Produktionsmetodens p verkan p cementspaltens tjocklek

Produktionsmetodens p verkan p cementspaltens tjocklek - en pilotstudie p singelkronor i kobolt-kromlegering Susanne Klemendz Rikard Roxner Handledare: Nils L vgren Examensarbete Kandidatniv (15hp) Malm H gskola

Tandl karprogrammet Odontologiska Fakulteten Februari 2013 205 06 Malm Sammanfattning Syfte. Syftet med studien var att utr na huruvida produktionsmetoden p verkar passformen f r singelkronor i kobolt-krom (Co-Cr) och samtidigt unders ka vilken produktionsmetod som ger det minsta utrymmet f r cement. De produktionsmetoder som unders ktes var fr sning-gjutning (FG, motsvarande engelska term: milled wax lost wax), fr sning (F) samt lasersintring (LS). Metod. Unders kningen utf rdes med replikametoden. Metoden som s dan r allm nt vedertagen och uppvisar tillf rlitlighet vad avser att skapa en avbildning av cementfilmens tjocklek. Silikonavgjutningarna, tio stycken f r varje produktionsmetod, snittades och unders ktes under ett ljusmikroskop vid 31 g ngers f rstoring. Med en f r endam let avsedd och kalibrerad mjukvara m ttes cementfilmens tjocklek p sammanlagt nio punkter p varje silikonavgjutning. Statistiska analyser utf rdes med one-way ANOVA med Bonferronikorrektion. V rden f r punktpar som inte uppfyllde kriterierna f r one-way ANOVA underkastades Mann-Whitney test. Resultaten fr n det senare korrigerades manuellt f r typ-1 fel. Resultat. LS hade ett signifikant mindre utrymme f r cement n FG avseende alla punktpar sammanlagt (p = 0,018). Marginalt uppvisade LS signifikant b ttre passform n b de FG (p = 0,006) och F (p = 0,003). I chamferpreparationens mitt uppm ttes signifikant l gre v rden f r cementutrymmet hos LS j mf rt med FG (p = 0,008). Vid mittpunkterna p de axiala v ggarna uppvisade LS signifikant b ttre passform j mf rt med FG (p = 0,002) och F (p = 0,018).

Inneh llsf rteckning 1 Inledning... 4 2 Material och metod... 6 2.1 Tillverkning av prototypkrona... 6 2.2 Tillverkning av h ttor... 7 2.2.1 Fr sta-gjutna (FG)... 7 2.2.2 Fr sta (F)... 8 2.2.3 Lasersintrade (LS)... 8 2.3 Replikametoden... 8 2.4 M tningar... 9 2.5 Statistisk analys... 10 3 Resultat... 11 4 Diskussion... 12 4.1 Diskussion metod... 12 4.2 Diskussion resultat... 13 5 Konklusion... 15 6 Referenser... 16 Tack... 18 3

1 Inledning Allt sedan f rfattningen SOFS1991:11 tr dde i kraft och anv ndandet av koboltkromlegeringar (Co-Cr) f r fasta protetiska konstruktioner i munh lan till ts i Sverige har tandl kare och deras patienter allt oftare valt att anv nda sig av Co- Cr. Orsaken till detta skifte terfinns till stor del i skillnaden i kostnad p en konstruktion i Co-Cr j mf rt med samma konstruktion utf rd i delmetallegering. Kostnaden s nks dels genom den l gre materialkostnaden men ven genom de nya effektivare produktionsmetoder som vuxit fram. Anv ndandet av computeraided design/computer-assisted manufacture (CAD/CAM) samt fr snings- och lasersintringstekniker har m jliggjort att kostnaden f r materialspill har kunnat h llas p en l g niv. Dessa tekniker r i sin tur effektivare och mindre arbetsintensiva n traditionell vaxning/gjutning som inneh ller fler arbetssteg, vilket ytterligare s nker kostnaderna f r produktionen.(1) Dock r det inte bara kostnaden som g r Co-Cr till f rstahandsvalet f r m nga (2-5). Co-Cr legeringens fysikaliska och mekaniska egenskaper g r den i m nga fall verl gsen dla legeringar och ven v l l mpad att anv ndas f r konstruktioner i munh lan. Kobolt kar legeringens styvhet vilket m jligg r sm ckrare konstruktioner utan att samtidigt ka risken f r frakturer. Krom sin sida g r legeringen motst ndskraftig mot korrosion. Korrosionsmotst ndet beror p att den kromoxid (Cr 2 O 3 ) som bildas, vid n rvaro av syre, r v ldigt stabil i den orala milj n. Detta inneb r en minimal fris ttning av metalljoner i den orala milj n och ger legeringen goda anv ndningsm jligheter i protetiska konstruktioner.(1) En god passform mellan krona och preparerad tand r av vikt f r konstruktionens verlevnad p sikt (4,6,7). Framf rallt borgar en bra passform marginalt, med liten diskrepans mellan tand och krona, f r ett skydd mot mikrol ckage. Mikrol ckage i skarven mellan restoration och tand riskerar dels att destabilisera 4

