Kvalitetsredovisning enhetsnivå Kvalitetsredovisning för Westerlundska gymnasiet läsåret 2008/2009 Ansvarig för denna kvalitetsredovisning är Jörgen Norman, samordnande rektor Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 1
FAKTA Westerlundska gymnasiet är Enköpings enda gymnasieskola och drivs i kommunal regi. Skolan har ca 1400 elever, uppdelade på 11 nationella program och ett specialutformat Idrottsprogram, Individuella programmet och gymnasiesärskolan. Skolan är en del av Utbildningsförvaltningens verksamhet där övriga delar är Vuxenutbildningscentrum, Komvux, Kvalificerad Yrkesutbildning, Integrationsenheten och Arbetsmarknadsenheten. Westerlundska gymnasiet har verksamhet i åtta olika byggnader och är indelat i fem olika rektorsområden. Lärarna jobbar i arbetslag tillsammans med sina elever i samlade studiemiljöer, små skolor i den stora skolan. Merparten av skolans elever har gått i Enköpings olika grundskolor, men ett antal kommer också från andra kommuner. HUR HAR KVALITETSREDOVISNINGEN TAGITS FRAM? Faktadelen av denna redovisning har tagits fram av gymnasiets administration. Analysdelen har rektorerna ansvarat för och till slut har ett förslag till redovisning författat av samordnande rektor bollats med personal, facklig samverkan samt Elevrådet innan det fastställts av gymnasiets ledningsgrupp. VILKA MÅL HAR VI JOBBAT MOT UNDER LÄSÅRET 2008-09, VILKA RESULTAT HAR VI NÅTT OCH HUR ANALYSERAR VI DESSA RESULTAT? Prioriterade mål att uppnå under läsåret 08/09 på Westerlundska gymnasiet som de uttrycks i den nya Verksamhetsplanen Slutmål 1 I högre grad än i dag ska Westerlundska gymnasiet arbeta mål- och resultatstyrt. SMART mål 1a Effektivare ledningsarbete Ta fram ledningsgruppens uppdrag. Strukturera och formalisera ledningsmöten, ta fram spel regler osv. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning Utvärderas maj 2009 2
SMART mål 1b Förbättra struktur, tydliggöra mål och utvärderingsprocess Ta fram ett dokument som visare mål- och utvärderingsprocessen. Ha en tydlig arbetslags/ programarbetslagsorganisation med fungerande team. Klart inför HT-09 Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och kvalitetssamordnare SMART mål 1c Verksamhetsplanering och arbetslagsplanering Ha en levande verksamhetsplan (VP) som utgör grunden för arbetslagens egna planeringsarbete. Teamkontrakt (TK) ska innehålla: Arbetslagens egna uppdrag, arbetslagets medarbetares egna spel och mötesregler, arbetslagens mål och förslag på kompetensbehov. VP klar till början av december. Arbetslagens Teamkontrakt klara 13 feb 2009 Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledningen är ansvarig för att VP tas fram och att denna används. Skolans kvalitetssamordnare är ansvariga för att det tas fram TK och att detta genomförs av arbetslaget. SMART mål 1d Utvärdering och förbättring Verksamhetsplan: Måluppföljning kontinuerligt. I maj görs en utvärdering av arbetslagens TK. VP utvärderas i augusti 09. Ny reviderad VP klar augusti 2009. Arbetslagens Nya reviderade TK klara sept 2009. TK - måluppföljning kontinuerligt. Vi årsskiftet görs en liten utvärdering. Stor utvärdering görs maj 2010 Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolans ledning är ansvarig för utvärdering och förbättring av VP. Kvalitetssamordnare är ansvariga för utvärdering och förbättring av arbetslagens TK. RESULTAT Ledningsgruppen har inte tydliggjort sitt uppdrag eller tagit fram nya spelregler. Ärendelista till mötena har en del av året sänts ut i förväg. Inget eget dokument för utvärderingsprocessen har heller tagits fram. Dock har en Verksamhetsplan för gymnasiet tagits fram och utvärderats. Arbetslagsorganisationen fungerar acceptabelt, men arbetslagsledare har inte införts. Under ledning av Kvalitetssamordnare har alla arbetslag upprättat Teamkontrakt. 3
