IE1206 Inbyggd Elektronik

Relevanta dokument
IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IE1206 Inbyggd Elektronik

Lab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist

IE1206 Inbyggd Elektronik

1 Grundläggande Ellära

IE1206 Inbyggd Elektronik

LABORATION 3. Växelström

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Växelström och reaktans

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Sammanfattning av likströmsläran

IE1206 Inbyggd Elektronik

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Komplexa tal. j 2 = 1

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Elektroteknikens grunder Laboration 1

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik torsdagen den 4 juni

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Spolens reaktans och resonanskretsar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Tentamen eem076 Elektriska Kretsar och Fält, D1

Laboration - Va xelstro mskretsar

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Impedans och impedansmätning

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

IE1206 Inbyggd Elektronik

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

2. DC (direct current, likström): Kretsar med tidskonstanta spänningar och strömmar.

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Impedans och impedansmätning

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Extra kursmaterial om. Elektriska Kretsar. Lasse Alfredsson. Linköpings universitet November 2015

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar. Föreläsning 3

Tentamen med lösningar i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

Tentamen i IE1206 Inbyggd elektronik tisdagen den 7 juni

Transkript:

E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen AD F5 Ö3 KK AB Tvåpol, AD, Komparator/Schmitt F6 F8 Ö6 F3 Ö4 Ö5 F F7 F9 F F Ö7 redovisning tentamen KK3 AB3 Transienter PWM Step-up, -oscillator Visare PWM P KAP/ND-sensor KK4 AB4 -osc, D-motor, P PWM P-filter Trafo + Gästföreläsning edovisning av programmeringsgruppuppgift Trafo, Ethernetkontakten

Phasor - vektor f X X Z

Komplexa visare, -metoden X X Komplexa visare. OHM s lag för och. Komplexa visare. OHM s lag för Z. ] e[ ] m[ arctan ) arg( Z Z Z Z Z f

för halva spänningen (.3) är en sinusformad växelspänning med vinkelfrekvensen. Bestäm produkten. (ngen ström tas ut vid ).

för halva spänningen (.3) är en sinusformad växelspänning med vinkelfrekvensen. Bestäm produkten. (ngen ström tas ut vid ).

för halva spänningen (.3) är en sinusformad växelspänning med vinkelfrekvensen. Bestäm produkten. (ngen ström tas ut vid ). ) ( ) (

för halva spänningen (.3) är en sinusformad växelspänning med vinkelfrekvensen. Bestäm produkten. (ngen ström tas ut vid ). ) ( ) ( ) ( ) (

för halva spänningen (.3) är en sinusformad växelspänning med vinkelfrekvensen. Bestäm produkten. (ngen ström tas ut vid ). ) ( ) ( ) ( ) ( 5 ) ( ) (

för halva spänningen (.3) är en sinusformad växelspänning med vinkelfrekvensen. Bestäm produkten. (ngen ström tas ut vid ). ) ( ) ( ) ( ) ( 5 ) ( ) ( 3 3 4

äkna sälv... (.) Ställ upp det komplexa uttrycket för strömmen uttryckt i. åt vara riktfas, dvs. reell. Svara med ett uttryck på formen a+b.

äkna sälv... (.) Ställ upp det komplexa uttrycket för strömmen uttryckt i. åt vara riktfas, dvs. reell. Svara med ett uttryck på formen a+b.

Jämför serie eller parallell (.5) När en resistor och en kondensator ansluts i parallell till en spänningskälla får var och en av dem strömmen A. Hur stor skulle strömmen i resistorn bli om de båda seriekopplades till spänningskällan?

Jämför serie eller parallell (.5) Parallellkoppling:

Jämför serie eller parallell (.5) Seriekoppling:

Jämför serie eller parallell (.5) Seriekoppling: Enligt tidigare,44 A 4 4 Parallell = A Serie =,4A

Växelströmskrets med spole (.)

a) Beräkna (.)..nb Mathematica can be to help!

b) Beräkna (.)

c) Beräkna N (.)

d) Beräkna (.)

Serie resonans Q f f Q r f Q f, f f f f Om Q är högt gör man inget större fel om man fördelar bandbredden lika på båda sidor om f. BW [Hz]=f

Parallellresonans Vid parallellresonanskretsar brukar man vid handräkning för enkelhets skull använda formlerna för den ideala resonanskretsen. Vid högt Q och nära resonansfrekvensen f blir avvikelserna obetydliga. Överslagsmässigt ( vid Q > ) är de två kretsarna utbytbara. Alternativ definition av Q med P Q r P P Q rs S ( Gäller approximativt för Q > )

Belastad resonanskrets Q X r X Q Q r r Q r Vanligt med belastad resonanskrets! oad Q Ska den belastade resonanskretsen kunna få Q behöver man utgå ifrån en spole med mycket bättre obelastat Q- värde, Q! Q obelastat Q-värde Q Q X r Q

Belastad resonanskrets Q Q r Q r Det behövs en spole med r och Q! oad Q Q r När kretsen sedan belastas med oad förändras Q-värdet från Q till Q!

