Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 32, A. Sabbaten den 14 maj Behar På Sinai berg rh'b]

Transkript

1 Skatter i Torahn Bibelstudium nr 32, A Sabbaten den 14 maj 2011 Behar På Sinai berg rh'b] Torahtext: 3 Mos 25:1 26:2 Haftarah: Jer 32:6-27 Apostoliska skrifterna: Luk 21:1 22:71 Hör på mig, ni som känner rättfärdigheten, du folk, som har min Torah i ditt hjärta. (Jes 51:7) Veckans torahavsnitt är ett av många bevis på, att det är Guds eget ord vi läser och inte något mänskligt påhitt. Jag tror inte att någon människa skulle komma på idén, att i en nations grundlag skriva in sådant som utmanar alla vedertagna ekonomiska regler och människors välstånd. Den korta text vi ska studera denna vecka innehåller nämligen de mest häpnadsväckande riktlinjer som har med mänsklig värdighet, jämlikhet och rättvisa att göra. Vi kommer att se närmare på begrepp som sabbatsår, då marken ska ligga i träda i ett helt år och jubelår, då skulder ska efterskänkas, slavar ges fria och mark återlämnas till ursprungliga ägare. Dessutom uppmanas Israels barn att hjälpa alla sina landsmän som drabbats av ekonomiska bekymmer. Vi ska stanna inför följande ämnen: Shabbat Jubelår Frihet Fattigdom 1

2 Shabbat Från Första Moseboken räknat har ordet Shabbat (eller andra härledningar från det hebreiska grundordet (שבח förekommit över tjugofem gånger och det är inte slut ännu! Shabbat hör kanske till den mest förekommande och grundläggande undervisningen i Torahn. Veckans textavsnitt kommer med en ny dimension av detta ord. Denna gång handlar det emellertid inte om en specifik dag utan om ett helt år, vart sjunde år. Denna Shabbat är till skillnad från veckosabbaten inte i första hand till för människorna utan för landet som Herren gav till Israels barn. Texten säger, att Israel skulle låta landet hålla sabbat åt HERREN. (3 Mos 25:2) Vad innebär detta och vad blir konsekvenserna av detta så kallade sabbatsår? Sabbatsåret och veckosabbaten har mycket gemensamt. Först av allt kommer de från samma hebreiska grundord.(שבת) Huvudtanken bakom detta ord är vila, även om det även kan översättas att upphöra eller att avstå. Vi har tidigare stannat något inför, vad sjundedagssabbatens vila innebär. Genom att föreskriva ett sabbatsår vart sjunde år liksom vila var sjunde dag, betonar Herren än en gång, att det grundläggande i förhållandet mellan honom och oss är en fullständig och fullkomlig vila. Genom Torahns undervisning om offer och förbund och den undervisning som Nya testamentet ger angående Yeshuas ställföreträdande offerdöd, nås vi av det budskap Gud vill förmedla till oss. Allt vi behöver göra är att i tro lägga våra liv i hans hand och vila i, vad Yeshua har gjort för oss. Hebreerbrevets författare skriver: Det är vi som tror [på Yeshua] som går in i vilan Det finns en sabbatsvila kvar för Guds folk. Den som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. (Hebr 2