ANALYS Under året har en ny rektor kommit in i gruppen. Tiden för samordning och framförhållning räcker inte till riktigt. Ledningsgruppen lägger energi på att ha konstruktiva möten och att dela med sig av dessa till all personal genom enkla minnesanteckningar. Mycket kraft har också lagts på att ta fram verksamhetsplanen. Slutmål 2 Öka antalet elever som uppnår grundläggande behörighet. SMART mål 2a Procentuella andelen elever som uppnått grundläggande behörighet för eftergymnasiala studier skall 2009 vara 88% och 2010 89%. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag Delresultat: Siffran blev för Wgy 2009 91%. SMART mål 2b Andelen godkända elever i Matematik A ska öka till 94 % i juni 2009. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och Ämneslaget i Matematik Delresultat: 91,2% (91,7% juni-08) SMART mål 2c Andelen elever som förstår målen i sina kurser ska öka med 10 % till hösten 2009. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag Delresultat: 93% (91% hösten-08) SMART mål 2d Andelen elever som upplever att de får fortlöpande information om hur de ligger till i förhållandet till målen i sina kurser ska öka med 10 % till hösten 2009. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag Delresultat: 86% (84% hösten-08) Resultat 91 % grundläggande behörighet, 57 % juni 2009 (53 % juni 2008) direkt relaterat mot målet. Spridningen mellan programmen ser då ut så här: BF3 55% (36% -08) BP3 71% (77%) EC3 43% (29%) ES3B 100% (50%) ES3M 54% (33%) ES3ME 22% (45%) FP3 76% (54%) HP3 23% (30%) HR3 20% (15%) NV3 83% (79%) 4
OP3 54% (54%) SP3 62% (63%) TE3 44% (49%) Betygsstatistik Betygsprocent IG i kärnämnen åk 3 i juni 2009 (jämförelsetal juni 2008 inom parentes) Engelska A 2,3 (3,2 ) Estetisk verksamhet 4,5 (4,0 ) Idrott och Hälsa A 11,9 (9,8 ) Matematik A 8,8 (8,3) Naturkunskap A 6,1 (5,2) Religion A 8,2 (4,8) Samhällskunskap A 9,2 (4,6) Svenska A 5,2 (2,4) Svenska B 11,7 (7,6) Frånvaro i procent per klass 2008-08-18 till 2009-06-12 Totalt Varav ej anmäld BF1 18 6 BF2 14 7 BF3 20 8 BP1a 6 1 BP1b 7 2 BP2H 8 2 BP2M 8 1 BP3H 12 5 BP3M 13 6 5
EC07 11 4 EC08 11 5 ES1M 15 6 ES1ME 23 13 ES2M 8 5 ES2ME 19 6 ES3B 5 2 ES3M 13 7 ES3ME 20 13 FP1a 11 4 FP1b 10 3 FP2B 7 2 FP2K 5 0 FP2L 16 6 FP2M 7 2 FP3B 7 4 FP3K 10 5 FP3L 11 3 FP3M 8 2 HP1 13 4 HP2 17 5 HP3 20 10 HR1a 10 5 HR1b 12 5 HR2a 19 8 HR2b 13 7 HR3 10 8 6
Nv1a 5 1 NV1b 3 1 NV2a 7 3 NV3a 5 2 NV3b 7 3 OP1 16 8 OP2 14 5 OP3 15 7 SMID1 13 3 SMID2 15 4 SP1a 9 2 SP1b 10 5 SP1c 7 1 SP2a 13 4 SP2b 13 5 SP2c 15 8 SP3a 15 7 TE1a 5 2 TE1b 7 2 TE2a 8 3 TE2b 7 2 TE3a 14 9 TE3b 12 7 Snitt 11% 5% 7
Diagnoser i Svenska vid höststart 2008 20% av eleverna låg på värde 1-3 i den 9-gradiga Stanine-skalan när det gällde Rättstavning och 17% när det gällde Läsförståelse Resultat av Elevenkät HT-08 ( 1446 tillfrågade digitalt i UTV4, 804 svarade) 56% av eleverna var nöjda med sin arbetsbelastning 62% var nöjda med arbetsdagens uppläggning 70% var nöjda med undervisningslokalerna 75% tyckte att lärarna informerade på ett bra sätt om vad som krävs för att få ett visst betyg 31% var nöjda med luften och temperaturen 25% var nöjda med skolmaten 83% var nöjda med samarbetet mellan lärare och elever 90% var nöjda med möjligheterna att få ta eget ansvar 76% var nöjda med klassrepresentanternas agerande 80% var nöjda med den uppmuntran de får i skolan 94% skolkar aldrig eller bara någon gång 85% av eleverna tycker att möjligheten att få extra hjälp eller stöd är ganska stor om man behöver det. NYCKELTAL Skolverkets och SCB:s Kommunblad Antal lärare per 100 elever: egna kommunen 8,3, kommungruppen 8,6, samtliga kommuner 8,4 Kostnad (kr) per elev för undervisning: egna kommunen 40 600, kommungruppen 42 600, samtliga kommuner 42 000. Andel (%) elever som fullföljt inom 4 år exkl IV-pgm: egna kommunen 81, kommungruppen 83, samtliga kommuner 82 8
