Utkast - Ägarkommunernas lån till Norrenergi AB omvandlas till villkorat aktieägartillskott med anledning av ändrade avdragsregler

Relevanta dokument
20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34)

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande dnr /111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt KSN Jan Malmberg

6 Koncernredovisning

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport ; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Djursholms AB Rapportering från revision Räkenskapsåret 2015

Sammanträde i kommunstyrelsen

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

Förslag till koncernbildning

Bokslutsdispositioner PETER NILSSON

KS 3 6 FEBR Kapitalisering av nybildade fastighetsbolag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Remissyttrande Företagsskattekommitténs slutbetänkande: Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU2014:40)

Högre kurs i företagsbeskattning

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

SOU 2014:40 NEUTRAL BOLAGSSKATT - FÖR ÖKAD EFFEKTIVITET OCH STABILITET ULLA WERKELL STOCKHOLM

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Stockholm den 24 april 2012

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Datum Dnr Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Konsekvensanalys förslag om nya ränteavdragsregler

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Ärende 16. Motion om att utreda konsekvenserna av en avveckling av Karlskoga Kommunhus AB

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

36 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 25 maj 2018 följande dom (mål nr ).

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande dnr /111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi KSN Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013

Förslag till bokslutsdispositioner i Göteborgs Stadshus AB 2016

Investeringsbudget Tekniska nämnden 2014

p Dnr.2014/153 Ägardirektiv för Linde Stadshus AB

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag Bengt Bengtsson

Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

8 Svar på Tornbergets framställan om kapitalförstärkning. Bilaga 66.15

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Hundstallet i Sverige AB

Nyemission i Västerviks Kommuns Förvaltnings AB Dnr 2014/

9 Byte av redovisningsprincip

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Underskottsföretag, skatteflykt

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Markus Lund (S) utses att utöver ordföranden justera dagens protokoll.

Utlåtande 2006: RI (Dnr /2006)

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR

Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn

morris december

PROTOKOLL Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Västerviks Kommuns 1 (10) Förvaltnings AB

Ägardirektiv för Elmen AB

Revisorsrapport i enlighet med 7 Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. KSN

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

GRANSKNINGSRAPPORT. Till bolagsstämman i GÄVLE STADSHUS AB Org.nr:

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

Eolus Vind AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

Ägardirektiv för Växjö Kommunföretag AB

Bråviken Logistik AB (publ)

Likvidering av Torshälla 700 AB

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi KSN Finansutskottet

SVAR Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen STOCKHOLM. Promemorian Nya skatteregler för företagssektorn Fi2017/02752/S1

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förlagslån till Kommuninvest ekonomisk förening. (AU 186) Dnr 2010-KS0141

Årsredovisning för TYRESÖ NÄRINGSLIVSAKTIEBOLAG. Org.nr

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesprotokoll. Ärendelista. Kommunstyrelsens finansutskott Sid nr

Stockholms läns landsting

Jonny Jones (C), ordförande Annette Riesbeck (C), vice ordförande Ulrica Momqvist (M) Jan Dahlquist (S) Lars-Erik Kalles (S)

Revisorsrapport i enlighet med 7 Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. USAB-2019/10

Bildande av samägt aktiebolag för utveckling av infrastruktur och kommunikationer samt kapitalisering av sådant bolag

i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo,

Svensk författningssamling

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Godkännande av aktieförsäljning Parken Zoo i Eskilstuna AB

Å R S R E D O V I S N I N G

Transkript:

