Markörbaserad Journalgranskning

Relevanta dokument
Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Markörbaserad Journalgranskning

Skador i vården utveckling

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013-JUNI Skador i vården PÅ NATIONELL- SAMT REGION- OCH LANDSTINGSNIVÅ.

Skador i vården,

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

Markörbaserad journalgranskning

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Tillsammans för världens säkraste vård

Skador i vården utveckling

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Skador i vården - utveckling

Allvarliga skador och vårdskador. Fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Punktprevalensmätning av trycksår 2017 Landstingens resultat

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018

Skador i vården skadeöversikt och kostnad

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Allt färre skadas i vården. Markörbaserad journalgranskning, MJG

Samverkan vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård indikatorer som stödjer i arbetet med anpassning till ny lagstiftning

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Medicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Skador inom psykiatrisk vård KORTVERSION AV MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012

Samtliga 21 landsting och regioner

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Strukturerad journalgranskning. Komplikationer och vårdskador inom kirurgi. Vårdskador

PATIENTSÄKERHET. Skador i vården RESULTAT FRÅN NATIONELL MÄTNING MED STRUKTURERAD JOURNALGRANSKNING UNDER PERIODEN JAN-MARS 2012.

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström

Patientsäkerhet för utlokaliserade patienter inom somatisk slutenvård samt för patienter som väntar på vård vid allvarlig sjukdom

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Skador i vården skadeområden och undvikbarhet

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Företagarpanelen Q Hallands län

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Individuell löneutveckling landsting

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Patienters tillgång till psykologer

Patientnämnden. Region Östergötland

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

PPM-BHK Punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat HT11

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

Patienter i specialiserad vård 2007

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Transkript:

Markörbaserad Journalgranskning Göteborg 2018-10-11 Per Wiger Carina Ålenius Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Innehåll för förmiddagen o Nationella MJG resultat inom somatisk vård för 2013-2017 o Regionala MJG resultat från deltagande regioner/landsting inom somatisk vård o Nationell mätning Psykiatri, nationella resultat o Databas

Inbjudna landsting och regioner o VG-regionen o Halland

Markörbaserad journalgranskning o Metod för att långsiktigt följa förekomsten av skador o Journaldokumentation från ett slumpvist urval av avslutade sjukhusvårdtillfällen granskas. Hela sjukhusvårdtillfället granskas även om det fördelas på flera olika kliniker/verksamheter. o Definierade markörer o Bedömning om skada inträffat o Bedömning av skadetyp o Bedömning av allvarlighetsgrad av skadan o Bedömning av undvikbarhet

Regionala MJG-dagar 2018-2019 Region Örebro - 13/9 Västerbottens läns landsting - 1/10 Västra Götaland regionen - 11/10 Region Östergötland - 15/10 Stockholm läns landsting - 17/1 2019 Region Skåne - våren 2019

Nationella MJG-resultat somatik 2013-2017

Andel granskade vårdtillfällen i olika ålderskategorier Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 18-49 år 3 714 3 578 2 534 2 252 2 278 50-64 år 3 409 3 064 2 317 2 096 1 898 65-74 år 4 451 4 227 3 040 2 957 2 645 75-84 år 4 801 4 482 3 303 3 050 3 156 85 år eller äldre 3 552 3 277 2 574 2 235 2 293 Totalt 19 927 18 628 13 768 12 590 12 270 MJG data på nationell nivå 2013-2017

Andel granskade vårdtillfällen med specifik skadetyp uppdelat på år Skadetyper 2013 n=19 927 2014 n=18 629 2015 n=13 771 2016 n=12 590 2017 n=12 271 Vårdrelaterade infektioner 5,2 4,6 4,5 4,3 4,7 Andra typer av skador* 3,0 2,7 2,2 2,5 2,6 Kirurgiska skador 1,9 1,8 1,8 1,6 2,0 Blåsöverfyllnad 1,7 1,0 1,0 1,1 1,4 Läkemedelsrelaterade skador 1,4 1,4 1,3 1,5 1,5 Trycksår 1,1 1,0 1,2 1,3 1,2 Fallskada 0,8 0,9 0,7 0,7 0,7 Svikt i vitala funktioner 0,5 0,3 0,3 0,2 0,2 Neurologisk skada 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 * Andra typer av skador särredovisas på separat bild