SKL:S Öppna jämförelse mellan Sveriges gymnasieskolor (gäller alla i Enköping folkbokförda elever, alltså även de som inte går på Westerlundska) redovisar följande statistik från 2008: Riket Enköping Elever som fullföljt inom 3 år 76,6% 72,8% (230 av 290 kommuner) Grundläggande behörighet 88,9% 89,8% (136) Snittbetyg 14,0 14,0 (120) Påbörjat högskolestudier inom 3 år 40,6% 35,5% (162) Etablerade på arbetsmarknaden 30,7% 36,3% (90) inom 2 år Ej etablerade på arbetsmarknaden 26,6% 28,5% (155) eller i studier inom 2 år Andel förstagångsväljare som 68,7% 69,5% (109) röstade i 2006 års val till Kommunfullmäktige Skolverkets statistik från juni-09 Westerlundska gymnasiet hade juni-09 ett betygssnitt på 13,6. Elevenkäten oktober-08 96% av eleverna trivs i stort på Westerlundska 99% trivs med andra elever 93% trivs med lärarna 98% känner sig inte trakasserade eller mobbade 94% känner sig inte illa eller orättvist behandlade av sina lärare 91% är nöjda med respekten för sin person 93% vill inte byta skola 94% vill inte byta klass Öppet Hus-enkäten i oktober 2008 99% av besvarade enkäter tycker att Westerlundska har bra rykte 9
SVAR TILL SKOLINSPEKTIONEN Skolinspektionen har under våren genomfört kvalitetsgranskning av Westerlundska gymnasiet och i sitt beslut från 2009-06-26 ger man skolan ett gott betyg totalt sett, men identifierar ändå ett antal förbättringsområden. Dessa områden ämnar skolan jobba med på nedanstående sättför att uppnå bättre måluppfyllelse. Kvalitetsområde 1: Programmen och enskilda lärare agerar inte alltid enhetligt vad gäller elevsyn och värdegrundsfrågor Till läsåret 2009-10 är en värdegrundssatsning redan planerad som en naturlig fortsättning på den jämställdhetssatsning som gjorts under de senaste två läsåren. Värdegrundssatsningen innebär bl.a. att två lärare frigörs på del av tjänst. Vi kommer ev. också att äska medel från kommunens Arbetsmiljökommitté för externa resurser. Dessutom kommer diskussioner att föras inom skolledningen och arbetslagen och mellan skolledningen och arbetslagen om mer enhetlig hållning. Vi kommer också att jobba mer med programöverskridande aktiviteter totalt sett. Frågan kommer även att tas upp under de individuella medarbetarsamtalen. Den anses så viktig att den får ett eget mål i den reviderade verksamhetsplan som gäller för skolan under läsåret 2009-10. Kvalitetsområde 2: Fler elever borde få sitt förstahandsval tillgodosett Vi tror att chanserna är goda att så blir fallet. Elevtalet spås sjunka och då bör fler få sitt första-handsval, förutsatt att vi hittar rätt dimensionering på programmen och på skolan totalt. Planeringen av program- och inriktningsutbudet inför 2011 är en viktig fråga i sammanhanget. Studie- och yrkesvägledarna i Enköping har dessutom arbetat fram en gemensam plan för studie- och yrkesvägledning för skolans alla stadier, vilket borde göra eleverna säkrare i sina val framöver. Detta bör då bli ytterligare ett incitament till att de får vad de verkligen vill ha. Kvalitetsområde 3: För lågt ställda förväntningar framför allt på elever på yrkesförberedande program Området kommer att bli prioriterat i höstens medarbetarsamtal med berörd lärarkategori. Uppdraget att försöka individualisera undervisningen mera för att skapa utmaningar för alla kommer då ytterligare att betonas. Kvalitetsområde 4: Skolans åtaganden i Åtgärdsprogrammen behöver bli tydligare 10
