Visionen Norra Europas mest attraktiva storstadsregion

Inbjudan till dialog 3 om den nya regionala utvecklingsplanen en ny RUFS Förslag till vision, mål och strategier för regionen Förslag till program för planarbetet Visionen Norra Europas mest attraktiva storstadsregion

Förslag för en attraktiv region! Stockholmsregionen ska vara norra Europas mest attraktiva storstadsregion. Kan denna vision uttrycka regionens samlade långsiktiga vilja och strävan? Välkommen till den tredje dialogen i program- och strategiarbetet för en ny utvecklingsplan. Ett års dialog, kunskapsutveckling och analys har nu lett fram till förslag om vision, mål och strategier för regionen och förslag till program för planarbetet. Under första och andra dialogen har vi samtalat med kommuner, statliga organ, företag och organisationer för att kartlägga vilka utmaningar regionen står inför i en föränderlig värld. I denna tredje dialog ska regionens förtroendevalda ta ställning till förslagen. Utifrån ert ställningstagande fattar Regionplane- och trafiknämnden i maj 2007 Behöver du en beslut om vision, mål och strategier samt program som sedan ligger till bra introduktion eller grund för det fortsatta planarbetet. snabb repetition? Läs mer om arbetet och vilka tankar kvinnor och män i Vision, mål och strategier utgår från regionens förutsättningar och de avgörande utmaningar som vi står inför. Den i dagarna så aktuella klimatfrågan är tiden på sidorna 21 31. regionen har om fram- en av de svåraste utmaningarna vi har att hantera. Att utveckla en öppen och tillgänglig region där människor kan frigöra sina livschanser är en annan framgångsfaktor. Trots stora utmaningar är visionen att Stockholmsregionen kan och ska bli norra Europas mest attraktiva storstadsregion. Jag tror det är möjligt! Regionen har redan i dag en stark ekonomi, en dynamisk utvecklingsmiljö, stark befolkningstillväxt och goda förutsättningar för en effektiv energianvändning. Det ger oss ett gynnsamt läge att ta oss an de långsiktiga utmaningarna. Vi hoppas att ni aktivt deltar i dialogen som ska peka ut färdriktningen för framtiden en färdriktning som ska säkerställa att vår region klarar utmaningarna och fortsätter att utvecklas. Välkommen ombord på den resan! Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör Christer Sandqvist 2

Förslag till vision, mål och strategier för regionen 6 12 Förslag till program för planarbetet Innehållet i planeringen Arbetet med planeringen 13 20 Resan mot en gemensam plan Program- och strategiarbetet perioden 2006 2007 21 31 3

Introduktion till förslagen Här är vi nu! dialog 3 RUFS 2001- processen Aktualitetsprövning Program- & strategifas Planförslag samråd Utställning Kraftfullt regionalt utvecklingsarbete Vision 2050: Norra Europas mest attraktiva storstadsregion RUFS 2001 antagen 2002 Aktualitetsrapport antagen 2005 Ny RUFS antagen 2010? Utgångspunkten för en ny utvecklingsplan är RUFS 2001! Med den nuvarande regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2001) vidgades perspektivet från tidigare regionplaner. Från att tidigare främst behandlat markanvändning och kommunikationer omfattar den även strategiska ekonomiska och sociala utvecklingsfrågor. Det innebär att planen även fungerar som länets regionala utvecklingsprogram (RUP). Aktualitetsprövningen (2005) är en viktig del av planens uppföljning och för att blicka framåt. Slutsatsen i Aktualitetsrapporten är att gällande RUFS 2001 är fortsatt aktuell i sina huvuddrag och bör därför vara en viktig utgångspunkt för arbetet med en ny plan. Men det finns också behov av att komplettera och fördjupa planen (se faktaruta). Ur Aktualitetsrapporten RUFS 2001 är fortsatt aktuell men behöver fördjupas och kompletteras främst inom följande områden: planen bör fungera som ett instrument i arbetet för hållbar utveckling storstadspolitiken ses i ett tydligt EU-perspektiv mer kunskap och dialog om sambanden i den större Stockholm-Mälarregionen de ekonomiska frågorna kopplas tydligare till villkoren för en internationaliserad kunskapsregion de sociala frågorna breddas till fler områden, miljöfrågor av lokal och regional karaktär konkretiseras miljöförhållanden av storregional och global karaktär fördjupas mer kunskap och fler redskap för att arbeta med strategin om täthet och flerkärnighet 4

Program- och strategiarbetet tre dialoger I en komplex storstadsregion är det tydligt att många frågor vinner på en gemensam planering och ett kraftfullt agerande. Den regionala utvecklingsplaneringen erbjuder en arena för samlat agerande som stärker och kompletterar annat utvecklingsarbete i regionen. Behoven av fördjupning och komplettering som uttrycks i Aktualitetsrapporten ställer krav på utvecklade arbetssätt. En framgångsfaktor är att arbeta stegvis. Att ta fram kunskapsunderlag, pröva alternativ i dialog, analysera konsekvenser och ta ställning och prioritera är ett arbetssätt som också gör planeringen till ett instrument i arbetet för hållbar utveckling. Sedan våren 2006 pågår program- och strategiarbetet, den första fasen i arbetet med en ny utvecklingsplan. Dialog 1 (maj/juni 2006) Omvärldens påverkan, trender, storstadens speciella förutsättningar, förväntningar och samverkansformer. Dialog 2 (nov/dec 2006) Idéer om utveckling av vision, målbild, strategiansatser, innehåll i planeringen. Dialog 3 (feb/mars 2007) Förslag till vision, mål, strategi samt förslag till program för planarbetet. Den första fasen i den fleråriga processen programoch strategifasen omfattar tre dialogomgångar. I varje omgång för RTK dialog med kommuner, statliga organ och organisationer. Första dialogen gav besked om vilka faktorer, trender och förutsättningar som påverkar regionen. Beskeden gav inspiration till att formulera sex utmaningar (se sid 7 8). I andra dialogen presenterades idéer till hur vi bör utveckla vision, mål och strategier för regionen och innehållet i planeringen för att möta framtidens utmaningar. Dags för den tredje dialogomgången Inför tredje dialogen har idéerna utvecklats till konkreta förslag om vision, mål, strategier för regionen samt innehållet i planarbetet och hur det ska organiseras. Ambitionen är att ta fram en gemensam plan som många aktörer känner ansvar för att genomföra. Det kräver medverkan och legitimitet för de frågor och ställningstaganden som planen så småningom ska innehålla. I den tredje dialogen är förtroendevalda en viktig dialogpart. I dialog ett och två låg tyngdpunkten på tjänstemannanivå. Under februari/mars kommer dialog att föras med de förtroendevalda ledningarna för länets 26 kommuner och de omgivande länen. Dialogen på tjänstemannanivå fortsätter i samma konstellationer. Så kallade programmeringsteam arbetar vidare med att utveckla de strategiska utmaningarna. Teamen bidrar med en bred kompetens för att lämna underlag i specifika frågeställningar. Resultaten från dialog tre ska sedan bearbetas och presenteras i ett förslag till beslut i Regionplane- och trafiknämnden i maj 2007. RTN tar då ställning till vision, mål och strategi samt program för planarbetet. Därefter inleds planarbetets första fas som ska leda fram till ett samrådsförslag beräknat till november 2008. Uppgiften i den tredje och sista dialogen är: att ta ställning till om vision, mål och strategier som helhet kan fungera som riktmärke och verktyg för ett kraftfullt regionalt utvecklingsarbete att ta ställning till om inriktning och prioriteringar i planarbetet är väl avvägda och pekar i riktning mot att uppnå målen och visionen. 5

Förslag till vision, mål och strategier för regionen Vilka utmaningar står vår region inför? Hur vill människor i vår region leva, bo och verka i framtiden? Vilka vill besöka regionen? Vad ska prägla Stockholmsregionen framöver? Hur kan betydelsefulla egenskaper och värden uttryckas i vision och mål för regionen? Dessa frågor har första och andra dialogen i program- och strategiarbetet handlat om. Kunskapsunderlag, analys och inspel från dialogen har resulterat i förslag till vision, mål och strategier för regionen. I förslaget som presenteras här tydliggörs vad vi ska sikta mot i regionen visionen. Målen anger vad som ska uppnås för att vi ska röra oss i riktning mot visionen. Slutligen presenteras ett antal strategier som vägledning till hur vi ska nå målen. Budskapet från dialogen hittills är att de värden som betonas i gällande regionala utvecklingsplan RUFS 2001 ger en viktig grund för att utveckla vision, mål och strategier. Ambitionen är därför att vidareutveckla och tydliggöra dessa värden till en sammanhållen vision som utgår från RUFS 2001. Mot den bakgrunden är attraktivitet ett nyckelbegrepp som vuxit fram under arbetet. Ett tydligt begrepp både för att bedöma regionens läge idag och för att ange ett framtida önskvärt tillstånd. I denna tredje dialog ska vi ta ställning till om förslaget till vision, mål och strategier för regionen som helhet kan fungera som riktmärke och verktyg för ett kraftfullt regionalt utvecklingsarbete och en gemensam utvecklingsplan. VISION Norra Europas mest attraktiva storstadsregion MÅL En öppen och tillgänglig region En dynamisk och innovativ region En framstående region En region med god livsmiljö En resurseffektiv region STRATEGIER Säkra värden för framtida behov God hushållning med regionens naturresurser, effektiva tekniska försörjningssystem och minskad klimatpåverkan. Öka kapacitet och kvalitet inom strategiska områden Ökad kapacitet och kvalitet för fler invånare inom trafik- och utbildningssystemen samt för bostäder. Utveckla en tät och flerkärnig struktur Eftersträva en rumslig koncentration genom en flerkärnig bebyggelsestruktur med hög täthet. Frigör livschanser Överbrygga och ta bort barriärer (fysiska och sociala) så att människor kan tillvarata sin potential och delta i samhällslivet. Utveckla idéer och förnyelseförmåga Skapa generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovation och entreprenörskap. 6