Andel (%) Andel vårdtillfällen med skador n 18 Vårdtillfällen med både undvikbara och icke undvikbara skador Vårdtillfällen med undvikbara skador 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2017 '

Andel vårdtillfällen (vtf) med skador (undvikbara och icke undvikbara) respektive vårdskador (undvikbara) omräknat till nationell nivå. Resultat granskade journaler Omräknat till nationell nivå vtf med skador % vtf med vårdskador % vtf med skador % vtf med vårdskador % År 2013 13,1 (12,7 13,6) 8,7 (8,3 9,1) 14,5 (13,9 15,1) 9,6 (9,0 10,1) År 2014 11,6 (11,2 12,1) 7,4 (7,1 7,8) 12,6 (12,0 13,2) 7,9 (7,5 8,4) År 2015 10,9 (10,4 11,4) 7,0 (6,6 7,4) 12,4 (11,7 13,2) 7,9 (7,2 8,5) År 2016 11,4 (10,9-12,0) 7,2 (6,7-7,6) 12,7 (12,0-13,5) 8,0 (7,3-8,6) År 2017 12,4 (11,8-13,0) 7,5 (7,1-8,0) 13,4 (12,6-14,2) 8,0 (7,3-8,6)

NATIONELLT - Andel (%) granskade vårdtillfällen med skador respektive vårdtillfällen med vårdskador 16 14,5 vtf med skador % vtf med vårdskador % 14 12,6 12,4 12,7 13,4 12 10 9,6 8 7,9 7,9 8 8 6 4 2 0 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 MJG data på nationell nivå 2013-2017

Total fördelning av skadetyp för identifierade skador 2013 2017 n=11 596 skador Fallskada 5% Trycksår 8% Svikt i vitala parametrar 2% Neurologisk skada 1% Blåsöverfyllnad 9% Läkemedelsrelaterad skada 10% Vårdrelaterade infektioner 34% Kirurgiska skador 13% Andra typer av skador 18%

Total fördelning av skadetyper inom skadegruppen Andra typer av skador identifierade 2013 2017 n=2 161 skador Total fördelning av samtliga skadegrupper Fördelning av skador inom skadegruppen Andra typer av skador Fallskada 5% Trycksår 8% Blåsöverfy llnad 9% Svikt i vitala parametrar 2% Neurologisk skada 1% Vårdrelate rade infektioner 34% Övriga skador 28% Trombos/emboli 10% Allergisk reaktion 6% Anestesirelaterad skada 4% Blödning, inte i smb med op 10% Läkemedel s-relaterad skada 10% Kirurgiska skador 13% Andra typer av skador 18% Postpartumobstetrisk skada 8% Medicintekniskt orsakad skada 2% Allergisk Hudskada eller ytlig kärlskada 32%

Fördelning av skadetyper inom skadegruppen Annan skada under 2013 2017 n=2 161 skador 1 0,9 2013 n=19 927 2014 n=18 629 2015 n=13 771 2016 n=12 590 2017 n=12 271 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0 Allergisk reaktion Anestesirel. skada Blödning, inte i smb med op Hudskada eller ytlig kärlskada Medicintekniskt orsakad skada Postpartumobstetrisk skada Trombos/emboli Övriga skador

Andel (%) Undvikbarhet inom respektive skadeområde Undvikbara skador 100 90 91 87 80 70 60 59 59 55 50 44 40 30 20 10 0 Trycksår Blåsöverfyllnad Fallskada Vårdrelaterade infektioner Kirurgiska skador Läkemedelsrelaterad skada

Andel (%) Andel (%) vårdtillfällen med skador i olika åldersgrupper uppdelat på år 18-49 år 50-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år eller äldre 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2013 2014 2015 2016 2017

Antal vårddagar (medelvärde) Antal vårddagar för vårdtillfällen med undvikbar skada respektive ingen skada per år 20 Inga skador Undvikbara skador Linjär (Undvikbara skador) 18 16 14 12 10 8 6 14,0 14,2 15,1 13,7 13,4 4 2 6,3 6,2 6,2 6,2 6,1 0 2013 2014 2015 2016 2017 MJG data på nationell nivå 2013-2017

