Verksamhetsplan 2017 Fastställd av 2016-10-25
Verksamhetsplan för budgetåret 2017 fastställde vid sitt sammanträde den 25 oktober 2016 verksamhetsplan för budgetåret 2017 efter föredragning av utbildningsledare Anna Sofia Hedberg, utbildningsledare Sara Lilja Visén, samt controller Ilse Dahl. Kerstin Rydbeck Anna Sofia Hedberg Sara Lilja Visén Katarina Karlsson Ilse Dahl 2
Innehållsförteckning 0. Inledning 5 1. Vissa utgångspunkter för planeringen 5 1.1. Ledningsorganisation 5 1.2. Budgetåret 2017 5 1.2.1. Fakultetsnämndens underlag inför VP 2017 6 1.2.2. Myndighetskapital 6 1.3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 1.3.1. Institutionernas förändrade uppdrag jämfört med 2016 7 1.3.2. Utvecklingsmedel för campus Gotland 8 1.4. Forskning och utbildning på forskarnivå 8 1.4.1. Överskott 2015 inom forskning och utbildning på forskarnivå 9 1.4.2. Principer för medelstilldelning 9 2. Verksamhet år 2017 10 2.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 10 2.1.1. Strategiska satsningar 12 2.2. Forskning och utbildning på forskarnivå 12 2.2.1. Strategiska satsningar 13 Fakultetens strategiska medel för senare fördelning 16 2.2.2. Forskningsfinansiering med samfinansieringskrav 16 2.2.3. Resursfördelningsmodell 17 2.3. Infrastruktur 17 2.4. Lokaler och utrustning 18 2.5. Bibliotekskostnader 18 2.6. Universitetsgemensamma funktioner 18 2.6.1. Områdesgemensamma ändamål 18 2.6.2. Intendenturkostnaden för Campus Gotland (se bilaga 6) 19 2.6.3. Fakultetsgemensamma ändamål (se bilaga 6) 19 2.7. Delegationer 19 3. Kvalitetsarbete 20 4. Personal- och arbetsmiljöfrågor 23 4.1. Personalfrågor 23 4.2. Arbetsmiljöfrågor 24 5. Uppdrag till institutionsstyrelser 25 5.1. Centrum för genusvetenskap 25 5.2. Institutionen för arkeologi och antik historia 26 5.3. Filosofiska institutionen 28 3
5.4. Historiska institutionen 29 Uppdrag att koordinera fakultetens internationella utbyten 30 Särskilt uppdrag om Hugo Valentin-centrum 30 5.5. Institutionen för idé- och lärdomshistoria 31 5.6. Konstvetenskapliga institutionen 32 5.7. Institutionen för kulturantropologi och etnologi 34 5.8. Litteraturvetenskapliga institutionen 35 5.9. Institutionen för musikvetenskap 36 5.10. Institutionen för ABM 38 5.11. Statsvetenskapliga institutionen 39 BILAGOR 1 Uppdrag till historisk-filosofiska fakultetsnämnden (ur områdesnämndens verksamhetsplan) 2 Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 3 a Medel för studiestöd 3 b Rörliga resurser 4 Medel för doktorander och Utvecklingsmedel campus Gotland 5 Fakultetsgemensamma kostnader 6 Fördelning av gemensamma ändamålskostnader 4
0. Inledning Denna verksamhetsplan innehåller utgångspunkter för planeringen (avsnitt 1), avsnitt om verksamheten år 2017 (avsnitt 2), avsnitt om kvalitetsarbete och strategiska satsningar (avsnitt 3) och avsnitt med uppdrag till institutionerna (avsnitt 4). Planen avslutas med bilagor enligt förteckning. Denna verksamhetsplan bygger på de förutsättningar som konsistoriet samt områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap lämnat i sina verksamhetsplaner för år 2017 fastställda 2016-06- 16 respektive 2016-09-23. Fakultetsnämndens verksamhetsplan för år 2017 ska överlämnas till rektor för slutlig fastställelse. Dessförinnan har förhandlingar enligt MBL genomförts. 1. Vissa utgångspunkter för planeringen 1.1. Ledningsorganisation har det övergripande ansvaret för och ger uppdrag till institutionerna inom historisk-filosofiska fakulteten avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutioner och andra enheter oavsett finansieringsform. Fakultetsnämnden får sitt uppdrag och ekonomiska medel från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Fakultetsnämnden ska i sin tur fördela medel och ge uppdrag till institutionsstyrelserna inom fakulteten. Områdesnämnden erinrar om att för all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram. Grundläggande dokument för verksamhetens bedrivande är bl.a. universitetets arbetsordning, anställningsordning, prefektens uppgifter och beslutanderätter och delegationsordningar. Alla resultatenheter ansvarar för sitt eget ekonomiska utfall. Varje institution och annan resultatenhet ska årligen på