Visionen: Norra Europas mest attraktiva storstadsregion Utgångspunkten för visionen en attraktiv region som kan bli den mest attraktiva! I ett internationellt perspektiv är Stockholmsregionen attraktiv och lockar inflyttare, besökare och investerare. Men vi är trots det gynnsamma läget mindre kända än många jämförbara städer i Europa och världen. Det räcker uppenbarligen inte att vara attraktiv. I relationer mellan människor är det enkelt att se sambanden. För att bli omtyckt av din omgivning måste du tycka om dig själv och visa det! Och jämförelsen med regionen tål att göras. Om omvärlden ska uppfatta Stockholmsregionen som attraktiv måste invånarna själva känna stolthet över sin region och ge uttryck för det genom en öppen anda och framstående prestationer. Och utgångsläget i regionen är gynnsamt med stark ekonomi och innovativ företagsmiljö. Vi kan med tillförsikt ta oss an de långsiktiga utmaningarna. Men vi kan inte ta något för givet. Att bli den mest attraktiva regionen kräver inget mindre än att vi klarar att handskas med våra svagheter, drar fördelar av våra styrkor och utvecklar vår attraktivitet successivt för nuvarande och kommande generationer. Här vill vi bo, leva och verka i framtiden! Stockholmsregionen utvecklas genom de människor som bor, lever och verkar här och genom dem som besöker regionen. För människor som bor här är en god livsmiljö, öppenhet och tillgänglighet självklart av stor betydelse för attraktiviteten. Men det är förhållanden som många storstadsregioner kan erbjuda. Vi behöver därför arbeta vidare med våra speciella förutsättningar styrkor och svagheter. Den relativt stora andelen invånare med utländsk bakgrund ger en spännande mångfald och gör att öppenhet och tillgänglighet blir särskilt viktigt. För en aktiv och växande andel äldre blir säkerhet och tillgänglighet viktigt. Ungdomar behöver tillgång till utbildning och arbete men också en region som är dynamisk och öppen för nya trender och idéer. För de som verkar här företagare, forskare och investerare är en konkurrenskraftig innovationsmiljö, säkra investeringar och god tillgänglighet av stor betydelse. Men det erbjuder återigen de flesta storstadsregioner. Vår framstående position inom kunskapsbaserad ekonomi ger oss en särställning. En god och effektiv hus- Utmaningar vi står inför När regionens utvecklingsambitioner sätts i relation till regionens förutsättningar, omvärldens påverkan och bedömningar om framtiden blir det tydligt att vi står inför ett antal långsiktiga utmaningar. Utmaningarna diskuterades i andra dialogen och har legat till grund för utvecklingen av vision, mål och strategier för regionen. Utmaningarna utvecklas nu vidare bland annat i de s k programmeringsteamen. Utmaning: Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förvalta regionens miljövärden En fortsatt kraftig befolkningstillväxt ger allt annat lika ökad markexploatering, mer transporter och större energianvändning. Utmaningen är att hitta lösningar där regionens befolkningstillväxt inte går ut över regionens miljövärden. Storstäder har ett gynnsamt läge för miljövänliga lösningar som kollektivtrafik och fjärrvärme. Utmaning: Att vara en liten storstadsregion och samtidigt vilja vara internationellt ledande Stockholmsregionen är i ett internationellt perspektiv en liten storstadsregion med begränsade resurser att vara framstående inom många fält. Det är utifrån våra förutsättningar vi kan nå ledande positioner genom att samla en kritisk massa av resurser och locka investeringar, attraktiv arbetskraft samt besökares intresse till regionen. Utmaning: Att öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden är mer osäker En följd av regionens större kontaktytor mot omvärlden är att nya typer av risker snabbt når oss. Följden kan bli att känslan av säkerhet i samhället och personlig trygghet minskar. Utmaningen är att öka tryggheten och säkerheten i regionen samtidigt som utvecklingen i världen kan medföra nya faror. 7

hållning av naturresurser kan även ha betydelse för att skapa nya affärsmöjligheter. Fantastiska möjligheter till naturupplevelser och rekreation i regionen är en konkurrensfördel. Det moderna företaget vill kunna erbjuda anställda och kunder en spännande miljö som en given del i affärsstrategin. För turister och besökare är Sverige och i synnerhet Stockholmsregionen sedan länge en spännande destination, i hård konkurrens med många andra storstäder. Det kan vara de samlade egenskaperna som lockar. Stockholmsregionen upplevs som en vacker och intressant region som ligger långt framme i många avseenden, och samtidigt har en behändig storlek. Ska vi bli den mest attraktiva regionen att besöka så räcker det dock inte att erbjuda allmän trivsel och sköna omgivningar. Identitet, attityd och känsla är det som sannolikt kan locka aktiva äldre och unga upplevelsestyrda generationer. Invånare, företagare, forskare och besökare har olika egenskaper och olika behov som regionen kan tillgodose. Målen för att uppnå visionen återspeglar de värden som sammantaget uttrycker hur vi inte bara ska vara en attraktiv region utan den mest attraktiva storstadsregionen i norra Europa. Jämn tävlan i norra Europa jämförelsen som sporre och värdemätare Regionens attraktivitet kan avläsas i den identitet och anda som invånare och verksamheter utvecklar och utstrålar. Men attraktiviteten kan också speglas i jämförelser med andra storstadsregioner. För att kunna följa upp visionen bör det stå klart vilka vi tävlar med. Det gäller att vara visionär i denna avvägning och samtidigt inte ställa helt orealistiska förväntningar. Det är inte rimligt att konkurrera med världsstäder som London och New York och inte heller med idylliska landsbygdsmiljöer som Provence eller Toscana. Däremot ger det en bra värdemätare att jämföra Stockholmsregionen med storstadsregioner i Europa med liknande förutsättningar. Det är i detta perspektiv som förslaget till vision vuxit fram den mest attraktiva storstadsregionen i norra Europa. Detta är en ambitiös och visionär uppgift för regionen i tävlan med 10 15 storstadsregioner, som exempelvis Berlin, Hamburg, Amsterdam, Köpenhamn och St Petersburg. Det är i detta perspektiv som relevans och inriktning på strategier och åtgärder ska bedömas. Stockholmsregionen konkurrerar inte med andra regioner i Sverige utan med storstadsregioner i norra Europa. Utmaningar vi står inför Utmaning: Att öka den fysiska tillgängligheten samtidigt som energipriserna och klimatkraven ökar Regionen har ett perifert läge i förhållande till andra städer och marknader i Europa. Inom regionen finns problem med trängsel i vägnätet samtidigt som energipriser och miljökrav begränsar handlingsutrymmet. Utmaningen är en god tillgänglighet med mindre bränsleförbrukning och mindre klimatpåverkan. Utmaning: Att bygga ikapp samtidigt som behoven fortsätter att växa Transportinfrastrukturen och bostadsbeståndet i regionen har inte utvecklats i takt med befolkningsökningen. Utmaningen ligger i att bygga ikapp samtidigt som behoven ökar. Resurserna för att genomföra de stora investeringar som krävs, finansiellt och personellt, riskerar att bli hårt ansträngda. Utmaning: Att öppna regionen samtidigt som utanförskapet är stort Stockholmsregionen ska vara en öppen region där människor oavsett bakgrund ska kunna tillvarata sina livschanser. Så är inte fallet idag på exempelvis arbetsoch bostadsmarknaden. Utmaningen är att göra regionen öppen och tillgänglig samtidigt som den är sammanhållen, och erbjuder alla att ta del av regionens värden och tillgångar. 8

Målen och hur de bidrar till regionens attraktivitet Den regionala attraktiviteten tar sig uttryck i en rad egenskaper och värden. För att ge tydlig vägledning för utvecklingsarbetet behöver de viktigaste värdena lyftas fram i tydligt formulerade mål. För att röra oss i riktning mot visionen föreslås fem mål. Här presenteras målen och deras innebörd: En öppen och tillgänglig region Regionen präglas av öppenhet för nya tankar och social mångfald. Regionen erbjuder samma möjligheter oavsett kön, ålder, sexuell läggning, funktionshinder, social och etnisk bakgrund. Tillgängligheten inom regionen och internationellt ska vara hög. En dynamisk och innovativ region Regionen har en miljö som främjar föränderlighet och innovationer och som inspirerar människor att starta och utveckla verksamheter. Regionen ska vara en ledande tillväxtregion med hög kunskapsintensitet och starkt entreprenörskap. En framstående region Regionen ska ge förutsättningar för aktörer att ligga i fronten inom forskning, näringsliv, kultur och samhälle. Regionen ska vara internationellt erkänd som framstående inom områden som bygger på våra styrkor. En region med god livsmiljö Regionen har ett starkt socialt kapital med tillit och närhet mellan människor. Livskvaliteten är hög med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur som väl möter efterfrågan. Den bebyggda miljön har skönhetsvärden, är trivsam och hälsosam. Regionens miljö är attraktiv med ett rikt djur- och växtliv, rent vatten och närhet till grönområden. En resurseffektiv region Regionens rumsliga struktur och systemen för transporter, utbildning och teknisk försörjning leder till ett effektivt nyttjande av natur- och samhällsresurser. Effektiviteten innebär låga utsläpp av klimatpåverkande gaser, en låg miljöbelastning på Östersjön och att arbetskraften tas tillvara. De fem målen omfattar sammantaget ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter vilket ger en bredd i utvecklingsambitionerna en bredd som är nödvändig ur ett hållbarhetsperspektiv. Målen är i stor utsträckning ömsesidigt förstärkande. Lyckas vi utveckla en resurseffektiv region bidrar det till målet att bli en framstående region. Men det finns också ambitioner i målen som är svåra att uppnå samtidigt. Det är exempelvis svårförenligt att utveckla en hög tillgänglighet samtidigt som utsläppen av klimatpåverkande gaser ska vara låg. Även omvärldens utveckling liksom svagheter och problem i regionen påverkar möjligheterna att nå målen. Detta anknyter till de utmaningar som presenterades i andra dialogen. Utmaningarna hanteras i de regionala utvecklingsstrategierna, det vill säga svaret på hur vi ska nå målen och så småningom visionen. I det fortsatta planarbetet kommer målen att konkretiseras för att ge vägledning i utvecklingsarbetet. Men också för att målen ska kunna tjäna som grund för att utvärdera de planeringsoch utvecklingsalternativ som arbetas fram. 9