3 4:3, 9, 10) Vårt förhållande till Herren kan med andra ord summeras i ett enda ord sabbatsvila! Läser man Tredje Mosebokens tjugotredje kapitel noggrant, finner man att det finns sabbater förknippade med alla Herrens högtider, men att ingen av dessa speciella sabbatsdagar kallas för en HERRENS sabbat. Det är endast veckosabbaten och sabbatsåret som har denna speciella benämning. Detta var Guds ideal redan från början. (Se 1 Mos 2:1-3!) Det var han som fastställde mönstret och lade grunden för sabbatsfirandet. I Tredje Mosebokens tjugofemte kapitel får vi emellertid ytterligare en dimension av HERRENS sabbat. Här är det inte först och främst människan som får del av sabbatsvilan utan landet. Detta gör, att man lätt ställer en provokativ fråga: Vem är det egentligen som har rätt till Israels land? Svaret på den frågan skulle kunna lösa många politiska problem och det finns klart uttalat i Torahn. Israels land tillhör i första hand varken araber eller judar det tillhör Herren! Det är Guds land! Eftersom det är han som är ägare till landet, har han också rätt att bestämma vilka som ska få bo där. Det är också Gud som bestämmer, vad som ska göras med landet. Rabbi Hertz förmanar oss och säger: Rätten till landet är inte en självklarhet för människor. Det tillhör Gud och det ska förvaltas för hans ändamål. 1 Herren säger: Landet är mitt. Ni är främlingar och gäster hos mig. (3 Mos 25:23) Med tanke på dessa ord är det kanske på sin plats att komma med ytterligare en tanke i detta sammanhang. Eftersom det nu är så, att landet i själva verket tillhör Herren, så borde de som bor där också leva enligt de riktlinjer Gud har fastställt. Torahn borde vara rättesnöret för dem som bor i landet och de som bor där kan inte heller lämna landet ifrån sig till sådana som inte kan räknas som rättmätiga invånare. 1 Rabbi J.H. Hertz, Pentateuch and Haftorahs, sid

4 Innan vi lämnar sabbatsåret finns det ytterligare en viktig tanke som jag vill nämna. Yeshua sade, att sabbaten blev gjord för människan och inte människan för sabbaten. (Mark 2:27) Bland mycket annat vi kan lära oss av detta uttalande är, att sabbaten är till välsignelse för människan, om vi firar den till Herrens ära. Samma resonemang leder till, att detta även måste gälla sabbatsåret. På vilket sätt är det till välsignelse? För det första fick lantbrukaren ett helt års semester! Vers fyra säger, att han under sabbatsåret inte ska så sin åker eller beskära sin vingård. Detta år skall landet ha sabbatsvila. För det andra fick människorna under sabbatsåret tillfälle att se, hur mycket Herren kunde föröka deras tro. Det fanns säkert många som undrade, vad de skulle äta. Svaret lyder: Frukta inte! Gud håller allt i sin hand! Herren säger i 3 Mos 25:21: Jag skall befalla min välsignelse att komma över er under det sjätte året, så att det ger gröda för tre år. En annan välsignelse med sabbatsåret var, att marken på så sätt fick ligga i träda ett helt år och att den därför sedan gav större och finare skördar. Jubelår Vi är ännu inte färdiga med sjutalen. Veckosabbaten infaller på den sjunde dagen och sabbatsåret vart sjunde år. I 3 Mos 25:8-22 möter vi nästa stora händelse som även den har ett samband med siffran sju. Jubelåret infaller efter sju gånger sju år, det vill säga vart femtionde år. Detta speciella år kallas vanligtvis jubelår. Det hebreiska namnet är emellertid Shanat HaYovel. Översättningen av det hebreiska ordet Yovel till jubel är en ganska intetsägande omskrivning. Man har helt enkelt ändrat hebreiskans y (י) till ett j och hebreiskans v ב) som egentligen är ett b ) till ett b. Yovel blev sedan jubel. Enligt Baruch Levine i The JPS Torah Commentary: Leviticus, sid 172 betyder ordet yovel både vädur och vädurshorn 4