Per hundra disponibla vårdplatser Överbeläggningar och utlokaliserade per hundra disponibla vårdplatser (Källa: Väntetider i vården) 6 Överbeläggningar Utlokaliserade Linjär (Överbeläggningar) Linjär (Utlokaliserade) 5 4 3 2 1 0 2013 2014 2015 2016 2017

Ädelreformen kom 1992

Andel (%) Andel patienter som utlokaliserats per halvår 18 16 14 12 10 8 6 4 2 3,2 3,0 4,9 4,1 4,0 4,7 0 Jan-juni n=6 748 Juli-dec n=6 737 Jan-juni n=6 285 Juli-dec n=6 305 Jan-juni n=6 317 Juli-dec n=5 954 2015 2016 2017 MJG data på nationell nivå 2015-2017

Andel (%) Andel vårdtillfällen med undvikbara respektive undvikbara och icke undvikbara skador för utlokaliserade respektive ej utlokaliserade patienter n 20 18 16 14 12 Undvikbara och icke undvikbara skador Undvikbara skador 10 8 6 4 2 17,5 11,3 12,3 7,0 0 Utlokaliserad n=1 519 Ej utlokaliserad n=36 827 MJG data på nationell nivå 2015-2017

Landsting- och regionresultat o Halland o VG-regionen

Antal granskade vårdtillfällen 2013-2017 regionalt 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt Nationellt 19 927 18 628 13 768 12 590 12 270 77 183 Halland 345 359 181 172 180 1 237 VG-regionen 2 042 2 040 1 334 1 258 1 257 7 931

Andel granskade vårdtillfällen med skador respektive vårdtillfällen med vårdskador

NATIONELLT - Andel (%) granskade vårdtillfällen med skador respektive vårdtillfällen med vårdskador 16 vtf med skador % vtf med vårdskador % Linjär (vtf med vårdskador %) 14,5 14 12,6 12,4 12,7 13,4 12 10 9,6 8 7,9 7,9 8 8 6 4 2 0 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 MJG data på nationell nivå 2013-2017

Halland - Andel (%) granskade vårdtillfällen med skador respektive vårdtillfällen med vårdskador 10 9 9,3 8 7,6 7 6 5,8 5 4,5 4 3 2 1 3,1 2,8 1,1 2,3 2,8 1,7 0 2013 2014 2015 2016 2017 n=180 Vårdtillfällen med skador Vårdtillfällen med undvikbara skador Linjär (Vårdtillfällen med undvikbara skador)

VG-regionen - Andel (%) granskade vårdtillfällen med skador respektive vårdtillfällen med vårdskador 16 14 12 12,4 13,9 14,4 10 8 9,1 10,1 6,8 7,9 8,7 9,1 6 5,6 4 2 0 n=2 042 n=2 040 n=1 334 n=1 258 n=1 257 2013 2014 2015 2016 2017 Vårdtillfällen med skador Vårdtillfällen med undvikbara skador Linjär (Vårdtillfällen med undvikbara skador)

Olika typer av skador per år

NATIONELLT Andel (%) vårdtillfällen med olika typer av skador per år 6 2013 n=19 927 2014 n=18 629 2015 n=13 771 2016 n=12 590 2017 n=12 271 5,2 5 4,6 4,3 4,7 4 3 2 1 0 Vårdrelaterade infektioner 2,7 2,4 2,3 2,2 1,8 2 1,9 2 1,8 1,6 Andra typer av skador* Kirurgiska skador 1,7 1,3 1,4 1,3 1,4 1,5 1 1,1 1,1 1,2 1,2 1 Blåsöverfyllnad Läkemedelsrel skador 0,9 0,7 0,8 0,7 0,5 0,3 0,2 Trycksår Fallskada Svikt i vitala funktioner 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 Postpartumobstetrisk skada 0,1 Neurologisk skada

Halland - Andel (%) vårdtillfällen med olika typer av skador per år 4,5 4 4,1 2013 n=345 2014 n=359 2015 n=181 2016 n=172 2017 n=180 3,5 3,2 3 2,8 2,5 2,3 2 1,9 1,7 1,7 1,7 2 1,5 1 0,5 0,6 0,3 0,6 0,6 1,1 1,4 1,2 1,1 1,1 0,8 0,6 0,3 0,3 0,6 0,3 0 Vårdrelaterade infektioner Andra typer av skador Kirurgiska skador Blåsöverfyllnad Läkemedelsrel skador Trycksår Fallskada Svikt i vitala funktioner