Strategier vägval för att nå målen Vi behöver strategier som ger svar på hur vi ska nå målen. En huvuduppgift för strategierna är att ge vägledning för hur regionens utmaningar ska hanteras. Strategierna ska ge ledning i planeringen och fungera som riktmärke för regionens samlade utvecklingsarbete. Säkra värden för framtida behov God hushållning med regionens naturresurser, effektiva tekniska försörjningssystem och minskad klimatpåverkan. Stockholmsregionen har goda förutsättningar att vara en attraktiv region även på lång sikt. En förutsättning är att hushålla med regionens naturresurser och att utveckla effektiva tekniska försörjningssystem (vatten, avlopp, avfall och energiförsörjning) som minimerar belastningen på mark, luft och vatten. Förutsättningar för vattenförsörjning är goda i ett internationellt perspektiv, men behöver säkerställas på lång sikt. Energiförsörjningen för uppvärmning behöver fortsätta omställningen till ett lägre beroende av fossila bränslen, för att minska regionens klimatpåverkan. En möjlighet är att i högre grad nyttja avfall som energiresurs. Regionen har genom sin täthet generellt sett goda förutsättningar för fjärrvärmeförsörjning. De tekniska försörjningssystemen behöver anpassas till pågående klimatförändringar. En systemsyn på våra naturresurser ger bättre förutsättningar att hushålla med mark, vatten och energi. En systemsyn pekar också på behovet av nära samarbete mellan kommunerna i länet och med angränsande län för att utnyttja befintliga system resurseffektivt. Öka kapacitet och kvalitet inom strategiska områden Ökad kapacitet och kvalitet för fler invånare inom trafik- och utbildningssystemen samt för bostäder. För att utveckla en tillgänglig och dynamisk region med god livsmiljö är det avgörande att säkra uthållig kapacitet och hög kvalitet inom olika samhällsfunktioner och på arbetsmarknaden. I flera fall är det första steget att bygga bort befintliga kapacitetsbrister och kvalitetsproblem. Men det krävs också en analys av behoven på lång sikt både vad gäller utbud och efterfrågan, liksom av utrymmet för investeringar totalt sett. Här krävs också ett bredare geografiskt perspektiv i takt med att den funktionella regionen för olika områden vidgas eller förändras. Staten har ett avgörande inflytande över trafik- och utbildningssystemen samt bostadssektorn vilket påverkar handlingsutrymmet. Det är önskvärt att staten ger stabila spelregler som kan ge incitament för regionens satsningar på ökad kapacitet och hög kvalitet. Det är särskilt viktigt att den nationella politiken beaktar storstadsregionens särskilda förutsättningar. Ett tydligt exempel är behovet av alternativa former för att finansiera och organisera omfattande kapacitets- och kvalitetshöjande projekt som är nödvändiga i en storstadsregion. Lika viktigt är effektiva processer för genomförandet av planer och insatser. En viktig kvalitet i det framtida transportsystemet är ett lägre beroende av fossila bränslen. Denna kvalitet kan inte säkras med mindre än såväl regionala som nationella incitament och insatser. 10

Utveckla en tät och flerkärnig struktur Eftersträva en rumslig koncentration genom en flerkärnig bebyggelsestruktur med hög täthet. En effektiv rumslig struktur är viktig för att det dagliga livet ska fungera smidigt för människor och företag. En koncentration av människor och verksamheter skapar förutsättningar för resurseffektivitet, tillgänglighet och dynamik. En tät och flerkärnig bebyggelsestruktur inom Stockholmsregionen som samspelar med ett antal städer i östra Mellansverige ger en vidgad funktionell region. De funktionella sambanden ger fördelar genom en stor och differentierad arbetsmarknad, ett resurssnålt markutnyttjande samt ett rationellt nyttjande av anläggningar och tekniska system. Fördelarna med täthet och flerkärnighet är därför givna att belysa i ett storregionalt perspektiv. Strategin ger goda förutsättningar för att bevara och utveckla tätortsnära grönområden och medger en fortsatt befolkningstillväxt utan att hota regionens mest värdefulla miljövärden. Transportsystemets struktur är avgörande för att utveckla flerkärnighet. I skärningspunkter mellan radiella och tvärgående delar av transportnätet kan täta områden kärnor utvecklas. Kärnor bör utvecklas med stadsmässiga kvaliteter för att bli attraktiva för boende och verksamma. Lokalisering av verksamheter i regionen (företagsetableringar eller offentlig verksamhet) kan utnyttjas för att understödja en flerkärnig struktur. Att eftersträva en tät bebyggelse längs de större kommunikationsstråken ger också klara effektivitetsoch miljövinster. Frigör livschanser Överbrygg och ta bort barriärer (fysiska och sociala) så att människor kan tillvarata sin potential och delta i samhällslivet. Att frigöra livschanser är centralt för att hålla samman regionen och minska utanförskapet. Kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning eller social och etnisk bakgrund ska inte hindra människor att kunna utveckla sin potential. Morgondagens region kommer i högre grad än idag att bebos och besökas av människor med olika bakgrund. Fler mötesplatser och verksamheter behöver utvecklas där personer med olika bakgrund kan mötas och knyta kontakter. Starkare sociala nätverk och delaktighet är också betydelsefullt för en bättre folkhälsa. En betydande barriär idag för invånarnas utveckling är bristande kompetens. Det är därför angeläget att förbättra utbildningssystemet och att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Hinder för att komma in på arbetsmarknaden behöver minskas för att bidra till utbudet av arbetskraft. En mer rättvisande lönesättning krävs. I en öppen region måste också alla former av diskriminering upphöra. Strategin innebär också att tillgänglighet och nåbarhet till olika aktiviteter ska stärkas genom insatser i transportsystemet. 11

Utveckla idéer och förnyelseförmåga Skapa generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovationer och entreprenörskap Strategin sätter fokus på generella förutsättningar för förnyelse och innovationer. Det innebär att dagens gynnsamma förutsättningar ska understödjas. Regionens styrkor ligger i ett starkt vetenskapligt system, avancerade marknader, i funktionen som internationell mötesplats och en hög kunskapsnivå. Genom att lyfta fram de generella förutsättningarna kan strategin fortlöpande anpassas till de idéer och innovationer som är mest konkurrenskraftiga på marknaden. Strategiska offentliga insatser ska inte ha inriktning på specifika branscher eller områden. Strategin förutsätter breda samverkansformer, mötesplatser och processer för kommersialisering av idéer och innovationer. Vi behöver en öppenhet för nya idéer och impulser både från utlandet och från invånare med utländsk bakgrund i regionen. En attraktiv innovationsmiljö kräver ett gott företagsklimat, en positiv attityd till entreprenörskap och en effektiv offentlig förvaltning. 12

Program för planarbetet Regional utvecklingsplanering utvecklar attraktiviteten Den regionala utvecklingsplaneringen kan bidra till att förverkliga visionen om Stockholmsregionen som norra Europas mest attraktiva storstadsregion. Utvecklingsplaneringen sätter fokus på de långsiktiga perspektiven och erbjuder en arena där många aktörer kan samlas till ett kraftfullt utvecklingsarbete. Utvecklingsplaneringen behöver utvecklas i takt med omvärlden, nya utmaningar och förändrade behov hos regionens många aktörer. Samtidigt finns i vår region en tradition och kunskap om vilka förhållanden som lämpar sig för långsiktig planering och samverkan. Arbetet med gällande plan RUFS 2001 gav värdefulla erfarenheter. Här följer en sammanfattning av vad vi behåller och förvaltar från RUFS 2001 och vad vi vill förnya. Det behövs både kontinuitet och förnyelse i arbetet med en ny utvecklingsplan. Kraftfullt utvecklingsarbete genom fördjupad samverkan i regionen och över länsgränser Ambitionen är att utvecklingsplaneringen ska ligga till grund för ett kraftfullt och samordnat utvecklingsarbete i regionen. Det innebär att många aktörer behöver nå samsyn om hur olika planerings- och utvecklingsfrågor ska hanteras. Detta förutsätter en djupare samverkan än i tidigare planeringsprocesser. Ett sätt att förnya samverkan är att föra en löpande dialog med de förtroendevalda i länets kommuner. Vidare gör de funktionella samband som sträcker sig över länsgränserna att fler planerings- och utvecklingsfrågor är gemensamma. Ambitionen är därför att etablera samarbete med omgivande län. Ett samarbete som inte enbart genererar nytt kunskapsunderlag utan som, mer än tidigare, kan leda till konkret samverkan i planeringen. I ett stort antal frågor rör samverkan de närmast omgivande länen och inom några områden rör det sig om länen i östra Mellansverige. Komplexa förhållanden kräver tydligare genomförande Den regionala utvecklingsplaneringen ska leda fram till ställningstaganden i viktiga planerings- och utvecklingsfrågor. Dessa principiella ställningstaganden ska sen där det är relevant kompletteras med handlingsprogram som tydliggör genomförandet. Här behöver den långsiktiga planeringen utvecklas till att ge bättre underlag för genomförandet på kort sikt. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av de komplexa ansvars- och aktörsförhållanden som kännetecknar regionalt utvecklingsarbete generellt och förhållanden i vår region i synnerhet. Utvecklad syn på samband och beroenden i omvärlden Förändringar i omvärlden påverkar påtagligt förutsättningarna för storstadsregioner som vår. I program- och strategiarbetet har vi satt fokus på tre områden: globalisering av ekonomin, klimatförändringar och energiförsörjning samt sociala spänningar och förändrade värderingar. Effekterna av dessa omvärldsförändringar är svåra att överskåda vilket ställer höga krav på beredskap och flexibilitet i planarbetet. Bilden av omvärldens påverkan behöver därför hållas levande och aktuell. Hur stora konsekvenserna än ter sig måste vi klara att konkretisera och förtydliga effekter och alternativ. En väl utvecklad syn på samband och beroenden i vår omvärld är avgörande för en framgångsrik planering. 13

