YTTRANDE 2014-04-01 1 (13) Avdelningen för Samhällsutveckling Christina Johansson Tfn: 010/22 40 141 christina.johansson@ lansstyrelsen.se Karlskrona kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 371 83 Karlskrona Granskningsyttrande om fördjupning av översiktsplan för skärgården, Karlskrona kommun Länsstyrelsen har fått Karlskrona kommuns förslag till fördjupad översiktsplan för skärgården för granskning. Länsstyrelsen har inbjudit statliga myndigheter som kan beröras av planförslaget att inkomma med synpunkter. Följande myndigheter har inkommit med yttrande: Försvarsmakten (Högkvarteret), Energimyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Region Blekinge. Jordbruksverket, Statens geotekniska institut SGI, Sveriges geologiska undersökning SGU, Sjöfartsverket, Svenska Kraftnät samt Trafikverket har framfört att de inte har något att erinra eller att de avstår från att yttra sig. Övriga har inte inkommit med något yttrande. I detta yttrande redovisas huvudsakligen de synpunkter som har utgångspunkt i nedanstående fem punkter. Länsstyrelsens roll Under utställningstiden ska Länsstyrelsen, enligt 3 kap 16 plan- och bygglagen, avge ett granskningsyttrande över planförslaget. Av yttrandet ska det framgå om 1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken, 4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och 5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Ny plan- och bygglag, PBL Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) i kraft. Ny plan- och bygglag medför en del förändringar avseende vad en översiktsplan ska innehålla. En översiktsplan enligt nya PBL ska vara mer av strategisk karaktär. Den ska på ett bättre sätt än tidigare samordnas med nationella och regionala mål av betydelse för hållbar utveckling inom kommunen (3 kap 5 p 4 PBL). Den ska på ett bättre sätt än tidigare samspela med tillväxtarbete. Samråd ska äga rum med länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering (3 kap 9 PBL). Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE-371 86 KARLSKRONA Skeppsbrokajen 4 010-22 40 000 010-22 40 223 blekinge@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/blekinge 202100-2320
2 (13) Ny översiktsplan ska redogöra för hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Nya allmänna intressen har tillkommit i 2 kap PBL. Översiktsplanen ska även ta hänsyn till klimataspekter samt till möjligheter att ordna avfallshantering och elektronisk kommunikation (2 kap 3 PBL och 2 kap 5 PBL). Syfte Syftet med fördjupningen av översiktsplanen för Karlskrona skärgård är att förbättra förutsättningarna för en levande skärgård genom att planera för nya bostäder och verksamheter. Karlskrona kommun har som mål att öka befolkningen till 70 000 invånare. En ökad befolkning ger underlag för service men även större ekonomiska förutsättningar för ett utbyggt kommunalt vatten- och avloppsnät som gör en utveckling av skärgården ekologisk hållbar. Fördjupning av översiktsplan för skärgården tar sikte 20 år framåt i tiden. LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER OCH RÅD Som framfördes i samrådsyttrandet är Länsstyrelsen positiv till att kommunen tar fram en ny fördjupad översiktsplan för skärgården till ledorden; attraktiva skärgårdssamhällen, rikt näringsliv, effektiv infrastruktur, förbättrad kollektivtrafik, utveckla båtliv och turism samt naturskön skärgård. Sammantaget bör detta liksom flertalet förslag, mål och inriktningar bidra till en hållbar utveckling i skärgården. Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig i samband med programsamråd och plansamråd. I stora drag är planen föredömligt lättillgänglig och genomarbetad och den har ett bra upplägg och avgränsning av innehåll. Sedan samrådsskedet har planen ytterligare förbättrats och Länsstyrelsens synpunkter har till stor del beaktats. Bl a har kommunen konkretiserat texten och beskrivit hur den nya bebyggelsen ska kunna anpassas till befintlig bebyggelsekaraktär, fotomontage för den nya förslagna bebyggelsen på norra Tjurkö och Sturkö har införts i handlingen och kartorna har förbättrats. För att planen ytterligare ska bli ett användbart underlag och stöd för fortsatt planering och bygglovgivning vill Länsstyrelsen lämna följande synpunkter och råd. Riksintressen Enligt 3 kap PBL ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen avser tillgodose de redovisade riksintressena enligt 3 eller 4 kap MB. Åtgärder får inte vidtas som innebär påtaglig skada på riksintressena. Länsstyrelsen ställer sig huvudsakligen bakom de avvägningar kommunen gör i planen men för att tillgodose riksintresse för totaltförsvaret förutsätts att planförslaget ändras enligt Försvarsmaktens synpunkter, se nedan. Vad gäller övriga riksintressen anser Länsstyrelsen att planen bör vara möjlig att genomföra utan att medföra påtaglig skada. Följande bör dock beaktas. Riksintresse för totalförsvaret 3 kap 9 MB Försvarsmakten framför i sitt yttrande att flera riksintressen för totalförsvarets militära del berör fördjupningens planområde. Dessa riksintressen med influensområden ska redovisas korrekt på kartan på sidan 185 i planen, med de av Försvarsmakten fastställda benämningarna/namnen. Den gräns som ska redovisas är gränsen för influensområde, då det är den som avgör vilka ärenden som ska remitteras till Försvarsmakten för samråd. Information om hur områdesavgränsningarna ser ut samt dess beteckning finns i PDF-format på Försvarsmaktens hemsida (www.forsvarsmakten.se klicka på Om myndigheten, Samhällsplanering, Riksintressen). Kartor i shapeformat för kommunens handläggning finns att tillgå hos länsstyrelsen. Försvarsmakten anser att ett ökat antal boende inom influensområdena kring övnings- och skjutfält medför stor risk för påtaglig skada på riksintresset för totalförsvarets militära del. Eftersom det inte finns möjlighet att reglera om en bostad används för åretruntboende eller deltidboende, är det endast möjligt att minska risken för fler boende inom bullerstörda områden genom storleks-begränsningar. Försvarsmakten anger vidare att för byggnation inom de områden som be-
