LÄR KÄNNA DIN REGION GENOM ESPON ELLER VAD KAN ESPON GÖRA FÖR DIN REGION?

Relevanta dokument
STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I SVERIGE FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT

Lär känna din region genom ESPON eller vad kan ESPON göra för din region?

Befolkningsutveckling 2016

Länsanalys befolkningsprognos

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

Befolkning efter ålder och kön

Befolkningsutveckling

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Att sätta sin region i ett sammanhang

2009:6. Hållbar befolkningsutveckling i Mälardalen

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Statistisk bilaga till del 1

Hur en landsbygdspolitik borde. Hans Westlund Professor vid KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

Fler än storkar till Göteborg. Göteborg hade för andra året i rad en oväntat stor befolkningstillväxt

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

Stad, land och urbanisering via kommuner och tätorter. Stefan Svanström RM/SBT

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

LEVA I DET SMÅSKALIGA SAMHÄLLET

Lycka och livstillfredsställelse i Sverige och Västsverige

Befolkningsprognos för Uppsala län år

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Regionfrågan- vad händer nu? 6 december 2016

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

Lokala bostadsmarknader Stockholms län

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

Demografisk sårbarhet

Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Relationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

NSPA. Development perspectives & Foresight Johanna Roto Nordregio. Bakgrund

Företagsamheten 2018 Gävleborgs län

Företagsamheten 2018 Skåne län

Företagsamheten 2018 Södermanlands län

Regional befolkningsprognos

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Befolknings utveckling 2016

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2017 och befolkningsprognos för

Resultat från studien 50+ i Europa

Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3. Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Företagsamheten 2018 Jönköpings län

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos BFP18A

Vägledning för läsaren

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

Befolkningsprognos Gislaved BEFOLKNINGSPROGNOS MED UTBLICK MOT 2030

Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Daniel Frelén, Malmö Stad

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Företagsamheten 2018 Örebro län

Befolkning, ekonomisk omvandling och regioner

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Företagsamheten 2018 Värmlands län

Kan vindkraften bidra till lokal/regional utveckling?

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Regionalgeografi. Världen i regioner

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Företagsamheten 2018 Dalarnas län

Företagsamheten 2018 Kronobergs län

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Företagsamheten 2018 Sverige

Befolkningsprognos BFP17A

Inrikes omflyttning. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Befolkningsprognos för Hällefors kommun åren

Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Befolkningsprognos BFP15A

Stor inflyttning till Göteborg

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Vad driver befolkningsutvecklingen?

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

Hvordan skape regionale gevinster fra investeringer i høyhastighets jernbaner mellom de største nordiske byene?

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Göteborg 2/9-02. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt.

Förutsättningar och strategier för Sveriges landsbygder

Regional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

Transkript:

LÄR KÄNNA DIN REGION GENOM ESPON ELLER VAD KAN ESPON GÖRA FÖR DIN REGION? ESPON on the Road Event, SKL 28 th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se

Docent Mats Johansson från KTH intoducerade ESPON och ESPON on the Road-projektet.

ESPON vad är det? Hittils två program och två programperioder ESPON 2006 (2002-2006) European Spatial Planning Observation Network http://www.espon.eu/main/menu_projects/menu_espon2006projects/menu_thematicprojects/ ESPON 2013 (2007-2013): European Observation Network on Territorial Development and Cohesion http://www.espon.eu/main/menu_programme/menu_mission/ Deltagare: EU-länderna + Norge, Schweiz, Island och Lichtenstein I ESPON 2013 (71 projekt) P1. Tillämpad forskning (25 projekt) P2. Målinriktade analyser, stakeholder initierade, efterfrågebaserade (23) P3. Vetenskaplig plattform, data insamling (15) P4. Transnationella nätverksaktiviteter, kunskaps- och resultatspridning (8) Nytt för ESPON 2013: Regionala och lokala aktörer uppmuntras delta

ESPON on the ROAD Ett prioritet 4-projekt inriktat på kunskaps- och resultatspridning Involverar 19 s.k. ECPs (ESPON Contact Points) som gör det möjligt att täcka upp olika politikutmaningar och intressen i olika delar av Europa. Baseras på en stor mängd forskningsprojekt från ESPON som kan appliceras på de transnationella/nationella/lokala förhållandena och sammanhangen genom de Transnationella Arbetsgrupperna (Transnational Working Groups, TWGs). Makro-regionala ansatser med kopplingar till den regionala och lokala nivån med syfte att involvera nya användare av ESPON. Inkluderar PR och journalistisk support för att få ut resultat från och kunskap om ESPON samt dess verksamhet i bl.a. olika typer av media.

