Skatter i Torahn Bibelstudium nr 44, A Sabbaten den 6 augusti 2011 Devarim Ord!yrib;D] Torahtext: 5 Mos 1:1 3:22 Haftarah: Jes 1:1-27 Apostoliska skrifterna: Apg 1:1 2:47 Ty Torah skall gå ut från Sion, HERRENS ord från Jerusalem. (Jes 2:3) Femte Moseboken är en av Gamla testamentets mest spännande böcker. På grund av att boken är så intressant och uppskattad, så kommer denna veckas torahkommentar i huvudsak att vara en presentation av denna bok. Detta bakgrundsmaterial hjälper oss sedan, att få en bättre förståelse av hela boken. I presentationen av Femte Moseboken ska vi stanna inför: Bokens titel Bokens användning Bokens uppbyggnad Bokens innehåll Bokens titel På hebreiska kallas boken för Devarim vilket betyder ord. Titeln är hämtad från bokens inledning: Detta är de ord som Mose talade (5 Mos 1:1) Ett annat hebreiskt namn är Mishnah HaTorah vilket betyder upprepning av Torahn. Detta namn kom- 1
mer från 5 Mos 17:18, 19 som talar om, att när kungen sitter på sin tron, ska han låta göra åt sig en avskrift av denna lag [Torah]. Dessa två namn ligger sedan till grund för bokens engelska benämning Deuteronomy som betyder den andra lagen. Vi måste emellertid komma ihåg, att det inte rör sig om en ny Torah, utan om en upprepning av den första den som Herren gav på Sinai. Bokens användning Femte Moseboken har för alla som studerat Guds ord varit en mycket omtyckt bok. Vi ser detta så långt tillbaka som till Qumranförsamlingen, varifrån vi fått de så kallade Dödahavsrullarna. Femte Moseboken var en av de mest lästa böckerna bland Qumransektens litteratur. 1 Nya testamentet innehåller för övrigt över åttio citat från Femte Moseboken, vilket också bekräftar dess popularitet hos den judiska befolkningen på Yeshuas tid. Förhållandet är likadant i dag. Bokens uppbyggnad En av anledningarna till att Femte Moseboken står i en klass för sig är dess unika sammansättning och uppbyggnad. Sedan 1950-talet har det lagts ned mycket forskning på att jämföra Femte Moseboken med profana förbundsdokument från det andra årtusendet före vår tideräkning. Bibelforskare har lagt märke till, att Femte Moseboken är sammansatt på ett mycket likartat sätt som de dokument som upprättades i antikens Mellanöstern mellan exempelvis en kung och hans undersåtar. Man har då särskilt ägnat sig åt att jämföra Femte Moseboken med de förbundsdokument som hetiternas kungar upprättade med sina undersåtar på 1300 1500 talen före vår tide- 1 Louis Goldberg, Deuteronomy, sid 11. 2
räkning. Forskare har även gjort flera jämförelser mellan Femte Moseboken och andra dokument från samma tidsperiod och man har kommit fram till, att de har en likartad uppbyggnad. Antikens förbundsdokument är i stort sett strukturerade på samma sätt som den översikt vi här ger till Femte Moseboken, det vill säga med inledning, historisk inledning, villkor etcetera. 1. Inledning 1:1-5 2. Historisk inledning 1:6 3:29 3. Villkor 4:1-40; 5:1 26:19 4. Dokumentet 27:1-26 5. Välsignelser 28:1-14 6. Förbannelser 28:15-68 7. Sammanfattning 29:1 30:20 8. Dokumentets varaktighet 31:1 34:12 Lag och nåd. Många kristna gör en mycket märklig jämförelse mellan Gamla- och Nya testamentet. De säger, att Gamla testamentet är lag och att Nya testamentet är nåd. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: Gamla testamentet handlar om Guds straffdomar medan Nya testamentet talar om Guds kärlek. Man menar sedan, att Nya testamentet beskriver, hur Gud i sin nåd arbetar med sitt folk och låter sin kärlek flöda över dem. Dr Louis Goldberg ger oss en fin sammanfattning, när han konstaterar: Alltför ofta betraktar de kristna lagen [Torahn] som en samling lagar som ska hållas och de menar, att det judiska folket försöker följa lagens bokstav. Dessa kristna förkunnar sedan, att det Nya förbundet [Nya testamentet] beskriver, hur nådefullt Gud är i färd med att rädda sitt folk och låta sin kärlek strömma ned över dem. En sådan uppdelning mellan det Gamla- och Nya testamentet finns över huvud taget inte. I själva verket beskriver Femte Moseboken, hur Gud på grund av sin nåd och sin barmhärtighet välsignade Israel och gav dem av sin kärlek. Vad Herren i gengäld förväntade sig av Israel var ett utflöde av kärlek. Under det att en 3