3 (13) rörs av buller från verksamhet vid övnings- och skjutfälten (överskridande rekommenderade nivåer) gäller därför följande: Ingen nyetablering av bostadsbebyggelse. Byggnader som är under 60 m², får byggas ut till maximalt 60 m². Byggnader som är mellan 60-79 m², får byggas ut till maximalt 80 m². Byggnader som är större än 80 m² får byggas ut utan begränsningar. För de ärenden som rör specifik utbyggnad för vatten och avlopp, så som våtutrymmen, görs en individuell bedömning. Samma sak gäller för ersättningsbyggnader av tidigare byggnader. Med utgångspunkt i ovanstående riktlinjer är det nödvändigt att det material som sänds till Försvarsmakten innehåller uppgifter om aktuell samt tillkommande boarea. Länsstyrelsen anser att begränsningarna för byggrätterna som Försvarsmakten angivit i sitt yttrande bör förtydligas med att de gäller bostäder. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget är förenligt med riksintresset förutsatt att Försvarsmaktens synpunkter angående bostadsfastigheters utveckling, beaktas och justeras i planhandlingen. Se Försvarsmaktens yttrande, bilaga 1. Riksintresse naturvård 3 kap 5 MB Riksintresseområden för naturvård berör stora delar av Karlskrona skärgård. Inom riksintresseområdet i den Östra skärgården föreslås viss kompletteringsbebyggelse i anslutning till befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen har enligt tidigare samrådsyttrande bedömt att detta bör vara förenligt med riksintresset. Riksintresse kulturmiljö 3 kap 6 MB Östra skärgården och Tjurkö berörs av riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap. 6 MB. Länsstyrelsen påpekade i samrådsyttrandet att kommunen bör ta fram mer konkreta beskrivningar om hur hänsyn ska tas till kulturmiljön på Stenshamn, Utlängan, Långören och Ungskär. Enligt kommunen kommer detta att fördjupas mer i de planerade områdesbestämmelserna. Länsstyrelsen finner detta nödvändigt. Områdesbestämmelser är ett bra sätt för kommunen att underlätta bygglovshantering i kulturhistoriskt värdefulla miljöer där förändringstrycket mycket väl kan öka. För Kristianopel föreslås att ett nytt stadsmiljöprogram tas fram i syfte att utveckla den värdefulla bebyggelsemiljön. Länsstyrelsen ser mycket positivt på detta men anser också att översiktsplanen bör uttrycka mer konkret hur man tänkt sig denna utveckling. En omfattande exploatering föreslås på norra Tjurkö vilket ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården. Kommunen har efter samrådsskedet utvecklat planhandlingen angående Tjurkö och beskriver nu riksintresseområdets kulturhistoriska värden på ett bra sätt. Länsstyrelsen anser dock att för att kunna bedöma konsekvenser för riksintressevärdena i området efter en utveckling enligt planen, behövs tydligare ställningstaganden för hur kommunen tänker hantera biltrafiken genom området samt hur en efterfrågan på parkeringsplatser vid hamnen för framtida pendlare ska lösas. Separat gång- och cykelväg planeras dras genom de äldsta delarna av stenhuggarsamhället. Tillsammans med att man också ser över vägstandarden (sid 58) kan detta få stora konsekvenser för de kulturhistoriska värdena i riksintresset. Är avsikten att biltrafiken ska ledas samma väg? Sådana åtgärder skulle kräva en breddning av vägen genom ett känsligt område som präglas av en småskalig bebyggelse där husen ligger nära vägen och där stenmurar (huggen sten och även med stenhuggarmärke) avgränsar tomterna mot vägen. Av fördjupningen framgår inte heller hur
4 (13) vägplaneringen ser ut för den nybebyggelse på 70-85 tomter som ligger på norra Tjurkö. Om den nya bebyggelsen kommer att matas via samma väg kommer belastningen på vägen bli hög. Länsstyrelsen menar att det vore bättre att ha tagit ställning till planeringen för biltrafik i översiktsplanen än att skjuta upp den till ett senare skede eftersom detta blir en avgörande fråga för vad som kommer att hända med miljön i det gamla stenhuggarsamhället längs vägen. Länsstyrelsen anser vidare att inom det utpekade utvecklingsområdet som ligger inom riksintresset för kulturmiljövården bör ny bebyggelse hanteras olika på olika platser. I närheten av äldre bebyggelse bör nytillskott göras med försiktighet och inordnas efter de karaktärsdrag som hör till riksintresset. I områden där avståndet till bebyggelse som är kopplat till riksintresset är längre eller visuellt avgränsat, kan den nya bebyggelsen ges friare uttryck och bidra till nya karaktärsdrag för skärgårdsbebyggelse i Karlskrona. I övrigt anser Länsstyrelsen att det är bra att kommunen har ett följduppdrag från kommunfullmäktige, sedan översiktsplanen från 2010, om att ta fram ett kulturmiljöprogram. I kulturmiljöprogrammet ingår området kring Stenhuggeriet på Tjurkö. Länsstyrelsen vill också uppmärksamma kommunen om att norra Tjurkö omfattas av flera fornlämningsområden enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Riksintresse friluftsliv 3 kap 6 MB Planförslagets utgångspunkt är att skapa en levande skärgård med fler åretruntboende med en bebyggelseutveckling på väl valda ställen med hänsyn till platsens villkor. På Senoren finns befintlig infrastruktur och service. Enligt förslaget skulle en