Bly, kadmium och kvicksilver

ISSN 1653-9168 Bly, kadmium och kvicksilver Flöden och lager i Stockholms teknosfär Nina Månsson och Bo Bergbäck Institutionen för Naturvetenskap, Högskolan i Kalmar, 391 82 Kalmar www.stockholm.se/nyagifter

Under åren 2004-2008 driver Miljöförvaltningen tillsammans med Stockholm Vatten AB projektet Nya gifter Nya verktyg med finansiering ur stadens Miljömiljard. Projektets mål är att ta fram information om vilka ämnen som bör prioriteras i stadens miljögiftsarbete, både i form av åtgärder och miljöövervakning. Det ska också beskriva var i staden de prioriterade ämnena används, hur de når stockholmsmiljön och vad staden och andra aktörer kan göra för att minska de problem som är förknippade med miljögifter i Stockholm. En sammanfattande slutrapport kommer att publiceras under våren 2008. Varje författare ansvarar för innehållet i respektive delrapport. Ett samarbete mellan: ISSN: 1653-9168 Stockholm 2007 Omslagsillustration: Tobias Flygar

SAMMANFATTNING... 2 ABSTRACT... 3 1. INLEDNING... 4 2. METOD... 5 3. RESULTAT... 5 3.1 Flödesschema 1995... 6 3.1.1 Bly... 6 3.1.2 Kadmium... 7 3.1.3 Kvicksilver... 8 3.2 Metallanvändning 1995 och 2002/2003... 9 3.2.1 Bly... 9 3.2.2 Kadmium... 11 3.2.3 Kvicksilver... 13 3.3 Flöden och lager 1995 och 2002/2003... 14 3.3.1 Lager... 15 3.3.2 Inflöde... 15 3.3.3 Utflöde - Emissioner... 15 3.3.4 Övriga flöden... 16 3.4 Framtida utveckling... 19 3.4.1 Lager... 19 3.4.2 Flöden... 20 4. OSÄKERHET... 22 5. SLUTSATSER... 22 6. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR... 25 REFERENSER... 27 Bilaga 1. Författningar som styr användningen av bly, kadmium och kvicksilver... 29 Styr verksamheter... 29 Styr användning av kemiska produkter, inklusive Pb, Cd och Hg...29 Miljökvalitetsnormer... 35 Styr producentansvar och avfallshantering... 35 EU-direktiv... 36 Referenser... 36 Bilaga 2. Scenario för Pb-lagrets utveckling 1995-2030... 37 1

Sammanfattning En sammanställning av dagens kunskapsläge gällande flöden och lager av Cd, Hg och Pb i Stockholms teknosfär har gjorts utifrån befintligt material. Utgångspunkt är resultat från Metaller i stad och land där substansflödesanalyser (SFA) gällande Stockholm år 1995 som jämförs med uppdaterade studier för 2002/2003. Under perioden från 1995 fram till 2002/2003 har lagren för de tre metallerna reducerats med 20-30 %. Inflödet har under samma period minskat mycket kraftigt för Cd och Hg. För Pb är inflödet fortfarande stort och har eventuellt ökat något. Utflödet i form av emissioner har minskat något för Pb. Användningen av metalliskt bly i ammunition och sänken har mer än halverats. För Cd och Hg återfinns ingen minskning av beräknade emissioner. Halter i slam har dock minskat liksom atmosfärisk deposition. Avfallsströmmarna av alla tre metallerna är fortfarande av betydande storlek. Det är endast för Hg, men inte för Pb och Cd, det går att konstatera en reell minskning av utflödet till avfall. Vad kan friskrivas från arbetet i Stockholm med källor och åtgärder? Trots en jämförelsevis god kunskap och ett långvarigt årgärdsarbete går det inte att föreslå en total friskrivning av Pb, Cd och Hg. Kunskapsluckorna är för stora. Minskningar av emissioner konstateras för tex bensinbly och Pb i bromsbelägg, men även i fortsättningen är det viktigt att följa upp lagrens avklingning och att kontrollera efterlevnaden av de utfasningsregler som finns och förväntas komma. Även om inflödet upphör helt kommer lagren för Pb, Cd och Hg att vara betydande under flera decennier framöver (även efter 2030), vilket bör leda till att utflödet (som emissioner eller avfall) kommer att fortsätta. Avgörande ur ett miljöriskperspektiv är hur stor del av historiska, nutida eller framtida flöden som leder till en exponering för olika typer av organismer, inkl. människan. De historiska emissionerna är kvantitativt sett mycket betydande jämfört med nutidens och är helt nödvändiga att analysera vid en miljöriskbedömning. Även i framtiden behöver vi följa hur lagren förändras för att kunna analysera utflöden som negativt kan påverka miljön. För att komma vidare behövs också en bättre kontroll av framförallt avfallsledet eftersom det är där de stora flödena finns i framtiden. Askinnehåll av metaller från avfallsförbränning och slamkvalitet är indikatorer som behövs även i framtiden för att mäta slutpunkter i flödena. Deposition, sediment, grundvatten är också självklara indikatorer i framtidens miljöövervakning. För att kunna fortsätta följa utvecklingen är det viktigt att SFA används som arbetsmetod även i fortsättningen. SFA ger en god/unik helhetsbild och möjlighet till jämförelser av olika källor och användningsområden. Därför föreslås att Miljöförvaltningen i Stockholm utför ytterligare monitoring med hjälp av SFA för att följa lagrens förväntade minskningar. Därtill föreslås ett flertal uppföljningar per metall. Förslag till åtgärder ges också för avfallssektorn och till Stockholm Vatten. 2

Abstract This report reviews the knowledge on flows and stocks of Lead (Pb), Cadmium (Cd) and Mercury (Hg) in the technosphere of Stockholm. Results from substance flow analyses (SFA) in the research programme Metals in the Urban and Forest Environment from 1995 are here compared with new updated studies covering 2002 or 2003. During this time period the stocks for all three metals have been reduced with 20-30%. The inflow shows accordingly a marked decrease for Cd and Hg, but not for Pb s inflow, which is large and constant or increasing. The end use of metallic Pb in ammunition and angling sinkers have however been reduced by 50 %. Also the Pb outflow (of emissions to the environment) has decreased to some extent. For Cd and Hg the calculated emissions 2002/3 are on the same level as in 1995. The metal flows through WTP (waste water treatment plant) sludge and atmospheric deposition have been reduced. Waste flows are still large for all three metals and for Hg it is decreasing. Even if Stockholm is relatively well studied in this respect there are still gaps of knowledge. Measures and mapping of sources are needed to follow outflows that could be negative for the environment. SFA monitoring is still a useful indicator together with better control of metal concentrations in waste and ashes from MSW (Municipal waste incineration) and WTP s indicators sewage sludge quality. Atmospheric deposition, metals in sediments and groundwater are continuously important to monitor. In the report several measures for the three metals are suggested for future work, including direct actions on some uses and enterprises and awareness of effects of new bans in policies. 3

1. Inledning För miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (delmål 3) anges bl.a. att: Nyproducerade varor skall så långt som möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007. Nyproducerade varor skall så långt som möjligt vara fria från övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas så att de kommer ut i kretsloppet. Nyproducerade varor skall så långt som möjligt vara fria från övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly senast 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium och bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnen inte läcker ut i miljön. Miljömålet avser människans användning av dessa tre metaller och bygger på antagandet att användning av dessa ämnen kommer att ge utslag i form av halter i naturen utöver det naturliga och att all användning av försiktighetsskäl därför skall upphöra. Projektet Nya gifter nya verktyg drivs under åren 2005-2008 av miljöförvaltningen i Stockholm och Stockholm Vatten AB med finansiering från stadens miljömiljard. Syftet är bl.a. att genom förebyggande arbete förhindra uppkomsten av nya saneringsobjekt, eller att miljöskulden växer i andra avseenden. En relevant frågeställning för miljöarbetet inom Stockholms stad är om dagens kunskap om flöden och förråd av bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg) i Stockholms teknosfär är tillräcklig i ett miljöriskperspektiv. Substansflödesanalyser för dessa tre metaller har tidigare utförts via bl.a. Naturvårdsverkets forskningsprogram Metaller i stad och land, via Miljöförvaltningens uppdateringar samt via olika projekt (Stockholm Vatten). Detta delprojekt inom Nya gifter nya verktyg syftar till att klargöra om dagens kunskap för dessa metaller är tillräcklig för att friskriva dem från fortsatt arbete med källor och åtgärder. Kunskapssammanställningen belyser dagens huvudsakliga lager 1 och flöden i Stockholms teknosfär av Cd, Hg och Pb. Vilka källor och emissioner dominerar och har vi en tillfredsställande kontroll över flöden som ger en exponering för människor och miljö? En bedömning av livslängden för dagens lager ger möjlighet att diskutera pågående utfasning av metallerna. Vilka åtgärder pågår idag vid Miljöförvaltningen i Stockholm och nationellt för att minska inflödet, förrådet och emissionen till miljön? Hur påverkar dessa åtgärder utflödet kvantitativt? Vilka ytterligare åtgärder skulle behövas för att minska inflödet, lager och emissionerna ytterligare? Hur länge kommer Cd, Hg och Pb att finnas i Stockholms teknosfär 1 Med lager avses mängden som används och därigenom lagras i teknosfären. Förråd är en annan benämning för lager. 4

(med olika scenarios vad det gäller åtgärder)? För beräknade mängder via flöden och i lager diskuteras osäkerhet i datamaterialet där så är möjligt. 2. Metod Materialflödesanalys (MFA) har under de senaste årtiondena blivit en vanlig kvantitativ metod 2 för att följa olika materials väg genom samhället (teknosfären) via produktion och konsumtion av varor och produkter. Detta ger ett underlag för att uppskatta om, hur och i vilken utsträckning materialet ifråga kan ge en miljöbelastning. Studeras ett enskilt ämne, en substans som t.ex. bly, kallas metoden substansflödesanalys (SFA). En indelning sker i inflöde till teknosfären, uppbyggnad av lager i teknosfären samt utflöde från teknosfären till den omgivande miljön (biosfären). Inflödet beror av nettoimport (import-export) samt inhemsk produktion. Lageruppbyggnad av en substans beror på varans livslängd, vilket gör att ibland måste långa tidsperspektiv användas (t.ex. blymantlad kabel). För andra användningsområden med kort livslängd är lageruppbyggnaden av mindre betydelse (t.ex. blyad bensin). Utflödet från teknosfären kan ske via avfall genom utsläpp vid sopförbränning eller via lakvatten från deponier. Det kan också ske utsläpp (emissioner) under varans användningstid genom bl.a. korrosion eller andra nedbrytande processer. Dataunderlag till en SFA hämtas från tillgänglig statistik på olika nivåer men också genom direkta kontakter med bl.a. industri, branschorganisationer och myndigheter. Forskningen på området ökar inom och utanför Sverige och därmed ökar möjligheter till bättre beräkningar. Osäkerheten i data kan vara stor och detta bör diskuteras och beaktas inför slutsatser. Ofta ger beräkningar mer storleksordningar än exakta mängder. En sammanställning av dagens kunskapsläge gällande flöden och lager av Cd, Hg och Pb i Stockholms teknosfär görs utifrån befintligt material. Utgångspunkt är resultat från Metaller i stad och land där substansflödesanalyser (SFA) för 7 metaller, bl.a. Cd, Hg och Pb (gällande Stockholm år 1995) har genomförts (bl.a. Bergbäck med flera 2001, Sörme med flera, 2001a och b). För Pb och Hg har därefter uppdateringar gjorts via Miljöförvaltningen (Sörme, 2006a och b). Även för Cd har en uppdatering gjorts (Bergbäck med flera, 2006). Vidare har Stockholm Vatten under senare år genomfört ett antal olika projekt som ger värdefulla bidrag till uppdatering av SFA för aktuella metaller. 3. Resultat Kunskapen om aktuella metallflöden till, inom och från Stockholms teknosfär är relativt god. I ett internationellt perspektiv är Stockholm en stad med ett utmärkt dataunderlag för att följa flödesförändringar över tid i teknosfär och till biosfären. Detta har möjliggjorts via en kombination av tidigare substansflödesanalyser och mer traditionella miljökemiska analyser t.ex. av vatten, jord, sediment och slam. Utvecklingen över tid kan följas genom jämförelser mellan nämnda studier gällande år 1995 och uppdaterade studier för år 2002/2003. 2 Se tex. Brunner P. & Rechberger H. (2004). Material Flow Analysis. Advanced Methods in Resource and Waste Management. Lewish Publishers, CRC Press LLC samt Ayres R. & Ayres L. (2001). A Handbook of Industrial Ecology. Edward Elgar Publishing. 5