cementet s att det l ses ut och dels gynna uppkomsten av sekund rkaries.(8) Marginala diskrepanser leder till att plack kan ackumuleras i verg ngen mellan tand och krona. Plack i sin tur r orsaken till tv av de mest utbredda sjukdomarna i munh lan, karies och parodontit (3,4,8). Vad som kan r knas som en god passform i den kliniska situationen debatteras forskare emellan och varierar mellan olika studier. Dock r brukligt att utg ifr n McLean och Frauhofers studie (9) som angav att den marginala spalten f r singelkronor ej b r verstiga 120 m om det ska anses vara kliniskt acceptabelt. Den h r studien hade som syfte att unders ka produktionsmetodens p verkan p singelkronors passform med hj lp av replikametoden (se nedan). Produktionsmetoderna som unders ktes var fr sning-gjutningsteknik (FG, motsvarande engelska term: milled wax lost wax.), fr sningsteknik (F) samt lasersintringsteknik (LS). Lasersintring r en additiv tillverkningsteknik, som inneb r att en h genergetisk str le av laserljus sm lter samman metallpulverpartiklar som p f rs i lager om 0,02-0,06 mm. P detta s tt byggs det nskade objektet, t.ex. en protetisk krona, upp lager f r lager under inverkan av laserstr len. Tekniken m j- ligg r att ett fysiskt objekt skapas direkt fr n CAD-modellen utan formbegr nsningar.(10) Fr sning r en subtraktiv tillverkningsteknik i vilken objektet framst lls genom CAM-teknik i en maskin utrustad med fleraxlade fr sar. Det nskade objektet fr ses fram ur ett massivt stycke av det valda materialet. Fr sning-gjutning inneb r, precis som vid traditionell gjutningsteknik, att en f rlaga framst lls i vax, skillnaden ligger endast i att f rlagan framst lls i en fr smaskin. F rlagan i vax monteras sedan p en gjutkon, b ddas in i inb ddningsmassa och br nns ur. I h lrummet efter vaxet gjuts sedan objektet i nskad metallegering. Denna studie kring Co-Cr singelkronors passform r den f rsta delen av tv. Delarna ska tillsammans s ka fasts lla huruvida de olika produktionsteknikernas passform och ytr het p kronans insida har n gon betydelse f r styrkan i bindning mellan krona och cementfilm. 5

