40 -40-35 -61-96 -75-185 -89-75 -111-389 -75-389 -389-2 044-2 133-2 244 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Nedskärningarna minskar statsandelarna med 2,2 md euro, dvs. ca 20 % på 2019 års nivå 6.9.2016 sl/hp -40-75 Ny statsandelsnedskärning för året i fråga Kumulativ summa av tidigare nedskärningar Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn ) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. Effekten av ifrågavarande års frysning av indexhöjningarna (uppsk.) Kumulativa effekt av tidigare års frysning av indexhöjningarna (uppsk.) Indexbundna utgifter nedkärs med 75 mn Nedskärning pga av kiky, år 2017 (356 mn )+ Lex Lindström (33 mn ) * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca 400 miljoner euro åren 2012-2015. Åren 2016-2019 är UKM:s nedskärningar uppskattningsvis över 220 miljoner euro i 2019 års nivå.
Förändringarna i variationsintervallen för fastighetsskattesatserna för år 2017 Den undre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen höjdes 0,80 % -> 0,93 % och den övre gränsen 1,55 % -> 1,80 % Till en följd av den höjda undre gränsen måste 89 kommuner höja på skattesatsen, effekten 48 miljoner euro Höjandet av den övre gränsen utnyttjades i en kommun. Den undre gränsen för fastighetsskattesatsen för byggnad för stadigvarande bostad höjdes 0,37 % -> 0,41 % och den övre gränsen 0,80 % -> 0,90 % Till en följd av den höja undre gränsen måste 53 kommuner höja på skattesatsen, effekten 15 miljoner euro Höjandet av den övre gränsen utnyttjades inte i någon kommun
Förändringarna i variationsintervallen för fastighetsskattesatserna för år 2017 Den undre gränsen för fastighetsskattesatsen för övriga bostadsbyggnader höjdes 0,80 % -> 0,93 % och den övre gränsen 1,55 % -> 1,80 %. Förbindelsen till fastighetsskattesatsen för byggnad för stadigvarande bostad är slopad. Till en följd av den höja undre gränsen måste 25 kommuner höja på skattesatsen, effekten 0,3 miljoner euro Höjandet av den övre gränsen utnyttjades i 4 kommuner, effekten 0,4 miljoner euro Den undre gränsen för obebyggda byggplatser höjdes 1,00 % -> 2,00 % och den övre gränsen 4,00 % -> 6,00 %. I Helsingforsregionens kommuner (14 st.) ska fastighetsskattesatsen vara minst +3,0 % -enheter högre än den allmänna fastighetsskattesatsen.
Kommunernas fastighetsskatter år 2017 Källor: Skatteförvaltningen och Kommunförbundets förfrågan Kommunernas fastighetsskattesatser: Allmän Byggnad för stadigvarande bostad Övriga Bostadsbyggnad er Övriga Sammanlagt fastighetsskatter 1) Skattesatsens undre gräns: Skattesatsens övre gräns: 1,80 0,90 Genomsn. skattesats 2017 Ändring 2016-2017, %-enh. Kommuner som höjt skattesatsen Varav: Obligatoriska höjningar pga. höjandet av undre gränser 89 56 25 Kalkylerad fastighetsskatt, milj. : År 2016 962 541 88 89 1 680 Effekten av de höjda skattesatserna Varav: 62 27 3 5 97 Höjning av undre gränsen 48 14 0,3 4 66,3 Uppskattning för år 2017 1) Kraftverk, föreningshus, obebyggd byggnadsplats 0,93 1,06 0,06 113 1 024 0,41 0,93 0,49 0,02 73 568 1,80 1,15 0,04 69 91 94 1 777
Kommunernas skatteinkomster 2014-2017, md Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen, åren 2016-2017 uppskattning Kommunförbundet Skatteslag Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Ändring, % Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Skatteprocent, genomsn. Samfundsskatteprocent Andel av samfundsskatt, % 2014 18,19 1,47 1,51 21,18 1,3 12,0 11,0 2,6 19,74 35,56 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m. 2015 2) Den tillfälliga höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter tar slut år 2016 2015 18,52 1,64 1,60 21,77 2,2 8,1 6,5 2,9 19,82 36,87 1) 2016** 18,83 1,53 1,65 21,98 1,5-6,8 2,9 1,0 19,86 30,92 2) 2017** 18,53 1,55 1,78 21,86-1,6 2,0 7,8-0,5 19,91 30,34 Uppskattningarna enligt FM 15.9.2016 2016** 2017** 18,78 1,53 1,65 21,96 1,4-7,0 3,2 0,9 19,87 30,92 2) 18,49 1,55 1,77 21,81-1,6 1,6 6,9-0,7 19,87 30,35