5 (ett annat namn för shofarhorn). Det femtionde året kallas för jubelår, eftersom det inleddes med att man blåste vädurshorn. Enligt texten i 3 Mos 25:8-22 är det tre händelser som är utmärkande för jubelåret. 1) Alla slavar skulle friges. 2 2) Allt land skulle återlämnas till dess ursprungliga ägare och 3) alla skulder skulle efterskänkas. Texten säger, att jubelåret skulle inledas med, att man blåste i vädurshorn yovel. Sabbatsåret påminner oss om skapelsen, medan jubelåret (då man blåste i vädurshorn) för tankarna till Sinai. I Andra Mosebokens nittonde kapitel beskrivs händelserna på Sinai och där sägs det i vers tretton, att man blåste i en yovel och i vers nitton används ordet shofar. Det är också intressant att lägga märke till, att veckans torahavsnitt påminner oss om, att undervisningen om sabbatsåret gavs på Sinai berg. (Se 3 Mos 25:1!) Jag tror, att denna koppling mellan jubelåret och Sinai är karakteristisk på flera sätt. På samma sätt som yovel-hornet kallade Israels barn till Sinai berg och Torahn, så kallade yovel-året folket tillbaka till frihetens rötter. Under jubelåret blev slavarna fria, så att de kunde leva så som det var menat från början. De skulle endast tjäna HERREN sin Gud. Även landet blev fritt under jubelåret och det ställdes till förfogande för sin rätte ägare Israels Gud. Det är emellertid genom vår identifiering med Torahn som vi får uppleva vår verkliga identitet. Det är Torahn som ger oss frihet att leva, så som det var menat från början. Jubelåret påminner oss om detta. Nu blir det lättare att förstå, vad Jakob säger i sitt brev till dem som tagit emot Yeshua. Han uppmanar dem att följa Torahn och han jämför Torahn med en spegel. Om en människa läser Torahn 2 Bibel 2000 översätter det hebreiska ordet yovel med friår! Övers. anm. 5

6 och inte gör som den säger, är det som att betrakta sig i en spegel för att sedan gå sin väg och glömma hur man ser ut. (Se Jak 1:22-25!) Torahn är egentligen en beskrivning av, hur Guds rättfärdighet tar sig uttryck här på planeten jorden. Vi vet även, att vi som nya skapelser i Yeshua har fått del av denna Guds rättfärdighet. Därför sägs det, att Torahn är en spegel i vilken vi kan se, hur vårt nya jag ser ut. För att kunna förstå hur vi ska leva våra liv som nya skapelser, behöver vi veta hurdan vår nya identitet ser ut, så att vi kan leva i harmoni med vårt nya jag. I denna jämförelse hänvisar Jakob till Torahn. (De flesta översättningar översätter det grekiska ordet nomos med lag, men oftast skulle detta ord bättre kunna översättas Torah.) Jakob talar om den fullkomliga lagen, frihetens lag. (Jak 1:25, Bibel 2000) Varför säger han, att det är Torahn som ger frihet? Många menar, att de som följer Torahn lever i fångenskap och att de är lagträlar. Med tanke på undervisningen om jubelåret i Tredje Mosebokens tjugofemte kapitel i kombination med Jakobs första kapitel så är svaret tydligt. Om Torahn efterlevs med rätta motiv och i Guds Andes kraft hjälper den oss att vandra i frihet. Den ger oss frihet att leva som nya skapelser, som ett återlöst folk och som Herrens tjänare! (Se även Gal 2:20 och 2 Kor 5:17!) Ska vi ta detta ytterligare ett steg? Jakob gör det och säger: Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag [Torah]. (Jak 2:12) Han uppmanar oss att följa Torahn på samma sätt som han och hans efterföljare gjorde. Han säger även, att Torahn ska vara som en domare för oss. Den frågar oss: Trodde du på de glada nyheterna om den Levande Torahn Yeshua och levde därefter? Trodde du på, vad du såg i spegeln? Kom du ihåg, hur du såg ut i spegeln eller glömde du av, att du var en ny skapelse i Yeshua och sedan levde som om du inte var det? 6