2 Material och metod 2.1 Tillverkning av prototypkrona F r tillverkning av prototypkronan anv ndes en masterstans med 360 o djup chamferpreparation och en ocklusal konvergens p 12 o i m ssing till- handah llen av avdelningen f r Materialve- tenskap och teknologi (Odontologiska teten, Malm h gskola). Denna masterstans anv ndes som grund f religgande studie. Av denna m ssings- Bild 1. Masterstans (till h ger) och prototypkrona. f r tans gjordes en negativ gjutform i dupliceringssilikon (Dublisil 15, Dreve Denamind GmbH, Unna, Tyskland). Formen som erh lls i detta steg utnyttjades f r att framst lla en positiv kopia av masterstansen i gips typ IV (GC Fujirock P, GC Europ N.V., Leuven, Belgien). F r att m jligg ra optisk skanning av gipskopian f rgades denna med ett tunt lager bl markeringsf rg (Yeti Dentalprodukte GmbH, Eugen, Tyskland) som ej f r ndade det bem lade objektets dimensioner. Den bem lade gipsstansen skannades i en 3D laserskanner (Everest scan pro 4101, KaVo Dental GmbH, Biberach, Tyskland). Ett CAD-program (CAD Everest energy CAD-software v. 2.x, KaVo Dental GmbH, Biberach, Tyskland) anv ndes f r att designa en enkel h tta med 0,5 mm godstjocklek. D refter fr stes en h tta i C-Cast (Everest C-cast ronde (100/20), Kaltenbach &Voigt GmbH, Biberach, Tyskland) med hj lp av Everest engine 4140 (Kavo Dental GmbH, Biberach, Tyskland). Ocklusalt p den resulterande h ttan i C-cast vaxades en retentionsanordning i modelleringsvax (Thowax, Yeti Dentalprodukte GmbH, Eugen, Tyskland). Inskanning m jliggjordes genom att h tta med vaxad 6

retentionsanordning bem lades med samma bl a makeringsf rg som i f reg ende steg. Sedan skannades f rst gipsstansen f r sig och sedan ytterligare en g ng med h tta med retentionsanordning p satt f r att stadkomma en s kallad dubbelskanning i den 3D laserskanner som utnyttjades vid f reg ende skanning. D r- n st fr stes en kopia i C-Cast (Everest C-cast ronde (100/20), Kaltenbach & Voigt GmbH, Biberach, Tyskland) med fr smaskinen som anv ndes vid f reg ende moment. Kopian som framst lldes b ddades in i inb ddningsmaterial (GC Fujivest Premium, GC Europ N.V., Leuven, Belgien). C-cast br ndes ur i en urbr nningsugn (Nabertherm P320, Nabertherm GmbH, Lilienthal, Tyskland). Sedan gj ts en prototypkrona i koboltkromlegering (Wirobond 280, Bego KG, Bremen, Tyskland) i en gjutmaskin (Nautilus SCC, Bego GmbH, Bremen, Tyskland). Efter urtagning bl strades inb ddningsmassan bort med aluminiumoxid, partikelstorlek 125 m, vid tv bars tryck i en bl stringsapparat (Renfert basic classic, Renfert GmbH, Hilzingen Tyskland). 2.2 Tillverkning av h ttor Vid CAD-processen sattes, f r samtliga produktionsmetoderna, v rden f r cementfilmenstjocklek till 50 m utom 0,5 mm n rmast marginalen d r en anpassning till stansen nskas utan spaltmellanrum. H ttornas godstjocklek best mdes till 0,5 mm. Tio h ttor tillverkades f r var och en av de tre testgrupperna (FG, F och LS). I tabell 1 framg r inneh llet i de Co-Cr legeringar som anv nts vid framst llningen av h ttorna. Metall Remanium Star CL Gialloy CB Wirobond 280* Co 60,5 61,5 60,2 Cr 28,0 28,0 25,0 7