Ing-Marie Eriksson, Rose-Marie Lind 2015-01-28 1 (7) DNR KS-0090/2015-2 Kommunstyrelsen Utkast - Ägarkommunernas lån till Norrenergi AB omvandlas till villkorat aktieägartillskott med anledning av ändrade avdragsregler Beslutsunderlag Stadsledningskontorets skrivelse den 28 januari 2015 Sammanfattning Frågan om huruvida interna lån i kommunkoncerner är avdragsgilla eller inte, har varit aktuell sedan ny lagstiftning infördes år 2009 om så kallae räntesnurror inom bolagskoncerner. Under merparten av denna period har rättsuppfattningen varit att att denna begränsning kring avdragsgilla lån inte avser kommunkoncerner. Men under år 2014 har situationen förändrats. Skatterättsnämnden har nämligen i ett förhandsbesked uttalat att ränta på interna lån inom kommunkoncerner i fortsättningen inte ska anses avdragsgilla. Den rättsliga processen kommer att fortsätta i olika instanser under i alla fall år 2015 och ett slutligt avgörande kan dröja. Sundbybergs stad har sedan många år lånat ut pengar till Norrenergi AB. Staden har lånat ut XXX mkr till Norrenergi AB, där även Solna stad har lånat ut medel motsvarande sin ägarandel. Stadsledningskontoret anser utifrån skatterättsnämndens ställningstagande att det finns en betydande risk kring dessa interna lån. Om Sundbybergs stad i stället gör ett villkorat aktieägartillskott motsvarande nuvarande utlåning undviks ovan risk för ej avdragsgilla lånekostnader för bolaget. Staden har i nuläget ca XXXX mkr i finansiella tillgångar. Föreslagna ägarinsatser minskar i så fall stadens finansiella tillgångar motsvarande nuvarande utlåning (ca XXXX mkr), medan det för kommunkoncernen blir oförändrade finansiella tillgångar, eftersom det handlar om interna lån. Stadsledningskontoret föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå fullmäktige att staden ska göra ett villkorat aktieägaretillskott motsvarande nuvarande utlåning till Norrenergi AB under förutsättning att även den andre ägaren Solna stad fattar likalydande beslut kring Norrenergi AB. Tillskotten ska användas för att lösa bolagets lån hos staden. Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg Besöksadress: Östra Madenvägen 4, Hallonbergen Telefon: 08-706 80 00 Organisationsnummer: 212000-0175 kommunstyrelsen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2015-01-28 2 (7) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Sundbybergs stad tillskjuter 399,7 (?) mkr i villkorat aktieägartillskott till Norrenergi AB att finansieras genom ianspråktagande av rörelsekapitalet. 2. Beslutet om aktieägartillskott till Norrenergi AB är villkorat med att även den andra övriga ägaren, Solna stad, beslutar om att genomföra samma åtgärd för sin ägarandel.

2015-01-28 3 (7) Förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) Frågan om ej avdragsgilla lån i kommunsektorn har varit aktuell till och från de senaste fem åren sedan ny lagstiftning infördes 2009 om så kallade räntesnurror inom bolagskoncerner. Under merparten av denna period har rättsuppfattningen varit att att denna begränsning kring avdragsgilla lån inte avser kommunkoncerner. Men under år 2014 har situationen förändrats. Skatterättsnämnden (SRN) har nämligen uttalat att ränta på interna lån ej är avdragsgill. Enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked från 2014 ska inte ränta på interna lån inom kommunkoncerner i fortsättningen anses avdragsgilla. Förhandsbeskedet är i linje med Skatteverkets ändrade ställningstagande från den 10 mars 2014. Av förhandsbeskedet framgår att någon konsekvensanalys inte gjorts från ekonomiska, affärsmässiga eller den skatterättsliga utgångspunken att kommunerna är skattebefriade. Ränteavdragsbegränsningarna syftar ytterst till att förhindra uppkomsten av obehöriga skatteförmåner. Den fråga som SRN borde ha övervägt är om några obehöriga skatteförmåner kan uppkomma när ett kommunalt bolag lånar av sin ägare kommunen. Svaret på den frågan är nej. Detta under förutsättning att räntesatser inte är förhöjda. Inser man att det förhåller sig på det sättet inser man också att skälen till att låna internt aldrig är skatteskäl utan andra skäl. SRN anser trots detta att tillskott kan lämnas av kommunen. Detta eftersom kommunen kan finansiera tillskottet med sin överlikviditet. Oklart rättsläge Rättsläget är som sagt inte klarlagt, då ovan är ett förhandsbesked från SRN. Utslag i domstol förväntas under vårvintern 2015. Detta utslag kommer dock förmodligen att överklagas och under tiden riskerar Norrenergi AB att inte få skatteavdrag på sina räntekostnader. Omvandling av lån till aktieägartillskott Sundbyebrgs stad har sedan många år lånat ut pengar till Norrenergi AB. Staden har lånat ut XXX mkr till Norrenergi AB. Staden har i nuläget ca XXX mnkr i finansiella tillgångar. Föreslagna ägarinsatser minskar i så fall stadens finansiella tillgångar motsvarande nuvarande utlåning (ca XXX mkr), medan det för kommunkoncernen blir ovanändrade finansiella tillgångar då det handlar om interna lån. Stadsledningskontorets bedömer utifrån skatterättsnämndens ställningstagande att det finns en betydande risk kring detta interna lån. Om Sundbybergs stad i stället gör en villkorat aktieägartillskott motsvarande nuvarande utlåning undviks ovan risk för ej avdragsgilla lånekostnader för bolaget. Ägarinsatser innebär också att

