Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

Relevanta dokument
Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK

q2 Markera hur viktiga du anser att följande saker är för dig i ditt arbete som journalist. Ganska viktigt (3)

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Korruption, maktmissbruk och legitimitet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Nothing but the truth

Kommunala väljare? Röstdelning i svenska riksdags- och kommunval

Demokrati utan partier?

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk

Skellefteå kommun Utvecklad medborgardialog. Som en del av ett proaktivt styre

Politisk kommunikation

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

Slutsatser och sammanfattning

Demokrati medborgardialog och governance

TNS Sifo Medierna och riksdagsvalet

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Journalistiken och offentlighetsidén. Journalistik, HT11 Göran Svensson 26/

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Discovery Education Espresso

Svenska folket om politiskt ledarskap

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

RIKSDAGENS ROLL I SAMHÄLLET Lena Wängnerud

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

BAMSE OCH DEMOKRATI. - en lärarhandledning för årskurs 1-3. av Jenny Esbjörnsdotter- Karlsson och Linda Sikström.

Fria bildningens synlighet och plats i media

Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson

Journalistik och nyhetsvärdering

JP7. q2 Browser Meta Info Browser (1) Version (2) Operating System (3) Screen Resolution (4) Flash Version (5) Java Support (6) User Agent (7)

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Propaganda. Propaganda är för en demokrati vad våld är för en diktatur. Noam Chomsky

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

Medier, makt, demokrati Olof Petersson

SEMINARIUM 6 JULI 2011 VAD VILL VI HA FÖR POLITIKER? MÅSTE MAN PUDLA FÖR ALLT HELA TIDEN?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Hemtentamen politisk teori II.

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

passa på göra något när man har en bra chans uttrycka sin åsikt säga eller skriva vad man tycker om en viss fråga

Politiker och journalister i lokalsamhälle:

Utdrag ur boken: Bilden av Sverige

Bakgrund. Frågeställning

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

Medborgardialoger för en jämlik stad? Dialogens intentioner och arrangemang i Göteborg och Botkyrka

Hållbar utveckling, avpolitisering och avdemokratisering

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Momentguide: Makt & demokrati

En resa i kommunikation

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Stad-landskiljelinjen - Finns den? HENRIK EKENGREN OSCARSSON Professor i statsvetenskap Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet

Förstå ord och begrepp om information och desinformation

193 genomförda intervjuer. Svarsfrekvens 55%. Fältperiod: till

Demokratibarometern. för en levande lokal demokrati!

Den medialiserade politiken

Demokrati. Vad är demokrati? Demos = folk, Kratein = styre = FOLKSTYRE

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

TRENDUPPDATERING OCH ÖVERSIKT

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Att övertyga. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 7-9

Med publiken i blickfånget

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera

Kampen om kärnkraften

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

Transkript:

Det politiska spelet Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin BENGT JOHANSSON STAFFAN KUMLIN ELIN NAURIN LENA WÄNGNERUD UNIVERSITÄTS8IBLI0THEK KIEL - ZEMTRAL8IBLI0THEK - Studentlitteratur

INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Att förstå det politiska spelet 9 Det politiska spelet 11 Empiriska frågor - normativa ideal 13 En demokratiteoretisk parlör 13 Bokens upplägg 25 KAPITEL 2 Behövs politiska partier? 31 Partiernas uppgifter 32 Partisystem i förändring 34 KAPITEL 3 Spelar riksdagen någon roll? 41 Riksdagen stiftar lagar 42 Riksdagens makt är indirekt 44 Riksdagens makt i förhållande till andra sfärer 45 Har medielogiken tagit över? 47 I vilka frågor har riksdagen utövat makt? 49 Moralisk makt? 51 KAPITEL 4 Spelar det någon roll vem som sitter i riksdagen? 55 Två teorier om bakgrundens betydelse 56 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 3