W 9,0 8,5 6,2 Si 1,5 1,7 - Tabell 1. De olika Co-Cr legeringarnas inneh ll (vikt%) som anv ndes vid de olika produktionsmetoderna. *Inneh ller dessutom Mo 4,8% samt Ga 2,9%. 2.2.1 Fr sta-gjutna (FG) Denna grupps h ttor tillverkades av en tandtekniker p avdelningen f r materialvetenskap och teknologi (Odontologiska fakulteten, Malm H gskola). H r gjordes en dubbelskanning av prototypkronan och stans i en 3D-skanner (3Shape D700 3D Scanner, 3Shape A/S, K penhamn, Danmark). CAD/CAM-processen utf rdes i en f r endam let avsedd mjukvara (3Shape Dental Manager, Dental System 2012-1, 3Shape A/S, K penhamn, Danmark). Tolv C-Cast h ttor (Everest C-cast ronde (100/20), Kaltenbach & Voigt GmbH, Biberach, Tyskland) fr stes fram (Everest engine 4140, Kavo Dental GmbH, Biberach, Tyskland). Dessa b ddades in i inb ddningsmassa (GC Fujivest Premium, GC Europ N.V., Leuven, Belgien) f r att sedan br nnas ur i en urbr nningsugn (Nabertherm P320, Nabertherm GmbH, Bremen, Tyskland). H ttorna gj ts i koboltkromlegering (Wirobond 280, Bego GmbH, Bremen, Tyskland) i en gjutmaskin (Nautilus SCC, Bego GmbH, Bremen, Tyskland) enligt fabrikantens anvisningar. 2.2.2 Fr sta (F) Prototypkrona och stans skickades till ett dentallaboratorium (M-tec Dental AB, Malm, Sverige) f r tillverkning av testh ttorna f r tv av de tre tillverkningsmetoderna (lasersintring och fr sning). H r gjordes en dubbelskanning av prototypkronan och stans av en laserskanner (3Shape D700 3D Scanner, 3Shape A/S, K penhamn, Danmark). CAD/CAM-processen utf rdes i mjukvaran 3Shape Dental Manager (Dental System 2012-1, 3Shape A/S, K penhamn, Danmark). H t- torna i den fr sta gruppen tillverkades med hj lp av R ders RXD5 (R ders GmbH, Soltau, Tyskland) i koboltkromlegering (Gialloy CB milling alloy type 5, Giulini GmbH, Ludwigshafen, Tyskland). 8

2.2.3 Lasersintrade (LS) Bild 2. Tv rsnitt av silikonavgjutning p vilka m tningar utf rdes. F r denna grupp utf rdes dubbelskanning och CAD/CAM-process med samma mjuk- respektive h rdvara som i F-gruppen. H ttorna i den lasersintrade gruppen framst lldes i Remanium Star CL, Powder 10-40 m (Dentaurum GmbH, Ispringen, Tyskland) med hj lp av en lasersintringmaskin (Mlab CUSING, Concept Laser GmbH, Lichtenfels, Tyskland). Samtliga h ttor bl strades slutligen av samma tandtekniker med aluminiumoxidpartiklar, storlek 125 m, vid 2 bars tryck i en bl stringsmaskin (Renfert basic classic, Renfert GmbH, Hilzingen, Tyskland). Samtliga h ttor rengjordes d refter med tryckluft f r att f rhindra att enstaka aluminiumoxidpartiklar fr n bl stringen skulle finnas kvar och kunna inverka p m tningen. 2.3 Replikametoden F r att kunna utf ra passformstest med replikametoden tillverkades en stans i epoxiresin (Epo Fix Resin/Epo Fix Hardener, Struers A/S, Vallerup, Danmark). Avgjutningen gjordes med en ny silikonform d r masterstansen anv ndes f r att skapa en negativ form. Epoxiresinen tillreddes enligt tillverkarens anvisningar och l ts d refter h rda i 36 timmar. Gr n A-silikon, light-body, (Express 2 Light Body Standard, 3M ESPE AG, Seefeld, Tyskland) anv ndes f r att replikera cementfilmens tjocklek. H ttan fylldes och sattes p plats p epoxistansen, som isolerats med hj lp av ett separations- 9