del människor ersätter detta med lagiskhet, så har det i varje generation alltid funnits en kvarleva som intensivt älskat, ärat och tjänat sin Herre och Gud. 2 Om vi studerar Torahn i ljuset av andra förbunds-dokument från antikens Mellanöstern så kommer vi att finna, att den inte är en förteckning över vad man får eller inte får en lista som laglydigt måste följas. Tankegången att det är lag i Gamla testamentet och nåd i Nya testamentet får då inte längre något som helst fotfäste. När vi studerar Femte Moseboken (liksom hela Torahn) i ljuset av, hur ett förbundsdokument i antikens Mel-lanöstern var uppbyggt och gör jämförelser dem emellan kan vi dra följande slutsatser: 1) Torahn är ett förbundsdokument inte en samling lagar. 2) Förbundstanken avslöjar, att hela Torahn måste ses som ett uttryck för Guds nåd. Torahn i all synnerhet Femte Moseboken är helt enkelt ett juridiskt dokument som ger riktlinjer för och förklarar förhållandet mellan den store Kungen Israels Gud, skaparen av himmel och jord och hans älskade folk Israel. I detta förbundsdokument lovar Gud sitt folk, att han ska förhålla sig på ett visst sätt emot dem och de i sin tur lovar att förhålla sig på ett visst sätt till honom. Efter att ha beskrivit Femte Moseboken som ett förbundsdokument kan vi höra de välmenande tankarna: Kom ihåg att Nya testamentet säger, att lagen är en läromästare som ska leda oss fram till Messias. Nya testamentet säger ju, att lagen ger oss kännedom om vår synd. Glöm inte att Nya testamentet säger, att ingen kan bli rättfärdiggjord genom lagen. Allt detta är naturligtvis riktigt. Vi måste emellertid komma ihåg till vem och om vilka de och andra liknande uttryck är riktade. 2 Louise Goldberg, Deuteronomy, sid 12. 4
För den som inte lärt känna Herren genom Yeshuas försoningsoffer blir vilket lagsystem som helst inklusive Torahn endast ett system som leder till fördömelse. Dessutom har Gud aldrig upprättat ett förbund som är byggt på gärningar. Gud har alltid sagt, att den enda väg på vilken en syndig människa kan komma i ett rätt förhållande till honom är genom tro och nåd med ett försoningsoffer som grund. Lydnad för Torahn har aldrig varit ett medel till frälsning! Torahn beskriver däremot en förbundsgemenskap för dem som redan är frälsta. Torahn var även ämnad att vara den grundläggande uppenbarelsen om Messias person och tjänst. Yeshua undervisade om detta i Lukas 24. Torahn är alltså en läromästare som ska leda människor till Messias. Den är också ett medel som gör oss uppmärksamma på vår synd. Torahn är dessutom ett gudomligt förbundsdokument som Herren upprättat med sitt folk och det ska tjäna som en norm och guide för förhållandet mellan honom och hans folk. Bokens innehåll Vi ska se något på Femte Moseboken som ett förbundsdokument: Inledning 5 Mos 1:1-5. Bokens första verser utgör inledningen till detta förbund. Den vanliga inledningen, exempelvis i hetiternas förbund, lade tonvikten på de ord som hetitkungen hade uttalat. När Mose talar här i Femte Moseboken är det underförstått, att han endast talade det som den store Kungen bett honom säga. Ett förbundsdokument inleddes även med en presentation av den store kungen. Här i Femte Moseboken finner vi inte själva uttrycket kung, men Gud presenterar sig som HERREN, ett namn som avslöjar, att han inte endast är universums härskare utan också en Gud som håller förbund. Historisk inledning 5 Mos 1:6 3:29. Den historiska inledningen i antikens förbundsdokument skildrar, vad den store kungen 5
gjort för sina undersåtar och att kungen betonar, att han är vänligt sinnad och tänker beskydda dem. När vi tillämpar detta på Femte Moseboken, ser vi att hela första torahavsnittet ger sådan historisk information. Vi ser, att Herren har vårdat sig om Israel, gett dem ett land (1:8), välsignat dem och bevarat dem (1:10, 21; 2:7). Mose undervisade den andra generationens israeliter om, varför folket blev tvunget att vandra fyrtio år i öknen, innan de kunde komma in i löfteslandet, trots att den raka vägen endast skulle ta elva dagar. 3 Denna nya generation behövde veta två saker. För det första, att de hade en trogen Kung som ville låta sina välsignelser flöda över dem. De behövde också veta, att det var deras fäders misstag som var orsaken till den långa ökenvandringen. Det var därför viktigt att de inhämtade kunskap, så att inte otro ledde dem till samma misstag. Villkor 5 Mos 4:1-40; 5:1 26:19. Huvuddelen av Femte Moseboken består av förbundsvillkor. Detta är även sant, då det gäller andra förbund från samma tidsperiod. Villkoren beskriver allt som har med förbundets karaktär att göra. Gud talar om för sitt folk, att han älskar dem och att han har utvalt dem. Han talar också om för dem, att om de i sin tur älskar honom, så kommer denna kärlek att resultera i, att de i alla livets situationer vill leva i överensstämmelse med hans vilja. Dokumentet 5 Mos 27:1-26. Själva förbundsdokumentet var den del av förbundet, där det lämnades utrymme för registrering och ibland för förnyelse av förbundet. Kapitel tjugosju berättar om, hur Mose talade om för Israels barn, att de skulle göra en kopia av Torahn på stora minnesstenar, när de kom in i landet. På bergen Ebal och Gerissim skulle de sedan ordna med en ceremoni, där de förnyade förbundet. Detta var inte endast en meningsfull ceremoni för folket, utan den gick helt i linje med, hur man ingick förbund på den tiden. 3 Rabbi J.H. Hertz, The Pentateuch and Haftorahs, sid 737. 6