VG-regionen - Andel (%) vårdtillfällen med olika typer av skador per år 7 6,5 2013 n=2 042 2014 n=2 040 2015 n=1 334 2016 n=1 258 2017 n=1 257 6 5,7 5,8 5 4,5 4,2 4 3 2 1 0 Vårdrelaterade infektioner 0,8 1,4 1,9 2,5 3,1 Andra typer av skador* 1,8 2,5 2 2,2 2,1 Kirurgiska skador 1,1 0,8 0,9 0,6 0,2 Blåsöverfyllnad 1,8 1,9 1,6 1,7 2,8 Läkemedelsrel skador 1,4 1,2 1 0,8 0,9 0,9 0,7 0,3 0,4 0,3 0,1 Trycksår Fallskada Svikt i vitala funktioner 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 Neurologisk skada

Utlokaliserade patienter

Andel (%) NATIONELLT - Andel (%) patienter som utlokaliserats per halvår 2015-2017. n= antal granskade vårdtillfällen 18 16 14 12 10 8 6 4 2 3,2 3,0 4,9 4,1 4,0 4,7 0 Jan-juni n=6 748 Juli-dec n=6 737 Jan-juni n=6 285 Juli-dec n=6 305 Jan-juni n=6 317 2015 2016 2017 Juli-dec n=5 954 MJG data på nationell nivå 2015-2017

Halland - Andel (%) patienter som utlokaliserats 2015-2017. n= antal granskade vårdtillfällen 1,2 1,1 1 0,8 0,6 0,6 0,4 0,2 0 0 2015 n=181 2016 n=172 2017= n=180

VG-regionen - Andel (%) patienter som utlokaliserats 2015-2017. n= antal granskade vårdtillfällen 5 4,5 4 4,2 4,1 3,5 3 2,8 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2015 n=1 334 2016 n=1 258 2017 n=1 257

Den årliga kostnaden för vårdskador i Sverige uppskattas till 9 miljarder/år Cirka 8 procent av de granskade vårdtillfällena drabbades patienter av vårdskador vilket innebär att cirka 110 000 patienter på svenska sjukhus varje år får vårdskador av varierande allvarlighetsgrad Resultaten stämmer väl överens med publicerad rapport från OECD där man uppskattar att cirka 15 procent av kostnader för sjukhusvård i OECD länder uppstår på grund av brister i patientsäkerheten. Uppskattningsvis kostar all diabetesvård 8,4 miljarder/år (Dagens Medicin 19/3-2015)

Vårdskador 13 14 % Kostnaden för vårdskadorna är cirka 13-14 procent av den totala kostnaden för sjukhusvård som beräknas till cirka 65 miljarder kronor per år.

Jämförelser mellan eget sjukhus respektive annat sjukhus eller i primärvård

Fördelning av skadornas allvarlighetsgrad för identifierade skador 2013 2017 inom eget sjukhus n= 11 596 skador H. Krävde livsuppehållande åtgärder 1% G. Bidrog till eller orsakade permanent skada 2% I. Bidrog till patientens död 2% F. Bidrog/ resulterade i temporär skada som krävde vård 45% E. Bidrog/ resulterade i temporär skada som krävde åtgärd 50%

Fördelning av skadetyp för identifierade skador 2013 2017 inom eget sjukhus n=11 596 skador Fallskada 5% Trycksår 8% Blåsöverfyllnad 9% Läkemedelsrelaterad skada 10% Svikt i vitala parametrar 2% Kirurgiska skador 13% Neurologisk skada 1% Vårdrelaterade infektioner 34% Andra typer av skador 18%

Fördelning av skadornas allvarlighetsgrad för identifierade skador inom annat sjukhus eller i primärvården 2013-2017 n=1 102 skador G. Bidrog till eller orsakade permanent skada 4% H. Krävde livsuppehållande åtgärder 1% I. Bidrog till patientens död 3% E. Bidrog/ resulterade i temporär skada som krävde åtgärd 28% F. Bidrog/ resulterade i temporär skada som krävde vård 64%