Dialog 3b 07-02-07 15.15 Sida 14 Prioriterade planerings- och utvecklingsfrågor Förändringar i omvärlden ger nya utmaningar. Planeringens inriktning och fokus behöver därför i vissa avseenden förnyas i relation till RUFS 2001. Förutsättningar och villkor som kan leda till bättre integration och ett sammanhållet samhälle har en högre prioritet. Detta är en mycket angelägen fråga mot bakgrund av den problembild vi har i regionen. Frågan vinner sannolikt på att hanteras i det långsiktiga perspektiv som utvecklingsplaneringen erbjuder. Inriktningen är att planeringen ska bidra till att starkare socialt kapital i regionen. Arbetet för tillväxt och innovationer har fortsatt hög prioritet. Detta är en given prioritering mot bakgrund av den omfattande globaliseringen och de förändrade villkor för regionens näringsliv som den innebär. Regionens näringsliv och vetenskapliga institutioner har idag en stark position. Planeringen kan genom sitt helhetsgrepp arbeta med många faktorer av betydelse för att regionen ska stärka sin position som dynamisk och innovativ. Inriktningen är att skapa goda generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovationer och entreprenörskap. Liksom i tidigare planeringsprocesser är frågan om transportsystemets utveckling viktig. Planeringen erbjuder möjligheter att utveckla det storregionala perspektivet i samspel med andra pågående arbeten såsom StockholmMälarregionen En bättre sits. I kommande planering bör tydligare fokus ligga på effektivitet i systemet. Ett viktigt skäl är transportsystemets klimatpåverkan. Inriktningen ligger fast när det gäller att behandla transportsystemet och samspelet med bebyggelsestrukturen. Planeringsprocessen bör behandla de förhållanden som är betydelsefulla för regionens utveckling. För att få en bredd som motsvarar omvärldens påverkan och regionens utmaningar bedömer vi att en ny RUFS bör behandla några frågor som inte fanns med i RUFS 2001. Det gäller framför allt frågor som rör arbetskraftsförsörjning och kulturens roll för regionens attraktivitet. Avgränsningar är viktiga för att få en hanterlig process som utgår från de fördelar som den regionala utvecklingsplaneringen erbjuder. Flerkärnighet i RUFS 2001 För det första begränsas detaljeringsgraden i de resultat som planeringsprocessen ska leda fram till. Det hundratal inriktningar som finns i gällande RUFS 2001 bör ersättas med färre och mer principiella ställningstaganden. Det svarar också mot ambitionen att arbeta fram en gemensam plan vilket kräver att många aktörer sluter upp kring planens inriktning och genomförande. Färre och mer principiella ställningstaganden är en framgångsfaktor för att nå en samsyn kring planen. För det andra görs en avgränsning när det gäller behandlingen av olika frågor. Planeringen begränsas till den aspekt eller del av ett frågeområde som lämpar sig för den regionala utvecklingsplaneringen. När det gäller exempelvis den mångdimensionella frågan kultur, kommer bara kulturens bidrag till regionens attraktivitet att behandlas. Ett annat exempel gäller materialförsörjning där planeringen avgränsas till att hantera markanspråk som en del av den fysiska strukturen. 14

Planerings- och utvecklingsfrågor i ett sammanhang RUFS 2001 är den första regionplanen som omfattar såväl strategiska utvecklingsfrågor som fysisk planering en regional utvecklingsplan. Ett stort och viktigt steg som lagt grunden för att arbeta mer sammanhållet och integrerat med planerings- och utvecklingsfrågor. Det som ofta förenar långsiktiga regionala frågor är det rumsliga perspektivet. Frågor som rör näringslivets utveckling och sociala förhållanden har ofta en geografisk dimension som gör att det är relevant att göra kopplingar med den fysiska planeringen och vice versa. I RUFS 2001 är ambitionen om en flerkärnig struktur framträdande. Denna struktur bedöms jämfört med en enkärnig ge en rad fördelar på sikt. Därför är strategin fortsatt relevant men behöver vidareutvecklas och konkretiseras särskilt i ett storrregionalt perspektiv. Ett exempel på konkretisering kan vara en analys av markandsförutsättningarna för regionala och delregionala kärnor. Arbetet med planeringen Planeringens och planens funktion Den regionala utvecklingsplaneringen ska genom samverkan och dialog leda fram till en gemensam syn på vision, mål och övergripande strategier för regionens framtida utveckling. Planeringsarbetet ska också leda fram till ställningstaganden och avvägningar mellan olika intressen. Utvecklingsplaneringen har därmed en viktig roll både för att lyfta fram viktiga samband i regionen och ge vägledning vid målkonflikter mellan olika intressen. Utvecklingsplanen är ett instrument för regionens aktörer i deras arbete enskilt och gemensamt för att bidra till offensiva insatser för att nå gemensamma regionala mål. Den ger underlag till översiktsplanering, mellankommunal och länsöverskridande samverkan. Utvecklingsplanen är också ett uttryck för regionens samlade viljeinriktning och kan därmed också ge underlag för statliga insatser i regionen. Det är viktigt att den nya utvecklingsplanen liksom RUFS 2001 får ställning både som regionplan enligt plan- och bygglagen (PBL) och som regionalt utvecklingsprogram (RUP) enligt förordningen om regionalt utvecklingsarbete. För att klara dessa formella krav är det viktigt att den nya RUFS beaktar nationella och regionala mål. RUFS 2001 är den första regionplanen som integrerar fysisk planering och utvecklingsfrågor vilket var nödvändigt för att utveckla planeringen till att vara inriktad på en hållbar samhällsutveckling. I arbetet med en ny RUFS kommer helhetssynen att utvecklas genom att integrera en hållbarhetsprocess i planarbetet. Integrerat i planarbetet kommer också en miljöbedömning att genomföras. Viktiga aktörer i planeringsarbetet Regional utvecklingsplanering erbjuder en arena där många aktörer kan samverka kring viktiga framtidsfrågor för att enas kring en gemensam regional utvecklingsplan, en ny RUFS. Planens framgång kan mätas både i graden av samverkan och i planens nytta för regionens aktörer. Det är därför viktigt att en bred representation av regionens aktörer ges möjlighet att delta aktivt i planeringen och uttrycka behov och förväntningar på planen. Under pågående program- och strategiarbete har samverkan inletts med kommunledningar, regionala planeringsorgan, Länsstyrelsen, rektorer för universitet och högskolor, företrädare för näringslivet och organisationer. Medverkan från länets kommuner och regionala planeringsorgan i omgivande län är avgörande för legitimiteten i planeringsarbetet och därför kommer dialogen med dem att ske löpande genom hela planarbetet. Samverkan kommer att fördjupas och anpassas efter karaktären på olika faser under planeringsarbetet. Delregionala grupper, stråksamarbeten och intresseorganisationer är några exempel på grupperingar som är aktuella för att arbeta med uppdrag och frågeställningar i olika faser. För att säkerställa ett helhetsperspektiv kommer RTK i första hand söka medverkan i befintliga forum där regionens aktörer finns och verkar, i andra hand skapa nya arenor. För att få ett resurseffektivt och legitimt arbetssätt ska viktiga diskussioner om framtiden förläggas till de organ som har rådighet över frågorna. 15

Etapper och förväntade resultat av planeringsprocessen Etapper och beslutspunkter i planarbetet 2007 2008 2009 2010 S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A RTN Program för planeringsprocess RTN Inriktning samrådsförslag RTN Beslut samråd RTN samrådsredogörelse och direktiv RTN Beslut utställning RTN Godkännande Landstingsfullmäktige Antagande 1 2 3 4 5 Fördjupa analys och utveckla ansatser Utarbeta samrådsförslag Samråd Utarbeta utställningsförslag Utställning NY RUFS Integrerad hållbarhetsprocess Program och strategi Maj 2007 Preliminärt förslag samråd November 2008 Utställning antagande Maj 2010 = Större dialogmöte för helhetsperspektiv Beslutstillfällen RTN (Regionplane- och trafiknämnden) Etapp 1: Fördjupa analyser och utveckla ansatser (februari 2007 december 2007) Resultat: Slutsatser från prövning av olika alternativa ansatser. Förslag till beslut om inriktning för etapp 2. Den dialog som inleddes under program- och strategifasen fortsätter i planarbetet. Under program- och strategifasen arbetar så kallade programmeringsteam med de strategiska utmaningarna. De ska bidra med en bred kompetens och fördjupa specifika frågeställningar för att sedan lämna underlag för prioriteringar inför planarbetet. Efter en utvärdering ska arbetsformerna utvecklas och planeringsteam bildas. Som tidigare kommer teamen att vara sammansatta av externa aktörer med olika kompetenser och perspektiv. Planeringsteamens uppgift blir att utifrån regionens mål och strategier arbeta fram tänkbara inriktningar inom prioriterade områden. RTK ska samarbeta med kommuner i Stockholms län och RUP-organ i omgivande län för att analysera bl a befolkning, sysselsättning och ekonomi. Resultaten av detta arbete bildar underlag för olika planansatser som ska analyseras och utvärderas mot angivna mål. I denna första alternativprövning handlar det dels om att testa om vision, mål och strategier fungerar som riktmärke, dels värdera hur väl olika planansatser leder till att målen nås. För att säkerställa ett helhetsperspektiv ska många aktörer ges möjlighet att delta och bidra vid tvärsektoriella dialogseminarier under hösten 2007. Etapp 1 avslutas med ett förslag till beslut i RTN om inriktningen för arbetet med samrådsförslag och samråd. Etapp 2: Utarbeta samrådsförslag (december 2007 maj 2008 ) Resultat: Förslag till utvecklingsplan för samråd. Samrådsförslaget blir det första dokumentet som sammantaget visar vilken riktning den slutliga planen kommer att ha. Samrådet ger dock fortfarande regionens aktörer möjlighet att påverka inriktningen. Samrådsförslaget är också en viktig del i den integrerade hållbarhetsprocessen. Regionens aktörer engageras för att bidra till de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvensbeskrivningar som behövs i denna etapp. En miljöbedömning enligt miljöbalken ska också genomföras inom ramen för planarbetet. Etapp 2 avslutas med ett beslut i RTN om genomförande av samråd för planförslaget. 16