3.1 Flödesschema 1995 Här beskrivs flöden och lager i Stockholms teknosfär översiktligt för bly, kadmium och kvicksilver för år 1995. Resultat från Naturvårdsverkets forskningsprogram Metaller i stad och land (NV Rapport, 1994) har varit en utgångspunkt. Dessa resultat finns fullständigt redovisade via 15 vetenskapliga artiklar i Water, Air and Soil Pollution, Focus, Volume 1, Nos 3-4 (2001), Jonsson med flera (2002) samt mer översiktligt i Bergbäck & Johansson (2002). För en mer detaljerad diskussion om olika emissioner hänvisas till Kap. 3.2. 3.1.1 Bly Blyflöden i Stockholm sammanfattas schematiskt i Figur 1 (direkt från Bergbäck med flera, 2001). Inflödet utgörs av den mängd bly som under 1995 beräknades föras till staden inom olika användningsområden. Från upplagrade mängder (Lager, beräknat till 52 000 ton) gick det huvudsakliga utflödet till avfall. Klart mindre mängder lämnade förrådet i form av emissioner. Sänken och ammunition beräknades ge relativt stora mängder metalliskt bly till vatten/sediment respektive mark och är i Figur 1 inte inräknade i produktemissioner. Beräknade emissioner från olika användningsområden återfinns i Tabell 1. I Figur 1 beskrivs också huvudsakliga vägar till olika medier där ackumulation kan ske (mark, slam och sediment). Beräknade totalemissioner till vattenrecipient understiger klart uppskattad deponerad blymängd till sediment (1.9 5.7 ton Pb/år) vilket tyder på att alla källor inte identifierats. Troligen spelar även sekundära emissionskällor, t.ex. förorenade områden en stor roll. Inflöde 1600 Lager Produkt emission Industri emission Deposition Föda 300 Avfall Deponi 1.7-2.7+? >0.003 0.7 0.05 Förbränning 0.001 Lakvatten 0.006 2.5-3.5 +? Tappv2atn? 2 0.6-1.6+? 1 0.9 Ammunition 6 Mark Dagvatten 0.5 AVR 1.3 Slam Grundvatten 0.002 0.5 Vatten recipient 0.08 Tappvatten 6 Östersjön? Mälaren 1.5-1.7 Dep.hastighet 1.9-5.7? Sediment Sänken 5 Systemgräns Figur 1. Blyflöden (ton Pb/år) i Stockholm, 1995 (översatt från Bergbäck med flera, 2001). 6

3.1.2 Kadmium I Figur 2 sammanfattas schematiskt Cd-flöden i Stockholm år 1995. Kvantitativt var flöden och förråd klart mindre än för bly. Lagret uppskattades till 120 000 kg. Utflödet dominerades av Cd via avfall, men precis som för bly var emissioner till biosfären från sopförbränning eller lakvatten från deponier mycket begränsade. Uppskattade emissioner från olika användningsområden var i storleksordning som tillförd mängd Cd från luftnedfall. Emissioner från flera Cd-källor kunde dock inte beräknas pga. bristande underlag, se Tabell 2. Även för Cd spelar historiska emissioner troligen en stor roll för den mängd som deponeras på sediment per år. Inflöde 8800 20-26+? (Tappvatten 4) Lager Produkt emission Industri emission? 50-56+? Deposition 20 10 Föda 4000 Avfall Tappv2atn? 2 Förbränning 0.2 Deponi Lakvatten 0.05? 17 39 Mark 0.2 Grundvatten Mälaren 110-190 Dagvatten 10 Vatten recipient Sediment 7 8 AVR Dep. hastighet 20-80 38 Slam Tappvatten 6 Östersjön?? Systemgräns Figur 2. Kadmiumflöden (kg Cd/år) i Stockholm, 1995 (översatt från Bergbäck med flera, 2001). 7

3.1.3 Kvicksilver För kvicksilver beskrivs motsvarande flöden i Stockholm, 1995 i Figur 3. Lagret uppskattas till 7 000 kg. Amalgam i tandfyllningar dominerade kvicksilverförrådet helt, se Tabell 3. Belastningen på reningsverkens slam var betydande och troligen spelade historiska utsläpp som ansamlats i avlopps- och rörsystem en stor roll för slammets Hg-halt. Depositionshastigheten till sediment överstiger även för Hg identifierade utsläpp, vilket indikerar att upplagrade mängder i mark från tidigare användning är betydelsefulla. Inflöde 400 Produkt emission Lager Industri emission Deposition Föda 700 Avfall Deponi 11-16 +?? 3 2 Förbränning 0.5-9 Lakvatten 0.02 16-21 +? Tappv2atn? 2? 3 63 Mark 0.06 Grundvatten Mälaren 6-32 Dagvatten 2 Vatten recipient 1 16 AVR Dep.hastighet 20-60 48 Slam Tappvatten 6 Östersjön?? Sediment Systemgräns Figur 3. Kvicksilverflöden (kg Hg/år) i Stockholm, 1995. (översatt från Bergbäck med flera, 2001). 8

3.2 Metallanvändning 1995 och 2002/2003 Med utgångspunkt i Tabell 1, 2 och 3 görs en kort genomgång av förändringar i metallanvändning under tidsperioden 1995 till 2002 för Pb och Hg och 1995 till 2003 för Cd. För mer detaljer hänvisas till substansflödesanalyser i rapporterna: Sörme (2006a) och Sörme (2006b) samt Bergbäck med flera (2006). 3.2.1 Bly Bly-lagret har minskat från ca 52000 ton till ca 40000 ton. Största minskningen står kraft- och telekabel för. Det är dock osäkert om det är en reell minskning för telekabel, eftersom det är olika uppgiftslämnare för de båda åren, men för upptagen död telekabel finns en säkerställd minskning. Fortfarande står blymantlad kabel för mer än hälften av lagret. Sedan början av 1970-talet har blymantlingen ersatts med plast i kablarna (Lohm med flera, 1997). Lagret av batterier har enligt uppgifterna minskat, men uppgiften ses som mycket osäker. För övriga användningsområden kan inte några skillnader ses under tidsperioden. Inflödet för bly har ökat från ca 1600 ton/år till ca 1800 ton/år, det är dock stora osäkerheter i uppgifterna om inflöde för olika typer av batterier på grund av olika uppgiftslämnare mellan åren. Uppgifter från Batteriinsamlingen (2007) visar dock också att under tidsperioden har försäljningen av bly varierat, medan insamlingen varit konstant eller ökande. Beräkningarna i Tabell 1 är gjorda oberoende av Batteriinsamlingens uppgifter. Därför bedöms uppgifterna i Tabell 1 om ett ökat inflöde som troliga, eftersom Batteriinsamlingen visar samma trend. Användningen av ammunition och sänken har minskat, vilket bland annat kan förklaras av frivilliga åtaganden, förbud mot användning av ammunition som innehåller blyhagel vid jakt vid våtmark och över öppet vatten (14c SFS 1998:944, se Bilaga 1), förändrade vapen som klarar annat än blyammunition och en attitydförändring till att använda alternativ till Pb. Inflödet av elektronik och elektriska produkter har minskat, troligtvis mest beroende på att andelen platta TV-apparater har ökat (och det här var innan RoHS-direktivet om farliga ämnen i elektronik och elektriska produkter införlivats i svensk lagstiftning, se Bilaga 1 denna rapport). Jämfört med 1995 är nu inflödet noll även för neonkabel, skorstenskragar och PVC. För inflödet av bly från övrig användning har substansflödesanalysen inte visat på några förändringar. Utflödet av Pb domineras helt av blyåtervinning, främst batterier. I princip alla batterier återvinns så den största delen av det årliga inflödet motsvaras av en lika stor återvinning ett antal år senare. Utflödet i övrigt av Pb av har halverats och minskat från ca 12 ton/år till ca 6 ton/år. Här dominerar minskningen för ammunition och blysänken (4000 kg av 6000 kg i totalt utflöde), om man ser hela den för brukade mängden som ett utflöde. Det är dock ett tveksamt antagande att se det som en emission till miljön. I enlighet med diskussionen i Bergbäck (2007, s 255) bör en emissionsfaktor på 0.01 användas för att visa korrosionshastighet och omvandlingen från metalliskt bly till blyföreningar per år. Det här ger då en emission från blyammunition och blysänken på ca 40 kg/år. Det är också tydligt att bensinbly har minskat. För Pb i däck är det troligen egentligen inte fråga om en reell emissionsminskning från ca 300 kg/år till ca 3 kg/år, utan en överskattning 1995 (Sörme 2002). Nya mätningar av metallhalter i däck bekräftar emissionerna på ca 3 kg/år (Hjortenkrans med flera 2006 a). Blyinnehållet i bromsbelägg har minskat till en tiondel av 1995 års nivå och utflödet har beräknats till 13 57 kg/år för 2006 (Hjortenkrans med flera 2006 b), vilket troligen kan kopplas till nya restriktioner mot användning av Pb i bromsbelägg (ELV-direktivet 2000/53/EG, införlivat i SFS 2003:208 om förbud mot vissa metaller i bilar, se Bilaga 1 denna rapport). Den totala emissionen för 2002 var 1.3 2.4 ton/år, vilket jämfört med 1995 års beräkning på 1.7 2.8 ton/år visar en minskning. Utflöde i form av avfall är 9

fortfarande en stor post, som endast är kvantifierad översiktligt, baserat på avfallsmängd och askhalt. Förbättringar av beräkningarna är önskvärda. Tabell 1. Inflöde (ton/år), lager (ton) och utflöde (kg/år) av Pb i Stockholm för år 1995 och 2002. Data för 1995 från Sörme med flera 2001a, Sörme med flera 2001b, Bergbäck med flera, 2001. Data för 2002 från Sörme 2006a,. - betyder ej relevant,? betyder kunskap saknas, F betyder försumbart, P betyder potentiell. Pb-källa från produkt eller verksamhet Inflöde (ton/år) Lager (ton) Utflöde (ton/år) 1995 2002 1995 2002 1995 2002 Kraftkabel 0 0 22000 21000 F F Neonkabel 2.4 0 24 22 F F Telekabel 0 0 8900 1 2300 1 F F Blyfogade rör, 0 0 7300 6800 F F byggnader Blyfogade rör, VA 0 0 2000 2000 F F Blyfogade 0-120 120 F F gasledningar Batterier (fordon) 2 750 1400 4400 4100 F F Truckbatterier 2 150 150 1150 1150 F F Batterier, stationära 2 400 60 2200 600 F F Bensinbly 0.14 0.06 - - 0.14 0.062 Blykölar 10 5 1100 1100 F F Skorstenskragar 10 0 630 630 0.006-0.07 0.006-0.07 Kristallglas 60 60 970 970 F F PVC 46 0 590 450 P P Elektronik och el 96 70 600 620 F F produkter Strålskydd 0 0 220 220 F F Ammunition 6 1,5 - - 5.5 (0.055) 3 1.5 (0.015) 3 Blysänken 5 2,5 - - 5 (0.050) 3 2.5 (0.025) 3 Balansvikter, däck 24 24 30 30 P P Pigment Blymönja 1.4 1,5 28 16-40 P P broar Falu Rödfärg 1 0.2-1.2 4 2-6 0.2-1.2 0.2-1.2 Biltvätt - - - - 0.3 0.24 Fyrverkerier? 0,14 - -? 0.135 Bromsbelägg 0.56 0.56?? 0.56 0.013-0.057 4 Asfalt???? 0.1 0.1 Däck???? 0.3 0.003 Totalt Ca 1600 Ca 1800 Ca 52000 Ca 40000 Ca 12 Ca 6 Emissioner 1.7-2.8 +? 5 1.3-2.4+? 5 Avfall 300 ton 100 ton 6 Återvinning?? 1. Den stora skillnaden beror troligen inte på att det har skett en stor reell minskning, snarare på att det är olika uppgiftslämnare. Troligen är kunskapen bättre år 2002 än 1995. 2. Det är stora osäkerheter i uppgifterna om inflöde och förråd av olika typer av batterier. Det är därmed osäkert om det verkligen har skett en ökning av inflödet respektive minskning av förrådet mellan 1995 och 2002. Utflödet domineras helt av återvinning. Utflöde i form av emissioner och till avfall är försumbart. 3. Emissionen visas inom parentesen genom beräknad årlig mängd blyförening via korrosion av metalliskt bly med korrosionshastigheten 1 % per år. 4. Uppgift gällande 2005 (Hjortenkrans med flera 2006b) 10