Fördelning av skadetyp för de skador som skett på annat sjukhus eller i primärvården 2013-2017 n=1 102 skador Andra typer av skador 11% Läkemedelsrelatera d skada 15% Fallskada 3% Trycksår 6% Blåsöverfyllnad 2% Svikt i vitala parametrar 1% Neurologisk skada 1% Vårdrelaterade infektioner 46% Kirurgiska skador 15%

Jämförelser mellan universitetssjukhus och övriga sjukhustyper

Andel (%) Andel (%) vårdtillfällen med icke undvikbara skador respektive undvikbara skador per sjukhustyp och år 20 18 16 14 Icke undvikbara skador Undvikbara skador 12 10 8 6 8,1 6,9 6,6 7,0 7,3 11,5 9,8 8,7 8,0 8,5 4 2 4,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,0 4,2 4,0 3,9 5,6 0 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2014 2015 2016 2017 Övriga sjukhustyper Universitetssjukhus

Andel (%) Andel (%) vårdtillfällen med icke undvikbara skador respektive undvikbara skador för patienter som genomgått ett invasivt ingrepp akut respektive ej akut 22 20 18 16 Icke undvikbara skador Undvikbara skador 14 12 13,0 11,9 12,6 10 8 8,0 7,9 8,3 6 4 2 5,1 6,5 5,2 6,8 5,4 7,7 0 Ej akut kirurgiskt ingrepp n=2 084 Akut kirugiskt ingrepp n=2 777 Ej akut kirurgiskt ingrepp n=2 094 Akut kirugiskt ingrepp n=2 625 Ej akut kirurgiskt ingrepp n=2 050 2015 2016 2017 Akut kirugiskt ingrepp n=2 704

Reflektioner över resultat

Skador och vårdskador 2013-2017 Minskning av andel vårdtillfällen med skador och vårdskador mellan 2013 och 2015. Ökning av andel vårdtillfällen med skador, dock inte vårdskador, ses mellan 2015 och 2017 beroende på att lindriga skador (kategori E) blivit vanligare.

Förändring över tid i förekomst av olika skadetyper Förekomst av blåsöverfyllnad minskade till 2015 för att därefter öka Andelen kirurgiska skador, trycksår, läkemedelsrelaterade skador, fallskador, är oförändrad Förekomst av VRI har minskat 2013-17 Förekomst av svikt i vitala funktioner har minskat 2013-17 Förekomst av Andra typer av skador har minskat 2013-17

Utlokaliseringar Utlokalisering av patienter ökar antalet vårdskador Om utlokalisering måste användas ska det ske genomtänkt Det finns sätt att göra det!

Möjliga orsaker till att skador ökat mellan 2015 och 2017 Fokus på patientsäkerhet som fanns under tiden för patientsäkerhetsöverenskommelsen har minskat när ekonomiska stimulansmedel försvunnit Ökat fokus på en skadetyp, exempelvis trycksår, kan innebära att dokumentation av skador har förbättrats och att fler skador därför registreras vid journalgranskning Otillräcklig bemanning och bristande kompetens Överbeläggning och utlokalisering

Inrapportering i databas för period 2018-01 2018-06 Totalt antal vtf 4 831 vtf med skada 594 vtf med vårdskada 388 Uttag 2018-10-10

Inrapportering i databasen Uttag 2018-10-10 Jan Feb Mars April Maj Juni Blekinge 0 0 0 0 0 0 Dalarna 35 35 35 35 35 35 Kalmar 45 45 45 45 44 46 Värmland 70 70 70 69 70 70 Sörmland 35 35 35 35 35 35 Gotland 15 13 15 15 15 15 Gävleborg 35 35 34 33 34 33 Halland 15 15 15 15 15 15 Jämtland-Härjedalen 35 35 35 35 35 35 Jönköping 60 48 50 50 49 48 Kronoberg 28 28 28 21 21 21 Norrbotten 20 18 20 20 20 20 Skåne 119 120 120 111 90 59 Uppsala 60 60 60 60 60 60 Västernorrland 35 34 35 35 35 35 Västmanland 14 16 14 15 11 18 Örebro 80 80 80 71 34 13 Östergötland 44 45 45 43 41 26 Stockholm 22 19 20 20 20 20 Västerbotten 40 40 40 0 0 0 VG-regionen 74 75 75 75 74 69 Totalt 881 866 871 803 738 673

Resultat för hela perioden januari 2013 juni 2018 Andel vårdtillfällen med skada: 12% Andel vårdtillfällen med vårdskada: 8% Antal vårdtillfällen: 82 290 Antal vårdtillfällen med skada: 9 888 Antal vårdtillfällen med vårdskada: 6 330

Resultat från nationella MJG-mätningen 2017 Psykiatri ger nationellt perspektiv på skador, vårdskador och kvalitetsbrister = ny kunskap!