Etapp 3: Samråd (juni 2008 mars 2009) Resultat: Genomfört samråd dokumenterat i en samrådsredogörelse. Samrådet sker genom en formell remiss som pågår i sex månader. Under denna period kommer alla intressenter ges möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Remisshanteringen kompletteras med informationsmöten, dialogseminarier och webbaserad information i den utsträckning som krävs för att samrådet ska bli ett öppet och gemensamt arbete för regionens aktörer. Samrådsredogörelsen redovisar hur intressenternas synpunkter har beaktats, och hur de påverkar förslaget till regional utvecklingsplan alternativt motiven till varför en synpunkt inte kan prioriteras inom ramen för utvecklingsplaneringen. Etapp 3 avslutas med att RTN tar ställning till samrådsredogörelsen och beslutar om inriktning för att ta fram utställningsförslaget. Etapp 4: Utarbeta utställningsförslag (mars 2009 september 2009) Resultat: Slutligt förslag till regional utvecklingsplan. Den sista etappen av samverkan sker i arbetet med att ta fram utställningsförslaget. Det slutliga planförslaget arbetas fram med samrådsredogörelsen som grund samt kompletterande kunskapsunderlag. Regionens aktörer kommer att engageras i arbetet med utställningsförslaget och återigen ges möjlighet att delta och bidra vid tvärsektoriella dialogseminarier. Etapp 4 avslutas med beslut i RTN om utställning av slutligt planförslag Etapp 5: Utställning (oktober 2009 januari 2010) Resultat: Synpunkter som RTN och Landstingsfullmäktige ska beakta vid beslut om godkännande och antagande av planen. Planen ställs ut under tre månader på olika platser i regionen. Planen skickas på remiss till alla aktörer som deltagit i planarbetet. Efter utställningen kommer synpunkterna att genomlysas och hanteras i förhållande till den slutliga planen. Länsstyrelsens granskningsyttrande utgör en del av den slutliga planen. Etapp 5 avslutas med att Landstingsfullmäktige antar den regionala utvecklingsplanen efter att RTN har godkänt planförslaget. Regionplanen vinner laga kraft efter eventuell prövning av regeringen. Geografi och tidsperspektiv i den nya utvecklingsplanen Geografiskt perspektiv Mellan Stockholmsregionen och de omgivande länen sker ett omfattande samspel och utbyte. Det gäller framför allt mellan Stockholm och de närmast omgivande länen Uppsala och Sörmland som till delar ingår i samma funktionella arbetsmarknadsregion. Men även för Västmanlands, Örebro, Gävleborgs, Gotlands och Östergötlands län finns betydande funktionella samband och naturliga samband i exempelvis vattenavrinningsområden. Det är de sambanden snarare än de administrativa gränserna som bör vara utgångspunkten för planerings- och utvecklingsarbetet. Detta oavsett hur den formella regionindelningen ser ut idag och i framtiden. Den nya regionala utvecklingsplanen måste klara att hantera fler förhållanden utanför den formella länsgränsen än RUFS 2001. Samtidigt är Landstinget i Stockholms län som regionplaneorgan endast ansvarig för det administrativa området Stockholms län. Även 17

funktionen som regionalt utvecklingsprogram (RUP) bygger på existerande län, men förutsätter samråd med angränsande län. Det betyder att det formella beslutet om den nya regionala utvecklingsplanen, så vitt vi vet nu, endast kan gälla det nuvarande Stockholms län. Tidsperspektiv Ett tydligare genomförandeperspektiv bör utvecklas. Detta kräver konkretiseringar i ett kortare tidsperspektiv. Samtidigt behöver den regionala utvecklingsplaneringen fungera som ett instrument för hållbar utveckling. Detta förutsätter långsiktighet. Både det korta och det långa tidsperspektivet behöver därför utvecklas. Den nya utvecklingsplaneringen bör därför behandla tre tidsperspektiv: Ett långt tidsperspektiv på ca 40 år. Detta tidsperspektiv är relevant för vision, mål och strategier. Ett medellångt tidsperspektiv på ca 20 år. I detta tidsperspektiv, som bl a relaterar till kommunernas översiktsplanering, ska ställningstaganden i viktiga planerings- och utvecklingsfrågor redovisas. Ett kort tidsperspektiv på mellan 1 till 10 år. I detta tidsperspektiv ska genomförande av prioriterade åtgärder redovisas. Resultat på tre nivåer Utgångspunkten för planarbetet är att det ska leda fram till resultat på tre olika nivåer som kompletterar varandra genom olika funktioner. För det första ska processen leda fram till vision, mål och strategi för regionen som kan fungera som riktmärke för det samlade regionala utvecklingsarbetet. Här är det långsiktiga tidsperspektivet relevant vision, mål och strategier siktar mot 2050. Det finns förväntningar på en stor enighet i länet och en gemensam inriktning eftersträvas också med de närmast omgivande länen och möjligen hela östra Mellansverige. För det andra ska processen leda fram till ställningstaganden i prioriterade planerings- och utvecklingsfrågor. Det relevanta tidsperspektivet bedöms här vara cirka 20 år, d.v.s. fram till 2030. Utgångspunkten är Stockholms län. För planerings- och utvecklingsfrågor som har ett bredare geografiskt perspektiv eftersträvas en samsyn över länsgränserna. För det tredje ska processen leda fram till handlingsprogram med utpekade åtgärder för vissa planeringsoch utvecklingsfrågor. Tidsperspektivet i ett handlingsprogram bör vara 1 till 10 år, d v s fram till år 2020. Handlingsprogram kan ingå som en del av en ny RUFS men kan också vara fristående delar om det bedöms lämpligare. Utgångspunkten för handlingsprogrammen är länet, men i de fall det gäller frågor med ett bredare geografiskt perspektiv bör även handlingsprogrammet kunna hanteras över länsgränserna. Summering av geografiska perspektiv, tidsperspektiv och nivåer i planarbetet Handlingsprogram tidsperspektiv 1-10 år Ställningstaganden tidsperspektiv ca 20 år Vision, mål och strategi tidsperspektiv ca 40 år Stockholms län Handlingsprogram för vissa planerings- och utvecklingsfrågor Ställningstaganden i prioriterade planeringsoch utvecklingsfrågor inkl. plankarta Vision, mål och strategi för regionens utveckling inkl. målbild för rumslig struktur. Östra Mellansverige* Vissa gemensamma handlingsprogram Vissa gemensamma ställningstaganden Länsbaserade visioner, mål och strategier som ger uttryck för en gemensam inriktning inkl. målbild för den rumsliga strukturen * Uppsala, Stockholms, Sörmlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs, Östergötlands och Gotlands län 18

Innehållet i planeringen För att tydliggöra hur arbetet med en ny RUFS ska bidra till genomförandet av föreslagna strategier, redovisas här vad planarbetet bör leda fram till i relation till respektive strategi. Strategi: Säkra värden för framtida behov För denna strategi bör tyngdpunkten ligga på att bidra till en långsiktigt effektiv hushållning med mark-, vatten- och energiresurser, att säkra och utveckla värden såväl i den bebyggda som obebyggda miljön samt att effektivisera och klimatanpassa tekniska försörjningssystem. En ny regional utvecklingsplan ska redovisa: principer för hur mark och vatten samt regionalt betydelsefulla värden kan säkras och utvecklas långsiktigt för olika funktioner och behov markanspråk och åtgärder för att säkra dricksvattenoch reservvattentäkter samt för en långsiktig materialförsörjning hur de tekniska försörjningssystemen för energi, avfall, vatten och avlopp kan bli än mer robusta, resurseffektiva och bidra till minskad klimatpåverkan Strategi: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom strategiska områden För denna strategi bör tyngdpunkten ligga på att säkerställa hur kapacitetsförstärkningar av hög kvalitet ska skapas för följande tre strategiska områden: trafik- och utbildningssystem samt bostäder. Frågan om var nya lokaliseringar bör ske, respektive inte bör ske, vägleds av strategin om täthet och flerkärnighet. Förslag inom dessa områden ska ta sin utgångspunkt i det samlade investeringsbehovet i bostadssektorn, i näringslivet och i transportsystemet och hur dessa behov kan tillgodoses. Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är avgörande för att möta framtida investeringsbehov i en expansiv region. En ny regional utvecklingsplan ska redovisa: det långsiktiga behovet av transporter, bostäder och utbildning för att ge förutsättningar för framtida tillväxt av befolkning och näringsliv i attraktiva och ändamålsenliga miljöer hur kapacitetshöjning och kvalitetsförbättringar kan säkerställas inom trafik- och utbildningssystem och på bostadsmarknaden olika slags åtgärder för att effektivisera transportsystemet och minska transporternas miljöpåverkan alternativa former för att finansiera och genomföra investeringar i transportinfrastruktur och större bebyggelseprojekt åtgärder för att öka regionens tillgänglighet i landoch sjötransportsystem och stärka kapacitet och konkurrenskraft i regionens hamnar, terminaler och flygplatser med tillhörande landanslutningar hur det samlade utbildningssystemet kan utvecklas för att ge fler en bättre utbildning och för att bättre motsvara arbetsmarknadens efterfrågan på lång sikt 19

Strategi: Utveckla en tät och flerkärnig struktur För denna strategi bör tyngdpunkten ligga på samspelet mellan transportsystemet i synnerhet kollektivtrafiken och bebyggelsestrukturen samt på regionens grönstruktur och vattenresurser. Funktionella samband, bl a en växande arbets- och bostadsmarknad, gör att ett länsöverskridande perspektiv är nödvändigt. En ny regional utvecklingsplan ska redovisa: en översiktlig målbild för den rumsliga utvecklingen i östra Mellansverige kriterier för hur lokalisering av infrastruktur, bebyggelse och verksamheter på bästa sätt kan ta tillvara ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, regionala karaktärsdrag och lägesegenskaper riktlinjer för planering i form av en långsiktigt fysisk struktur för Stockholms län hur regionalt betydelsefulla grönområden kan bevaras och utvecklas områden med utvecklingspotential som kan fungera som regionalt betydelsefulla miljöer för innovativa verksamheter och hur tillgängligheten till dessa områden kan säkerställas i ett storregionalt perspektiv Strategi: Frigör livschanser För denna strategi bör tyngdpunkten ligga på att redovisa de möjligheter som regionen erbjuder invånare och besökare, samt hur regionen ska utvecklas till en modern och internationellt erkänd mångfaldsregion. Kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning eller social och etnisk bakgrund ska inte hindra människor att tillvarata sin potential. En ny regional utvecklingsplan ska redovisa: hur sammanhållning och tillit kan stärkas genom att människor med olika bakgrund möts och vidgar sina kontaktnät hur transportsystemet och den fysiska strukturen ska utvecklas så att olika typer av utbyten, sociala nätverk och tillgång till arbete och rekreation understöds hur kulturlivet och grönstrukturen kan utvecklas för att bidra till människors hälsa och till regionens attraktivitet hur människors ökade deltagande på arbetsmarknaden kan bidra till ett större arbetskraftsutbud hur kommuner, landsting och regionala företrädare kan bidra till en mer mångfaldsinriktad Stockholmsregion hur regionens attraktivitet som besöksområde kan stärkas Strategi: Utveckla idéer och förnyelseförmåga För denna strategi bör tyngdpunkten ligga på att utveckla betydelsefulla förutsättningar för regionens förnyelseförmåga. Hur samspelet mellan olika aktörer fungerar är en nyckelfaktor för idéutveckling och förnyelseprocesser. En ny regional utvecklingsplan ska redovisa: hur de strukturella villkoren för entreprenörskap på regional nivå ska stärkas långsiktigt och hur innovationspolitiken kan vidgas till att gälla tjänster hur förutsättningar för kommersialisering av idéer och samverkan mellan lärosäten och företag kan förbättras hur vi ska stärka Stockholmsregionens entreprenöriella mångfald och diversifierade ekonomi hur forskningens villkor i regionen kan förbättras 20