nybyggnation inom området innebära en vatten- och avloppssanering. I samrådsredogörelsen skriver kommunen att de utpekade utvecklingsområdena bör betraktas som generella ytor inom vilka det föreslås mindre bebyggelse grupper men även fria ytor med möjlighet till passage. Länsstyrelsen anser att kommunen kan lyfta in denna beskrivning om hur man tänkt sig bebyggelsestrukturen, för att ytterligare förtydliga i planhandlingen. Länsstyrelsen finner med den beskrivningen att föreslagen utbyggnad på västra Senoren bör kunna vara förenlig med riksintresset för friluftsliv då tillgängligheten till stor del kan bibehållas i området. Riksintresse för kommunikationsändamål 3 kap 8 MB Planförslaget omfattas av riksintresse för sjöfart med dels ett antal farleder och dels det djupa skyddade området mellan Tjurkö och Aspö. Även riksintresset för Karlskrona hamn sträcker sig in i området. Sjöfartsverket och Länsstyrelsen har i tidigare samråd ställt sig positiva till förslaget om sjöburen kollektivtrafik men påpekade också att den föreslagna skärgårdspendeln delvis går i farled som nyttjas av handelssjöfarten. Sjöfartsverket ansåg även att en analys behöver göras över hur handelssjöfarten och riksintresset för sjöfart påverkas av förslaget. Kommunen avser att göra denna analys i samband med arbetet med skärgårdspendeln. Kommunen gör preliminärt bedömningen att riksintresset inte kommer att påverkas negativt. Länsstyrelsen bedömer också att en skärgårdspendel torde gå att inrätta utan skada på riksintresset för sjöfart. Riksintresse energiproduktion och energidistribution 3 kap 8 MB Inga riksintressen för energiproduktion och energidistribution enligt 3 kap 8 MB berör planområdet. Energimyndigheten skriver i sitt yttrande att på sid 188 anges att Länsstyrelsen har fått i uppdrag av Energimyndigheten att göra en översyn av befintliga riksintresseområden för vindkraft samt inkomma med förslag på nya områden. Detta gällde utpekandet av riksintressen 2008, men stämmer inte för de riksintressen för vindbruk som gäller idag, som Energimyndigheten fattade beslut om i december 2013.
5 (13) Riksintresse för yrkesfiske 3 kap 5 MB Länsstyrelsen påtalade i samrådsyttrandet att kommunen utförligare behövde visa hur fiskenäringens behov av en hamn kan tillgodoses på lång sikt i Karlskrona för att undvika påtaglig skada på riksintresset för yrkesfiske. Länsstyrelsen ansåg också att möjligheterna att förena en fiskehamn med en utbyggnad av bostäder m.m. på Saltö skulle undersökas noggrannare. Kommunen har beaktat Länsstyrelsens synpunkter och justerat beskrivningen om Saltö. Södra Saltö föreslås få en utveckling så att nuvarande fiskehamn till viss del kompletteras med andra stadsfunktioner så som boende, kontor och grönska. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö har även definieras i både text och karta; så att de olika intressena kan samverka på Saltö utan att konflikt uppstår. Boende och stadsutveckling föreslås ske uppe på höjden och längs västra stranden, medan södra uddens platå bibehålls för fiskets intressen. Fiskeverksamheten kan enligt förslaget vara samlad, och stora utvecklingsmöjligheter kvarstår genom ny hamnbassäng i sydost. Det är framför allt Saltö fiskehamns funktion som landningshamn för fisk som utgör riksintresset samt de möjligheter till lagring, transporter och övrig service som behövs för att upprätthålla denna funktion. Länsstyrelsen ser det som positivt att denna funktion ska säkerställas i samråd med berörda fiskare, fångstmottagare, fiskberedare och fisktransportföretag. Länsstyrelsen anser att inriktningen i fördjupningen bör vara förenlig med riksintresset för yrkesfiske. Länsstyrelsen vill även tillägga att beskrivningen av riksintresset för yrkesfisket på sid 188 är felaktig. Detta är en beskrivning av hur riksintresset såg ut före år 2006. Riksintresset för yrkesfisket reviderades då och beskrivningen finns i FINFO 2006:1: https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/publikationer/aldrepublikationer/finfo/2012-01-27-finfo-20061-omraden-av-riksintresse-for-yrkesfisket.html Riksintressets avgränsning på kartan på sidan 187 är riktig. Riksintresse kust och skärgård 4 kap 4 MB Karlskrona kustområde omfattas av riksintresset kust och skärgård (geografiska bestämmelser) enligt miljöbalken 4 kap 4. Bestämmelserna innebär att fritidshusbebyggelse endast får tillkomma genom kompletteringar till befintlig bebyggelse inom riksintresseområdet. Länsstyrelsen anser att planförslaget är förenlig med riksintresset. Mellankommunala frågor Region Blekinge skriver i sitt yttrande att i nuvarande Trafikförsörjningsprogram för åren 2012-2015 beskrivs riktlinjerna för kollektivtrafikens utveckling i Blekinge och hur det övergripande målet om fördubblat kollektivtrafikresande i länet ska nås. Kollektivtrafik till skärgården är inte ett prioriterat område i det gällande programmet, utan något som Region Blekinge tillsammans med kommunen får titta närmare på inför programmets kommande revidering. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Strandskydd I planförslaget har till stor del strandskyddsområdena beaktats där de nya utbyggnadsområdena föreslagits. På norra Sturkö (Tockatorp) föreslås ny bebyggelse som omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen anser att det kan finnas viss tveksamhet om vilka särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c MB som kan åberopas inför en eventuell exploatering här. Avgränsat område för verksamheter och besöksnäring vid Sandvik på Hasslö och Killeberget samt område för verksamheter och bebyggelse på Tjurkö kan delvis komma att beröras av Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskyddsområde. Länsstyrelsen vidhåller från samrådsyttrandet att åtgärder för friluftslivet kan vara förenligt med strandskyddets syften. Länsstyrelsen ska fram till utgången av år 2014 genomföra en översyn av det utvidgade strandskyddet och ta nya beslut för alla strandskyddsområden som ska ha utvidgat strandskydd. (se prop. 2008/09:119). Länsstyrelsen i Blekinge län har tagit fram ett förslag till ny indelning av utvidgade strandskyddsområden för Karlskrona kommuns kust- och skärgård. Förslaget har diskuterats med kommunen. Delar av förslaget, när det gäller avgränsningar m.m, kommer även