Andel kvinnor respektive utlandsfödda i den svenska riksdagen 58 Samvariation mellan objektiva och subjektiva faktorer? 60 Positioner i riksdagen 61 Innehållet i riksdagsarbetet 63 Generationsförändringar 66 Bakgrundens betydelse i förändring 68 KAPITEL 5 Har väljarna något val? 73 Normer om ansvarstagande partier och väljare 73 Är partierna starka nog att förmedla ett sammanhållet budskap? 75 Står partierna för samma saker? 76 Hur uppfattas partiernas budskap? 80 Ger medierna besked? 82 KAPITEL 6 Håller politiker vad de lovar? 87 Bilden av den löftesbrytande politikern 87 Vallöften i den empiriska forskningen 89 Varför har väljarna och forskarna olika syn på vallöften? 94 Varifrån kommer vallöften? 96 Vallöften i förhållande till partiers ideologiska ståndpunkter och agerande 97 KAPITEL 7 Kan väljarna välja? 101 Politiskt deltagande 102 Hur mäts politisk kunskap? 105 Rimligt med rimliga val 106 Vem är politiskt kunnig? 108 KAPITEL 8 Påverkar opinionen politiken? 113 Folkviljans förverkligande och vikten av "responsivitet" 114 Länken mellan opinion och politik i empirisk forskning 115 4 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR

Spelplanens betydelse för förhållandet mellan opinion och politik 118 Viktiga frågor och betydelsen av politiska vindar 119 Vilka möjligheter har politikerna att ta reda på vad folk tycker? 120 Vilka möjligheter har väljarna att meddela politikerna vad de tycker? 122 Är det i själva verket politikerna som påverkar folkopinionen? 123 KAPITEL 9 Sätter journalisterna dagordningen? 127 Vem leder tangon? 127 Mediernas urvals- och redigeringsmakt 128 Makten över dagordningen - en kort exposé 130 Medialiseringen och journalistikens kris 132 Kampen om dagordningen och demokratimodeller 135 KAPITEL 10 Är nyheter om politik vinklade? 137 Vinkling, avvikelse eller vridning? 138 Föreställningarnas makt - kulturell vinkling 139 Medielogikens makt - strukturell vinkling 142 Propaganda och partiskhet 143 KAPITEL 11 Är det positivt med negativa nyheter? 149 Var det mindre kritik i nyheterna på Erlanders tid? 150 "Going negative" 152 Är negativa budskap bra eller dåligt? 156 Påverkas väljarna av negativa kampanjer? 157 KAPITEL 12 Skapar medierna kunskapsklyftor? 161 Medieval och ekokammare 162 En förändrad medievardag 163 Nyhetssökare och nyhetsundvikare 164 6 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR 5

Kunskapskyftor som öppnas och stängs 166 Kunskapsklyftorna och den politiska kommunikationen 169 KAPITEL 13 Utkräver folket ansvar för ekonomin? 171 Ansvarsutkrävande och retrospektiv röstning 172 Ekonomisk röstning 172 Information och ansvarsutkrävande 174 Det är bland annat ekonomin - i vissa länder, ibland... 177 Det fragila ansvarsutkrävandet 179 KAPITEL 14 Protesterar folk mot nedskärningar? 183 Ansvarsflykt eller ansvarstagande? 185 Mobiliserande men kortvariga (?) effekter 188 Den begränsade betydelsen av egenintresse 189 Den variabla betydelsen av egenintresse 191 Det är oftast inte välfärdsstaten 193 Det uteblivna ansvarskrävandet - en ljus och en mörk förklaring 194 Det välfärdspolitiska spelet - inte fullt så cyniskt 196 KAPITEL 15 Påverkas opinionen av den politik som tidigare förts? 199 Folkviljan som termostat 200 Institutionell normanpassning 204 Att utvärdera den politik som förts 207 Aterkopplingseffekter och demokrati 212 Författarpresentationer 215 Källor och referenser 217 Person-och.sakregister 235 6 FÖRFATTARNA OCH STUDENTLITTERATUR