Här tillsätts en arbetsgrupp för att revidera blanketten för Åtgärdsprogram. Kvalitetsområde 5: 25% av eleverna saknar slutbetyg efter fyra år och mer än 50% har inte fått G i alla ämnen efter fyra år Detta innebär givetvis en satsning på alla fronter bl a: Intensifierat arbete med mål- och resultatstyrning. Ny verksamhetsplan har upprättats för Wgy 2009-10 och nya Teamkontrakt för arbetslagen håller på att tas fram. Fullföljande av satsningen på arbetslag i samlade studiemiljöer. Pengar finns nu för att projektera även för Estet Musik och det kan vara färdigt 2011-12, om allt går i lås. Byggprogrammet behövermer ändamålsenliga kärnämneslokaler, liksom Fordon. Miljöerna i Hus D för bl a Barn- och Fritid och Samhäll behöver bättre ventilation. Förbättring av ventilation etc på hela skolan Intensivare samarbete med grundskolan. Läsåret 2009-10 ska t ex fokusträffar i idrott och Hälsa samt Barn i behov av särskilt stöd hållas. En upptrappning i satsningen på elever i behov av särskilt stöd. Vi behåller samma bemanning på stödsidan under 2009-10, trots prognosticerat minskat elevtal totalt. Stärkt satsning på information och vägledning till åk 8 och 9 så att de gör väl underbyggda val. Vi förstärker den redan fungerande infokedjan med att bjuda in elever som redan valt programmen till träffar under våren. Ha ett allsidigt utbud och dimensionera programmen så att fler får sitt förstahandsval. Vi har också tagit in en del PRIV-elever, på program där det funnits plats efter läsårsstart i augusti 2009. Fortsatt rekrytering av behöriga och kompetenta lärare. Vi hade här många sökande till de tjänster vi utlyste sommaren 2009. Finna nya vägar att individualisera undervisningen ännu mer bl a genom att lägga fler kurser på Internet som ett komplement till den vanliga undervisningen. Här behöver vi hitta en lämplig samarbetspartner t ex ett förlag alternativt bygga en egen struktur. Ännu tydligare informera elever och föräldrar om närvaro och studieresultat via digitala system som Skola 24 och Rexnet. Meningen är att föräldrar ska få tillgång till Rexnet under 2009-10. Till Skola 24 har de redan möjlighet att få tillgång. Fortsätta med kvalificerad studie- och yrkesvägledning på gymnasiet. Inga neddragningar har skett inom denna sektor och SYV:arna har tagit fram en gemensam kommunplan. Intensifiera odlandet av goda kontakter med det lokala näringslivet. ENWIS fortsätter sitt arbete med fokus på entreprenörskap. Lärlingsprojektet går in på sitt andra läsår och vi har även beviljats sex nya platser fr om HT-09. APU:n rullar på i väl upptrampade fotspår. Inför GY-11 behöver kontakterna intensifieras, med tanke på omstruktureringarna. Lyfta arbetet ett snäpp till med hög elevmedverkan ute på programmen och ett väl fungerande Elevråd centralt. Vi har utbildade Elevskyddsombud, klassrepresentanter deltar i arbetsplatsträffarna ute på programmen och Elevrådet har konsoliderat sig själva efter att ha bildats om helt under förra läsåret. 11