medel (Microfilm, Kerr Italia S.r.l., Salerno, Italien) och f rdes tillr tta f r hand av samma person p alla h ttorna. Light-bodyn fick h rda under konstant tryck (11N) under minst fem minuters tid. Det konstanta trycket uppr tth lls med en anordning som s kerst llde en j mn belastning under h rdningen av light-bodyn. D refter avl gsnades epoxistansen och h lrummet fylldes med lila A-silikon, heavy-body, (Flexitime Heavy Tray Dynamix, Heraeus Kulzer GmbH, Hanau, Tyskland) som till ts h rda under minst fem minuter. 2.4 M tningar Samtliga silikonavgjutningar snittades av samma person f r hand med en skalpell, blad nummer 11. Ett nytt blad anv ndes f r varje grupp. Snitten lades p ett s dant s tt att eventuella synliga artefakter, fr n tillverkningen av silikonavgjutningarna, i s liten utstr ckning som m jligt skulle kunna p verka m tningarna i mikroskopet. M tningar av den replikerade cementfilmens tjocklek utf rdes med ett stereomikroskop (Wild M7A, Wild Heerbrugg AG, Heerbrugg, Schweiz) vid en f rstoring p 31 g nger. F r att lokalisera m tpunkterna unders ktes snitten f rst vid 12 g ngers f rstoring. M t- v rden avl stes med hj lp av en digitalkamera (Leica DFC 420, Leica microsystems GmbH, Heerbrugg, Schweiz) och i en f r ndam let avsedd Figur 1. Punkterna vid vilka m tningar utf rdes p silikonavgjutningarna. 1, 9 marginalen, 2, 8 mittpunkten i chamferpreparationen, 3, 7 mittpunkten p axiala v ggen, 4, 6 vinkeln mellan axiala v ggen och ocklusalytan, 5 ocklusalytans mittpunkt. mjukvara (Leica Application Suite v.4.1 Leica Microsystems GmbH, Heerbrugg, 10

Schweiz). Innan m tningar inleddes kalibrerades mikroskopet och programvaran enligt tillverkarens instruktioner. F r varje snitt m ttes cementfilmens tjocklek p nio punkter (se figur 1). Samma observat r utf rde m tningar vid totalt 270 punkter p de trettio silikonavgjutningarna som framst llts. 2.5 Statistisk analys F r att s kerst lla materialets normalf rdelning gjordes en Q-Q plot. Samlade medelv rden f r varje krona samt medelv rden f r parade punktv rden underkastades one-way ANOVA med Bonferronikorrektion. Som kontroll anv ndes Kruskall-Wallistest vilket utf rdes parallellt med one-way ANOVA. De v rden f r punktpar som inte uppfyllde kriterier f r one-way ANOVA avseende varians unders ktes ist llet med Mann-Whitney test f r icke parametriska data. Resultaten fr n Mann-Whitney tester korrigerades manuellt f r typ-1 fel. Samtliga statistiska analyser av materialet utf rdes i mjukvaran IBM SPSS Statistics v. 20 med p < 0,05. 11

3 Resultat ven om generella skillnader i cementfilmens tjocklek kan ses mellan de olika produktionsmetoderna (se tabell 2) var flertalet av dessa differenser inte signifikanta. Punkt FG F LS 1 och 9 104 (33) 91 (24) 53 (19) 2 och 8 163 (24) 148 (27) 128 (20) 3 och 7 99 (15) 94 (11) 79 (8) 4 och 6 87 (30) 82 (13) 98 (14) 5 140 (34) 136 (27) 125 (30) Tabell 2. Cementfilmens medeltjocklek, m, (och standardavvikelse) f r produktionsmetoderna per punktpar (n = 30). FG = fr sning-gjutning, F = fr sning och LS = lasersinting. LS hade ett signifikant mindre utrymme f r cement n FG avseende alla m t- punkter per h tta sammanlagt (p = 0,018). Detta medan inga signifikanta skillnader i cementfilmens tjocklek per h tta kunde styrkas varken mellan FG och F eller mellan F och LS. Marginalt, dvs. vid punkterna ett och nio, uppvisade LS signifikant b ttre passform n vad b de FG och F uppvisade (p = 0,006 respektive p = 0,003). Dock kunde inga signifikanta skillnader uppvisas mellan FG och F. LS uppvisade signifikant l gre m tv rden f r cementutrymmet j mf rt med FG (p = 0,008) vid chamferpreparationens mittpunkt (punkterna tv och tta). vriga j mf relser p visade ingen signifikans vid dessa punkter. Vid mittpunkterna p de axiala v ggarna (punkterna tre och sex) uppvisade LS signifikant b ttre passform j mf rt med FG (p = 0,002) och F (p = 0,018). Signifikans kunde dock inte styrkas mellan m tv rdena f r FG och F. 12