Resan mot en gemensam plan Utvecklingsplaneringen ger många möjligheter I det regionala utvecklingsarbetet är det många aktörer som med olika perspektiv och initiativ bidrar till en fungerande och attraktiv region. I en komplex storstadsregion blir det dock tydligt att många frågor gynnas av en gemensam planering och ett gemensamt agerande. Den regionala utvecklingsplaneringen erbjuder en arena för samlat agerande som stärker och kompletterar utvecklingsarbetet i regionen. Med en ökad global konkurrens och stora utmaningar inför framtiden har vi som region inte tid och råd att arbeta på ett splittrat och kortsiktigt sätt. Att gemensamt arbeta fram en ny regional utvecklingsplan är en process som ger goda möjligheter att utveckla ett kraftfullt och samordnat utvecklingsarbete. Sedan våren 2006 pågår processen som ska leda fram till en ny regional utvecklingsplan, som på sikt ska ersätta den nu gällande RUFS 2001. Arbetet inleds med en program- och strategifas där vi nu hunnit fram till den tredje och sista dialogen. I detta avsnitt kommer vi att ge en beskrivning av några inriktningar som tydligt angavs redan i direktiven till arbetet med den nya RUFS: att arbeta för att ta fram en gemensam plan för regionens aktörer att gå från att vi bör till hur vi ska göra för att planera för en hållbar utveckling att utveckla en gemensam syn på regionens förutsättningar och omvärldens påverkan. Beskrivningen avser arbetet hittills och kan tjäna som en bra introduktion till arbetet eller repetition för de som redan är delaktiga. Christer Sandqvist 21

Varför ska vi sikta på en gemensam plan? Genom strävan att ta fram en gemensam plan finns möjligheter att utveckla en gemensam syn där olika aktörer i regionen kan göra planen till sin. En utvecklad samsyn om långsiktiga mål och hur vi når målen d.v.s. vilka strategier vi väljer. Samsyn är dock inte lika med att alla intressen och önskemål kan tillgodoses. Arbetet med en regional utvecklingsplan bör också fungera som en arena för att väga olika intressen mot varandra och enas kring rimliga avvägningar och prioriteringar. En nödvändighet för att planen ska ge ett mervärde till regionens samlade utvecklingsarbete och för att den ska ge vägledning till ett gemensamt ansvarstagande för genomförandet av planen. Ett gemensamt agerande vilar mest naturligt på vår demokratiska grundstruktur. Kommuner och landsting har folkligt valda representanter och är därmed nyckelaktörer för att ge utvecklingsplaneringen en demokratisk förankring. Det är en given uppgift för Landstinget som regionplaneorgan att involvera länets kommuner och hela Landstinget i arbetet. För att planeringen ska bli framgångsrik och så småningom leda till genomförande krävs dock ett stort antal aktörer. I takt med att innehållet i planeringen utvecklas och preciseras kommer många olika aktörer att bli delaktiga i arbetet med sina specifika bidrag. Ett arbete i flera steg Ambitionen att gå från en förankrad plan till en gemensam plan ställer delvis andra krav än i tidigare planarbeten. Det är en framgångsfaktor att vi hittar former för att föra dialog om viktiga framtidsfrågor där många aktörer kan engagera sig och bidra med sina perspektiv. Vi behöver utveckla arbetsformer där vi steg för steg tar fram kunskapsunderlag, prövar alternativ, analyserar konsekvenser och tar ställning och prioriterar. Att på detta vis successivt utveckla en gemensam syn stämmer också överens med de krav som ställs på planeringen för att den ska vara inriktad på en hållbar utveckling. Läget är dock gynnsamt redan i processen som ledde fram till RUFS 2001 utvecklades arbetssätt och planeringens inriktning. Regionens aktörer blev mer involverade. Den fysiska planeringen och utvecklingsfrågorna behandlades för första gången i ett sammanhang. I Aktualitetsprövningen 2005 menar regionens aktörer att RUFS 2001 alltjämt är relevant och användbar. Det visar att regionen redan har en gemensam syn i en rad olika frågor som kan vidareutvecklas i arbetet med en ny plan. Hållpunkter i arbetet med en ny regional utvecklingsplan: Maj 2007 gemensam syn på vision, mål och strategier för regionen gemensam syn på fortsatt process (prioriterade planerings- och utvecklingsfrågor, form, innehåll, inriktning och tidplan) Maj 2008 samrådsförslag som redovisar förslag till gemensamma ställningstaganden i planeringen Maj 2010 en gemensam plan som stöd för ett kraftfullt och samordnat utvecklingsarbete i regionen Program- och strategiarbete på väg mot slutförande Den första fasen av den fleråriga processen program- och strategifasen omfattar tre dialogomgångar. I varje dialogomgång har bl a kommuner, statliga organ och organisationer bidragit med förslag och synpunkter till arbetet. Här är vi nu! dialog 3 Maj 2007, RTN beslutar om vision, mål, strategier Program för planarbetet Dialog 1 maj/juni -06 Dialog 2 nov/dec -06 Dialog 3 feb/mars -07 Planförslag samråd Utställning samråd 22

Att bo i en storstad och samtidigt ha nära till naturen är den främsta fördelen med att bo regionen, anser de boende själva. Ur enkäten Invånarnas värderingar i Stockholm och Mälardalen, RTK juni 2006 Johan Ödman/Johnér Resultat och slutsatser från dialogomgång 1 och 2 I första dialogen belystes förhållanden i omvärlden som påverkar vår region. De faktorer som fick mest uppmärksamhet var globalisering, sociala spänningar och förändrade värderingar. Andra betydelsefulla faktorer var klimatförändringar och energiförsörjning. Trafik, tillväxt och integration framstod också som mycket angelägna områden att hantera inom ramen för den regionala utvecklingsplaneringen. Med de hot och möjligheter vi ser i omvärlden, långsiktiga demografiska bedömningar och analyser av regionens egna förutsättningar framträder ett antal större utmaningar som måste hanteras. Sex utmaningar inspirerade av dialogen i första fasen redovisades i andra dialogunderlaget; exempelvis att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förvalta regionens miljövärden. Dessa sex utmaningar har i andra dialogomgången bedömts som relevanta och viktiga (se sid 7 8). Slutsatsen är därför att dessa utmaningar kan ligga till grund för att utveckla regionala mål och strategier. Men i dialogen framkom också förslag på konkretiseringar och justeringar av utmaningarna. För att svara mot dessa förslag har så kallade programmeringsteam formerats med representanter från många aktörer och perspektiv i regionen. Teamen har bland annat i uppdrag att utveckla och förtydliga utmaningarna. Vid några dialogtillfällen har det också kommit förslag om andra utmaningar. Utmaningen som den ökande andelen äldre ger är ett exempel. Vår bedömning är 23

dock att denna problematik är och kommer att vara mindre i Stockholmsregionen än i andra delar av Sverige och utgör därmed ingen rejäl utmaning för regionen. Det är dock en viktig aspekt att beakta i regionens demografiska utveckling. Ett annat exempel är den utmaning som stora sociala skillnader i regionen ger. Här är bedömningen att det är relevant att vidga utmaningen om utanförskapet bland utrikesfödda till att också innefatta utanförskap på grund av social bakgrund. Den justeringen av utmaningen har stor påverkan på vilka strategier som bör utformas. Utmaningarna är viktiga när regionala utvecklingsstrategier utvecklas. Strategierna ger vägledning till hur utmaningarna ska hanteras. Utmaningarna avgränsar också inom vilka områden vi ska utveckla strategier. Vi tar inte fram strategier för allt utan fokuserar på att hantera de viktigaste utmaningarna. Resultatet från dialogen visar att det finns behov av att utveckla en vision för regionens utveckling. Många har poängterat att Stockholms stad, som den överlägset största staden i regionen, är en viktig aktör i visionsarbetet. Därför sker ett samarbete med det visionsarbete som Stockholms stad driver: Stockholm Vision 2030. Den vision som Stockholm Business Region utvecklat om Stockholm som norra Europas ledande tillväxtregion är ett ytterligare exempel. Det är önskvärt att visionen för regionen och för den största staden uttrycker liknande ambitioner. I dialogen pekar flera också på betydelsen av att visionen tydligt anknyter till vår region. Många förordar också en kort vision. RUFS 2001 ger en god grund för vilka värden som ska lyftas fram i visionen. Värden som exempelvis öppenhet, tillgänglighet och innovation är därför fortsatt viktiga. Dialogen visar att förslaget till ny vision och mål inte ska ange en förändrad inriktning för utvecklingsarbetet, men ska uttrycka regionens ambitioner på ett tydligare sätt än i gällande plan. Bärande värden i RUFS 2001 ligger därför till grund för arbetet med att utveckla vision och mål. Många är också positiva till ambitionen att vision, mål och strategier ska kunna vara ett riktmärke för en större region än Stockholms län. I andra dialogen presenterades idéer om olika sakfrågors behandling i planarbetet. I detta skede var ännu inte kopplingar mellan utmaningar/strategier och sakinnehållet tydliga. Idéer om sakfrågor uppfattades, mycket riktigt, av flera aktörer som löst hängande. Andra dialogen handlade därför i stor utsträckning mer om vad som är viktigt för regionens framgång och i mindre utsträckning om vilka frågor som lämpar sig för långsiktig utvecklingsplanering. Det har varit en viktig uppgift inför tredje dialogen att tydliggöra kopplingar mellan strategier och innehållet i planeringen. Nu genomför vi tredje dialogen! Andra dialogen handlade om idéer till hur vi kan utveckla vision, mål och strategier samt innehållet i planeringen. Nu, i tredje dialogen, presenteras de konkreta förslagen som dialogen resulterat i. Uppgiften i den tredje och sista dialogen är: att ta ställning till om vision, mål och strategier som helhet kan fungera som riktmärke och verktyg för ett kraftfullt regionalt utvecklingsarbete att ta ställning till om inriktning och prioriteringar av upplägg och innehåll i planarbetet är väl avvägda och pekar i riktning mot målen och visionen. I ambitionen att ta fram en gemensam plan är det viktigt att legitimiteten säkerställs genom att de aktörer som har kunskap i olika frågor medverkar i planarbetet. Vi behöver kort sagt bli överens om vilka långsiktiga och regionala ställningstaganden som planfasen ska leda fram till. I den tredje och avgörande dialogen deltar fler av regionens förtroendevalda än i tidigare dialoger. Ambitionen är att föra dialog med kommunernas förtroendevalda ledningar och med den politiska ledningen i omgivande län. Dialogen med tjänstemän inom kommuner, statliga organ och organisationer fortsätter i samma konstellationer som under första och andra dialogen. Resultaten från tredje dialogen kommer att ligga till grund för bearbetade förslag som sedan läggs fram för beslut i RTN i maj 2007. RTN tar då ställning till vision, mål och strategi för regionen samt program för planarbetet. Efter beslut är program- och strategiarbetet avslutat och planarbetet inleds. Planarbetet ska i en första etapp resultera i samrådsförlag som RTN tar ställning till i maj 2008. Läs mer om förslag till innehållet i planeringen och arbetet med planeringen i avsnittet Program för planarbetet sid 13 20. 24