Resultaten bygger på Samtliga landsting/regioner Allmänpsykiatri och rättspsykiatri I detta urval: slutenvård +/- öppenvård Både öppen- och slutenvård granskas Inrapportering i nationell databas 2 667 granskade patientjournaler Jämn könsfördelning

Antal Antal granskade vårdperioder fördelade efter kön och ålder 600 Kvinnor Män 500 480 494 495 400 408 300 200 188 201 234 179 100 0 18-25 år 26-44 år 45-64 år 65 år eller äldre

Andel (%) Andel journaler (%) per åldersgrupp i psykiatrisk respektive somatisk vård 100 Psykiatrisk vård n=2 679 Somatisk vård n=5 948 90 80 70 65,6 60 50 40 30 20 10 0 36,4 33,7 14,5 18,5 12,8 15,4 3,1 18-25 år 26-44 år 45-64 år 65 år eller äldre

Andel vårdperioder med skador och vårdskador Allmän psykiatri Vårdperiod med skador Vårdperiod med vårdskador 17,2 (15,7 18,6) 8,0 (7,0 9,1)

Skadornas fördelning i olika skadeområden Kroppslig skada 9% Övrig skada 4% Åtgärd utan laga stöd 1% Förlängt sjukdoms-förlopp 30% Läkemedelsrelaterad skada 12% Psykisk skada 19% Avsiktligt självdestruktiv handling 25%

Skador fördelade på slutenvård och öppenvård Slutenvård n=449 skador Öppenvård n=271 skador Psykisk skada 24% Läkemedelsrelaterad skada 12% Åtgärd utan laga stöd 1% Kroppslig skada 13% Övrig skada 4% Avsiktligt självdestruktiv handling 24% Förlängt sjukdomsförlopp 23% Psykisk skada 12% Läkemedelsrelaterad skada 12% Kroppslig skada 3% Övrig skada 6% Avsiktligt självdestrukti v handling 26% Förlängt sjukdomsförlopp 41%

Kvalitetsbrister inom psykiatrisk vård

Kvalitetsbrister syns också Markörer pekar på risker Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats Verktyg för systematisk egenkontroll

Andel (%) granskade vårdperioder med kvalitetsbristmarkörer inom Allmän psykiatri

Vad händer nationellt?

Publicering av MJG-data för allmänheten Vården i siffror Riket och landstingsnivå Uppdatering av data halvårsvis Uppdelat på kön och åldersgrupper Öppna jämförelser

Nationell mätning för barnsjukvård? Presentation vid Svenska barnläkarföreningens årsmöte Sammanställning av enkätutskick till verksamhetschefer inom barnkliniker pågår Beroende på intresse Utbildning Nationell mätning Utveckling databas

MJG - Hemsjukvård Utveckling av Handbok för kommunal och landstingsdriven hemsjukvård Remissrunda Revidering Möte med forskargruppen Färdigställande av handboken augusti-oktober Publicering november 2018

Fortsatt för 2018 Utvärdering av den nationella mätningen av psykiatrisk vård Skaderapport varje halvår per landsting (somatik) Vården i siffror Regionala MJG-dagar Nätverksmöten Psykiatri Workshop analys av data (infektionsverktyget, PPM-VRI, PPM-trycksår, MJG). Samkörning av databaser

Tankar inför 2019 Revidering av handbok och markörer för somatisk vård MJG i realtid PIR patientsäkerhet i realtid Utbildning i MJG för hemsjukvård Start av kontinuerlig nationell mätning psykiatri Fortsatt nationella mätningar Ambassadörskap Fortsatt utbildning Fortsatt arbete för att uppdatera MJG på Vården i siffror

Genomgång databasen

Kontaktuppgifter Carina Ålenius, carina.alenius@skl.se Per Wiger, per.wiger@vgregion.se Hans Rutberg, hans.rutberg@telia.com