6 (13) att diskuteras genom platsbesök med tjänstemän från kommunen under våren 2014. Länsstyrelsens beslut till utvidgning av strandskyddet kommer att motiveras ingående och sammanställas både i text och kartbild. Landskapsbildsskydd Flera öar i Karlskrona skärgård; Norra Ytterön, Östra Hästholmen, Inlängan, Långören, SO Ungskär, Stenshamn och Utlängan, omfattas av landskapsbildskydd enligt 19 NVL i dess äldre lydelse. Vid ny bebyggelse krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Miljö, hälsa och säkerhet Båtliv och vattensport I fördjupningen har kommunen intentioner om att utveckla båtlivet i skärgården. Länsstyrelsen framförde i samrådsskedet synpunkten och vill än en gång påtala att det är viktigt att kommunen implementerar ett hållbarhetsperspektiv exempelvis vad gäller användning båtbottenfärger, tvåtaktsmotorer, alkylatbensin, buller samt påverkan på bottenmiljön i form av exempelvis ankringsskador. Likaså anser Länsstyrelsen att kommunen borde främja/begränsa tillgången till tankställen där det går att köpa alkylatbensin. Länsstyrelsen framförde i samrådsskedet att fördjupningen bör behandla kommunens intentioner för vattensport. I granskningshandlingen anges att vattensporter kan ingå som ett nav i Karlskronas nya stadsdel vid Hattholmen/Skeppsbrokajen. Om kommunen därmed avser vattenskoter, erinrar Länsstyrelsen följande: I förordningen om användning av vattenskoter (1993:1053) anges att vattenskoterkörning endast är tillåtet i allmänna farleder och i områden där länsstyrelsen beslutat om undantag från det generella förbudet. Länsstyrelsen vill därför påminna om att kommunen bör ansöka hos länsstyrelsen om undantag från det generella förbudet, om vattenskoterkörning ska ske inom området. Frågan om de svenska reglerna angående vattenskoterkörning har varit uppe i EU-domstolen. Det är oklart om de är förenliga med EU:s krav på fri rörlighet med varor och tjänster. Tillsvidare bedriver därför ansvariga myndigheter ingen tillsyn utifrån förordningen. Regeringen som har ansvar för förordningen kommer att se över den. Tillsvidare gäller reglerna enligt Sjölagen och Miljöbalken; den som kör vattenskoter är ansvarig för att köra säkert och inte påverka miljön eller andra människor. Anpassning till framtida klimat Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för bl.a. översvämningar och erosion (PBL 2 kap 5 p5). Enligt PBL ska Länsstyrelsen överpröva kommunens beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser om bebyggelsen kan antas bli olämplig med hänsyn till bl. a. risken för översvämning eller erosion (11 kap 10 p5). Länsstyrelsen arbetar med att ta fram riktlinjer för anpassning till ett förändrat klimat vid exploatering av låglänta områden. Riktlinjerna kommer att färdigställas senast i juni 2014. Riktlinjerna kommer att utgöra ett stöd för länsstyrelsen i bedömningen om planläggning är lämplig enligt PBL 11 kap 10. Avsikten är också att riktlinjerna kan utgöra ett planeringsunderlag vid planering och lovgivning i länet. Vid planläggning av låglänta områden behövs resonemang kring översvämnings- och erosionsproblematiken med redogörelse för riskerna och hur dessa hanteras. I bedömningen av risken för översvämning och erosion är det nödvändigt att ta hänsyn till stigande havsnivå till följd av global uppvärmning, samt till högvattentillfällen kopplat till vädermässiga variationer. Utmed öppna kuststräckor behöver dessutom vågors effekt beaktas. Det bästa tillgängliga underlaget om havsnivåhöjning och tillfälliga högvatten utmed Blekingekusten presenteras i SMHI:s nya rapport om extrema vattenstånd i Blekinge (publiceras inom kort i länsstyrelsens rapportserie). Rapporten presenterar högvattenstånd för ett antal olika återkomsttider där varje återkomsttid
7 (13) motsvarar en viss sannolikhet för översvämning. Planläggningen behöver anpassas efter hur mycket medelvattenståndet beräknas stiga under bebyggelsens/byggnadsverkens planerade livslängd/användningstid, samt till vilken risk (sannolikhet) för tillfälliga översvämningar som bedöms acceptabel för berörd bebyggelse/byggnadsverk. Länsstyrelsens riktlinjer som är under framtagande kommer inte att förändra bedömningen av markens lämplighet, men däremot ge underlag om vilka risknivåer som Länsstyrelsen utgår ifrån vid bedömning av lämplighet för olika typer av byggnationer. I bedömningen av markens lämplighet (enligt PBL) är planeringshorisonten viktig, dvs. bebyggelsens eller byggnadsverkets planerade livslängd/användning, samt möjligheten att bygga om eller att framöver skydda mot översvämning och erosion på annat sätt. Målsättningen är att utveckla samhället på ett resurseffektivt sätt och att se till att man inte bygger in sig i förutsägbara problem som är svåra och kostsamma att lösa. Länsstyrelsen anser att om ny bebyggelse föreslås i områden som riskerar att översvämmas inom ett sekel, bör det tydligt framgå att översvämningsrisk finns och att skyddsåtgärder därför kan behövas i området. Det bör även anges vilka områden