Vid j mf relser grupperna emellan vid punkterna fyra och sex ( verg ngen mellan de ocklusala och axiala ytorna) terfanns inga signifikanta skillnader. Inte heller ocklusalt (punkt fem), d r m tningar utf rdes vid endast en punkt, kunde signifikanta skillnader styrkas mellan n gon av produktionsmetoderna. 13

4 Diskussion 4.1 Diskussion metod Replikametoden betraktas allm nt ha h g tillf rlitlighet f r att m ta cementfilmens tjocklek in vivo (11-13) och kan med f rdel ven anv ndas vid studier i laboratoriet (4). Dock r replikametoden bef st med en rad praktiska problem som diskuteras utf rligt i Fransson et al (12). Dessa utg rs av till exempel luftbubblor i verg ngen mellan light- och heavy-body eller bristning av lightbodyfilmen n r denna tas av stansen. I denna studie upplevdes inte dessa problem i st rre omfattning och p verkade inte m tningarna. Alternativet till replikametoden r att cementera kronorna permanent p stansen f r att sedan snitta krona och stans och p detta material utf ra m tningar av cementfilmens tjocklek. Valet av metod i detta fall skedde med h nsyn till att samma kronor m ste anv ndas f r senare unders kningar och d rmed inte kunde f rvanskas. F r att kunna terskapa en trov rdig kopia av cementfilmens tjocklek med hj lp av replikametoden har silikonets flytegenskaper angivits som viktiga. Dessa egenskaper ska vara s n ra det t nkta cementets som m jligt (11). I andra studier har denna faktor inte visats vara av samma vikt (12). I denna studie har silikonets egenskaper inte beaktats och detta kan vara en begr nsande faktor f r att dra kliniskt relevanta slutsatser. Det r der delvis delade meningar inom litteraturen huruvida storleken p belastningen vid cementering av kronor r relevant f r den slutliga passformen (14,15). I denna studie anv ndes ett standardiserat tryck, framf rallt f r att kunna eliminera eventuella felk llor och f r att det knappast kan anses skada studiens tillf rlitlighet. Belastningen p 11 N kan betraktas som klent. Andra studier 14

(6,11-13), som anv nt sig av replikametoden, har anv nt icke standardiserat fingertryck och i de fall ett v rde angetts har detta uppskattats till cirka 50N. Om en h gre belastning hade valts kan det t nkas ha eliminerat nedan diskuterat problem med snedhet. Trots standardisering av metoden s gs ett terkommande problem vid cementering av kronorna p stansarna, n mligen att de hamnade snett. Tydligast s gs detta marginalt d r den ena m tpunkten kunde uppvisa h ga v rden medan f r den andra uppm ttes betydligt l gre v rden. Snedheten b r dock inte p verka analysen av resultaten d denna g rs p punktparens medelv rden. Att l gga endast ett vertikalt snitt och endast utf ra m tningar l ngs med detta snitt medf r en begr nsning i att inget kan s gas om cementfilmens utseende p andra punkter i utrymmet mellan krona och stans. I denna studie anv ndes en cylindrisk stans och det kan d antas att utrymmet f r cement ser lika ut runt om och var snittet l ggs f r mindre betydelse. M tningarna p alla punkter utf rdes vinkelr tt mot heavy-bodyn (som ersatt stansen) och inga m tv rden borts gs ifr n. Vid m tning av marginal diskrepans blir detta tillv gag ngss tt problematiskt d det kan vara sv rt att identifiera den precisa punkten f r h ttans marginala begr nsning. Den marginala diskrepansen definierades i denna studie i enlighet med Holmes et al (16). F r att motverka interobeservat rsvariationer utf rdes de olika delmomenten av samma person. Denna uppdelning var som s att tillverkningen av silikonkopiorna och snittning av dessa utf rdes av en observat r medan m tningar i mikroskop utf rdes av en annan observat r. Intraobersvat rsvariationer r per definition sv rare att undvika. Dessa skulle ha kunnat undvikas genom att utf ra samma m tningar vid tv olika tillf llen. Detta kunde ej utf ras dels p grund av tidsbrist dels p grund av att silikon inte r formstabilt ver tid.(17) Intraobservat rsvariationerna motverkades genom att standardisera f rfarandena och utf ra delmomenten inom s kort tidsintervall som m jligt. Dock utg r dessa variationer en i viss m n ok nd k lla till os kerhet vad avser resultaten. 15