Två av tre vill ha en fast anställning. De ser positivt på egenföretagare och två av tre kan tänka sig att driva eget företag. Bra lön är viktigast i arbetet, följt av att få göra något viktigt, tillsammans med människor man gillar. Peter Melander/Maskot God planering ett verktyg för en hållbar utveckling Hållbarhetsperspektivet är en utgångspunkt i arbetet med en ny RUFS. En hållbar utveckling präglas av att utvecklingen är sådan, att värden och kvaliteter förvaltas till gagn för nuvarande och kommande generationer. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala dimensioner och hur dessa förhåller sig till varandra. Detta går tillbaka till Brundtlandskommissionens definition: en hållbar utveckling ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Kort sagt innebär hållbar utveckling att vi: förvaltar kapitalet/resurserna (ekonomiskt, socialt och ekologiskt) bibehåller och utvecklar önskade och nödvändiga kvaliteter upprätthåller och utvecklar robusthet och anpassningsförmåga. Att vi ska ha en hållbar utveckling är en given och gemensam ståndpunkt. God planering ger många möjligheter att säkra värden också för framtida generationer. Hur ska vi planera för en hållbar utveckling? Hållbarhetsperspektivet förutsätter ett förhållningssätt som präglas av öppenhet och vilja att aktivt söka samverkan över sektorsområden för att klargöra viktiga samband. Arbetet med en regional utvecklingsplan erbjuder en arena för ett sådant förhållningssätt med de möjligheter till allsidig och långsiktig belysning av olika frågor som präglar planeringen. I program- och strategiarbetet har vi tagit några viktiga steg på väg mot att integrera hållbarhetsperspektivet i planarbetet. 25

Boende i Stockholms län har ingen större längtan att flytta till andra delar av Sverige. Ska de flytta, är det utlandet som lockar mest. Anna Huerta/Johnér Helhetssyn och långsiktighet är a och o Som underlag för de förslag som redovisas har olika samband mellan vision, mål, strategier och planeringsfrågor diskuterats. Redan relativt enkla bilder av samband har bidragit till en bättre helhetssyn och pekat på behov av logisk struktur i exempelvis visionsarbetet. Vidare pekar olika samband på betydelsen av att kunna hantera långsiktiga frågor. I en storstad blir detta perspektiv särskilt tydligt med strukturer och system som kan ta decennier att förändra. Om vi inte klarar de långsiktiga perspektiven riskerar planen dessutom att vara överspelad redan när den antas 2010. Förmågan att hantera påfrestningar Robusthet är ett begrepp som pekar på förmågan att hantera påfrestningar och anpassning till nya situationer. Det handlar om att upprätthålla vissa kvaliteter och generera önskade värden även i framtiden, trots påfrestningar i regionen och omvärlden. I program- och strategiarbetet har vi tagit fram kunskapsunderlag och fört dialog om möjligheter och hot i omvärlden. Det har gett en bild av områden där vi är sårbara på kortare och längre sikt. Bilderna pekar på vilka frågor som vi ska hantera framöver. Genomtänkta strategier förutsätter tydliga mål Tydliga mål- och utvecklingsambitioner är nödvändiga för att säkerställa att vi planerar för hållbar utveckling. Utan tydliga mål är det inte möjligt att formulera genomtänkta strategier. Genomtänkta strategier ger i sin tur vägledning för vilka åtgärder som ska prioriteras. I program- och strategiarbetet har arbetet med vision, mål och strategier kännetecknats av att vara både brett och inriktat på en större tydlighet jämfört med RUFS 2001. Vad lämpar sig för regional utvecklingsplanering? Regional utvecklingsplanering är ett av flera verktyg som kan leda till en hållbar utveckling. För att nå framgång är det viktigt att vi väljer att behandla de frågor som bäst lämpar sig för regional utvecklingsplanering. Planeringen riskerar att bli urvattnad om den ska omfatta allt. Det innebär att analyser av regional dimension och den regionala rollen på respektive område ger ett viktigt underlag för prioritering. I program- och strategiarbetet har detta urval poängterats i dialogen utifrån ett antal kriterier om vad som lämpar sig för regional utvecklingsplanering. 26

Regionens läge och utvecklingsmöjligheter Möjligheterna att utveckla en region är ett komplext samspel mellan faktorer som aktörerna i regionen själva i olika grad kan påverka och förhållanden i omvärlden som vi i allt väsentligt måste anpassa oss till. Här redovisas viktiga styrkor och svagheter som kännetecknar vår region och förändringar i omvärlden som kommer att påverka regionens utveckling framöver. STOCKHOLMSREGIONENS LÄGE Regionen har betydande styrkor Det är lätt att teckna en mycket positiv bild av Stockholmsregionens läge utifrån befintliga styrkor. Regionen har en stark och produktiv ekonomi som står för nästan 30 procent av landets samlade produktion. Regionen har den sjätte högsta bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare bland europeiska storstadsregioner. Den starka ekonomin beror på att Stockholmsregionen har i ett storregionalt, nationellt och internationellt perspektiv en utvecklingsmiljö som ger goda förutsättningar för både förnyelse och innovationer. Regionen ligger i topp i internationella undersökningar kring styrkan i kunskapsmiljöer, forskning, innovationer och näringsliv. Detta understöds av den höga utbildningsnivån, särskilt inom vetenskap och teknik. Stockholmsregionens starka ställning hänger också samman med det välutvecklade vetenskapliga systemet med universitet, högskolor och forskningsinstitutioner av hög internationell klass. Även en väsentlig del av Sveriges företagsforskning bl a Ericsson, Scania och AstraZeneca är lokaliserad till Stockholmsregionen. I övriga Mälarregionen bedrivs också en betydande forskning. Sammantaget betyder detta att Stockholmsregionen tillhör de storstadsregioner i Europa med högst FoU-intensitet. Den gamla bevarade stadsbebyggelsen och närheten till vatten och gröna områden gör Stockholm till en internationellt erkänd och attraktiv huvudstad. Hela Stockholmsregionen erbjuder ur många avseenden en unik kultur- och naturmiljö, med såväl skärgård och landsbygd som ett rikt djur och växtliv nära staden. Regionen har i ett internationellt perspektiv mycket god tillgång till vattenresurser av hög kvalitet. Som mötesplats och arena för evenemang, handel, kultur och nya trender har Stockholm en unik position i Norden och anses även ligga i topp i Europa. Som huvudstadsregion medför detta ett ständigt inflöde av besökare och inflyttare. Dessutom är regionen mångkulturell med omkring en femtedel av befolkningen födda i länder utanför Sveriges gränser. Regionen utgör sammantaget en internationell miljö där invandringen stärker dess internationella profil. Den relativt starka befolkningstillväxten under en lång följd av år gör att regionen nu tillhör de 20 25 största storstadsregionerna i Europa. Befolkningstillväxten är ett tecken på att regionen upplevs som attraktiv för boende, arbete och studier. Stockholmsregionen har en yngre befolkning än övriga landet och därigenom bättre förutsättningar att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen. Storleken och tätheten har skapat förutsättningar för ett effektivt kollektivtrafiksystem som medger energieffektiva transporter. Det väl utbyggda fjärrvärmenätet, baserat på förnyelsebara bränslen, borgar för en effektiv energianvändning. Samtidigt har arbetsmarknadsregionen vidgats till kommuner relativt långt utanför länets gränser. Arbetsresandet mellan Stockholms län och övriga Mälardalen har ökat kraftigt under senare år. Pendlingen in mot Stockholms län ökar snabbast och dominerar nästan fem gånger så många pendlar in som ut. Denna inpendling är en fördel för regionens arbetskraftsförsörjning. men också svagheter som måste beaktas Bilden av regionens styrkor nyanseras något när även regionens svagheter beaktas. Innovationssystemet har vissa strukturella svagheter jämfört med andra storstadsregioner i Europa. En imponerande forsknings- och utvecklingsverksamhet ger inte tillräcklig utväxling i form av innovationer. Man kan säga att regionen har problem med kommersialiseringen av affärsidéer. Ett problem kan vara att innovationssystemet är mer anpassat till stora och FoU-intensiva företags villkor än till nya företag, små och medelstora företag eller avancerade tjänsteföretag med tillväxtpotential. En annan begränsande omständighet är Stockholms- 27