5. Här ingår emissioner från bensin, skorstenskragar, ammunition 3, sänken 3, Falu rödfärg, biltvätt, fyrverkerier, bromsbelägg, asfalt, och däck 6. Det är stora osäkerheter i siffrorna. Baserat på en askhalt 220 g Pb/ton avfall (Personlig kommunikation Anna Karlsson, Vattenfall) och förbränd mängd avfall i Högdalen. 3.2.2 Kadmium Kadmium-lagret har minskat markant från ca 120 ton till ca 80 ton. Den största minskningen återfinns för slutna batterier (-20 ton) och öppna batterier (-10 ton). Dessa användningsområden motsvarar 30 av 40 tons minskning och bedöms vara baserade på ett tillförlitligt beräkningsunderlag, det vill säga större delen av lagrets beräknade minskning bedöms innehålla en relativt liten osäkerhet. Inflödet av Cd har minskat från ca 8800 kg/år till 2200 kg/år för tidsperioden 1995 till 2003. Minskningen beror till största del på en kraftig nedgång i användningen av slutna batterier (fram för allt NiCd-batterier som kan användas i t.ex. i sladdlösa verktyg och apparater). Beräkningen av inflödets minskning bedöms innehålla relativt liten osäkerhet. Utflödet 2003 i form av emissioner från Cd-användning bedöms vara i samma storleksordning som 1995 (kända emissioner 20-24 kg). Bilvård utgjorde fortfarande en betydande källa med ca 6-10 kg Cd/år (uppgift från 1998/99). Trafik beräknades bidra med ca 7 kg/år 2002. För konstnärsfärger beräknades emissionerna vara ca 4 kg för 1998/99 och det finns klara indikationer på att de därefter har minskat. Trädgårdsgödsel beräknades motsvara ca 0.5 kg Cd/år för år 2003 jämfört med 1-2 kg för 1995, vilket förklaras av lägre halter Cd i handelsgödseln 2003. För detergenter beräknades bidraget vara < 0.9 kg/år för 1995 och ca 2 kg/år för 2003 och förmodligen speglar det inte en reell skillnad utan osäkerheter i beräkningarna. Emissioner av Cd som förorening i zink (Zn) är svårberäknade och innehåller stor osäkerhet. Det är dock enligt Bergbäck med flera (2006) rimligt att anta att emissionen fortfarande är 0.01-10 kg/år för 2003, vilket gör att Zn-lagret kan vara en av de större källorna till Cd och därför bör kunskapen förbättras inom det området. Cd i stabilisatorer, som pigment i plast och i kadmierade produkter har beräknats enligt en beräkningsmodell med antaganden om en minskning av förrådet med 3 % per år. Uppgifterna om dessa gruppers utflöde finns med i Tabell 2 och innehåller en mycket stor osäkerhet, samtidigt som storleksordningen på de använda mängderna visar hur viktiga dessa stora användningsområden är i en diskussion om framtida Cd-flöden. Det beräknade utflödet i form av avfall har minskat från 1995 års ca 4000 kg/år till ca 2000 kg/år. Beräkningarna är dock osäkra på grund av svårigheterna att uppskatta metallhalterna i avfallet och det går inte att med säkerhet säga att mängden Cd i avfall reellt har minskat sedan 1995. Huvuddelen av batterierna går till återvinning, mängderna som samlas in överstiger försålda mängder enligt statistiken för Sverige (Batteriinsamlingen 2007). 11

Tabell 2. Inflöde (kg/år), lager (kg) och utflöde (kg/år) av Cd i Stockholm för år 1995 och 2003. Data för 1995 från Sörme med flera 2001a, Sörme med flera 2001b, Bergbäck med flera, 2001. Data för 2003 från Bergbäck med flera 2006, se text. - betyder ej relevant,? betyder kunskap saknas, F betyder försumbart, P betyder potentiell. Här likställs Stockholms utflöde genom spillvatten med Henriksdals reningsverk. Cd-källa från Inflöde (kg/år) Lager (kg) Utflöde (kg/år) produkt eller verksamhet 1995 2003 1995 2003 1995 2003 Batterier slutna 6400 1 500 30 000 10 000 1 200 Batterier öppna 1600 560 16 000 6 000 1 200 Elbilsbatterier 130 2 700 570 Stabilisatorer 160 F 30 000 24 000 P 1 000 1 Pigment plast 80 F 10 000 8 000 P 200 1 Pigment? 2.7???? glas/keramik Ytbehandling 160 0.7 10 000 8 000 P 200 1 Föroreningar i? 20 000 20 000 0.01-10 0.01-10 Zink Legeringar 400 3 000 1000 P Konstnärsfärg? - 1-3 4 2 Tvätt o rengöring 2 5a - <0.9 2 4a Trädgårdsgödsel 0.5 1-2 0.5 Trafik 5-8 (fordon) 7 4b 2 (asfalt) Fordonstvätt - 11 6-10 3 Bilverkstäder? -? Värtaverket - 20 4c Högdalenverket 0.07 5 Föda 3-10 6 3 6 Dricksvatten 0.5-0.5 Totalt Ca 8 800 Ca 2 200 Ca 120 000 Ca 80 000 Ca 4 000 Ca 5000 Emissioner 20-26+?? 20-24+?? 7 Avfall Ca 4 000 Ca 2 000 Återvinning Ca 3 000 1. Huvudsakligen avfall men potentiella emissioner är inkluderade 2. Konstnärfärgers emission beräknades vara 4 kg. Uppgifterna baseras på beräkningar för Henriksdal 1998 och 1999 och har räknats ut för hela Stockholm baserat på att Henriksdal utgör ca 75 % av Stockholms vattens upptagningsområde. 3. Fordonstvättarnas emissioner beräknades vara 6-10 kg. Uppgifterna baseras på beräkningar för Henriksdal 1998 och 1999 och har räknats ut för hela Stockholm baserat på att Henriksdal utgör ca 75 % av Stockholms vattens upptagningsområde. 4. Avser 2002 (a: referensen är Wall 2002. Det är förmodligen ingen reell minskning från 1995 utan speglar siffrornas osäkerhet ) (b: Kapitel 5.2 i Bergbäck med flera 2006) (c: Går till avfall, källa: Naturvårdsverket KUR 2005) 5. 0.07 kg avser Högdalens utsläpp av Cd till Luft. Utflödet via avfall som förbränns vid Högdalen är beräknat till ca 2000 kg för 2003, se vidare från Bergbäck med flera 2006. 6. Beräkningarna för 1995 inkluderar dels födans bidrag (baserat på dagligt intag på 10 µg/pochd) och dels dricksvattens bidrag (25 µg/pochd). Vid beräkningarna för 2003 gjordes födoberäkningarna om med flera troliga exponeringsfaktorer för dagligt intag och approximerades till 3 kg. Dricksvatten exkluderades från födan och redovisas separat. Minskningen visar därför inte en reell minskning mellan 1995 och 2003. 7. Emissionerna 2003 inkluderar konstnärsfärg, tvätt och rengöringsmedel, trädgårdsgödsel, trafik, fordonstvätt, utsläpp till luft från Högdalenverket. 12

3.2.3 Kvicksilver Lagrets storlek har minskat för Hg från ca 6700 kg till ca 5000 kg under tidsperioden. Amalgamanvändning, batterier och termometrar står för stora minskningar av förrådets storlek. Amalgam står för ca 70 % av lagrets storlek. En ökning av Hg i elinstallationer och elektronik bedöms inte vara någon reell ökning utan speglar uppgifter med mycket stora osäkerheter, men lagret för den här produktgruppen kan konstateras vara stort. Lagret av ljuskällor har också ökat under tidsperioden. Inflödet av Hg har också minskat markant från 1995 års ca 470 kg/år till ca 33 kg/år för 2002. Amalgamanvändningen och användningen av knappcellsbatterier med Hg har för båda minskat med över 90 %. Kvicksilver används alltjämnt i olika ljuskällor och framför allt i lågenergilampor och det ger nu den största andelen till inflödet (14 av 33 kg/år). Användningen är tillåten på grund av undantag i lagstiftningen för att gynna energibesparande ljuskällor (40 KIFS 1998:8, se Bilaga 1 i denna rapport). Utflödet i form av emissioner 2002 bedöms vara i samma storleksordning som 1995 eller större än 1995. I Tabell 3 har bidraget från amalgam, tandläkare, föda, Värtaverket, Hässelbyverket, Högdalenverket och den del av krematoriernas bidrag, som går till luft, summerats till ca 27 kg/år för 2002. För 1995 var den totala emissionen till miljön ca 11-16 kg. I 2002 års beräkningar har dock fler poster kunnat kvantifieras, vilket ger en mer heltäckande bild av utflödet, även om den innehåller stora osäkerheter. Tandläkare, vilket i det här sammanhanget betyder emissioner från tandläkarpraktiker via avloppssystemet och dåligt fungerande amalgamavskiljare, har ett uppskattat utflöde på ca 6.5 kg/år. Detta är en första grov uppskattning, som innehåller en stor osäkerhet. Beräkningarna av amalgamets inflöde, förråd och utflöde är väl underbyggda, men innehåller trots detta en relativt stor osäkerhet. Det är samma osäkerhet som angavs i Lohm med flera (1997). Dessa siffror tyder på att det inte skett någon minskning av de totala emissionerna till miljön, trots att lager och inflöde tydligt minskat. Det är en viktig iakttagelse vid bedömningen av fortsatta åtgärder för Hg, men man kan dock ändå konstatera att halterna Hg i avloppsslam har sänkts under tidsperioden. Utflödet i form av avfall har minskat från 1995 års beräknade ca 700 kg/år till beräknade ca 160 kg/år. Beräkningarna är dock osäkra och måste ses mer som storleksordningar. Batterierna ska samlas in och tas om hand för framtida omhändertagande och mängderna som samlas in överstiger försålda mängder enligt statiken för Sverige (Batteriinsamlingen 2007). Hur stor andel av ljuskällorna som samlas in är inte känt och sannolikt återfinns en stor del i det avfall som går till förbränning. Elinstallationer har också antagits gå till avfall. 13

Tabell 3. Inflöde (kg/år), lager (kg) och utflöde (kg/år) av Hg i Stockholm för år 1995 och 2002. Data för 1995 från Sörme med flera 2001a, Sörme med flera 2001b, Bergbäck med flera, 2001. Data för 2002 från Sörme 2006b, se text. - betyder ej relevant,? betyder kunskap saknas, F betyder försumbart, P betyder potentiell. Hg-källa från produkt eller verksamhet Inflöde (kg/år) Lager (kg) Utflöde (kg/år) 1995 2002 1995 2002 1995 2002 Amalgam 230 13 4900 3400 11-16 12 Rörsediment?????? Tandläkare - - - -? 6,5 Föda 2 1 1 1 - - 2 1 1 1 Elinstallationer 3 2 F 1000 2 1100 2 F 2 28 Bilar? F? 100? 2 Ljuskällor neonrör lysrör lågenergilampor 30 1 4 9 Batterier 200 5 330 20 F 5 Elektronik 2? 2 110 F 2? Termometrar 0 0 400 200 F? Krematorier?? - -? 33 3 Värtaverket?? - -? 4 4 Hässelbyverket?? - -? 1 4 Högdalenverket?? - -? 1 5 Totalt Varav Emissioner Avfall 70 10 20 50 Ca 470 Ca 33 Ca 6700 Ca 5000 Ca 700? 11-16+? 6 700 8 0,4 4 9 Ca 200 26+? 7 160 9 1. Minskningen mellan 1995 och 2002 behöver inte vara en minskning utan det speglar siffrans osäkerhet 2. 1995 redovisades elinstallationer och elektronik som en post som tillsammans hade ett inflöde av 3 kg, ett förråd på 1000 kg och utflödet uppskattades inte. Ökningen mellan 1995 och 2002 är troligen ingen ökning utan det speglar siffrans osäkerhet. 3. Från krematorier är utflödet1.2 kg i emission till luft och 32 kg till avfall. 4. Från anläggningarna Värtaverket och Hässelbyverket avses emissioner av Hg till luft. 5. 1 kg avser Högdalens utsläpp av Hg till Luft. Utflödet via avfall som förbränns vid Högdalen är beräknat till ca 100 kg för 2002, se vidare underlagsrapporten. 6. 1995 var endast amalgam kvantifierad som emission. 7. Emissioner 2002 inkluderar amalgam, tandläkare, krematorier (1,2 kg, se Tabell 5.14 i Sörme 2006b), Värtaverket, Hässelbyverket och Högdalenverket. 8. 1995 halt i hushållsavfall 2 g/ton och industriavfall 0,5 g/ton. Här ingår hushålls- och industriavfall. 9. 2002 halt i hushållsavfall och industriavfall 0,25 Hg g/ton. Här ingår utflöde i form av avfall från krematorier, elinstallationer, samt avfall som förbränns i Högdalenverket. 3.3 Flöden och lager 1995 och 2002/2003 Sammanställningen av flöden och lager för Pb, Cd och Hg som presenteras här syftar till att ge underlag för en diskussion om trender från 1995 och framåt. I följande kapitel diskuteras trender för lager och flöden kopplat till användning och industriella anläggningar, flöden via metallinnehållet i maten vi äter (födan), deposition, avfall och avloppsrening. 14