Mäta Q-värde (3.9) adiokontrollerade klockor styrs av en tidssignal från en sändare i Tyskland, på långvåg 77,5 khz. Tidssignalen består av pulser som kodats digitalt. Signalstyrkan är svag så därför behöver en sådan mottagare en avstämd resonanskrets med och. Spolen har en ferritkärna, och denna används också som antenn. Man behöver mäta Q-värdet för denna resonanskrets. =,5 mh =,8 nf

Mäta Q-värde (3.9) N 5 V 5 mv T,73 V Så här mäter man spolens Q-värde. N = 5V är en sinusspänning med frekvensen 77,5 khz (resonansfrekvensen) som spänningsdelas ned till 5 mv. Över kondensatorn mäter man då spänningen T =,73 V. a) Hur stort är spolens Q-värde? b) Vilket värde har spolens inre resistans r (även förluster)?

Mäta Q-värde (3.9) Spänningsdelaren: a) b) Q r f r f Q f 77,5 3 9,5,8, 5,5 V { r.. r { 3 77,5 5 Kontroll av resonansfrekvens 77,5 KHz,5 T 3 } T. 6,33,73,5 } 5 Stort ämfört med, från spänningsdelaren. 3

S:s acesskort (3.7) r? S:s access-kort innehåller en FD-tag som kommunicerar med spärrläsaren på frekvensen 3,56 MHz och med datahastigheten 7 KHz. För att kunna läsa datasignalen i den hastigheten ska de resonanskretsar som ingår i kort och spärrläsare ha en bandbredd som är åtminstone dubbelt så stor som datahastigheten, tex. khz, men inte större då får man med för mycket störningar.

S:s acesskort FD-tagen/kortet består av parallellresonanskretsen (+r ) oad. Processorn i kortet förbrukar ström från resonanskretsen. Detta symboliseras av resistorn oad = 3. r? f = 3,56 MHz BW = khz =,5 H = 55 pf = 3

S:s acesskort Önskat Q-värde: f Q f 3,56 3 6 Total parallell resistans för bandbredden khz 68 Q X Q X Q f 68 3,56 3 Q X 7947 6 3,56,5 3 6,5 6 4469 3 4469 7947 3 4469 6

S:s acesskort Spolens Q -värde: 3! Spolens resistans r r 7947, 63 Q 3 Belastade resonanskretsen Q 68 r 3,63.5 μh

Aktiv effekt i impedans Ställ upp ett utryck för den aktiva effekten P för denna impedans. Effekt uppkommer bara i resistanser! ) ( Z P Antag riktfas, reell. ) ( ) ( P P P

Spole med tvåpolsatsen (.4) Bestäm effektivvärdet på strömmen. Använd tvåpolsatsen.

Spole med tvåpolsatsen (.4) Bestäm effektivvärdet på strömmen. Använd tvåpolsatsen.

Spole med tvåpolsatsen (.4) Beräkna kretsens tvåpolsekvivalent, E och.

Spole med tvåpolsatsen (.4) Beräkna kretsens tvåpolsekvivalent, E och.

Spole med tvåpolsatsen (.4) Beräkna kretsens tvåpolsekvivalent, E och. Bara emk och resistanser denna gång som i likspänningsläran 755 3 75 5 E 5 75 5 88 V Z 88 (3 ) 4 88 (3 ) 4,56 A

Exempel. Komplex tvåpol E f = Hz Beräkna kretsens ekvivalenta tvåpol E +Z. Antag att man kan belasta tvåpolen med en valfri impedans hur ska den välas om man önskar att den effekt tvåpolen levererar till lasten ska vara maximal? (Detta kallas för effektanpassning).

Exempel. Komplex tvåpol E f = Hz E beräknas som tvåpolens tomgångsspänning. Om är riktfas blir E 8,47 V och får fasvinkeln 45 i förhållande till. Om det inte finns några andra spänningskällor eller strömkällor i nätet behöver vi inte hålla reda på fasvinkeln, utan E kan lika gärna få bli nätets nya riktfas!, E E 63, 6 6 6 6 8, 48 V

Exempel. Komplex tvåpol Z Z är den impedans vi ser om vi vrider ner. Z 63, 63, 3,4 3,5

Effektanpassning Den ekvivalenta tvåpolen blir en 8,57 V emk med inre impedansen Z = 3,4+3,5. Effektanpassning. Vid resonans tar induktans och kapacitans ut varandra. Då blir den levererade effekten som störst. Därför bör lasten denna gång vara kapacitiv (-3,5). När de två reaktanserna tar ut varandra blir kretsen helt resistiv. Vilken belastningsesistans ger maximal effekt?

Effektanpassning ) ( E P E P ) ( d d d d E P När har P( ) maximum? (Enklare beräkningar får man om man vänder på frågan till när har /P minimum ). ) ( ) ( E E P Maximal effekt får man om man väler =. ( = 3,4 ).

Effektanpassning Hur stor blir den maximala effekten för =? P E PMAX ( ) 4 E Hur stora blir förlusterna inuti tvåpolen? Om = delas effekten lika mellan inre resistansen och lasten. Verkningsgraden blir 5% (= dålig). Effektanpassning används därför bara när det är nödvändigt, tex för radiosändare.

Effektanpassning P max X Z Z * =3,4-3,5 Vid effektanpassning med en last som är lika med den inre impedansens komplexkonugat blir effekten: P max E 4e[ Z ]