4.2 Diskussion resultat Det finns idag f studier som unders kt olika produktionsmetoders p verkan p passform hos Co-Cr kronor. Framf rallt st mmer detta avseende lasersintringteknikens p verkan p passformen (2). Ucar et al (3) genomf rde 2009 en studie som utv rderade lasersintring som metod genom att j mf ra passformen hos lasersintrade Co-Cr singelkronor med gjutna. Studien visade att lasersintring som metod var kliniskt acceptabel och ans gs lovande inf r framtiden. Dock fann man ingen signifikant skillnad mellan lasersintring och gjutning n r det g llde passformen. En f rklaring till avsaknaden av olikheter kan ligga i att den person som utf rt gjutningsprocessen har varit mycket noggrann i sitt arbete. Ytterligare en studie har unders kt olika tillverkningsmetoders p verkan p passformen, men d hos treledsbroar i Co-Cr. Studien p visade en signifikant skillnad mellan LS och F d det g llde genomsnittliga v rden f r cementfilmsutrymmet.(2) I verg ngen mellan axiala och ocklusala ytorna kan en skillnad ofta ses mellan LS och de tv andra metoderna, som b da inneh ller ett fr sningsmoment. Detta d fr shuvudet inte kan fr sa detaljer mindre n sin egen diameter. Detta medf r att fr sningsberoende tekniker teoretiskt inte kommer att kunna terge verg ngen axialt-ocklusalt tillr ckligt skarpt och d framst r som avfasad. F r passformen medf r detta en f rs mring och utrymmet f r cement mellan krona och stans blir st rre vid denna punkt.(2) En s dan skillnad kunde inte p visas i denna studie och kan bero p att den masterstans som anv nts inte hade en tillr ckligt skarp verg ng mellan ytorna. Att fr sning-gjutningsteknik uppvisar signifikant s mre v rden kan vara en konsekvens av den m nskliga faktorn. I tekniken ing r fler moment, inskanning, fr sning och gjutning, som var och en riskerar tillf ra sm felaktigheter vilka i 16

slut ndan ackumulerar och d rmed kan p verkar passformen. Tekniker som eliminerar detta genom direkt tillverkning via CAD/CAM kan t nkas ge en kvalitetsm ssigt b ttre och j mnare produktion Kliniskt r den marginala passformen den viktigaste passformspunkten (4,6). En mindre marginal spalt hj lper tanden att motst sekund rkaries och parodontal sjukdom vilket f rs krar en l ngsiktig verlevnad (6). Exakt hur bred spalt som kan godtas som kliniskt acceptabel r omdiskuterat (4,12,16). McLean och Frauhofer (9) f rs kte fastst lla, som n mnts ovan, att den marginala spalten f r singelkronor inte b r verstiga 120 m om den ska vara kliniskt acceptabelt. I denna studie hamnar alla tre tillverkningsmetoder inom det gr nsv rdet. Gruppen med lasersintrade h ttor uppvisade minsta marginala v rden, vilket kan ha en positiv p verkan p l ngtidsprognosen j mf rt med de andra tillverkningsmetoderna. F r att bed ma eventuell klinisk relevans av skillnaderna mellan produktionsteknikerna kr vs randomized clinical trials (RCT) ver tid. Dock kan lasersintringstekniken s gas ha goda f ruts ttningar utifr n denna och andra studier. Kombinerat med den ekonomiskt f rdelaktiga industriella produktionsmetoden talar detta f r lasersintringens framtid inom den fasta protetiken. 17