Högt prioriterad satsning på att ha en väl fungerande IT-miljö. Här är en spännande satsning på Blad-PC och VDI påbörjad och vi bygger successivt ut klassrumsmiljöerna med datorer och projektorer. SAMMANFATTANDE ANALYS AV HELA AVSNITTET OM SLUTMÅL 2 Vad gäller grundläggande behörighet ligger kullen något lägre än förra årets, men över såväl vårt eget mål som rikssnitt. Andelen elever som har minst godkänt betyg i alla sina kurser har glädjande nog ökat från 53% till 57% för skolan, men spridningen är fortfarande stor mellan programmen. Högst ligger Estet Bild (få elever, dock), Natur och Fordon, lägst Hotell- och Restaurant, Estet Media och Handelsprogrammet. Största förbättringen från 2008 uppvisar Barn- och Fritid, El och Fordon. Andelen godkända elever i Matematik A ligger kvar på ungefär samma nivå. Annars har betygen i kärnämnena generellt försämrats för den kull som gick ut -09 jämfört med året innan. Av de åtta kärnämneskurserna är det endast Engelska A som har bättre resultat. Även betygssnittet har sänkts från 14,0 (2008) till 13,6 (2009). Det verkar alltså som om många har kvar sin chans att söka eftergymnasiala studier men att denna kull har sämre konkurrenskraft än föregående. Om man utgår ifrån att elevernas frånvaro påverkar betygen kan det vara intressant att snittfrånvaron för alla klasser under läsåret 2008-09 ligger på 11%, varav 5% är ej anmäld frånvaro. Några program har klart högre frånvaro än snittet nämligen OP, ESME och HP. Under snittet ligger BP, NV och TE. Elevernas förkunskaper mäts varje år i ämnet Svenska och då specifikt i Läsförståelse, eftersom denna är grundläggande för att förstå mycket av gymnasiets kurser. Nästan var femte elev ligger här i det lägsta intervallet på den niogradiga skalan, något som indikerar att problem kan uppstå på olika sätt. Andelen elever som förstår målen i sina kurser och de som upplever att de får fortlöpande information om hur de ligger till mot dessa mål har glädjande nog ökat, men det är en bit kvar till målen här. När det gäller den årliga Elevenkäten uppvisar den fortsatt en mycket hög siffra vad gäller elevernas trivsel, då 96% säger att de trivs i stort på Westerlundska. I övrigt är siffrorna ungefär som föregående års, men med ett tydligt ökat missnöje med ventilation/värme och skolmat. Den lilla enkät som genomförs bland besökarna på Öppet Hus i oktober varje år fortsätter indikera ett gott rykte för Westerlundska gymnasiet. 12
Skolverkets nyckeltal visar att vi har genomsnittliga resurser i form av lärartäthet och kostnader för undervisning och också en genomsnittlig genomströmning av elever. SKL:s öppna jämförelse anger att vi hela tiden förbättrar vår grundläggande behörighet och vårt betygssnitt och att många av våra elever går direkt vidare till högskolestudier. Dessutom är det många av våra elever som etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden. SKL:s statistik visar också att 73,1% av elevkadern går i Enköping, 9,2% i Uppsala, 1,2% i Västerås och 0,6% i Sala. Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Westerlundska gav alltså skolan ett gott betyg totalt sett. De förbättringsområden man trots allt hittade har analyserats och en åtgärdsplan har upprättats och också godkänts av myndigheten. Kontentan är att vi inte får slå oss till ro utan jobba oförtrutet vidare mot ännu bättre studieresultat för våra elever och att vi behöver lägga till en rejäl satsning för att säkra en stabil värdegrund även i fortsättningen. Slutmål 3 Eleverna ska uppleva undervisningen som meningsfull. SMART mål 3a Andelen elever som upplever undervisningen som meningsfull ska öka med 10% till hösten 2009. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag RESULTAT Från Elevenkäten: Helt eller delvis-09 var 95% (96% -08) Helt -09 var 41% (44%-08) ANALYS Vi behöver jobba ytterligare för att få all undervisning att kännas meningsfull. Slutmål 4 Antalet elever som går ett fjärde gymnasieår minskar. 13