3.3.1 Lager Det totala lagret för alla tre metallerna har minskat 20-30%, vilket åskådliggörs i Figur 4. 140000 120000 100000 80000 60000 1995 2002/3 40000 20000 0 Pb Cd Hg Figur 4. Lager 1995 och 2002 eller 2003 för Pb (ton), Cd och Hg (kg). 3.3.2 Inflöde Inflödet har under tidsperioden 1995 till 2002/2003 minskat mycket kraftigt för Cd (75%) och Hg (93%), medan dock Pb uppvisar en liten ökning, se Figur 5. Inflödet beräknat som andel av förrådet visar att Pb ökat från 3% till 5% och Cd och Hg minskat från 7% till 3% respektive 1%. Relativt sett har således inflödet av Cd och Hg minskat mer än förrådet. Ökningen för Pb ifrågasätts eftersom det finns stora osäkerheter i uppgifterna om telekabel och batterier. Det är dock så att försäljningen, enligt Batteriinsamlingen (2007) av blybatterier har varierat och 1997 rapporterades den vara 27000 ton/år och 1999 så mycket som 57000 ton/år för hela Sverige. Åren därefter har försäljningen legat på ca 40000 ton/år för Sverige. Det är inte orimligt att en jämförelse mellan totala Pb-inflödet 1995 och 2002 speglar en ökning. 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 1995 2002/3 3000 2000 1000 0 Pb Cd Hg Figur 5. Inflöde 1995 och 2002 eller 2003 för Pb (ton/år), Cd och Hg (kg/år). Observera att Hg för 1995 var ca 470 kg respektive ca 33 kg för 2002. 3.3.3 Utflöde - Emissioner Metallanvändning Utflödet för Pb, Cd och Hg, bortsett avfall, från metallanvändningen i varor är inte entydig för de tre metallerna. Det totala utflödet för Pb, har minskat från 12 ton (1995) till 6 ton (2002). Om ammunition och sänken räknas om till en max spridning på 1 % (40 ton) blir utflödet 2.4 ton/år för 2002 (se 3.2.1). Det är endast för Pb (bensin-bly, ammunition, sänken och 15

bromsbelägg) det går att säga att emissionerna till miljön har minskat. För Cd och Hg bedöms utflödet vara i samma storleksordning som 1995, trots minskningarna i inflöde och förråd. För kvicksilver är summan till och med högre, men det går inte att säga att det beror på ökade emissioner. Det är troligare att förklaringen ligger i att fler källor har kvantifierats. Industriella anläggningar Flöden från de industriella anläggningarna i Stockholm är små, men för Hg utgör utsläpp till luft från Värtaverket, Hässelbyverket, Högdalen samt krematorierna i staden över 6 kg av totalt beräknade 27 kg i emissioner till miljön, se Tabell 3. För 2002/2003 rapporterar Värtaverket ca 20 kg Cd (till avfall) och även ca 60 kg Pb (till spillvatten och recipient). Högdalenverket har också redovisat 0.07 kg Cd till luft för 2003. Golvsskurvatten från mindre industrier och verkstäder har i vissa fall höga halter av metaller (gäller både Pb och Cd) (Lagerkvist, 2004). De totala mängderna är inte kvantifierade, men åtgärder undersöks nu av Stockholm Vatten 3. 3.3.4 Övriga flöden Flödet via födan Födans bidrag till avloppsslammets metallinnehåll har beräknats på nytt för Cd 2003, genom att en ny litteraturstudie och en ny kostvanestudie användes (Bergbäck med flera 2006), se Tabell 2. Resultatet visar en minskning från ca 10 kg till ca 3 kg. Dricksvattennätets bidrag 2003 anges separat till ca 0.5 kg, enligt en grov uppskattning. Olika beräkningsunderlag för de jämförda åren har använts och en slutsats är att 2003 har en mer väl underbyggd beräkning, än 1995 års. Ett bidrag på 3 kg Cd från födan visar därför ett troligare resultat, men kanske inte en minskning jämfört med 1995, eftersom den beräkningen förmodligen var en överskattning. För Pb har föda inte undersökts 2002 och för 1995 uppgavs födans del vara ca 50 kg, se Figur 1. För Hg visar uppdateringen 2002 att metallinnehållet från födan är i samma storleksordning som 1995, dvs. ca 1 kg, se Tabell 3. Deposition Johansson och Burman (2006) har gjort mätningar av halter och deposition av 12 metaller i Stockholm 2003/2004. Bly visar en påtaglig sänkning av halten i luften, från 9.1 ng/m 3 vid mätningarna 1995/1996 till 3.4 ng/m 3, vilket troligen kan kopplas till minskade halter av Pb i bromsbelägg. Även för Cd-halterna uppmättes en viss minskning. Många mätvärden var dock under detektionsgräns. För Hg noteras ingen förändring. Även för de nederbördsviktade mätningarna hade Pb-halten minskat under tidsperioden, medan den för Cd inte hade förändrats. De nya mätningarna visar att den totala depositionen (våt- och torrdeposition) har sjunkit markant jämfört med 1995/1996. Det var en särkilt tydlig sänkning för Pb från ca 400 kg/år för 1995/96 till 173 kg/år för 2003/2004. För Cd var den totala depositionen 14 kg/år 1995/1996 (annorlunda beräknat än uppgifterna i Figur 2) och 11 kg/år 2003/2004. Kvicksilver hade en total deposition på 2.2 kg/år 2003/2004, men ingen jämförbar uppgift finns för 1995. Enligt Johansson och Burman (2006) är trafiken en tydlig källa till Pb som dock har minskat i betydelse. Frågetecken reses kring lokala källor för Hg, men med utgångspunkt i Sörme 3 Personlig kommunikation med Ragnar Lagerkvist, Stockholm Vatten. 16

(2006) kan konstateras att krematorier och de stora förbränningsanläggningarna i staden emitterar ca 6 kg till luft, se ovan. Globalt sett är förbränning av kol största källan. Avfall Uppskattningar baserade på askans metallinnehåll och avfallsmängder i Högdalenverket ger en minskning jämfört med 1995 och mängderna visas i diagrammet i Figur 6. Observera att det är mycket osäkra siffror som behöver bättre underbyggas för att kunna bli tillförlitliga. En av anledningarna till osäkerhet är kunskapsluckan för avfallets och askans metallinnehåll. Kunskapen har inte förbättrats sedan 1995. Vid studierna för 1995 användes underlagsmaterial baserat dels på halter i avfall och dels på askhalter (Bergbäck 1998). För 2002/3 har uppskattningarna baserats på askhalter, vilket Bergbäck (1998) indikerar ger mindre risk för överskattningar. Halterna visar dock stora variationer både inom år och mellan år, vilket särskilt gäller Pb och Cd. I Figur 7 a och b visas den stora variationen för Pb och Cd mellan år, som Vattenfall Värme har uppmätt vid sin anläggning i Uppsala (Anna Karlsson 4 ). Här går det inte att se någon minskande trend från 1995 till 2003. För Hg är det dock en tydligt sjunkande trend vid förbränningsanläggningen i Uppsala och det är endast för Hg beräkningarna av utflödet via avfall visar en reell sänkning för 2003. 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1995 2002/3 1500 1000 500 0 Pb Cd Hg Figur 6. Beräknat utflöde till avfall 1995 och 2002 eller 2003 för Pb (ton/år), Cd och Hg (kg/år). Beräkningar baserade på avfallshalter (1995) och askhalt( 2002/3 ) och förbränd mängd avfall i Högdalenverket. Bly i avfall Kadmium i avfall 800 8 700 7 600 6 500 5 g/ton avfall 400 g/ton avfall 4 300 3 200 2 100 1 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Figur 7 a och 7b. Bly respektive Cd i avfall vid avfallsförbränningsanläggingen Vattenfall Värme Uppsala under perioden 1988-2005. Beräkning baserad på askhalter. Uppgifter från Uppsala, Vattenfall Värme, Anna Karlsson. 4 Personlig kommunikation med Anna Karlsson, Vattenfall Värme AB. 17

Avloppsslam Avloppsslammets innehåll av Pb, Cd och Hg hade 2003 minskat ungefär till hälften mot vad det var 1995, se Tabell 4 och Figur 8. Mätningarna visar att Pb gått från 1350 kg/år till 576 kg/år, Cd från 39 kg/år till 22 kg/år och Hg från 48 kg/år till 27 kg/år. Halterna i slammet tyder på att åtgärder har gett effekt även om det inte går att se samma minskningar för de beräknade emissionerna av Cd och Hg. För Cd är det ett observandum att inte beräknade emissionerna minskar, som pekar på att det är fortsatt viktigt att arbeta med åtgärder. För Hg som har den huvudsakliga emissionen till slam från amalgam går de ej att förvänta sig en snabbare minskning av emissionerna från denna källa än den naturliga minskningen hos befolkningen (se vidare 3.4.2 framtida utveckling av flöden). Den minskning som kan ses går att koppla ihop med Hg-sanering av rörsediment som utförts 1998-2004 (Wistrand 2007). Tabell 4. Metallmängder i slammet från Henriksdal, Brommas och Louddens Avloppsreningsverk 1995-2006 (Stockholm Vatten 2007 5 ). Pb Cd Hg Slammängd (kg/år) (kg/år) (kg/år) (ton TS/år) 1995 1350 39 48 20100 1996 1170 31 78 19600 1997 1070 35 46 19300 1998 860 32 36 19200 1999 920 30 36 19800 2000 900 27 31 20000 2001 860 27 30 21200 2002 750 23 27 20400 2003 580 22 27 19600 2004 560 21 24 20300 2005 570 22 20 21000 2006 660 23 18 21800 Pb-mängd i slam Cd-mängd i slam Hg-mängd i slam 1600 45 90 1400 40 80 1200 35 70 Kg/år 1000 800 600 Pb Kg/år 30 25 20 15 Cd Kg/år 60 50 40 30 Hg 400 10 20 200 5 10 0 0 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Figur 8. Mängd Pb, Cd och Hg i avloppsslam (kg/år) under perioden 1995-2006 (Stockholm Vatten 2007 4 ). 5 Källa till uppgifterna är Stockholm Vatten, via Agneta Bergström. Personlig kommunikation. 18

3.4 Framtida utveckling 3.4.1 Lager Avslutningsvis förs en diskussion om framtida flöden och lager. Det här ska ses som en diskussion om vad nuvarande kunskap kan innebära för framtiden utan att ge några exakta svar. Några sådana modeller eller scenarios finns inte att tillgå, utan syftet är att ge några tidsramar och peka på eventuella tendenser för vad som ses som de stora framtida delarna i lager och flöden för Pb, Cd och Hg. Frågan för framtiden kan i princip förenklas till frågan om hur länge Pb, Cd och Hg kommer att finnas i Stockholms teknosfär. Bedömning av lagrets livslängd kan diskuteras utifrån modeller om åldrande och livslängd, det vill säga hur snabbt till ett exempel ett bromsbelägg förslits eller blymantlad kabel i marken byts ut eller hur länge en lågenergilampa används. För avklingning beroende av förrådets storlek, rekommenderar Voet (2002) en statisk modell, särskilt lämplig för korrosion eller läckage. För avklingning beroende av förrådets åldrande, bör enligt samma källa en dynamisk modell användas. I de fall avklingningen kan antas bli påverkad av ny lagstiftning, modenycker eller oförutsägbara frivilliga minskningar har inte någon siffra kunnat sättas för det framtida lagret. Då har istället minskande använts, som uttryck för att det inte går att säga hur stor minskningen är, men att det är en förväntad minskning. För att diskutera Pb-lagrets utveckling har ett framtidsscenario fram till 2030 gjorts för de användningsområden, som bygger upp Stockholms Pb-lager, se Tabell 5 och Bilaga 2. Tabell 5. Blylagrets (ton Pb) utveckling 1995 2030 i Stockholm 1995 2003 2010 2020 2030 Kraftkabel 22000 21000 21000 20800 20600 Neonkabel 24 22 2 1 1 Telekabel 8900 2300 2100 2000 1800 Blyfogade rör byggnader 7300 6800 6300 5700 5100 Blyfogade rör VA 2000 2000 2000 Minskande Minskande Blyfogade gasledningar 120 120 120 Minskande Minskande Batterier total 7750 6000 6000 6000 6000 Blykölar 1100 1100 1100 1100 1100 Skorstenskragar 630 630 470 370 260 Kristallglas 970 970 970 Minskande Minskande PVC 590 450 295 100 10 Elektronik och Elektriska 600 620 Minskande Minskande Minskande produkter Strålskydd 220 220 220 220 220 Balansvikter 30 30 Minskande Minskande Minskande Pigment Blymönja broar 28 28 28 Minskande Minskande Pigment Falu Rödfärg 4 4 4 4 4 Totalt (avrundat) 52 000 42 000 41 000 32 000+?? * 31 000+?? * * Det som är bedömt som minskande är inte inräknat i det totala. Följande tendenser för bly kan ses. Batterier kommer förmodligen vara den dominerande blyprodukten även i framtiden. Den historiska användningen av blymantlade kablar och blyfogade rör medför att lagret kommer att fortsätta vara stort, i storleksordningen 25000-19