där ny bebyggelse föreslås som har öppna kuststräckor, där man även måste ta hänsyn till vågors effekt och erosion. Information om eventuella behov av skyddsåtgärder är ett viktigt beslutsunderlag för exploatörer. I fördjupningen bör varje delområde förses med en karta som redovisar vilka områden som på lång sikt (ett sekel) riskerar att utsättas för översvämning och erosion. Nuvarande karta på sid 181 visar vilka områden som berörs vid en permanent stigande havsnivå men det framgår inte vilka områden som kommer att beröras. Region Blekinge framför i sitt yttrande vad det gäller policy för lägsta grundläggningsnivå, som bl.a. nämns i planens huvuddrag på sidan 46, att policyn ska vara styrande för ny bebyggelse. Dock saknar de kommunens tankar kring lägsta grundläggningsnivå för om- och tillbyggnader i befintlig bebyggelse samt befintlig infrastruktur i riskområden för framtida översvämningsområden. Region Blekinge anser att kommunens ställningstagande kring klimatanpassning och skydd i befintliga strukturer bör beskrivas i planen, och påpekar att kanske behöver en policy tas fram för detta som det sedan hänvisas till i planen. Region Blekinge delar även Länsstyrelsens syn att det är olämpligt att föreslå ny bebyggelse och nya bebyggelseområden som ligger i områden med översvämningsrisk. Region Blekinge skriver vidare att de saknar en beskrivning av hur kommunen planerar för att möta andra omständigheter kopplade till konsekvenser av klimatförändringar, t.ex. värmeböljor, vattenbrist, översvämning och påverkan på skyddsvärda naturområden. Detta kan medföra stora belastningar på samhället och bör beskrivas närmare i planen, exempelvis under planens huvuddrag. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Länsstyrelsen instämmer i denna synpunkt. Här kan kommunen få stöd i den regionala handlingsplan för anpassning till förändrat klimat som Länsstyrelsen arbetar med att ta fram. Handlingsplanen kommer att färdigställas i juni 2014. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) framför i sitt yttrande att i den fördjupade översiktsplanen konstateras att klimatförändringarna kommer att öka hotbilden i strandnära områden, framför allt genom stigande havsnivåer och ökade nederbördsmängder. Detta innebär att åtgärder kan behöva vidtas för att skydda befintlig bebyggelse samt att särskild hänsyn blir nödvändig vid bedömning av lämplig markanvändning. En fråga att ta med i vidare planeringsarbete är särskilt hur viktiga samhällsfunktioner (exempelvis sjukhus, räddningstjänst, produktion och distribution av el och värme, transporter etc.) kan påverkas negativt av klimatförändringarna och att åtgärder vidtas därefter. Det är också viktigt att dessa funktioner placeras så att risken för eventuell negativ påverkan från klimatförändringen minimeras. Länsstyrelsen instämmer i MSB:s resonemang. Se vidare i MSB:s yttrande, bilaga 3.
8 (13) Regionala energi- och klimatstrategier Energimyndigheten skriver i sitt yttrande att länsstyrelserna har fått uppdraget av regeringen att ta fram regionala strategier för energi- och klimatfrågorna i länet. Strategierna är ett viktigt led i den nationella energi- och klimatpolitiken for att kunna realisera målen på den lokala och regionala nivån. Syftet med strategierna är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och ett effektivare transportsystem. Strategierna ska utformas i samverkan med andra regionala och lokala aktörer och se till att alla drar åt samma håll i länet. Länsstyrelsen instämmer i energimyndighetens synpunkt och anser att Blekinges klimat- och energistrategi bör beskrivas i planen på motsvarande sätt som exempelvis Blekingestrategin. Blekinges klimat- och energistrategi 2013-2016 antogs av Länsstyrelsen i december 2013. Länsstyrelsen har i tidigare yttrande framfört synpunkter kopplat till minskad klimatpåverkan, med utgångspunkt i remissversionen av klimat och energistrategin. Länsstyrelsen håller på att ta fram en regional handlingsplan för anpassning till ett förändrat klimat, se vidare under rubriken Anpassning till framtida klimat. Buller Försvarsmakten har stora intressen i Karlskrona skärgård och är verksamma på Kungsholms fort och på ett antal övnings- och skjutfält exempelvis Bollö, Tjurkö, Torhamn och Öppenskär. Stora delar av havsområdet i Karlskrona skärgård utgör övnings- och skjutområde. För att hantera försvarsmaktens intressen i förhållande till andra verksamheter har särskilda samrådsområden angivits i fördjupningen. Plan- och bygglovärenden inom dessa områden ska konsekvent samrådas med försvarsmakten. Samrådsområdena finns i två former samrådsområde skjutbullerpåverkan och samrådsområde övriga intressen. Kommunen föreslår ingen nyetablering av störningskänslig bebyggelse inom området som överskrider riktvärdet för buller från Försvarsmakten. Kommunen föreslår dock att ny icke störningskänslig bebyggelse såsom verksamheter och tillfälligt boende (övernattningsmöjligheter) kan medges och att befintliga störningskänsliga verksamheter kan utvecklas fritt. Länsstyrelsen har i tidigare samråd framfört att riktvärdena för buller bör klaras för alla typer av boenden alternativt att bullerdämpande åtgärder vidtas. För att undvika påtaglig skada på riksintresset för totalförsvaret behöver störningskänsliga verksamheter begränsas. Se vidare under avsnittet om riksintresse för totalförsvaret, sidan 3. Vatten och avloppsförsörjning En av fördjupningens huvudfrågor är vatten- och avloppsförsörjningen. För att kunna genomföra en ökad exploatering av Karlskrona skärgård, är förutsättningen en långsiktigt hållbar lösning för vatten- och avloppsförsörjningen