STAD- OCH LANDSBYGDSUTVECKLING I EUROPA FRÅN ETT DEMOGRAFISKT ANGREPPSÄTT ESPON on the Road seminarium, SKL 28th November 2014 Mats Johansson, Royal Institute of Technology, Stockholm mats.johansson@abe.kth.se

Begreppet urbanisering Demografisk urbanisering (används här) Antalet städer och tätorter/antalet invånare ökar pga a) födelseöverskott b) inflyttningsöverskott Resultat: 1) förändrad demografisk relation stad/land 2) förändrad demografisk struktur inom stad/land Strukturell urbanisering Övergång från agrara till urbana sysselsättningar kan förekomma såväl i stad som på landsbygd (dock ofta koncentrerade till urbana miljöer) Beteendemässig (mental) urbanisering Uppkomst och spridning av en urban livsstil och urbana idéer

Avstamp: Avståndsfaktorn är fortfarande av betydelse Många landsbygdsregioner har haft en snabbare befolkningstillväxt än många stadsregioner under 90- och 00-talen i Europa (OECD-definitionen) Gemensamt: (stor)stadsnära intermediära landsbygdsområden Däremot: avlägsna landsbygdsområden ligger sämre till ju länge avstånd från stora städer desto sämre förutsättningar Detta gäller framför allt i den Norra och Östra Europa med stora avstånd och glest bosättningsmönster

Den nya ruraliteten landsbygdens revival? Uppdelningen urban-rural mer och mer irrelevant Få bönder och liten jordbrukssektor Alltmer urban ekonomisk och social struktur Mental urbanisering av landsbygden Ny typ av inflyttare Urban livsstil Urbana ideer Men: Lokaliseringen och tillgängligheten central storstadsnära och tätbefolkade regioner en fördel (förutsättning?) Fråga: Har indelningen utban-rural blivit obsolet?

Utgångspunkt: Två typologier Den demografiska typologin ang hållbar demografisk utveckling (utgår från ESPON 1.1.4 Demographic Trends ) Baserad på den demografiska ekvationen: Total befolkningsförändring= (födslar-dödslar) + (inflyttning utflyttning) Den Ekonomisk/Strukturella Typologin (från ESPON-projektet EDORA European Development Opportunities for Rural Areas ) En ny indelning av urbana-rurala indelningar av de Europiska regionerna, baserad på 12 ekonomiska och strukturella variabler. Fokuserad på ekonomisk Omvandling. Fem typer av urbana-rurala regioner erhålles: Urbana: Predominately Urban (OECD), Jordbruksbygder: Agrarian, Diversifierade landsbygdsområden med stor lönesektor: Consumption Countryside, Industriregioner: Diversified with Strong Secondary Sector, Stor privat service sektor: Diversified with Strong Market Services Sector,

Det växande och krympande Europa 2001-2012, (NUTS3) N=1294 Source: Johansson M, Nilsson P & Westlund H (2014) Öst-väst delningen har accenturats vad gäller befolkniningsutvcklingen. Orsaker: befolningsminskning I Östeuropa (inkl Östra Tyskland) pga utflyttning, naturlig befolkningsminskning (som är beroende av utflyttning av personer aktiva åldrar samt låga födelsetal) Väst- och Cetraleuropa: Inflyttning och ofta naturlig befolkningsökning. Många inflyttare i aktia åldrar samt stigande födelse tal.

En schematisk typology med avseende på hållbar befolkningutveckling. Sex typfall. Utgångspunkt: Den demografiska ekvationen PT=PN+PM 1 PT>0 PM>0 PN>0 2 PT>0 PM>0 PN<0 3 PT>0 PM<0 PN>0 4 PT<0 PM<0 PN>0 5 PT<0 PM>0 PN<0 6 PT<0 PM<0 PN<0 PT=Total befolkningsförändring PM=Nettomigration PN=Naturlig befolkningsförändring Inflyttning och ung befolkning/ hög fertilitet/(fr). Hållbarhet både på kort och lång sikt. Bästa fallet. Inflyttning av personer med låg TFR. Naturlig befolkningsminskning pga skev åldersstruktur/eller låg TFR. Beroende av inflyttning. Svag hållbarhet på lång sikt svag reproduktionspotential. Utflyttning och ung befolkning/ hög TFR. Kort sikt - hållbarhet. Lång sikt svag hållbarhet pga skev åldersstruktur (utflyttning). Utflyttning men fortfarande ung befolkning/ hög TFR. Regioner med traditionellt hög TFR. Fallande TFR -> svag hållbarhet. Inflyttning och gammal befolkning/ låg TFR. Inflyttning av äldre och/eller singlar, svag reproduktionspotential. Beroende av inflyttning. Svag hållbarhet både på kort och lång sikt. Utflyttning och gammal befolkning/ låg TFR. Avfolkning, utdöende regioner. Ingen hållbarhet varken på kort eller lång sikt. Värsta fallet. TFR=Total fertility rate (allmänna fruktsamhetstalet) Baserat på ESPON 1.1.4 Demographic trends and migration samt Copus & Johansson (2010)

