Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12
Skördeutveckling i Sverige 2
Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017, källa Sveriges Officiella Statistik höstvete vårkorn havre höstraps 2000 1000 https://youtu.be/ma_yiwqeqwk 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 inkl. ekologisk odling. År Vete konventionell ca 200 kg högre 2010 2017 * 2017 preliminär statistik 3
https://youtu.be/ma_yiwqeqwk 4
9000 Skörd, Sverige 1965 2016, källa SCB 8000 7000 Skörd, kg/ha 6000 5000 4000 3000 höstvete höstvete Malmöhus/Skåne 2000 1000 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 inkl. ekologisk odling. År Vete konventionell ca 200 kg högre 2010 5
800000 Areal, Sverige, 1965 2017, källa Sveriges Officiella Statistik 700000 600000 Areal, ha 500000 400000 300000 200000 100000 höstvete Vårkorn Havre vårvete 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 År 6
Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Skörd, Sverige 1965 2017, källa Sveriges Officiella Statistik höstvete vårkorn havre höstraps Höstvete, havre, vårkorn, vårvete 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 inkl. ekologisk odling. År Vete konventionell ca 200 kg högre 2010 2017 * 2017 preliminär statistik 7
Skattning av sortutveckling i höstvete, relativtal 2000-2017 Sort Skörd Tarso 99 Kosack 100 Kranich 102 Olivin 103 Ellvis 107 Harnesk 107 Linus 112 Julius 112 Reform 112 Brons 113 Mariboss 116 8
Skattning av sortutveckling i höstvete, relativtal 2000-2017 Sort Skörd Proteinhalt Mariboss 116 92 Harnesk 107 96 Brons 113 96 Reform 112 99 Kosack 100 100 Linus 112 101 Ellvis 107 101 Julius 112 101 Kranich 102 102 Olivin 103 104 Tarso 99 105 9
Skattning av sortutveckling i höstvete, relativtal 2000-2017 Sort Skörd Proteinhalt Kväve skörd Kosack 100 100 100 Harnesk 107 96 103 Kranich 102 102 104 Mariboss 116 92 105 Tarso 99 105 106 Ellvis 107 101 107 Olivin 103 104 107 Brons 113 96 107 Julius 112 101 110 Reform 112 99 110 Linus 112 101 111 Källa: Beräkning från seriesammanställningar Fältforsk 2000-2017 10
Kväverekommendation i höstvete, Yara 2017 Höstvete utan proteinbetalning, stärkelse Höstvete med proteinbetalning Kvarnvete Eget foder, gris Proteinhalts mål % i ts Sortexempel 11 11,5% Brons, Reform, brödvetesorter 11,5 12% Julius, Praktik, Ellvis, Norin, Brons, Reform, m.fl brödvetesorter Skörd ton/ha 6 7 8 9 10 11 135 155 175 195 215 235 150 172 194 216 238 260 Lågprotein, foder och stärkelse 9,5 10% Mariboss, Torp, Hereford 125 140 155 170 185 200 11
Årsmån i kväveförsök, höstvete 12
Skörd vid optimal N gödsling till kvarnvete, 45 försök 2013 2017, kreaturslös drift Skörd kg/ha 15000 14000 13000 12000 11000 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2 012 2 013 2 014 2 015 2 016 2 017 År 2017 2016 2015 2014 2013 Medel 13
N skörd i 0 N, led kvarnvete, 45 försök 2013 2017, kreaturslös drift N Skörd, kg/ha 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 012 2 013 2 014 2 015 2 016 2 017 År 2017 2016 2015 2014 2013 Medel 14
Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, 2013 2017 350 Optimal giva bröd 300 250 200 150 100 50 y = 0.0173x + 61.57 R² = 0.4149 Optial giva bröd 2017 2016 2015 2014 2013 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Skörd vid optimum 15
Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, 2013 2017 350 Optimal giva bröd 300 250 200 150 100 y = 0.0173x + 61.57 R² = 0.4149 Optial giva bröd 2017 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Skörd vid optimum 16
Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, 2013 2017 350 Optimal giva bröd 300 250 200 150 100 y = 0.0173x + 61.57 R² = 0.4149 Optial giva bröd 2016 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Skörd vid optimum 17
Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, 2013 2017 350 Optimal giva bröd 300 250 200 150 100 y = 0.0173x + 61.57 R² = 0.4149 Optial giva bröd 2015 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Skörd vid optimum 18
Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, 2013 2017 350 Optimal giva bröd 300 250 200 150 100 y = 0.0173x + 61.57 R² = 0.4149 Optial giva bröd 2014 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Skörd vid optimum 19
Optimal N giva i höstvete till kvarn 45 försök, 2013 2017 350 Optimal giva bröd 300 250 200 150 100 y = 0.0173x + 61.57 R² = 0.4149 Optial giva bröd 2013 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 Skörd vid optimum 20
Plats 21
Optimal kvävegödsling i maltkorn, Grästorp 2013 2017 Sort: Propino 2013 2015, Irina 2016 2017 Förfrukt : Stråsäd i alla År Plats ADB nr Optimal Skörd Protein N-skörd N giva vid opt. vid opt. i 0 N kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 2017 Multorp 03V164 185 6874 9,4 19 2016 Multorp 03U118 167 7348 11 37 2015 Multorp 03T125 190 8371 9,9 16 2014 Börjesgården 03S105 157 5570 11 13 2013 Börjesgården 03R097 168 6775 10,8 19 Medel Grästorp 2013 2017 173 6987 10,4 21 Medel Sverige 2013 2017 33 försök 118 7343 10,6 47 22
Optimal kvävegödsling i maltkorn, Vreta Kloster 2013 2017 Sort: Propino 2013 2015, Irina 2016 2017 Förfrukt : Stråsäd i alla År Plats ADB nr Optimal Skörd Protein N-skörd N giva vid opt. vid opt. i 0 N kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 2017 Klostergården 03V170 76 7757 10,6 71 2016 Klostergården 03U124 74 8446 10,9 90 2015 Klostergården 03T126 139 8562 9,9 50 2014 Klostergården 03S111 92 6953 10,2 55 2013 Ulfåsa Medel Vreta Kloster 2013 2017 95 7930 10,4 66 Medel Sverige 2013 2017 33 försök 118 7343 10,6 47 23
350 300 Kvävebehov i kvarnvete beroende på Kväveleverans från marken Spridning i försök på kreaturslösa gårdar med stråsäd som förfrukt 2013-2017 Kvävebehov, kg/ha 250 200 150 100 Skörd, 6000 8000 10000 50 0 Medel för försöken 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Markleverans som N skörd i 0 N ruta 24
Sammanfattning Medelskördarna av höstvete och vårkorn har stigit kraftigt under 2010-talet efter att ha legat ganska stilla från 1990-2010. De senaste årens sortutveckling är sannolikt en viktig orsak. 1 ton ökad skörd medför ca 15-22 kg högre N-behov beroende på gröda och odlingsmål Sort och odlingsmål är en viktig parameter för kvävebehov. Kväveeffektiviteten i sortmaterialet har ökat i höstvete efter Kosack. År 2017 var markens kväveleverans mycket varierande och ofta hög. Sannolikt orsakat av små förluster av N under höst vinter 2016-2017. Kväveleverans från mark 2018 efter en blöt höst o vinter?? 25