Välsignelser och förbannelser 5 Mos 28:1-14 28:15-68. Antikens fördrag/förbund i Mellanöstern hade alltid en avdelning som innehöll välsignelser och förbannelser. Den store kungen som gjort så mycket för folket krävde, att de skulle lyda honom. Om de inte gjorde det, skulle de få möta så allvarliga konsekvenser, att de till slut återvände i lydnad. Det är viktigt att komma ihåg, att syftet med välsignelserna och förbannelserna i Femte Moseboken var, att föra Israel tillbaka till Gud. När de vandrade bort från honom upplevde de förbannelser och i sin vandring tillsammans med honom fick de del av välsignelserna. Sammanfattning 5 Mos 29:1 34:12. Sammanfattningen var helt enkelt en upprepning av förbundstemat. Vi finner även detta i Femte Moseboken. Ibland kan man i gamla förbundsdokument från antikens Mellanöstern även finna, att det finns villkor angående dokumentets varaktighet vid ett tronskifte. I Femte Moseboken finns även detta nedtecknat, när det talas om, att Israel kommer tillbaka till Herren och att Josua tar över ledarskapet efter Mose. Förutom den disposition som gavs i inledningen, kan vi även lägga märke till ett antal nyckelord som är typiska för Femte Moseboken. Ett studium av dessa ord visar, hur felaktig den syn är som många har angående förhållandet mellan Gamla- och Nya testamentet. Förbund. Detta ord används tjugosju gånger i Femte Moseboken och är ett exempel på, hur textsammanhanget visar, att boken är ett förbundsdokument i stället för att i huvudsak vara ett juridiskt dokument. Ett folk som blivit befriat från slaveri och bundits till sin Gud genom ett förbund behövde emellertid vissa riktlinjer för att kunna få ett lyckligt liv tillsammans med honom och med varandra. Lägg emellertid märke till, att de texter som handlar om lagar endast är underordnade Femte Mosebokens primära karaktär att vara ett förbundsdokument. 7
Kärlek. Ett annat populärt tema som en del kanske inte räknar med att finna i Femte Moseboken är kärlek. Som tidigare noterats, så finns det människor som inte tror, att kärlek hör hemma i Torahn. Ändå talar Femte Moseboken om Guds kärlek vid sju tillfällen och vid elva tillfällen undervisar den oss om, att vi ska älska Herren. Det är tydligt, att denna förbundsgemenskap som vi ingått i ska vara genomsyrad av kärlek. Lyssna och lyd. Ofta ger samma hebreiska ord uttryck för begreppen lyssna och lyd. Så är fallet åtminstone arton gånger i Femte Moseboken. Mose talade med Israels barn om, att de skulle lyssna till, vad han hade att säga dem. Tecknet på att de lyssnade var lydnad. Att lyssna innebär att lyda! Femte Moseboken undervisar om, att det bästa beviset för vår kärlek till Herren är att lyda honom. Yeshua påminner oss detta i Joh 14:23: Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Kom ihåg. Det sista nyckelordet vi vill nämna är kom ihåg. Detta används minst femton gånger i Femte Moseboken. En av anledningarna till varför förhållandet mellan Gud och hans förbundsfolk är uttryckt i form av ett skriftligt förbund är, att det ska vara lättare att komma ihåg. De skulle komma ihåg vem deras Gud är, vad han har gjort för dem och vilka de är i honom. Vi hoppas att denna lilla introduktion till Femte Moseboken ska hjälpa dig att förstå boken och dess innehåll som ett uttryck för kärleken mellan Gud och hans folk. Må Gud välsigna oss, när vi börjar våra studier i Femte Moseboken boken som blivit kallad Kärlekens Evangelium. Mer info nästa sida! 8 Översättning och bearbetning: Föreningen Shabbat Shalom Författare: Ariel Berkowitz, Jerusalem Föreningen Shabbat Shalom
Mersmak? Du kan också få Shabbat Shalom hemsänd i din brevlåda helt utan kostnad. Utöver kommentarerna till veckans textavsnitt kan du bland annat läsa en aktuell artikel Önskar du ett provnummer? Skicka oss ett mejl med namn, adress och telefonnummer, så kommer intressant läsning i din brevlåda om några dagar! Barn eller barnbarn? Då kanske du är intresserad av ett nummer av Shabbat Shaloms Torahpyssel!? En liten pysselsida för varje vecka i anslutning till veckans textavsnitt! Mejla till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com 9