som säkerställer god vattenkvalitet i kustvattnet och grundvattnet. Länsstyrelsen instämmer i att långsiktiga lösningar är att föredra. Det är även viktigt att tänka på att vid påkoppling av ytterligare anslutningar till befintligt ledningsnät så bör det säkerställas att dessa håller måttet. Koholmens avloppsreningsverk har förvisso kapacitet för ytterligare anslutningar och tillstånd för 57 000 pe, men det finns svaga punkter i ledningsnätet och kanske berörs några av dessa. Vattenkvalitet och förorenade bottnar Region Blekinge skriver i sitt yttrande att de vill poängtera att kustvattnets kvalitet är en viktig förutsättning för hela kustområdets utveckling. Frågor som berör vattenkvalitet och hur en bättre status ska uppnås är komplexa och svåra frågor, men ägnas med tanke på hur avgörande de är för kustområdets utveckling väldigt lite utrymme i planen. Vattendirektivet och miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster återfinns på sidan 166-167, men de är förvånansvärt uteslutna vid diskussion om vattenfrågor i materialet i övrigt. Region Blekinge efterlyser en beskrivning av hur kommunen ska agera och vad som aktivt ska göras för att följa vattendirektivets åtgärdsprogram som gäller kustvattnet och bidra till att vattenkvaliteten förbättras inom utsatt tidsram i direktivet. Region Blekinge skriver vidare att i planhandlingen blir konsekvensen att olika skrivningar står emot varandra. På sidan 105 under Hav i balans står att fler människor i skärgården ökar belastningen på enskilda avlopp vilket bidrar till övergödningen av Östersjön. Detta är oacceptabelt eftersom det bidrar till sämre vattenkvalitet, alltså i motsatt riktning mot vattendirektivets mål
9 (13) om miljökvalitetsnormerna. Hur detta ska förhindras är en knäckfråga som inte kan lämnas otillräckligt belyst. Länsstyrelsen instämmer i Region Blekinges synpunkter. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen lägger stor vikt vid utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp och att problemet med troliga förorenade sediment i hamnområden uppmärksammas. Vid en utveckling av hamnarna är det viktigt att kommunen är inriktad mot en hållbar utveckling. Riskfrågor Länsstyrelsen vill upplysa om att på södra Saltö finns två kylanläggningar med ammoniak vilka är anknutna till fiskehamnen och fiskeindustrin. Anläggningarna är klassade som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). Länsstyrelsen anser att det är viktigt att de beaktas i den fortsatta planeringen av bebyggelseutvecklingen på Saltö. Övriga allmänna intressen Infrastruktur och kommunikationer Region Blekinge skriver i sitt yttrande att de ställer sig, precis som i program- och samrådsskede, fortsatt positiva till planens intention att utveckla skärgården, vilket går helt i linje med den antagna Blekingestrategin för 2014-2020. För att skapa en hållbar skärgårdsutveckling krävs bra kommunikationer. Av planförslaget framgår att kommunen vill utveckla både land- och vattenburen kollektivtrafik i form av utökade turer för busstrafiken och en skärgårdspendel mellan de större skärgårdssamhällena och Karlskrona centrum. Länsstyrelsen är mycket positiv till kommunens förslag. Region Blekinge och Trafikverket påtalade i samrådsskedet vikten av att både land- och vattenburen kollektivtrafik är viktig att vidareutveckla eftersom de möjliggör resor med olika start- och målpunkter. Region Blekinge vill påtala detta återigen. Vidare skriver Region Blekinge i sitt yttrande att de delar Länsstyrelsens uppfattning att det i fortsatt planarbete behöver utredas hur busstrafiken och skärgårdspendeln kan sammankopplas. Precis som Region Blekinge påtalat tidigare bör även avstånd till busshållplatser samt gena och säkra gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken belysas och utredas vidare. Detta för att kollektivtrafiken ska bli så attraktiv och konkurrenskraftig som möjligt gentemot bilen. Länsstyrelsen instämmer i dessa synpunkter. Region Blekinge delar kommunens syn att ny bebyggelse ska lokaliseras i anslutning till redan befintlig bebyggelse eller i strategiska lägen för att understödja service, allmänna kommunikationer och teknisk infrastruktur. De anser att det är av yttersta vikt att trafik- och bebyggelseplanering samordnas samt att kollektivtrafik, gång- och cykelvägar alltid prioriteras, vilket även återfinns i Blekingestrategin under insatsområde Livskvalitet. Region Blekinge anger vidare i sitt yttrande att de delar Trafikverkets uppfattning att kommunen bör överväga om inte även Aspö ska ingå i skärgårdspendeln, för att utgöra komplement till Aspöfärjan. Länsstyrelsen instämmer i synpunkten. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Elektronisk kommunikation Länsstyrelsen delar planens inriktning att en fungerande data- och telekommunikation är en förutsättning för boende och företagare i Karlskrona skärgård. Länsstyrelsen vill påpeka att även om det finns möjlighet till stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden kommer tillgängliga stödmedel inte vara tillräckliga för att finansiera all utbyggnad på landsbygden. Likväl som att man i översiktsplanen hänvisar till Landsbygdsprogrammets stödmedel bör man kunna hänvisa till Affärsverkens anslutarmotor där man kan anmäla intresse för bredband. Vissa mer tätbefolkade områden bör kunna byggas ut på marknadsmässiga grunder vid en hög anslutningsgrad. Många öar har stamfiber ut på ön, vilket gör investeringen mer överkomlig. En fiberuppkoppling kommer på sikt att bli avgörande för att vi ska kunna