2015-01-28 4 (7) nuvarande kaptitaltäckningsgaranti inte längre behövs, oavsett när slutligt genomförandeavtal med Fortum slutligen kan färdigställas. Stadsledningskontoret föreslår därför kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att staden ska göra ett villkorat aktieägartillskott motsvarande nuvarande utlåning till Norrenergi AB under förutsättning att även den andre ägaren Solna stad fattar likalydande beslut kring Norrenergi AB. Fortsatta analyser Vid sidan av ovan fråga finns i förlängningen ett behov av att fortsatt analysera Norrenergis övriga belåning och hur ägarna kan underlätta även dessa delar i syfte att skapa en mer koncernnytta. Ovan fråga om avdragsrätt för interna lån är dock den mest angelägna på kort sikt. Reverslån omvandlas till aktieägartillskott Ägartillskottet finansieras genom att nuvarande reverslån till bolaget omvandlas till aktieägartillskott. Effekten för stadens driftbudget blir att ränteintäkterna i nuvarande ränteläge minskar med ca 7-10 mkr, men å andra sidan kan de berörda bolagen i alla fall på sikt börja lämna aktieägarutdelningar till staden. Bildande av Norrenergi & Miljö AB och förvärvet av Norrenergi AB Ägarna bildade Norrenergi & Miljö AB (NEMAB) 2004 och NEMAB förvärvade samtliga aktier i Norrenergi AB (NEAB). Norrenergi & Miljö AB är således moderbolag och Norrenergi AB är ett helägt dotterbolag. NEAB hade värderats till 1600 Mkr av ett externt företag och köpeskillingen lånande NEMAB av sina ägare genom att Solna stad utfärdade en revers på 1 067 Mkr (2/3 av 1600 Mkr) och Sundbybergs stad utfärdade en revers på 533 Mkr (1/3 av 1600 Mkr). Ränta på reverserna var fast och uppgick till 6 %. I samband med förvärvet av NEAB uppstod en goodwillpost på 940 Mkr och en post avseende övervärde av inventarier och mark på 359 Mkr i Norrenergikoncernen. Goodwillposten och övervärdet av inventarierna lades upp på en avskrivningsplan på 25 år. Då NEMAB inte bedriver någon verksamhet och således inte har några intäkter så måste NEAB täcka räntekostnaderna i NEMAB genom att ge koncernbidrag motsvarande räntekostnaden. NEAB är ett helägt dotterbolag och kan därför ge NEMAB koncernbidrag utan skatteeffekt. Ändringar i skattelagstiftningen Genom ändrad skattelagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2009, infördes avdragsbegränsningar för räntekostnader på koncerninterna lån som använts för att

2015-01-28 5 (7) förvärva aktier i egna bolag. Sådana har finansierat NEMAB:s förvärv av aktierna i NEAB. En refinansiering genomfördes av NEMAB i slutet av 2008 och början av 2009. De koncerninterna lånen på totalt 1 600 Mkr återbetalades till ägarkommunerna och ersattes av extern bankfinansiering genom Nordea och SEB. De 1 600 Mkr betalde NEMAB tillbaka till ägarna under december 2008 och första kvartalet 2009. Samtidigt lånade ägarkommunerna ut totalt 550 Mkr till Norrenergi AB för finansiering av investeringar mm. (2/3 Solna och 1/3 Sundbyberg) Detta belopp har under 2010 utökats med 33 Mkr och 2011 med 33 Mkr (lånen under 2010 och 2011 är långivaren Solna stad). Under november 2014 har 50 Mkr amorterats av ägarlånen och betalats tillbaka till städerna. Städernas kapitaltäckningsgaranti Det ackumulerade negativa resultatet i koncernen föranledde att bolaget 2010 gjorde en värdering av aktierna i NEAB för att ta ställning till om det förelåg ett nedskrivningsbehov. Värdet på aktierna i NEAB uppgick då till cirka 1 000 Mkr varför ägarkommunerna ställde ut en kapitaltäckningsgaranti på 600 Mkr till NEMAB. Kapitaltäckningsgarantin syftar till att garantera att bolagets egna kapital är intakt. Garantin är fördelad i proportion till städernas respektive ägarandel. Nya redovisningsregler - K3 I samband med K3 regelverket som gäller fr.o.m. den 1 januari 2014 är det inte längre tillåtet att skriva av goodwill på 25 år utan den längsta tiden är 10 år vilket innebär att Norrenergikoncernen i sitt bokslut 2014 kommer att få en engångspost på 588 Mkr som avser goodwill nedskrivning. Syftet med ränteavdragsbegränsning Ränteavdragsbegränsningarna syftar ytterst till att förhindra uppkomsten av obehöriga skatteförmåner. Den fråga som SRN borde ha övervägt är om några obehöriga skatteförmåner kan uppkomma när ett kommunalt bolag lånar av sin ägare kommunen. Svaret på den frågan är nej. Detta under förutsättning att räntesatser inte är förhöjda. Inser man att det förhåller sig på det sättet inser man också att skälen till att låna internt aldrig är skatteskäl utan andra skäl. SRN anser dock att tillskott kan lämnas av kommunen. Detta eftersom kommunen kan finansiera tillskottet med sin överlikviditet. Rättsläget Rättsläget är som sagt inte klarlagt, då ovan är ett förhandsbesked från SRN. Utslag i domstol förväntas under vårvintern 2015. Detta utslag kommer dock förmodligen att överklagas och under tiden riskerar Norrenergi att inte få dra av 22 procent på sina räntekostnader för de 550 Mkr (räntekostnaden är ca 10 Mkr/år och avdragseffekten i nuvarande räntelänge ca 2 Mkr/år).