SMART mål 4a Antalet elever som går ett fjärde gymnasieår ska minska från 89 st. 2008 till 60 st. 2009. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och arbetslag Delresultat: Hösten -08 gick 79 elever ett fjärde år. Siffran för hösten 2009 är 103 elever. SMART mål 4b En handlingsplan för samarbete mellan gymnasiet och år 9 i ämnena svenska, engelska och matematik ska upprättas. Huvudansvarig för att förverkliga målet: Skolledning och respektive ämneslag Delresultat: Samarbete inom matematiken finns, men ingen strukturerad handlingsplan än. ANALYS Siffrorna för överåriga verkar gå åt fel håll. Kanske är arbetsmarknaden utanför skolan idag så svår att ta sig in på att flera fortsätter studera. Många av eleverna har också legitima skäl att gå om ett år. Det som kan bli en belastning för skolans ekonomi kan i många fall vara det bästa för resp individ. Vi bör satsa på att undvika omgång p g a felval genom att jobba ännu mer aktivt med grundskolan och studieoch yrkesvägledningen och genom att ta hand om varje enskild elev ute på programmen, både studiemässigt och socialt. Vi behöver intensifiera samarbetet med grundskolan och få till stånd den handlingsplan vi pratat om. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Utvärdering/analys Planen har uppdaterats inför läsåret och finns också utlagd som styrdokument på skolans hemsida. Har använts vid några tillfällen och då visat sig fungera väl. Planer på en större revidering finns inom ramen för Värdegrundsarbetet. BESKRIV ARBETET MED Hälsa och Livsstil - Hälsofrämjande skola, diskuterat certifiering genom Korpen. - Hälsoombud finns på varje arbetslag - Elevskyddsombud/hälsopilot på elevsidan - Timresurs på en av idrottslärarna 14
- Diskussion om utbudet i skolans cafeterior Jämställdhet - Jämställdhetsprojekt som fasar över i Värdegrund - Egna lärare som har lärt ut till lärare, ej hyrt in externt utan fortbildat internt - Mål är att få en uppdaterad Likabehandlingsplan Elever i behov av särskilt stöd - Åtgärdsprogram för alla elever som behöver - Stödpersonal Pedagogiskt stöd - Lärare som har tid i tjänsten att ge stöd i matematik - Elevhälsan med skolsköterskor, kuratorer och psykolog - Inbokade i våra två Läs- och skrivstudior hösten 2008: 71 i Hus C, 60 i Hus E. Våren 2009 var siffrorna x i Hus C resp x i Hus E. - Röda Villan för elever som ej kunnat fullfölja grundskola alls - Aspergerenheten Fenix Elever med annat modersmål - Undervisar i svenska som andra språk - Ingen SFI-undervisning för gymnasieungdomar upp till 19 år. RESULTAT FÖR HELA SKOLAN Ekonomiskt resultat Westerlundska gymnasiet redovisade i Bokslutet för 2008 ett underskott på 2,9 Mkr. Hela Utbildningsförvaltningen gjorde ett överskott på totalt 0,5 Mkr. De interkommunala kostnaderna gick hela 10,2 Mkr i underskott. 15
SAMMANFATTANDE ANALYS Westerlundska gymnasiet tycks i nuläget ha följande: Styrkor Arbetslag i samlade studiemiljöer Anpassade lokaler och en fräsch, ren miljö Ett mycket brett utbud av utbildningar Hög andel behöriga lärare Goda IT-resurser En hög andel av Enköpings ungdomar väljer att studera på Westerlundska gymnasiet Nästan alla elever trivs på skolan De allra flesta av skolans elever är nöjda med arbetsbelastningen, informationen, lärarna och lokalerna. Många anser att skolan har ett gott rykte Bra uppföljning av elevers resultat och närvaro Fungerande styrdokument t ex Likabehandlingsplan Ett strukturerat arbete kring Hälsa, Jämställdhet och Elever i behov av särskilt stöd God närvaro hos eleverna Många äter daglig skollunch Goda kontakter med det lokala arbetslivet Bra elevinflytande ute på programmen Det nybildade Elevrådet har startat bra Hemsidan har uppdaterats under våren-09 Svagheter Saknas fortfarande alternativ för dem som inte vill eller kan gå vanliga gymnasiet För få elever, främst på yrkesförberedande program, når grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier Alltför många elever går mer än tre år på gymnasiet 16