10 (13) bibehålla bosatt befolkning även i skärgården. Det är särskilt viktigt vid projektering av nya bostäder att dessa förberdes för fiberanslutning redan vid byggnationen. Biosfärområde Blekinge arkipelag Länsstyrelsen anser att det är bra att fördjupningen har kompletterats med att kommunen verkar för strategierna i samverkansplanen för Blekinge arkipelag. Genom utveckling av turismen i Karlskrona skärgård ökar underlaget för den befintliga servicen och ger möjligheter till etableringar av nya verksamheter. För att stärka och utveckla biosfärsarbetet föreslår kommunen att skapa ett besökscentrum, ett naturrum för Blekinge arkipelag. Kommunen anser att naturum et i Karlskrona bör ligga i ett havsnära läge med god tillgänglighet. Länsstyrelsen anser att tankarna kring att naturum i Karlskrona med fokus på Blekinge Arkipelag är intressant. Länsstyrelsen ställer sig dock tveksam till att det ska vara ett naturum eftersom det redan finns ett naturum i Ronneby. Förslagsvis bör kommunen istället utveckla ett besökscentrum, kanske ett Biosfärrum? I fördjupningen anges att förutsättningar bör utredas för att skapa en kommunövergripande skärgårdsstiftelse i Blekinge för vård och skötsel av skärgården. Länsstyrelsen instämmer i behovet av något motsvarande en skärgårdsstiftelse, förslagsvis är Blekinge Arkipelag en lämplig aktör i diskussioner kring detta. Reproduktionsområden för fisk Länsstyrelsen anser att det skulle vara bra om fördjupningen även anger områden för verksamheter inom vattenområdena, liknande den havsplanering som Sölvesborgs kommun har i sin kommunomfattande översiktplan. Detta arbete skulle med fördel kunna genomföras i samverkan med angränsande kommuner och/eller nyttja det samarbetet som finns inom Blekinge Arkipelag. Exempelvis bör lekområden för sill/plattfisk/gädda identifieras, kartläggas och skyddas mot exploatering av olika slag för att inte förlora sina värden och funktioner. På sidan 146 under rubriken Torhamns skärgård omnämns lekområden för sill, även på sid 166 nämns att grundområdena utgör lekområden för sill. På sid 44 anges att: De mest värdefulla grundområdena som bör identifieras och om nödvändigt skyddas mot utsläpp och exploatering. Fördjupade inventeringar alternativt sammanställningar föreslås för att få bättre kunskap om naturvärdena. Dessa förslag är önskvärda och Länsstyrelsen vill upplysa om att underlag för marina naturvärdesbedömningar för stora delar av Blekinges kust håller på att tas fram inom projektet MARMONI. Turism/besöksmål När det gäller Ytterön/Östra Hästholmen omfattas stora delar av ön av naturreservat och Natura 2000. I fördjupningen föreslås Killeberget utvecklas som ett besöksmål med koppling till Marinmuseet och U137:s grundstötning som ligger strax väster om Ytterön. Enligt kommunen skulle besöksmålet kunna kombineras med naturupplevelser, skärgårdskultur, bad och ökat besöksantal till naturreservatet. Länsstyrelsen har diskuterat frågan vidare sedan samrådsskedet och funnit att förslaget bör vara förenligt med naturreservatet och Natura 2000. Kommunen bör i det fortsatta arbetet se över hur ett eventuellt utökat behov av parkeringsplatser kan lösas i området. Se även under rubriken strandskydd. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och konsekvensanalys I den fördjupade översiktsplanen redogörs för planens miljö-, sociala- och ekonomiska konsekvenser samt vad förslaget innebär för konsekvenser för respektive skärgårdsö och Torhamn och Kristianopel. Länsstyrelsen påpekade i samrådsyttrandet att MKB:n och konsekvensbeskrivningen är tämligen kortfattad och bör kunna utvecklas ytterligare. Länsstyrelsen vidhåller fortfarande denna synpunkt.
11 (13) Region Blekinge framför i sitt yttrande att kapitlet om miljökonsekvenser med början på sidan 96 vad gäller det rörliga friluftslivet (motorbåtstrafik, skotrar, vattenskidåkning etc.) kan medföra buller och att det bör beskrivas hur detta ska regleras. Även under rekreation och friluftsliv bör det rörliga friluftslivet redovisas. Vad det gäller stycket om strandskydd tas endast allmänhetens tillgänglighet upp. Region Blekinge anser att strandskyddet är minst lika viktigt för att skydda de specifika arter som lever i strandzonen, vilket bör kompletteras i texten. Länsstyrelen instämmer i Region Blekinges synpunkter. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Miljömålen Länsstyrelsen anser att det är viktigt att miljömålen lyfts fram redan på planeringsstadiet och att kommunen ställer sig frågan - Hur kan planen bidra till att miljömålen nås? Istället för som den idag ofta ställs - Hur påverkas miljömålen av planen? Om miljömålen påverkas i negativ riktning bör planen ange åtgärder som kan vidtas för att främja att miljömålen kan nås. I samband med texten om miljömålen hade det varit önskvärt att tillägga huruvida kommunen verkar för att genomföra det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen, och det kommunala programmet som har tagits fram. Dessa är strategiska dokument som bör vara vägledande i för all kommande utveckling inom kommunen, inte minst inom samhällsplanering. I fördjupningen på sid 105 under rubriken Giftfri miljö anges b.la att - Exploateringar kan leda till saneringar för förorenade områden, - De flesta förorenade områdena kommer sannolikt inte saneras förrän de planeras mer i detalj. Enligt 10 kap. 4 miljöbalken ska den som är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada i skälig omfattning utföra eller bekosta det avhjälpande som behövs. Länsstyrelsen anser att det är olämpligt att ange hur sannolikt det är att olika lagar kommer att följas. Exploateringar utgör grund för sanering endast i begränsad omfattning. I de flesta fall sker sanering när ansvariga följer