5 Konklusion Inom begr nsningarna f r denna studie kunde f ljande slutsatser dras: 1. LS hade signifikant b ttre passform j mf rt med FG avseende alla m t- punkter per stans sammanlagt (p = 0,018). 2. Marginalt uppvisade LS signifikant b ttre passform n vad b de FG och F uppvisade (p = 0,006 respektive p = 0,003). 3. I chamferpreparationens mitt uppm ttes signifikant l gre v rden f r cementutrymmet hos LS j mf rt med FG (p = 0,008). 4. Vid mittpunkterna p de axiala v ggarna uppvisade LS signifikant b ttre passform j mf rt med FG (p = 0,002) och F (p = 0,018). 18

6 Referenser (1) Bessing C. Kobolt-kromlegeringar - utm rkta alternativ till guldlegeringar f r metallkeramik. Tandl kartidningen 2003;95(8):38-43. (2) Ortorp A, Jonsson D, Mouhsen A, Vult von Steyern P. The fit of cobaltchromium three-unit fixed dental prostheses fabricated with four different techniques: a comparative in vitro study. Dent Mater 2011 Apr;27(4):356-363. (3) Ucar Y, Akova T, Akyil MS, Brantley WA. Internal fit evaluation of crowns prepared using a new dental crown fabrication technique: laser-sintered Co-Cr crowns. J Prosthet Dent 2009 Oct;102(4):253-259. (4) Quante K, Ludwig K, Kern M. Marginal and internal fit of metal-ceramic crowns fabricated with a new laser melting technology. Dent Mater 2008 Oct;24(10):1311-1315. (5) Abou Tara M, Eschbach S, Bohlsen F, Kern M. Clinical outcome of metalceramic crowns fabricated with laser-sintering technology. Int J Prosthodont 2011 Jan-Feb;24(1):46-48. (6) Kokubo Y, Ohkubo C, Tsumita M, Miyashita A, Vult von Steyern P, Fukushima S. Clinical marginal and internal gaps of Procera AllCeram crowns. J Oral Rehabil 2005 Jul;32(7):526-530. (7) Boening KW, Wolf BH, Schmidt AE, Kastner K, Walter MH. Clinical fit of Procera AllCeram crowns. J Prosthet Dent 2000 Oct;84(4):419-424. (8) White SN, Sorensen JA, Kang SK, Caputo AA. Microleakage of new crown and fixed partial denture luting agents. J Prosthet Dent 1992 Feb;67(2):156-161. (9) McLean JW, von Fraunhofer JA. The estimation of cement film thickness by an in vivo technique. Br Dent J 1971 Aug 3;131(3):107-111. (10) Traini T, Mangano C, Sammons RL, Mangano F, Macchi A, Piattelli A. Direct laser metal sintering as a new approach to fabrication of an isoelastic functionally graded material for manufacture of porous titanium dental implants. Dent Mater 2008 Nov;24(11):1525-1533. (11) Laurent M, Scheer P, Dejou J, Laborde G. Clinical evaluation of the marginal fit of cast crowns--validation of the silicone replica method. J Oral Rehabil 2008 Feb;35(2):116-122. (12) Fransson B, Oilo G, Gjeitanger R. The fit of metal-ceramic crowns, a clinical study. Dent Mater 1985 Oct;1(5):197-199. (13) Karlsson S. The fit of Procera titanium crowns. An in vitro and clinical study. Acta Odontol Scand 1993 Jun;51(3):129-134. (14) Wang CJ, Millstein PL, Nathanson D. Effects of cement, cement space, marginal design, seating aid materials, and seating force on crown cementation. J Prosthet Dent 1992 Jun;67(6):786-790. 19

(15) Weaver JD, Johnson GH, Bales DJ. Marginal adaptation of castable ceramic crowns. J Prosthet Dent 1991 Dec;66(6):747-753. (16) Holmes JR, Bayne SC, Holland GA, Sulik WD. Considerations in measurement of marginal fit. J Prosthet Dent 1989 Oct;62(4):405-408. (17) O'Brien WJ editor. Dental Materials and Their Selection. 4th ed. Hanover park: Quintessence Publishing Co, Inc; 2008. 20

Stora tack till M-Tec Dental AB Nils L vgren Ewa Linderoth och Avdelningen f r Teknik och Materialvetenskap, TVH Malm. 21