30000 ton, under lång tid. Blykölar och skorstenskragar har också långa livslängder och kommer att finnas kvar. Blylagret för elektronik och elektriska produkter kommer så småningom att minska genom reglering via EU-direktivet, RoHS (se Bilaga 1 denna rapport) och korta livslängder för produkter i användning gör att en minskning fås inom en nära framtid. Blyinnehållet i kristallglas, plast, färg (utom Falu rödfärg) kommer att sjunka. Lika stort lager av strålskydd är en trolig framtidsutsikt, men för balansvikter kommer en minskning ske till följd att balansvikter omfattas av ELV-direktivet (se Bilaga 1 i denna rapport). Ovanstående resonemang stöds till stora delar av Kemikalieinspektionens Utredningen Bly i varor Ett regeringsuppdrag (KEMI 2007a), som utreder effekter av ett nationellt förbud mot bly. Diskussionen kring avklingningsmodeller förs också i Bergbäck med flera (2006) och där används en statisk modell för att skissera ett framtidscenario för Cd-lagrets minskning fram till år 2030 se Tabell 6. Tabell 6. Kadmiumlagrets (ton Cd) utveckling 1995 2030 i Stockholm 1995 2003 2010 2020 2030 Batterier, slutna 30 10 5 1 1 Batterier, öppna 16 6 5 5 5 Stabilisatorer 30 24 19 14 10 Pigment 10 8 6 5 3 Ytbehandling 10 8 6 5 3 Legeringar 3 1 1 1 1 Förorening i zink 20 20 20 20 20 Totalt (avrundat) 120 80 60 50 40 Här antas att användning av slutna Cd-batterier fortsätter att minska ner till en låg nivå medan dagens konsumtion av öppna batterier består. För stabilisatorer, pigment och ytbehandling har en 3 % avklingning per år använts som beräkningsmodell. Användning av Cd i legeringar bedöms vara konstant i framtiden liksom den mängd zink som används i Stockholm. Dessa antaganden kan naturligtvis ifrågasättas men de är gjorda utifrån dagens tendenser. Även om siffrorna är osäkra så framgår den alltmer ökande betydelsen av Cd som förorening i zink tydligt. Framtidens kadmiumproblem kan till stor del vara relaterade till samhällets zinkanvändning. För Hg är det framtida lagret knutet till amalgamanvändningen hos befolkningen. Tillförseln till lagret är liten, men lagret är stort och kommer att vara så under flera decennier framåt (se 3.4.2). Elinstallationer är den näst största posten i Hg-lagret. Den kommer inte att öka, eftersom regleringar och begränsningar nu finns genom EU-direktivet RoHS (11a, 11b, 11c SFS 1998:944 se Bilaga 1 denna rapport). Övrig elektronik och elektriska tillämpningar kommer också att minska genom nämnda reglering. Ljuskällor kommer att vara en av de större posterna även i framtiden, särskilt sett med nuvarande undantag från att omfattas av begränsning enligt EU-direktivet RoHS (40 KIFS 1998:8, se Bilaga 1 denna rapport). 3.4.2 Flöden Vilka användningsområden ger flöden till miljön i framtiden? För Pb dominerar den metalliska användningen helt idag och kommer att göra så även framgent. Via korrosion sker en omvandling till blyföreningar vilket kan ge en ökad biotillgänglighet. Framtida miljörisker 20

är beroende av i vilken grad korrosionen sker och hur blyjoner kan transporteras och tas upp av olika organismer. En stor del av Stockholms blylager återfinns i relativt skyddad miljö (kablar, batterier). Ammunition kommer troligen att vara ett fortsatt viktigt område, även om användningen avtar ytterligare och sker på säkra platser. Använd mängd per år ackumuleras och korrosion sker från den totala mängden, dvs. påverkan från en kula eller ett hagel kan påverka för många år framåt. Användningen av sänken kommer i framtiden förmodligen ytterligare att diskuteras intensivt med tanke på att det fortfarande är stora mängder som sprids till miljön och emissionsberäkningarna kommer att behöva förbättras. Batteriernas stora flöden bedöms innebära mindre risker för miljön. KEMI (2007a) anger inför förslaget om ett nationellt Pb-förbud att minskad användning är prioriterad för följande användningsområden som ännu så länge inte omfattas av några begränsningsregler: batterier, sänken, vissa konsumentprodukter och flygbensin är prioriterade för begränsningar. Får dessa regler genomslag, så kommer inflödet för bly att börja minska och miljöriskerna förskjutas emot avfallsledet och omhändertagande av gamla produkter. De stora volymerna som finns i omlopp för kabel och den långsamma takten för utbyte och upptagning av s.k. död kabel gör att flödena till avfall och återvinning kommer att finnas kvar för framtiden. Emissioner från bromsbelägg minskar redan nu kraftigt (Hjortenkrans med flera, 2006) till följd av ELVdirektivet (2000/53/EG i SFS 2003:208 om förbud mot vissa metaller i bilar) och även biltvättar kommer att minska emissionen genom detta direktiv. Golvsskurvatten från industrier och verkstäder har i vissa fall höga halter av bland annat Pb (Lagerkvist, 2004), men förmodligen kommer de framtida emissionerna att minska genom Stockholm Vattens krav. 6 Sörme (2003) för en diskussion om avklingande eller ökande Cd-emissioner från staden och vad det innebär för slamkvaliteten med ett tidsspann 1995 till 2049. För föda antas en ökning kopplad till befolkningsökningen, för konstnärsfärger antas en minskning om 30 % var femte år, biltvättar antas utifrån Naturvårdsverkets rekommendationer för 2010 minska Cdutsläppen med 70%. Andra Cd-emissioner antas minska med 1 % per år. Den verkliga minskningen av Cd till Henriksdals AVR har skett snabbare än vad det här scenariot predikterat. En teori kan vara att Cd-förbudet påverkar avklingningsförloppet så mycket att ett antagande om statiska förhållanden (som procentuella minskningar/emissionsfaktorer) inte blir rättvisande (jämför med van der Voet 2002). Det som dock framgår av Sörmes (2003) diskussion är att dessa Cd-emissioner kommer att ge upphov till Cd-mängder i slammet under mycket lång tid, sjunkande till 8 kg (Henriksdal) fram till 2049. Att Stockholm Vatten också undersökt och hittat enkla och effektiva reningsutrustningar för Cd i konstnärsfärger pekar på att denna emission kommer att minska till avloppsreningsverken (Weiss, 2006), men dock kvarstår till avfallsledet (i bästa fall som farligt avfall) så länge Cd används i konstnärsfärger. Amalgam ger de dominerande Hg-emissionerna till avloppsslam även i framtiden och minskningar går i samma takt som avklingningen hos befolkningen. Enligt beräkningar finns idag de största mängderna Hg hos den del av befolkningen som nu är mellan 30-60 år (Sörme 2006b). Flöden av Hg från amalgam kan således uppskattningsvis förväntas så länge dagens 30-åringar lever 7, dvs. uppskattningsvis ca 50 år. En amalgamfyllning har en livslängd på ca 40 år, vilket gör att en andel kan komma behöva bytas tidigare och ge en snabbare avveckling av den totala amalgamanvändningen. Stockholm Vatten har konstaterat att en del avskiljare hos tandläkarna är felinstallerade eller fungerar dåligt (Johansson 2004), vilket bör 6 Projekt för att utvärdera sedimentation av golvsskurvatten pågår i Stockholm Vattens regi. Personlig kommunikation med Ragnar Lagerkvist, Stockholm Vatten 7 I Bergbäck (2004) respektive Sörme (2006b) förs resonemanget kring den del av befolkningen som 2001 var 25-60. Ovan har en korrigering gjorts för de 6 år som gått sedan beräkningarna gällde. 21

uppmärksammas i arbetet med framtida flöden. Stockholm Vattens 8 arbete (Wistrand 2007) med sanering av rörsediment har redan minskat Hg-flödena från tandläkare och gamla rörsediment, men det finns fortfarande tandläkare och laboratorier som inte har åtgärdats i Hg-saneringsprojektet. Tillverkningsindustri som har hanterat Hg i nutid eller historiskt är en källa som kan ge stora emissioner vid spolningar av ledningarnas rörsediment. Kvantifiering av bidraget från tandläkarepraktiker och andra anläggningars rörsediment är mycket svår, men är som källa viktig i det framtida Hg-arbetet. KEMI (2004) har utrett ett nationellt Hg-förbud och där konstaterats att den minskning som har skett redan av amalgamanvändningen har skett på frivillig väg. För fortsatt användning föreslås direkta förbud för de flesta användningsområden. Några tillämpningar bör få en tidsfrist innan förbudet börjar gälla (t.ex. vissa analyser och sjukdomsdiagnostik). Beskedet från EU om det kan bli ett nationellt förbud mot Hg dröjer och kommissionen har enligt KEMI (2007b) begärt ytterligare belysning av frågan om förbudet är nödvändigt för skydd av miljö och hälsa. Så länge tekniken för lågenergilampor bibehålls är det viktigt med ett förbättrat omhändertagande uttjänta ljuskällor i avfallsledet. Det gäller även elinstallationernas flöde till avfall. 4. Osäkerhet Källor till osäkerhet i det här materialet finns bland annat i uppgifterna som ligger till grund för substansflödesanalysen och diskuteras genomgående i rapporten. I många fall är siffrorna som anges endast storleksordningar och inga exakta uppgifter. Varje uppgift har även bedömts i sina respektive rapporter (Pb i Sörme 2006 a, Cd i Bergbäck med flera 2006 och Hg i Sörme 2006 b). Vid jämförelserna mellan åren har stor försiktighet iakttagits och hänsyn tagits till osäkerheten. Oftast har det bara varit möjligt att göra jämförelser mellan 2 år (1995 och 2002/2003) och det kan vara ytterligare en källa till osäkerhet och missvisande på grund av variationer mellan åren. Vid diskussionen om framtida lager och flöden kan det inte nog poängteras att det endast är enkla scenarion som presenteras och diskuteras. 5. Slutsatser Även om uppskattade mängder (flöden och lager) av Pb, Cd och Hg i Stockholms teknosfär är osäkra kan följande tendenser urskiljas: Under perioden från 1995 fram till 2002/2003 har lagren för de tre metallerna reducerats med 20-30 %. Inflödet har under samma period minskat mycket kraftigt för Cd och Hg. För Pb är inflödet fortfarande stort och har ev. ökat något, men här dominerar blybatterier helt som senare kommer att återvinnas. Utflödet i form av emissioner har minskat något för Pb. Användningen av metalliskt bly i ammunition och sänken har mer än halverats. För Cd och Hg återfinns ingen minskning av beräknade emissioner. Utflödet från lagret via avfall har minskat för Hg. Utvecklingen per metall under den senaste knappa tioårsperioden kan kortfattat beskrivas så här: 8 Personlig kommunikation med Bernt Wistrand, Stockholm Vatten 22