lagen, föreläggs eller när saneringen är bidragsfinansierad. Länsstyrelsen anser att det vore önskvärt om formuleringen togs bort eller ändrades. En möjlig formulering kan vara: Ansvaret för avhjälpande av föroreningsskador inom fördjupningens avgränsning har inte utretts närmare. Det kan därför inte bedömas vilka effekter översiktsplanen har i riktning mot målet. En möjlig effekt av översiktsplanens förslag kan vara att ett ökat tryck på exploatering och utredning av områden för en ökad bofast befolkning i skärgården leder till att föroreningsskador uppmärksammas i större utsträckning, vilket kan leda till fler saneringar. Miljökvalitetsnormer Region Blekinge påtalar i sitt yttrande att det på sidan 176 under mål miljökvalitetsnormer står att kommunen ska verka för att inga gränsvärden överskrids, men en beskrivning av hur detta ska ske saknas i stycket om miljökvalitetsnormer saknas. Vad det gäller förordnanden på sidan 190 saknas miljökvalitetsnormerna i denna sammanställning, även att de redovisas på sidan176. Länsstyrelsen instämmer i denna skrivning. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Ekosystemtjänster Planen beskriver social och ekonomisk hållbarhet på bra sätt och här anser Länsstyrelsen att det vore värdefullt att nämna ekosystemtjänster och ekosystemansatsen. All utveckling måste ske inom de ekologiska ramarna. Målet är människans välbefinnande och medlet för att nå hit är ekonomin. Biologisk mångfald är en grundförutsättning för att ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster (basen för vår välfärd). Ekologin som grunden för övrig utveckling kan illustreras genom en bild liknande
12 (13) den till höger (som används av Haninge kommun). Att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen och näringslivsutveckling är angeläget och ett sätt att skynda på arbetet är att värdera ekosystemtjänsterna i kvalitativa, kvantitativa och monetära termer. En bedömning av ekosystemtjänsters värde kan vara svårt i en översiktplan, men en identifiering och kartläggning av ekosystemtjänster i samhällsplaneringen vore värdefull. Region Blekinge skriver att de vill betona att texten om naturvärden i olika kapitel i planen bör genomsyras av en ekosystemsansats för säkerställande av biologisk mångfald. Se vidare Region Blekinges yttrande, bilaga 4. Övriga upplysningar Länsstyrelsen vill upplysa om en del felskrivningar i handlingen. Länsstyrelsen kommer även meddela kommunen informellt om en del detaljer. På kartan, sid 61, redovisas områden med värdefull natur. Två viktiga (men ganska små) områden saknas på kartan, dels Ronnenabben och dels strandängarna vid Ryamad. Båda dessa ingår i områden av riksintresse för naturvård och bör för fullständighetens skull redovisas på kartan. En del av området vid Ryamad ingår dessutom i Natura 2000. I texten på sid 63 nämns områdena. Även området (betesmarkerna) öster därom, på SV sidan av Skällenäs, bör markeras som värdefull natur. På kartan, sid 77, saknas Natura 2000-området Sandhamn (värdefull natur). Området bör även omnämnas i texten på sid 78. Det inritade området för besöksnäring i Sandhamn överlappar delvis Natura 2000-området. Det är viktigt att Natura 2000-området redovisas både på kartan och i texten. Listan över Natura 2000-områden på sid 146 innehåller flera felskrivningar och ett antal områden saknas. Totalt bör 27 områden nämnas. Torhamn och Östra skärgården gränsar till BSPA- området (Baltic Sea Protected Areas). Länsstyrelsen anser att detta borde nämnas under varje områdesbeskrivning, förslagsvis under naturvärden. Det är av stor vikt att utvecklingsplanerna inte försämrar den marina miljön som är utpekat som särskilt värdefull av HELCOM. Länsstyrelsen anser att det är bra att kommunen nu tagit med BSPA-områden i beskrivningen. När det gäller texten på sid 146 under rubriken BSPA-områden: Torhamns skärgård, med de exponerade skären på Utklippan som sydgräns etc, rekommenderar Länsstyrelsen att texten om att BSPA- området är planerat som marint skyddsområde stryks för att undvika missförstånd. Deltagare I detta yttrande har länsråd Ingrid Lovén beslutat och planarkitekt Christina Johansson varit föredragande. I ärendet har även avdelningschef för Samhällsutveckling Lars Olsson, länsarkitekt Marianne Örnblom, jurist Anita Möller, bebyggelseantikvarie Anna-Karin Skiöld, naturvårdshandläggare Åke Widgren, handläggare för landsbygdsutveckling Birgitta Jonasson, miljöhandläggare Stefan Andersson, miljöskyddshandläggare Anne Sofie Green-Hansen, miljömålssamordnare Jenny Hertzman, miljömålssamordnare Anna-Karin Bilén, samordnare vattenförvaltning Fredrik Andreasson, miljöskyddshandläggare Anna Antonsson, handläggare för krisberedskap Jonas Hallbom, energi- och klimatsamordnare Cecilia Näslund, fiskevårdshandläggare Lars Lundahl samt planarkitekt Carina Burelius deltagit. Ingrid Lovén Christina Johansson
13 (13) Bilagor Yttranden från: 1. Försvarsmakten, Högkvarteret 2. Energimyndigheten 3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 4. Region Blekinge Kopia till (ej bilagor) Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Försvarsmakten, Högkvarteret, 107 85 Stockholm Region Blekinge, Ronnebygatan 2, 371 32 Karlskrona Havs- och vattenmyndigheten, Box 11 930, 404 39 Göteborg Skogsstyrelsen, Box 241, 372 21 Ronneby Statens Geotekniska Institut, SGI, 581 93 Linköping Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, Box 670, 751 28 Uppsala Svenska Kraftnät, Box 1200, 172 24 Sundbyberg Sjöfartsverket, Af Pontins väg 6, 115 21 Stockholm Trafikverket, Region Sydöst, 551 90 Jönköping Länsledningen Centraldiariet Pressen Akten (inkl bilagor)