Ingen undervisning i Modersmål pågår f n Gymnasiet har svårt att hålla sig inom angiven budgetram Många elever har dåliga förkunskaper när de kommer till gymnasiet Nästan var femte elev har dålig läsförståelse, mer än var femte stavar dåligt Dålig ventilation på flera ställen, främst i Hus D Allt fler är missnöjda med skolmaten Samlad studiemiljö saknas helt på Estet Musik och haltar delvis på ett par ställen till Alla elever kan inte erbjudas sitt förstahandsval av program, indval etc Westerlundska gymnasiet tycks i framtiden stå inför följande: Möjligheter Att vara så attraktiva att fler elever vill studera på skolan Ökat samarbete med grundskolan Ökat samarbete med arbetslivet Öka våra resultat så att vi kommer bland Sveriges 50 bästa skolkommuner i SKL:s öppna jämförelse Att fram till 2011 utforma ett nytt Westerlundska efter de tankar som finns i gymnasieutredningen Att arbeta ännu mer strukturerat med målstyrning och kvalitetsarbete Att hitta en ännu effektivare organisation t ex med arbetslagsledare och ämnesansvariga och med en ännu mer sammanhållen förvaltning Hot Att vi inte kan hitta fullgoda ersättare när många av personalen går i pension de närmaste åren Att vi fortsätter tappa elever till andra skolor Att en lågkonjunkturen gör det svårt att samarbeta med näringslivet om t ex APU och Lärlingar 17
Att skolan inte får tillräckliga resurser från kommunen för att uppfylla statens krav på gymnasieskolan PRIORITERADE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Westerlundska gymnasiet har under flera år internt jobbat med sex olika kvalitetsområden. Här nedan presenteras översiktligt önskade förbättringar inom dessa områden: Mål, Styrning och Ledning Vi bör fortsätta undersöka möjligheterna att införa arbetslagsledare i arbetslagen Vi bör fortsätta planeringsarbetet inför den föreslagna gymnasiereformen 2011 Vi bör fortsätta ansöka om att delta i det statliga Lärlingsförsöket med nya elever HT- 09. Varje arbetslag bör fortsätta utveckla sina Teamkontrakt På lokalsidan måste Estet Musik på något sätt få en samlad studiemiljö och luft och ventilation främst i Hus D och E måste bli bättre. Omdömes- och lärplattformen Rexnet måste komma i användning fullt ut för alla lärare. Elevers Lärande Vi måste förbättra informationen om vad som krävs av en elev för att få ett visst betyg i en kurs Vi behöver fortsätta jobba med en enhetlig bedömning betygsmässigt. Arbetsmiljö och trygghet Vi måste förbättra elevernas fysiska arbetsmiljö i Hus D och E Vi behöver jobba för att få fler att tycka om maten i elevmatsalen och att tycka att miljön där är bra 18
Delaktighet och medansvar Vi måste fortsätta stötta det nybildade Elevrådet Vi måste få kontinuitet i utbildning av elevskyddsombud, som också fungerar som Hälsopiloter Information och kommunikation Rexnet ska implementeras fullt ut. Elevernas användning av e-post- och konferenssystemet First Class måste öka. Intern-TV måste komma igång igen Organisationens utveckling och lärande Vi bör allvarligt fundera på införande av arbetslagsledare för arbetslagen Varje arbetslag ska fortsätta utveckla sina Teamkontrakt Varje individ ska utveckla sina personliga mål och kompetensbehov inom ramen för Teamkontraktet. Kompetensutvecklingskorten ska användas Vi bör genomföra fortsatt personalutbildning inom områdena Värdegrund, Betyg och bedömning och Gymnasiereformen Enköping i december 2009 Jörgen Norman samordnande rektor 19