Bly Lagret har minskat från i storleksordningen ca 52 000 ton till ca 40 000 ton. Inflödet är i samma storleksordning som 1995, dvs. ca 1800 ton/år, och domineras av batterier som senare går till återvinning. Jämfört med 1995 är nu inflödet noll även för neonkabel, skorstenskragar och PVC. Utflödet (förutom återvinning) har halverats till ca 6 ton och den största minskningen står ammunition och sänken och till mindre del bensinbly och bromsbelägg 9 för. De huvudsakliga emissionerna för Pb 2002 utgjordes av o biltvättar och Falu rödfärg, mer än 200 kg var i beräknade emissioner o fyrverkerier och asfalt, mer än 100 kg var i beräknade emissioner o bensinbly, bromsbelägg, korrosion av skorstenskragar, ammunition, sänken och däck, mindre än 100 kg var i beräknade emissioner Stora mängder Pb av okänt ursprung beräknas fortfarande gå till avfallsförbränning. Depositionen bidrog 2003/2004 med 173 kg Pb/år till miljön i Stockholm (Johansson och Burman 2006). Slammets innehåll av Pb har gått från 1350 kg/år till 576 kg/år (Stockholm Vatten 10 2007) Många användningsområden är fortfarande oreglerade i lagstiftningen, men ett nationellt förbud utreds av Naturvårdsverket och KEMI (2007a). Se också Bilaga 1. Kadmium Lagret har minskat markant från i storleksordningen ca 120 ton till ca 80 ton, i huvudsak beroende på minskad användning av slutna batterier. Inflödet har minskat från ca 8.8 ton/år till ca 2.2 ton/år. Utflödet i form av emissioner till miljön bedöms vara i samma storleksordning som 1995, dvs. 20-24 kg kända emissioner 2003. De huvudsakliga emissionerna för Cd 2003 utgjordes av o Bilvård, trafik och konstnärsfärger o Cd-föroreningar i föda och Cd-föroreningar i tvättmedelsdetergenter o Cd-föroreningar i Zink misstänks vara en stor post Stora mängder Cd av okänt ursprung beräknas fortfarande gå till avfallsförbränning. Depositionen bidrog 2003/2004 med 11 kg Cd/år till miljön i Stockholm (Johansson och Burman 2006). Mätningarna visar att slammets innehåll av Cd minskat från 39 kg/år till 22 kg/år (Stockholm Vatten 10 2007). Kadmium-förbudet har funnits sedan 1979, fortfarande finns undantag för användning tex i batterier och konstnärsfärger och i som stabilisator och färgämnen i olika specialtillämpningar. Se också Bilaga 1. Kvicksilver Lagret har minskat från i storleksordningen ca 6.7 ton till ca 5 ton. Inflödet är endast 33 kg, varav 14 kg utgörs av Hg i ljuskällor, såsom lågenergilampor. Utflödet är bättre kartlagt än tidigare och 2002 års beräkningar visar emissioner på 27 kg Hg/år, jämfört med 13-18 kg Hg/år 1995. Huvudsakliga emissioner 2002 av Hg utgjordes av 9 Uppgift från Hjortenkrans med flera 2006b 10 Personlig kommunikation angående tidsserie för metallhalter i slam Agneta Bergström, Stockholm Vatten. 23

o Amalgam från befolkningens tänder och från tandläkare o Hg-föroreningar i Föda o Utsläpp från krematorier och energianläggningarna Värtaverket och Hässelbyverket samt Högdalens avfallsförbränning. Stora mängder Hg beräknas fortfarande gå till avfallsförbränning, men en minskande trend kan ses. Depositionen bidrog 2003/2004 med 2.2 kg Hg/år till miljön i Stockholm (Johansson och Burman 2006). Mätningarna visar att slammets innehåll av Hg minskat från 48 kg/år till 27 kg/år (Stockholm Vatten 10 2007). Ett nationellt förbuds föreslås av KEMI där få tillämpningar undantas. Utreds för närvarande ytterligare efter beslut i EU. Se också Bilaga 1. Vad kan friskrivas från arbetet i Stockholm med källor och åtgärder? Hur ser framtiden ut? Trots en jämförelsevis god kunskap (jämfört med de flesta andra städer i världen) och ett långvarigt åtgärdsarbete går det inte att föreslå en total friskrivning av Pb, Cd och Hg. Slutsatsen kring frågan om friskrivning blir att kunskapsluckorna som diskuterats är för stora. Även i framtiden behöver vi följa hur lagren förändras för att kunna analysera utflöden som negativt kan påverka miljön se Kap.6. Användningen i Sverige av alla tre metallerna skall fasas ut enligt olika politiska beslut. Mest övergripande är miljömålet för Giftfri miljö, sedan finns att stort antal EU direktiv och svenska lagar, som finns sammanställda i Bilaga 1. I KEMI s prioriteringsguide PRIO över ämnen som ska fasas ut är Pb, Cd och Hg betecknade som särskilt farliga metaller, för vilka förekomst räcker för att rekommendera substitution (KEMI 2007c). Därtill kommer utredningar om nationella förbud för Hg (KEMI 2004)och nu även Pb (Bergbäck 2007, KEMI 2007a). Friskrivas som källa kan förhoppningsvis så småningom bensinbly om flygbränsle ej längre undantas (SFS 1985:838 om motorbränslen), blyammunition när lagstifningen får fullt genomslag (SFS 1998:944), bromsbeläggens Pb och Cd-innehåll och balansvikter genom ELV-direktivet för bilar (2000/53/EG i SFS 2003:208 om förbud mot vissa metaller i bilar). För samtliga tre metaller (utom för Hg i ljuskällor) kommer innehållet i elektronik och elektriska produkter så småningom att minska genom strängare lagstiftning (SFS 1998:944). Många andra regleringar diskuteras också för både Hg och Pb. Det som dock kommer att fortsätta vara vikigt ur miljörisksynpunkt blir att kontrollera att flödena hålls fria från Pb, Cd och Hg också i praktiken, det vill säga att både inhemskt producerade och importerade varor klarar de ställda kraven. De ämnen som ersätter vid substitutionen av Pb, Cd och Hg är också angelägna att hitta verktyg för att kontrollera. Även om inflödet upphör helt kommer lagren att vara betydande under flera decennier framöver, vilket bör leda till att utflödet (som emissioner eller avfall) kommer att fortsätta. För Pb handlar det om mycket stora flöden i teknosfären, men en stor del utgörs av metalliskt bly i skyddad miljö där korrosion till blyförening kan förväntas vara liten. Frågetecken finns dock kvar bl.a. kring total mängd kabel med blymantel i marken och mängden kabel som är tagen ur drift, men ej uppgrävd. Trots att inflöde och lager har minskat, är de beräknade Cdoch Hg-emissionerna från olika användningsområden fortfarande i samma storleksordning. Kommer dessa emissioner att minska i framtiden? Ett positivt tecken är att halterna i slam minskar, samt att den största delen av dessa flöden är kartlagd. Beräknade flöden via avfall visar på minskningar, men här är uppskattningarna mycket osäkra. En bättre kontroll kring flöden av återvinning och avfallshantering skulle behöva komplettera den totala bilden för alla tre metallerna. 24

Förutom ovanstående diskussion om nutida och framtida användning finns förorenade områden som kan utgöra sekundära källor för Pb, Cd och Hg. De historiska emissionerna är kvantitativt sett mycket betydande jämfört med nutidens och är naturligtvis helt nödvändiga att analysera vid en miljöriskbedömning. Detta gäller inte minst om framtida klimatförändringar ger nya förutsättningar för frigörelse av metaller från t.ex. mark och sediment. Avgörande ur ett miljöriskperspektiv är hur stor del av dessa historiska, nutida eller framtida flöden som leder till en exponering för olika typer av organismer, inkl. människan. 6. Åtgärder och ansvar För att analysera och åtgärda dagens och framtidens miljörisker med Pb, Cd och Hg i teknosfären behövs arbete både på nationell och på internationell nivå. Här spelar arbete t.ex. inom Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och SCB samt inom EU en stor roll. Vad kan då göras inom Stockholms stad? Lokalt har mycket gjorts för att kartlägga spridningsmönster och halter i miljön av Pb, Cd och Hg. Miljöförvaltningen i Stockholm deltog aktivt i Naturvårdsverkets forskningsprogram Metaller i stad och land under 1995-2001 (NV Rapport, 1994). Grunden i det här arbetet har utgjorts av substansflödesanalyser (SFA) för Pb, Cd och Hg (och tidigare också Cu, Cr, Ni och Zn). Genom uppdaterade SFAstudier har Miljöförvaltningen möjliggjort jämförelser över tid. Stockholm Vatten har inom sitt verksamhetsområde arbetat med källkartläggning och åtgärder. Många åtgärder som har fått synbara effekter har också utförts, t.ex. minskad användning av Cd i konstnärsfärger genom kampanjer mot både konstnärer och försäljare av färger. För att komma vidare behövs en bättre kontroll i avfallsledet, eftersom det ofrånkomligen är där de stora flödena finns i framtiden. Askinnehåll av metaller från avfallsförbränning och slamkvalitet är indikatorer som behövs även i framtiden för att mäta slutpunkter i flödena. Deposition, sediment, grundvatten är också självklara indikatorer i framtidens miljöövervakning. För att kunna fortsätta följa utvecklingen är det viktigt att SFA används som arbetsmetod även i fortsättningen. SFA ger en god/unik helhetsbild och möjlighet till jämförelser av olika källor och användningsområden. Därför föreslås att Miljöförvaltningen i Stockholm utför ytterligare monitoring med hjälp av SFA. Förslag till åtgärder ges också för avfallssektorn och till Stockholm Vatten. Nedan följer utan prioritering förslag per metall. Bly Bevaka KEMIs arbete med ett nationellt förbud för Pb. Bevaka förslaget om förbud mot Pb i ammunition 1 jan 2008 (14b, d, e KIFS 1998:8) o Följ förändringar i användningen av ammunition och sänken både med SFA och tillsyn enligt Miljöbalken. Fortsätt utföra SFA med femårsintervall för att följa förändringar i de stora lagren av kabel, blyfogar, batterier, kölar och elektronik. Följ upp Balansvikter, och utfasning med stöd av ELV-direktivet om uttjänta fordon (2000/53/EG i SFS 2003:208 om förbud mot vissa metaller i bilar). 25

Bevaka nationella undersökningar om metallhalt i avfall samt att övervaka halter i avfall (aska och slagg). Punktkällor o Undersök åtgärder för rening av golvskurvatten från verkstäder och bilvårdsanläggningar. Informera om resultat o Uppmärksamma KEMI på att det är stora skillnader i halter av Pb i däck och bromsbelägg av olika märken. Kadmium Följ upp försäljning och hantering av konstnärsfärg med kadmium. Fortsätt att utföra SFA för att följa användningen av batterier och följa lagrens avveckling av stabilisatorer, pigment och kadmierade ytor. Undersök storleken på Cd-flöden kopplade till Zn-användning i Stockholm. Bevaka nationella undersökningar om metallhalt i avfall. Viktigt att lagret tas om hand på ett korrekt sätt, samt att övervaka halter i avfall (aska och slagg). Informera om resultat o Uppmärksamma KEMI på att det är stora skillnader i halter av kadmium i däck och bromsbelägg. Kvicksilver Fortsätt följa förändringar i amalgamförrådet och emissionerna av Hg från amalgam. Fortsätt arbetet med rörsediment och avskiljare hos Tandläkare och andra verksamhetsutövare som hanterar Hg. Följ upp hantering och flöden av ljuskällor och elinstallationer till avfallsledet. 26

Referenser Batteriinsamlingen, 2007. Information från Batteriinsamlingens hemsida, tillgänglig 2007-02-15. http://www.batteriinsamlingen.se/batteriinsamling/insamling.aspx Bergbäck B. 1998. Metaller i Stockholm Kunskapssammanställning av metallflöden via olika verksamheter i Stockholm. Naturvårdsverket Rapport 4952. Bergbäck B., Johansson K. and Mohlander U., 2001. Urban metal flow - Review and Conclusions. A Case study of Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus/ Volume 1, 3-24. Bergbäck B. & Johansson K., 2002. Metaller i stad och land. Miljöproblem och åtgärdsstrategier. Naturvårdsverket Rapport 5184. Bergbäck B., 2004. Indikatorer för flödet av kvicksilver, kadmium och bly i samhället, Högskolan i Kalmar, Okt 2004. Uppdrag från KemI. Bergbäck B., Hjortenkrans D. & Månsson N., 2006. Kadmium i Stockholm 2003 en substansflödesanalys. Rapport. ISSN 1652-022X Stockholms stad miljöförvaltning. Stockholm. Bergbäck B., 2007. Underlagsrapporter om regeringsuppdraget om bly i ammunition. Naturvårdsverket Rapport 5624. Hjortenkrans D., Bergbäck B. & Häggerud A., 2006 a. Metallemission från trafiken i Stockholm Däck. Rapport. ISSN 1653-9168 Stockholms stad miljöförvaltning. Stockholm. Hjortenkrans D., Bergbäck B. & Häggerud A., 2006 b. Metallemission från trafiken i Stockholm Bromsbelägg. Rapport. ISSN 1653-9168 Stockholms stad miljöförvaltning. Stockholm. Johansson, C., & Burman, L. 2006. Halter och deposition av tungmetaller i Stockholm 2003/2004. ITM-rapport 147.Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms Universitet Johansson. P., 2005. Kontroll av amalgamavskiljare på privatkliniker i Stockholm och Huddinge, 2004. Rapport MI-0505. Stockholm Vatten. Jonsson A., Bergbäck B. & Lindström M., 2002. Phasing out cadmium and lead emissions and sediment loads in an urban area. The Science of the Total Environment 292/1-2, 91-100. KEMI, 2004. Kvicksilver utredning om ett generellt nationellt förbud Rapport från ett regeringsuppdrag. KEMIKALIEINSPEKTIONEN, Rapport 2/04 KEMI, 2007a. Utredningen Bly i varor Ett regeringsuppdrag. OBS! Arbetsmaterial 2007-03-12 KEMI, 2007b. Information om nationellt förbud mot kvicksilver från Kemikalieinspektionens hemsida, tillgänglig 2007-02-15. http:// www.kemi.se Sökväg: Startsida / Frågor i fokus / Kvicksilver KEMI, 2007c. Prioriteringsguiden PRIO. Finns på Kemikalieinspektionens hemsida. http://www.kemi.se, tillgänglig 2007-03-13 Lagerkvist, R., 2004. Golvskurvatten från industrier och verkstäder undersökning av föroreningsinnehåll. Rapport nr 36-2004. Stockholm Vatten 27