regionens resursbas och den internationellt sett begränsade marknaden. Det starka beroendet av svenska multinationella företag och utlandsägda koncerner i regionen är ett mynt med två sidor. Det ger en betydande sårbarhet att kvalificerad produktion och FoU kan flytta utomlands till andra enheter i de berörda koncernerna, inte minst med tanke på växande kunnande och kapacitet i bl a Kina. Stockholmsregionen är mer sårbar än andra storstadsregioner med stor andel utlandsägande och beroende av ett fåtal stora multinationella koncerner. En ytterligare svaghet är att det finns för få entreprenörer i regionen. Det är särskilt viktigt att nya företag etableras för att balansera beroendet av de stora företagen. Ett problem kan vara att Stockholmsregionen inte har en tydlig profil internationellt som förmedlar fördelarna. Omvärlden är mindre medveten om regionens styrkor än vi själva. Det räcker inte att bara vara framgångsrik; man måste också vara välkänd som framstående. Om inte Stockholmsregionen alltid finns överst i tankarna hos investerare, marknadsförare, handelspartners och turister kommer andra att dra åt sig blickarna. En betydande svaghet är den uppdelade och segregerade arbetsmarknaden både ur ett etniskt och könsrelaterat perspektiv. Bara drygt hälften av dem som är födda utanför Europa hade 2003 arbete. Bostadsmarknad och bostadsområden är också tydligt socialt och etniskt uppdelade. Detta märks också inom utbildningsområdet, både när det gäller utbildningsresultat, högskolebehörighet och studier på högskola. Klyftorna har snarare ökat och Stockholmsregionen har inte lyckats att utnyttja styrkan i sin mångfald och internationella befolkning. De ekonomiska, sociala och etniska klyftorna medför att nya perspektiv och nya kompetenser inte i tillräcklig omfattning bidrar till att utveckla och förnya näringslivet. Transportnätets kapacitet har inte utvecklats i takt med regionens övriga tillväxt och befolkningsökning. Det är trångt i trafiksystemet till och från regioncentrum, såväl på vägar som i spårbunden trafik. Detta innebär en minskad tillgänglighet inom regionen och ut mot Mälardalen. Regionens perifera läge i förhållande till större marknader i Europa innebär också nackdelar. Regionen har inte det utbud av flyglinjer som dess storlek borde ge underlag för och som krävs för att regionen ska kunna fungera som en internationell mötesplats. Det finns också kapacitetsproblem inom bostadssektorn i regionen. Trots de senaste årens relativt omfattande bostadsbyggande, bl a i Stockholms stad, är bostadsbristen fortfarande ett betydande problem som kan minska tillgången på arbetskraft och möjligheterna till en tillfredsställande bostad. Kostnaderna för boende är också markant högre än i övriga landet. Det låga byggandet har drivit upp priser och hämmar regionens utveckling. Den ekonomiska tillväxten och befolkningstillväxten i kombination med energipriser och ökade klimatkrav kommer att ställa krav på ökad energi- och resurseffektivitet. Beroendet av fossila bränslen måste minska ytterligare, inte bara vid uppvärmning utan också vid transporter. Utsläppen av koldioxid per invånare minskar något, men till följd av befolkningstillväxten ökar länets samlade utsläpp av växthusgaser. Befolkningstillväxt även framöver Kapacitetsproblemen inom trafiken och på bostadssektorn beror på att man inte hunnit med att bygga ut och anpassa samhällssystemet till den starka befolkningstillväxten under de senaste årtiondena. Man måste hinna med att bygga ikapp samtidigt som den relativt starka befolkningstillväxten ökar behoven i framtiden. Befolkningen, enligt aktuella framskrivningar, förväntas i Stockholms län öka med mellan 220 000 och 325 000 till år 2020 och med mellan 315 000 och 535 000 till år 2030. I hela östra Mellansverige pekar framskrivningarna på en befolkningstillväxt fram till år 2020 på mellan 290 000 och 410 000 personer och till år 2030 på mellan 420 000 och 670 000 personer. Detta skulle enligt den högsta prognosen innebära drygt 2,4 miljoner invånare i Stockholms län och knappt 4,4 miljoner invånare i hela östra Mellansverige 2030. Regionen ställs därför inför minst samma kapacitetsproblem som under de senaste årtiondena. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Globaliserad ekonomi Globalisering är ingen ny företeelse. Utrikeshandel och multinationella företag har länge varit etablerade former för affärsutbyte mellan olika ekonomier. Internationaliseringen har dock blivit så omfattande att man kan säga att världsekonomin har förändrats i grunden. Direktinvesteringar och den finansiella ekonomin får en 28

Under de närmaste tio åren kommer det varken att bli särskilt mycket bättre eller sämre att bo här, anser boende i Stockholmsregionen. Däremot ser de ljust på sin egen framtid, särskilt yngre. allt större betydelse. Multinationella företag återfinns nu i nästan alla branscher. Nya produktions- och underleverantörsnätverk över nationsgränser utvecklas i rask takt. Allt fler branscher, även inom forskning och utveckling och tjänstesektorn, öppnas för utländsk konkurrens. Ett annat uttryck för globaliseringen gäller utvecklingsländernas roll i världsekonomin. Konkret bidrar dessa länder med en extrem ökning av arbetskraftsutbudet, i första hand inom tillverkning men även tjänster. Indien och Kina är två framträdande exempel på denna förändring. Det är sannolikt att Kina inom fem till tio år är världens största varuexportör. Den indiska expansionen sker framförallt inom tjänstesektorn, exempelvis inom informations- och kommunikationsteknik. För Stockholmsregionen kan dessa omvärldsförändringar få följande tänkbara konsekvenser: De kan förändra förutsättningarna för Stockholmsregionens roll som centrum för beslutsfattande, forskning, innovationer och industriell verksamhet. Konkurrensen om att vara centrum hårdnar alltmer mellan likartade regioner inom i första hand OECDområdet. Konkurrensen skärps från Kina och Indien, t ex inom informations- och kommunikationsteknik och för underleverantörer inom verkstadsindustrin. En ökad etablering, bl a inom programvaruutveckling, i Kina och Indien kan även förutses, liksom asiatiska företags intresse för uppköp av svenska företag. Exportörer av investeringsvaror får tillgång till större marknader i Kina och Indien. Den ökande levnadsstandarden i Asien leder samtidigt till att konsumtionsmarknaden utvecklas mot ökad efterfrågan på differentierade märkesprodukter. Till detta kommer så småningom en ökning av tjänsteproduktionen i främst den kinesiska ekonomin. Johanna Hanno/Bildhuset/Scanpix Klimatförändringar och energiförsörjning De globala klimatförändringarna påverkar livsförutsättningarna i hela världen. Med bara några få graders temperaturhöjning kan de globala effekterna på jord- och skogsbruk, samhällsbyggande, ekonomi och ekosystem komma att bli stora och negativa. Utrymmet för att åtgärda problemen minskar alltmer, såväl tidsmässigt som ekonomiskt. Den främsta orsaken till klimatförändringarna är förbränning av fossila bränslen. Industriländerna svarar 29

idag för 80 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Med den ökade ekonomiska tillväxten i bland annat Kina och Indien har konkurrensen om framförallt olja, men även naturgas, ökat de senaste åren. Oljan kommer, trots kortsiktiga prisvariationer, genom allt större efterfrågan och allt mindre utbud att bli dyrare i framtiden. Sverige har idag i jämförelse med andra industriländer låga koldioxidutsläpp både totalt och per capita eller BNP. Den energipolitik vi haft hittills, med hög andel vattenkraft och kärnkraft, har kraftigt bidragit till att minska utsläppen av koldioxid. För Sveriges del bedöms klimatförändringen innebära både ökade nederbördsmängder och mer extremt väder med ökade översvämningsrisker som följd, men även perioder av torka och vattenbrist kan inte uteslutas. Det är svårt att med någon större precision uttala sig om vilka uttryck och vilka effekter som denna påverkan kan komma att ha på lång sikt. Bland tänkbara förändringar kan följande nämnas: En ökad risk för översvämning av lågt liggande områden i regionen, men även för torka och låga vattenstånd i Mälaren som kan leda till ökad saltvatteninträngning Framtidens transportsystem i Stockholm kommer att påverkas av allt högre energikostnader Förändringar i regionens energiförsörjning kan komma att skapa ändrade behov av fysisk infrastruktur för införsel och distribution av fasta och flytande bränslen. Sociala spänningar och förändrade värderingar Sociala spänningar och invånarnas värderingar påverkas av hur invånarna upplever förändringar och händelser i omvärlden. Man kan också skönja universella trender i mäns och kvinnors livsstil och den anpassning som detta leder till i regionen. Till händelser och förändringar i omvärlden som är av intresse i detta sammanhang hör terrordåd, konflikter i världen, samt spridning av sjukdomar som tuberkulos, malaria och HIV. Till denna grupp räknas också framväxten av en organiserad internationell brottslighet. Sammantaget kan händelser av detta slag skapa en känsla av otrygghet. Detta kan leda till att invånarna försöker återskapa tryggheten och säkerheten genom att sluta sig mera samman i en region, i en social eller etnisk grupp vilket skulle kunna resultera i ökade sociala spänningar mellan grupper. Dessa splittrande tendenser som i sin tur kan leda till att man subjektivt upplever en ännu större otrygghet behöver dock inte uppkomma. Sammanhållningen kan till och med bli bättre, om regionen från början kännetecknas av integration och frånvaro av social och etnisk segregering. Nya trender i livsstilar, som ofta är universella bland unga i de stora städerna i den rika västvärlden, kan påverka utvecklingen i regionen genom att många unga invånare ändrar attityder och värderingar till arbete, fritid, samhället och livsstilar. Individualismen blir framträdande och grupptillhörigheter kan växla snabbt. Samtidigt kan man anta en värdegemenskap kring mångfaldstanken. Tänkbara förändringar: Förändringar av livsstil och identitetsskapande kan leda till nya former av segregation med uppdelning på olika generationer och grupper med olika livsstil det är viktigt att bo tillsammans med dem som har rätt livsstil. Vissa arbeten ratas för att de inte passar den livsstil som man valt. Konsumtionsmönster och synen på fritid och upplevelser kan också komma att ändras kvantitativ och kvalitativt. Förändringar i livsstil kommer att medföra en inriktning mot förnyelse, som gynnar uppkomsten av innovationer och därmed främjar tillväxten i regionen. 30

Som blivande förälder är det viktigt att man först skaffar sig utbildning och arbete. Det tycker nio av tio i regionen. Samtidigt anser de att man borde få första barnet före 30 års ålder. Sju av tio i Stockholms län tycker att regionen är en bra uppväxtmiljö för barn. Andreas Graube/Folio 31

Längre semester lockar mer än kortare arbetsdag eller att arbeta kortare tid av livet. Trots att hälften tycker att vi måste arbeta mer i Sverige, är det få som själva vill göra det. Ur enkäten Invånarnas värderingar i Stockholm och Mälardalen, RTK juni 2006 Produktion Svensk Information AB Tryck Edita Västra Aros, Västerås 2007 Foto baksidan: Peter Melander/Maskot Förslag för en attraktiv region! Vad tycker du? Sedan februari 2006 pågår ett inledande program- och strategiarbete för att ta fram en ny regional utvecklingsplan som på sikt ska ersätta gällande RUFS 2001 (Regional utvecklingsplan för Stockholms län). I denna skrift presenteras förslag till vision, mål och strategier för regionen samt förslag till program för planarbetet. Förslagen har vuxit fram under två dialogomgångar. Tycker du att visionen för regionen är bra? Hur ska vi arbeta för att ta oss an framtida utmaningar? Säg din mening! Skicka synpunkter, frågor och förslag till e-post: rtk@rtk.sll.se eller via vår webbplats www.rtk.sll.se. Här kan du också ladda hem eller beställa tidigare dialogunderlag (1 och 2). Vi ser fram emot dina synpunkter! Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, SE-102 69 STOCKHOLM Besöksadress: Västgötagatan 2 08 737 25 00, www.rtk.sll.se