7 Frihet Det finns flera hebreiska ord som översätts med frihet. I 3 Mos 25:10 sägs det, att när jubelåret började skulle man utropa frihet hand- eller deror דרור i landet för alla dess invånare. Ordet [דרור] lar om den frihet som omtalas i samband med jubelåret. Deror kan jämföras med synonymen chofesh (חופש) som används i 2 Mos 21:1. Här handlar det om de slavar som släpptes fria, när sabbatsåret började. Det finns emellertid en skillnad mellan jubelårets frihet och den frihet man fick under sabbatsåret. Det är inte främst skillnaden mellan de hebreiska orden i dessa texter (2 Mos 21:1 och 3 Mos 25:10) som är av intresse, utan vad som i själva verket hände med de frigivna slavarna. Sabbatsårets frihet (chofesh) var en begränsad frihet, eftersom slaven fick stanna kvar hos sin herre, om han så önskade. När man i modern hebreiska talar om en begränsad ledighet från arbetet eller skolan, använder man ofta ordet chofesh. När en chofesh är över, så vet man, att det är dags att återgå till normala rutiner igen. Frigivningen i samband med jubelåret var däremot ovillkorlig. Alla slavar skulle släppas fria och därför används ordet deror. Vi ser därför, att dessa ord beskriver olika slags frihet. När det gällde jubelåret, så var friheten fullständig. Frihet från alla förpliktelser och alla band. Även om tjänaren blivit väl behandlad hos sin herre och önskade stanna kvar hos honom, så fick han inte göra det. Varför? Gud ger själv svaret: Ty Israels barn är mina tjänare. De är mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är HERREN, er Gud. (3 Mos 25:55) Under jubelåret målar Herren bilden av, hur den frihet ser ut som vi har i honom. Han påminner oss om, hur viktigt det är att komma ihåg, vilka vi i själva verket är, när vi är hans barn. Vi är inte längre någons slavar eller slavar under något vi är hans tjänare! Vid jubelårets början måste slaven släppas fri, så att han nu kan tjäna HERREN. Han blir fri från 7

8 mänskliga träldomsband, så att han nu i stället kan underkasta sig det himmelska oket. Jubelåret handlar alltså inte om chofesh utan om deror ett år då det ges frihet att tjäna HERREN. Fattigdom Vi har lagt märke till, att bilden av sabbatsåret och jubelåret bland annat förmedlar, vad det innebär att leva i ett rätt förhållande till Herren. Det finns emellertid även en annan sida av detta. Torahn är alltid en påminnelse om, att under det att vi har våra blickar riktade mot himlen, så måste vi även vara medvetna om det som händer här på jorden. Det är viktigt att lägga märke till, att det finns en koppling mellan 3 Mos 25:1-43 och resten av veckans textavsnitt som handlar om, hur man ska ta hand om de fattiga. I själva verket är det så, att reglerna för sabbatsåret och jubelåret syftade till att utjämna den klyfta som byggs upp under perioderna mellan jubelåren. I resten av textavsnittet får vi en fantastisk inblick i Guds omsorg. Vi kan se, hur mycket han bryr sig om, att det ska vara rättvisa och jämlikhet bland hans folk. Han ger till och med en detaljerad lagstiftning för att hjälpa dem som har det sämst ställt och som är hänvisade till att helt och hållet förtrösta på honom för sitt levebröd. Profeterna talar om, att det ska komma en dag, då fattigdomen och slaveriet ska ta slut. I Jes 61:1 berättas det, att Messias ska komma för att ropa ut frihet för de fångna och befrielse för de bundna. Ordet frihet är deror, samma ord som i 3 Mos 25 också talar om, att slavar ska friges. När Messias kom första gången citerade han Jes 61 och tillämpade då texten på sig och sin verksamhet. När han kommer åter till jorden för att regera som konungarnas Konung och herrarnas Herre blir allt det återupprättat, som Gud har förkunnat med nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. (Apg 3:21, 2 Petr 3:13) Översättning och bearbetning: Föreningen Shabbat Shalom Författare: Ariel Berkowitz, Jerusalem Föreningen Shabbat Shalom Mer info nästa sida! 8

9 Shabbat Shalom שבת!ש לום Skatter i Torahn Nr 24 28, årg 14 A Mersmak? Du kan också få Shabbat Shalom hemsänd i din brevlåda helt utan kostnad. Utöver kommentarerna till veckans textavsnitt kan du bland annat läsa en aktuell artikel Önskar du ett provnummer? Skicka oss ett mejl med namn, adress och telefonnummer, så kommer intressant läsning i din brevlåda om några dagar! Barn eller barnbarn? Då kanske du är intresserad av ett nummer av Shabbat Shaloms Torahpyssel!? En liten pysselsida för varje vecka i anslutning till veckans textavsnitt! Mejla till: foreningen.shabbat.shalom@gmail.com 9