Lohm U., Bergbäck B., Hedbrant J., Jonsson A., Svidén J., Sörme L. & Östlund C., 1997. Databasen Stockhome. Flöden och ackumulation av metaller i Stockholms teknosfär. Tema V Rapport 25. Linköpings Universitet. Naturvårdsverket. 2005. KUR. Naturvårdsverkts kemikalieutsläppsregister. (KUR). Naturvårdsverket, Sverige. http:// www.naturvardsverket.se NV Rapport, 1994. Metaller i stad och land kretslopp och kritisk belastning. Naturvårdsverket Rapport 4382.Stockholm. Sörme L., Bergbäck B. & Lohm, U., 2001a. Century perspective of metal use in urban areas - a case study of Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus/ Volume 1, 197-211. Sörme L., Bergbäck B. & Lohm, U., 2001b. Goods in the antroposphere as a metal emission source - a case study of Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus/ Volume 1,213-227. Sörme L. and Lagerkvist, R. 2002. Sources of heavy metals in urban wastewater in Stockholm. Science of the Total Environment 298:131-145. Sörme L., 2003. Urban Heavy Metals Stocks and Flows. PhD Thesis. Department of Water and Environmental Studies, Linköping University Sörme L., 2006a. Bly i Stockholm en substansflödesanalys. Rapport. ISSN 1652-022x Stockholms stad miljöförvaltning. Stockholm Sörme L., 2006b. Kvicksilver i Stockholm en substansflödesanalys. Rapport. 1652-022x Stockholms stad miljöförvaltning. Stockholm Wall E., 2002. Kadmium i hushållsspillvatten. Examensarbete KTH/Stockholm Vatten R nr 9, april 2002 Van der Voet, E., Kleijn R., Huele R., Ishikawa M. & Verkuijlen E., 2002. Predicting future emissions based on characteristics of stocks. Ecological Economics 41. 223-234. Weiss J., 2006. Rening av tvättvatten från konstnärer kadmium. Examensarbete/Rapport Stockholm Vatten. Stockholm. Wistrand B., 2007. Slutrapport till LIP- Kvicksilversanering i Stockholm. Arbetsmaterial. Stockholm Vatten. Stockholm 28

Bilaga 1. Författningar som styr användningen av bly, kadmium och kvicksilver Läsanvisning: Under rubriken till respektive författning nedan är det antingen en kort kursiverad sammanfattning av författaren eller ett utdrag ur författningens rena lagtext. Observera att det oftast är utdrag av de paragrafer som behandlar Pb, Cd eller Hg. Källan för dessa referat är Notisum.se. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara fullständig och kan inte garanteras vara fri från fel jämfört med orginaltexterna i författningarna. Eventuella lagändringar tillkomna efter denna rapports färdigställande måste också beaktas. Miljöbalken (1998:808) innehåller många kapitel (ffa kap 2, 5, 9, 10, 11, 14 och 15) med bestämmelser som på något sätt (direkt eller mer indirekt) påverkar användningen av Pb, Cd och Hg. Förutom Miljöbalken (1998:808) finns det lagar i form av författningar och myndighetsföreskrifter. Nedan redovisas lagar som styr dessa metallers användning i verksamheter, i kemiska produkter, varor och tillämpningar samt i avfallsledet. Det finns också miljökvalitetsnormer för Pb i utomhusluft och för de tre metallerna i fiske- och musselvatten. Därtill finns förordningar och föreskrifter om kosmetiska produkter, livsmedel, leksaker och dricksvatten, samt Minerallagen som styr prospekteringen av Pb och Hg. Dessa har ej redovisats i nedanstående sammanställning. Styr verksamheter Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Förordning (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter Styr användning av kemiska produkter, inklusive Pb, Cd och Hg Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer I bilagan anges vilka kemiska produkter och biotekniska organismer som skall anmälas till produktregistret enligt 10 Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter 1 /Träder i kraft I:2007-01-01/ Denna förordning gäller vid sidan av förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer i fråga om 1. kadmiumämnen, 2. dekabromdifenyleter, 3. klorerade lösningsmedel, 4. kvicksilver, 5. kadmium, kvicksilver, bly, sexvärt krom och andra kemiska produkter i elektriska och elektroniska produkter, 6. tungmetaller i förpackningar, 7. ammunition som innehåller bly, och 8. vissa andra hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter och varor. 29

Förordningen gäller inte kemiska produkter och biotekniska organismer som omfattas av livsmedelslagen (2006:804), läkemedelslagen (1992:859) eller lagen (2006:805) om foder och animaliska produkter. Förordning (2006:1075). Kadmiumämnen 2 Med kadmiumämne avses metallen kadmium eller en kemisk förening vari metallen ingår. 3 Kadmiumämne får inte användas för ytbehandling eller som stabilisator eller som färgämne. Varor som har ytbehandlats med ett kadmiumämne eller som innehåller ett sådant ämne som stabilisator eller som färgämne får inte yrkesmässigt saluföras eller överlåtas. Varorna får inte yrkesmässigt importeras från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. Gödselmedel hänförliga till tulltaxenummer 25.10, 28.09, 28.35, 31.03 och 31.05 som innehåller högre halt kadmium än 100 gram per ton fosfor får inte saluföras eller överlåtas. Kvicksilver 8 Kvicksilver samt kemiska föreningar och beredningar där kvicksilver ingår får inte yrkesmässigt föras ut ur Sverige. 9 Följande varor får inte yrkesmässigt tillverkas eller säljas, om varan innehåller kvicksilver: 1. febertermometrar, 2. andra kvicksilvertermometrar, 3. nivåvakter, tryckvakter, termostater, reläer, elektriska brytare och kontakter för kontinuerlig strömöverföring, och 4. andra mätinstrument än sådana som anges i 1-3. Varorna får inte yrkesmässigt föras in från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen. Varorna får inte yrkesmässigt föras ut ur Sverige. Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om att förbuden även skall gälla i fråga om utrustning där en vara som anges i första stycket 3 ingår som en beståndsdel. 10 Varor som avses i 9 får användas endast om de var i bruk i Sverige före den 1 januari 1995. 11 Om det finns särskilda skäl, får Kemikalieinspektionen meddela föreskrifter om undantag från förbuden enligt 8 eller 9 första och andra stycket samt 10. Om det finns synnerliga skäl, får Kemikalieinspektionen medge i det enskilda fallet dispens från förbud enligt 8-10. Kemiska produkter i elektriska och elektroniska produkter 11 a Oavsett vad som följer av 3, 4, 9 och 11 får kadmium, kvicksilver, bly, sexvärt krom, polybromerade bifenyler eller polybromerade difenyletrar inte ingå i varor som släpps ut på marknaden om varorna är 1. elektriska eller elektroniska produkter som ingår i någon av produktkategorierna 1 7 eller 10 i bilaga 1 till förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, 2. belysningsarmaturer för användning i hushåll, eller 30

3. glödlampor. Förordning (2005:217). 11 b Förbudet i 11 a gäller inte 1. reservdelar avsedda för reparation eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter som släppts ut på marknaden före den 1 juli 2006, 2. produkter som ingår eller som tillverkas och säljs enbart för att ingå som en del av en vara som inte omfattas av 11 a, eller 3. produkter eller delar till produkter som har samband med skydd av väsentliga säkerhetsintressen hos en medlemsstat i Europeiska unionen, vapen, ammunition eller krigsmateriel, om produkterna tillverkats för ett specifikt militärt ändamål. Förordning (2005:217). 11 c Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om maximikoncentrationer och undantag från 11 a, om sådana föreskrifter är förenliga med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Förordning (2005:217). Tungmetaller i förpackningsmaterial 12 Förpackningar och förpackningskomponenter får inte tillverkas, saluföras eller överlåtas om summan av koncentrationerna av bly, kadmium, kvicksilver och sexvärt krom överstiger följande värden: 1. 600 µg/g, 2. 250 µg/g efter den 30 juni 1999, 3. 100 µg/g efter den 30 juni 2001. Beträffande användning av kadmiumämne för ytbehandling eller som stabilisator eller som färgämne finns särskilda bestämmelser i 3 och 4. Första stycket gäller inte förpackningar som varit i bruk före den 31 december 1994. 13 Bestämmelserna i 12 gäller inte förpackningar eller förpackningskomponenter som uteslutande är framställda av sådant blykristallglas som avses i rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas2, senast ändrat genom rådets beslut av den 1 januari 19733. 14 Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet medge dispens från bestämmelserna i 12 och 13, i den utsträckning det behövs för att iaktta de beslut som Europeiska gemenskapernas kommission har fattat enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall. Ammunition som innehåller bly 14 a I denna förordning avses med ammunition: patroner och kulor till skjutvapen, våtmark: ett vegetationstäckt område där vattenytan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna, miljökulfång: en anordning för uppsamling av ammunition som förhindrar att ammunitionen vid användning sprids till skjutvall, mark eller vatten. Förordning (2002:273). 31

14 b /Träder i kraft I:2008-01-01/ Ammunition som innehåller blyhagel får inte användas vid jakt. Förordning (2002:273). 14 c Ammunition som innehåller blyhagel får inte användas 1. vid skytte, 2. vid jakt på våtmarker, eller 3. vid jakt över öppet vatten. Förordning (2005:634). 14 d /Träder i kraft I:2008-01-01/ Ammunition som innehåller blyhagel får inte yrkesmässigt saluföras eller överlåtas. Första stycket gäller inte saluföring eller överlåtelse för yrkesmässig utförsel eller ammunition avsedd för samlarändamål. Förordning (2002:273). 14 e /Träder i kraft I:2008-01-01/ Kulammunition som innehåller bly får inte användas vid jakt eller skytte. Detta gäller inte skytte på skjutbana eller skjutfält om ammunitionen samlas upp i miljökulfång eller tas om hand på annat sätt som är godtagbart från hälso- och miljösynpunkt. För Försvarsmakten och Försvarets materielverk gäller första stycket endast ammunition med en kaliber mindre än 9 millimeter. Förordning (2002:273). 14 f Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 14 b-14 e såvitt avser ammunition för användning vid jakt och från förbudet i 14 c såvitt avser ammunition för användning vid jaktstigsskytte, om det med hänsyn till syftet med eller säkerheten vid användningen inte finns något godtagbart blyfritt ammunitionsalternativ. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 14 c och 14 d såvitt avser ammunition för användning vid skytte i sportskyttegrenarna trap, dubbeltrap och skeet om Internationella sportskyttefederationens regler inte ger utrymme för användande av blyfri ammunition i dessa grenar eller om det annars finns särskilda skäl. Förordning (2003:1190). Vissa andra hälso- och miljöfarliga produkter och varor 20 Avloppsslam för jordbruksändamål får saluhållas och överlåtas endast om metallhalten inte överstiger vad som framgår av följande: Metall mg/kg torrsubstans Bly 100 Kadmium 2 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 2,5 Nickel 50 Zink 800 Om det finns särskilda skäl, får Naturvårdsverket, med iakttagande av Sveriges av riksdagen godkända åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i det enskilda fallet medge dispens från vad som sägs i första och andra stycket. Kemikalieinspektionens författningssamling, KIFS 1998:8, kap 9 32