2015-01-28 6 (7) Bolaget behöver göra ett öppet yrkande om dessa ränteavdrag i deklarationen för 2014. Rättsläget är som sagt osäkert, men det är klart att det finns en betydande risk för bolaget kring ovan. Mer info om ovan kan bland annat hittas på http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/juridik/skatteratt/skatteratt/rantapainternalan ejavdragsgill.3135.html Kapitaltäckningsgarantin kan tas bort Enligt samtal med NEMAB:s revisor kan kapitaltäckningsgarantin tas bort om ägarna förvandlar de koncerninterna lånen hos NEAB till aktieägartillskott. Företagsskattekommitténs förslag Det finns också ett ännu ej beslutat nytt skatteförslag enligt nedan som påverkar NEMAB Företagsskattekommittén överlämnade den 12 juni 2014 sitt slutbetänkande "Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet " till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. Kommittén föreslår att det ska införas ett nytt system för bolagsbeskattning. Kommitténs förslag består av två delar. I den första delen begränsas avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kostnader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader - ett s.k. finansieringsavdrag - som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Finansieringsavdraget får göras oavsett om företaget har motsvarande kostnader eller inte och är för företagen ekonomiskt likställt med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter. Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2016 Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/18205/a/242209 Utestående frågor Hantering av de koncerninterna lånen i NEAB där räntan med all sannolikhet inte är en avdragsgill kostnad o Aktieägartillskott eller extern finansiering?

2015-01-28 7 (7) Hantering av räntekostnader i NEMAB Bolagskonstruktionen NEMAB NEAB Bilaga Excel-fil - Fusion och framtid Norrenergi I bilagan framgår att vid en nedströmsfusion mellan NEAB och NEMAB kommer det egna kapitalet i NEAB vara negativ 1 204 Mkr vilket innebär att bolaget är likvidationspliktigt och därför inte något alternativ i dagsläget. Antar man att ägarna förvandlar de koncerninterna lånen (550 Mkr) till aktieägartillskott och NEAB fortsätter att redovisa ett gott resultat kan en nedströmsfusion äga rum 2021 dvs. om 7 år. Ska detta gå snabbare fordras det mer ägartillskott. Omvandling av lån till villkorat aktieägartillskott Syftet med ett aktieägartillskott är att få in nytt eget kapital till bolaget, till exempel om bolagets eget kapital är helt eller delvis förbrukat, eller vid andra fall av kapitalbehov. Villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott Aktieägartillskott är villkorade eller ovillkorade, och skillnaden är att vid villkorade aktieägartillskott har aktieägaren gentemot övriga aktieägare förbehållit sig rätten att få återbetalning av aktieägartillskottet under vissa förutsättningar. Ett vanligt återbetalningsvillkor är att återbetalning ska ske om det finns fritt eget kapital i bolaget, eller, om bolaget likvideras, att återbetalning ska ske innan återstående eget kapital skiftas ut till aktieägarna. Jämfört med ett lån till bolaget, som inte utgör eget kapital och där fordran på återbetalning gäller direkt mot bolaget, gäller rätten till återbetalning av villkorat aktieägartillskott på avtalsrättslig grund gentemot (eventuellt) övriga aktieägare. För ovillkorade aktieägartillskott saknas rätt till återbetalning.