Växande och krympande regioner i Europa 2001-2012, (NUTS3) N=1294 Source: Johansson M, Nilsson P & Westlund H (2014) Hållbar befolkningutveckling? Fallet Europa 2002-2012 Baserat på Den demografiska ekvationen Typ 1 (bästa fallet): Pentagon and Irland, Storstadregioner (inkl Stockholm, Göteborg and Malmö men även Västerbotten). Spanien, Frankrike och Italien idag till stora delar inflyttningsregioner Typ 6 (sämsta fallet): Norra periferin, bättre än på slutet av 1990-talet men fortfarande problematiskt (SE, FI) Balticum och Östeuropa spec. Bg och Ro, och östra Tyskland mer problematiskt än på slutet av 1990-talet. De divergerande processerna mellan Öst och Väst har accentuerats! Nästan bara storstadsregionerna är inflyttningsområden I Östeuropa!

EDORA:s ekonomisk/strukturella typologi Source: EDORA 2010 Jordbruksområden: Företrädesvis Östeuropa CC: landsbygdsområden som har en stor andel löntagare (inom offentlig sektor): stora delar av norra, södra och centrala Europa Industriområden numera få regioner: Splittrat mönster, både i öst och sydväst Stark privat marknadsanpassad service sektor: Västeuropa, spec. Frankrike (men även Skåne!)

Hållbar/icke hållbar befolkningutveckling i olika icke-urbana områden i Europa 2002-2012. Källa: Baserat på EDORA (2011) samt Johansson M, Nilsson P & Westlund H (2014) Bäst utveckling: Diversifierad landsbygd med en stor marknadsorienterad service sektor. Sämst: Jordbruksregioner i den östra periferin CC blandade landsbygdsområden: i Norra Europa är många (ytstora) regioner i en prekär situation. Industriregioner: fragmenterat mönster, öst-väst.

AGEING (65+): Var och varför där? Baserat på kvartiler (NUTS3) Beroende på: födelsetal, medellivslängd och migration Geografiskt mönster: Många äldre: Södra Europa (låga TFR) och östra Tyskland (låga TFR och stor utflyttning av personer i yngre åldrar) Få äldre: Östra Europa (fortfarande många ungdomar, låg medellivslängd), Södra Spanien (inflyttning av unga människor) och Irland (hög TFR) Stad vs landsbygd: Unga typer: Jordbruksregioner (Agrarian) beroende på låg medellivslängd i östra Europa, trots låga TFR), Industriregioner (Strong secondary sector) (dualt mönsterm, Öst vs Väst), Landsbygdsområden m privat service sektor (EDORA 4). (expanderande, inflyttning, unga vuxna) Gamla typer: Div. landsbygdsområden (Cons Countryside), splittrad bild, stor offentlig service sektor, hög levnadsstandard och medellivslängd, Urbana regioner utom i Östra Europa

Avslutande kommentarer Migrationen är drivkraften både bakom tillväxt och tillbakagång oavsett struktur- och regiontyper Den öst-västliga uppdelningen vad gäller såväl tillväxt som tillbakagång har blivit alltmer accentuerad! Många tillbakagående regioner (spec. jordbruksregioner I Östra Europa) tycks ha en hög andel barn och ungdomar eftersom migranterna tenderar att vara i åldersgruppen 20-35 år och medellivslängden låg. Påverkar den naturliga befolkningsförändringen. Detta är primärt en effekt av den massiva utflyttningen från öst till väst men även den interna omflyttningen inom Östeuropa mot de större städerna och dess omgivning Den nya ruraliteten landsbygdens revival? Lokalisering och tillgänglighet centralt! Avlägsna och glesbefolkade områden? Sist men inte minst och för analysens skull: Lägre geografiska nivåer särskilt i ytstora länder och regioner!