1 5 Kadmium + Undantag från förbud i Bilaga 2 och 15 15 19 Kvicksilver + Undantag från förbud i Bilaga 3 39 Tungmetaller i förpackningar 40 Förbudet i 11 a förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter skall inte tillämpas avseende följande användningar av bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och polybromerade difenyletrar. 1. Kvicksilver i lågenergilampor upp till 5 mg kvicksilver per lampa. 2. Kvicksilver i lysrör för allmänna ändamål upp till - halosfosfat 10 mg - trifosfat med normal livstid 5 mg - trifosfat med lång livstid 8 mg. 3. Kvicksilver i lysrör för särskilda ändamål. 4. Kvicksilver i andra lampor som inte uttryckligen nämns i denna paragraf. 5. Bly i glas till katodstrålerör, elektroniska komponenter och lysrör. 6. Bly som legeringselement i stål med upp till 0,35 viktprocent bly, legeringselement i aluminium med upp till 0,4 viktprocent bly och som kopparlegering med upp till 4 viktprocent bly. 7. Bly i - lödpunkter med hög smälttemperatur (dvs. blybaserade legeringar som innehåller mer än 85 % bly i vikt räknat), - lödpunkter för servrar, datalagringssystem, inklusive sådana som består av sammankopplade diskar, utrustning för nätinfrastruktur för koppling, signalering, överföring och näthantering för telekommunikationer, - keramiska delar till elektronik (exempelvis piezoelektroniska anordningar). 8. Kadmium och dess föreningar i elektriska kontakter samt kadmiumbeläggningar (kadmiering) förutom användningar som anges i bilaga 15. 9. Sexvärt krom som korrosionsskydd för kylsystem av kolstål i absorptionskylaggregat. 9a. DekaBDE i polymera material. 9b. Bly i lagerskålar och bussningar av blybrons. 11. Bly i kontaktsystem med böjliga stift (compliant pins). 12. Bly som beläggningsmaterial för c-ringar i värmeledande moduler. 13. Bly och kadmium i optiskt glas och filterglas. 14. Bly i lödpunkter med fler än två delar för kopplingen mellan stiften och mikroprocessor-stacken, med en blyhalt över 80 % men under 85 % i vikt räknat. 15. Bly i lödpunkter för elektrisk koppling mellan halvledarskiva och substrat i flip-chip-stackar av integrerade kretsar.) 16. Bly i rörlampor med silikatbelagda rör. 17. Blyhalogenid som lysämne i högintensiva urladdningslampor (HID-lampor) för reprografi. 18. Bly som aktivator i lyspulvret (1 viktprocent bly eller mindre) dels i urladdningslampor som används som sollampor och som innehåller fosforer såsom BSP (BaSi2O5:Pb), dels i speciallampor som används för ljuskopiering, litografi, insektsfällor, fotokemiska processer och härdning och som innehåller fosforer såsom SMS ((Sr,Ba)2MgSi2O7:Pb). 19. Bly i PbBiSn-Hg och PbInSn-Hg i specifika sammansättningarsom huvudamalgam och med PbSn-Hg som tillsatsamalgam i mycket kompakta energisparlampor (ESL). 20. Blyoxid i glas mellan framför- och bakomliggande substrat av platta fluorescerande lampor i bildskärmar med flytande kristaller (LCD). (KIFS 2006:5). Förordning (1985:838) om motorbränslen 1 Bestämmelserna i denna förordning gäller bensin, dieselbränslen och alternativa motorbränslen avsedda för motordrift. Bestämmelser om motorbränslen finns också i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen och i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle. Beteckningarna i denna förordning har samma innebörd som i lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. 33

Bestämmelserna om tillstånd m.m. i 14-21 förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer gäller inte motorbränslen. Förordning (2006:1019). 2 När kvaliteten på motorbränslen skall bestämmas med avseende på de miljöspecifikationer som anges i bilagorna 2 och 3 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen skall de provningsmetoder användas som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG3, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/20034. Förordning (2004:1152). 3 Bensin, som inte omfattas av 1 andra stycket 1, och som är avsedd endast för drift av kolvmotorer i luftfartyg, får tillverkas, saluföras och överlåtas endast om blyhalten i bensinen inte överstiger 0,8 gram bly per liter bensin vid 15 grader Celsius. Förordning (1999:1394). Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen 1 Denna lag syftar till att förebygga att bränsle till motorfordon eller utsläpp av förbrukat bränsle från motorfordon skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön. Innehåller förteckning över miljöklasser för bensin. Ur förteckningen: Krav Miljöklass 1 Miljöklass 1 Miljöklass 2 Motorbensin Alkylatbensin Blyhalt, högst gram 0.005 0.002 0.005 per liter Förordning (2003:208) om förbud mot vissa metaller i bilar 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om förbud mot vissa metaller i bilar och har meddelats med stöd av 5 kap. 8 fordonslagen (2002:574). 2 Material och komponenter i lätta lastbilar och i andra personbilar än EG-typgodkända personbilar som för första gången släpps ut på marknaden efter den 1 juli 2003 får inte innehålla bly, kvicksilver, kadmium eller sexvärt krom utom i de fall som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon2, i dess vid varje tid gällande lydelse. Förordning (1997:645) om batterier Innehåller regler om tillåtna koncentrationer, hantering, insamling och avgifter 1 Syftet med denna förordning är att förhindra utsläpp i miljön av kadmium, kvicksilver och bly från batterier. Med batterier avses även batteripaket och ackumulatorer. 2 Med miljöfarliga batterier avses i denna förordning batterier med mer än 1. 0,0005 viktprocent kvicksilver, 2. 0,025 viktprocent kadmium, eller 3. 0,4 viktprocent bly. Förordning (1999:260). 34

Miljökvalitetsnormer Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft 8 Till skydd för människors hälsa får bly inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 0,5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Innehåller bestämmelser om vattenhalt av metallerna vid musselodling. Styr producentansvar och avfallshantering Avfallsförordning (2001:1063) 1 Denna förordning gäller avfall och avfallets hantering. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller i föreskrifter som meddelats med stöd av andra förordningar. Om annat inte är särskilt angivet, gäller de bestämmelserna framför bestämmelserna i denna förordning. Hantering av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter 23 Den som innehar avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter skall 1. sortera ut de elektriska och elektroniska produkterna och hantera dem skilt från annat avfall, och 2. hantera de elektriska och elektroniska produkterna på ett sätt som främjar återanvändning av hela eller delar av produkterna och i övrigt underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt. Bestämmelser om skyldighet för producenter att ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter finns i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter och förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer. Förordning (2005:211). Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 1 Syftet med denna förordning är att elektriska och elektroniska produkter skall utformas och framställas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall förebyggs och, i fråga om det avfall som ändå uppkommer, att 1. producenter skall tillhandahålla system för insamling av avfallet, 2. produkterna kan återanvändas eller återvinnas, och 3. de mål som anges i bilaga 3 till denna förordning nås. Förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer 1 I denna förordning regleras producenters skyldighet att ta hand om avfall som utgörs av sådana elektriska och elektroniska produkter som utgör glödlampor eller utgör belysningsarmaturer som tillverkats för att användas i hushåll, att informera om sitt ansvar, att lämna upplysningar som rör produkterna samt att samråda om skyldigheternas fullgörande. Bestämmelser om producentansvar för andra elektriska och elektroniska produkter finns i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter. Förordning (2005:210). 35

Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck EU-direktiv Användning av Pb, Cd och Hg är också reglerad av många EU-direktiv. Sammanställning över de EU-direktiv som reglerar Pb, Cd och Hg finns att tillgå genom EU projektet ScorePP på miljöförvaltningen. EU-direktiven införlivas i svensk lagstiftning. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (kallas RoHS) är viktigt vid arbetet med avvecklingen Pb, Cd och Hg. Genom direktivet förbjuds användningen av kvicksilver, kadmium, bly, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE i nya elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på marknaden från och med 1 juli 2006. RoHS-direktivets omfattning är kopplat till direktiv 2002/96/EG om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE), genom WEEEdirektivets bilaga 1A, som innehåller de produktkategorier som omfattas av direktiven. I EUarbetet är Kemikalieinspektionen Sveriges representant i frågor gällande RoHS och Naturvårdsverket i frågor som rör WEEE (KEMI 2007b). De här båda direktiven finns införlivade ibland annat författningarna i SFS 1998:944, KIFS 1998:8, SFS 2001:1063, SFS 2005:209, SFS 2000:208. ELV-direktivet om uttjänta fordon (2000/53/EG) är införlivat i förordning 2003:208 om förbud mot vissa metaller i bilar. Referenser KEMI, 2007. Information om RoHS-direktivet från Kemikaliinspektionens hemsida, Sökväg: Startsida / Frågor i fokus / Elektriska och elektroniska produkter (RoHS-direktivet). http://www.kemi.se, tillgänglig 2007-03-13 Rättsnätet, 2007. http://www.notisum.se 36

Bilaga 2. Scenario för Pb-lagrets utveckling 1995-2030 Scenariot baseras på nedanstående antaganden och bakgrundsmaterial från Sörme (2006 a) och Lohm med flera (1997). Endast de användningsområden som bidrar till lagrets storlek har tagits med. Tabell 5. Blylagrets (ton Pb) utveckling 1995 2030 i Stockholm 1995 2003 2010 2020 2030 Kraftkabel 22000 21000 21000 20800 20600 Neonkabel 24 22 2.4 1 1 Telekabel 8900 2300 2100 2000 1800 Blyfogade rör byggnader 7300 6800 6300 5700 5100 Blyfogade rör VA 2000 2000 2000 Minskande Minskande Blyfogade gasledningar 120 120 120 Minskande Minskande Batterier total 7750 6000 6000 6000 6000 Blykölar 1100 1100 1100 1100 1100 Skorstenskragar 630 630 470 370 260 Kristallglas 970 970 970 Minskande Minskande PVC 590 450 300 100 10 Elektronik och Elektriska 600 620 620 Minskande Minskande produkter Strålskydd 220 220 220 220 220 Balansvikter 30 30 Minskande Minskande Minskande Pigment Blymönja broar 28 28 28 Minskande Minskande Pigment Falu Rödfärg 4 4 4 4 4 Totalt (avrundat) 52000 42000 41000 32000+?? * 31000+?? * * Det som är bedömt som minskande är inte inräknat i det totala. Kraftkabel Värdet för 1998 var 21252 ton och under 1999 till 2002 tog Fortum upp 74 ton bly. Upptagningstakten var 74/21252 = 0.0035, dvs. ca 0.1% per år 1999 till 2002. Med denna takt blir minskningen mycket långsam och till 2030 är lagret fortfarande över 20 000 ton. Stora minskningar förutses ej av det resonemanget. Neonkabel Användning upphörde 2000. Förråd 24 ton 1995. Förråd 22 ton 2002. Minskning beräknat mot livslängd 10 år ger minskning med 10 % per år. Denna användning kan antas minska mycket kraftigt till år 2030. Telekabel Total mängd kabel i Stockholm 2002 är 2300 ton (700 ton urdrifttagen och 1600 ton i drift). Tidsperspektiv: på 70-talet var all telekabel av bly, 2002 var förhållandet 30 % ur drift, 70% i drift Nationellt tas 1200-2000 ton kabel upp. Uppskattat till Stockholm blir intervallet 0.086*1200=103 till 0.086*2000=172 ton kabel, med 10 % vikt bly = 10 till 17 ton kabel för Stockholm tas upp. Minskningstakt avrundat till 14/1600 = 0.009 per år eller 14 ton per år Telekabel med blymantling kommer att fortsätta att finnas i blylagret även efter 2030. Blyfogade rör i byggnader Antagandet baseras på en minskning med 1 % per år, vilket ger en långsam avklingning. 37

Blyfogade rör VA Enligt uppgifter i Sörme 2006 a sker inget utbyte och således kan inte minskningen bedömas, men det är troligt att en minskning sker om rör av åldersskäl behöver bytas. Jag antar att detta börjar märkas efter 2020. Blyfogade gasledningar Samma resonemang som för Blyfogade Rör VA. Batterier Framtida användning minskar sannolikt inte, utan antages bli konstant eller ökande. Blykölar Fortsatt användning och lång livslängd hos segelbåtarna gör att lagret antas fortsätta vara ca 1100 ton. Skorstenskragar Lagret bedömdes till 630 ton för 1995 såväl som 2002. Livslängden är 50-60 år. Tillförseln är noll. Om beräkningar görs med minskning med livslängden är det okänt hur gamla befintliga kragar egentligen är. Om en minskning beräknas med 1995 som startår kommer år 2010, en andel motsvarande 15år/60år=25% (2010-1995=15år) att ha minskat. För 2020 blir minskningen 25år/60år=42% och 2030, 35år/60år=58%. Kristallglas Utvecklingen är svårbedömd och trendkänslig enligt Sörme 2006 a. Det framtida lagrets storlek beror både på andelen bly i kristallen och totala omsättningen av kristallglas. Lagrets storlek antas därför först vara konstant och sedan minska PVC För 1995 var lagret 590 ton och för 2002 beräknas med hjälp av livslängden 7år av ca 30 år en sänkning till 450 ton (590*(1-7/30)). Tillförseln är noll. För 2010 beräknas minskningen till 15år/30år=590*0.5=295 ton. För 2020 beräknas 100 ton återstå av lagret (590*(1-25/30)). År 2030 återstår en liten del som kan antas ha längre livslängd. Elektronik och Elektriska produkter Blylagret för elektronik och elektriska produkter bedöms minska genom regleringarna i EUdirektivet, RoHS. Hur stora minskningarna kan förväntas bli kan ej bedömas. Strålskydd Inflödet antas fortsatt lågt och livslängden på produkterna längre än 2030. Balansvikter Kommer avklinga relativt snabbt pga ELV-direktivet. Pigment Pigmentens Pb-innehåll antas sjunka, förutom för Falu Rödfärg där Pb-innehållet bara är en förorening. 38

ISSN: 1653-9168