ett för universitetet enhetligt sätt upprätta budget och lämna resultatinformation. Budgeten ska vara en totalbudget och således omfatta både anslags- och bidragsfinansierad verksamhet. Institutioner/enheter svarar för uppkomna underskott eller överskott inom sina respektive ansvarsområden. Om underskott uppstår avser fakultetsnämnden ålägga berörd institutionsstyrelse att skapa ekonomisk balans i verksamheten. Enheter med underskott kan inte påräkna omfördelning av överskott för att täcka dessa underskott. Vid större överskott i verksamheten kommer institutionsstyrelserna att åläggas att skapa ekonomisk balans. Överskott som överstiger 10 procent av omsättningen kan komma att bli föremål för omfördelning för riktade insatser som fakultetsnämnden beslutar om. Fakultetsnämnden kommer att göra kvartalsvisa uppföljningar av det ekonomiska utfallet och uppdrar till institutionsstyrelserna att göra detsamma. 1.2. Budgetåret 2017 Föreliggande verksamhetsplan bygger på de verksamhetsplaner som fastställts för budgetåret 2017 av konsistoriet 2016-06-16 och av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2016-09-23. För år 2017 uppgår pris- och löneomräkningen för forskning och utbildning till 1,0 procent (1,6 procent år 2016). Universitetets procentsats för lönebikostnader förväntas öka till 49,9 % inkl. 5
semesterersättning 2017 (2016: 48,9 %). I efterhand kan procentsatsen för lönebikostnader behöva korrigeras. 1.2.1. Fakultetsnämndens underlag inför VP 2017 I fakultetsnämndens underlag till områdesnämnden inför VP 2017 (2016-03-08, UFV 2015/1690, HISTFILFAK 2016/15) lyfte fakultetsnämnden ett antal viktiga strategiska frågor. Campus Gotland I underlaget lyftes bland annat personalsituationen inom vissa ämnen vid Campus Gotland. Om historisk-filosofiska fakultetsnämnden skulle justera uppdraget vid Campus Gotland efter söktryck, utfall och genomströmning skulle uppdraget till flera institutioner behöva minskas. Detta skulle påverka personalsituationen inom vissa ämnen vid Campus Gotland, vilket i sin tur får konsekvenser för såväl enskilda ämnesmiljöer som den totala miljön vid Campus Gotland. I nuläget får institutionerna hela ansvaret för att lösa personalfrågor och den ekonomiska risk som det innebär att följa de centrala direktiven om utökad campusverksamhet på Campus Gotland. Historisk-filosofiska fakulteten anser att om den centrala målsättningen om 1 500 campusstudenter ska kvarstå måste dessa frågor lösas på central nivå. Liberal Arts Education Historisk-filosofiska fakulteten välkomnar en vidareutveckling av Liberal Arts Education (LAE) vid UU. En förutsättning är emellertid att LAE framgent betraktas som en universitetsgemensam angelägenhet som bygger på ett universitetsövergripande engagemang. Fakulteter och institutioner som tar särskilt ansvar för denna miljö måste ha universitetsledningens långsiktiga stöd, vilket långt ifrån handlar om enbart ekonomiskt bistånd. Se vidare under avsnitt 2.1. Obalans programutbildningar och fristående kurs Uppsala universitets årsredovisning för år 2016 tar upp frågan om obalansen mellan programutbildningar och fristående kurser och det faktum att 70 procent av studenterna idag väljer att studera inom ett program. I de centrala målen betonar Uppsala universitet vikten av att kunna erbjuda ett brett och flexibelt utbildningsutbud vilket skapar förutsättningar för ett livslångt lärande. Historisk-filosofiska fakulteten menar att fristående kurser spelar en central roll här. Uppsala universitet har en stark profil och nationell konkurrensfördel tack vare sitt omfattande utbud av fristående kurser. Liksom föreslås i betänkandet om högskolans utbildningsutbud från hösten 2015 (SOU 2015/70) anser fakulteten att detta utbud ska värnas och föras fram ytterligare. Vid historiskfilosofiska fakulteten tas idag olika initiativ för att i högre grad lyfta utbudet av fristående kurser. Övrigt I underlaget lyfts även vikten av Medicinsk humaniora och Digital humaniora som fakultets- och ämnesöverskridande initiativ (se vidare under avsnitt 2.2.1). Vidare skriver fakultetsnämnden om vikten av att områdesnämndernas finansiering av centrum för genusvetenskap beslutas i konsistoriets verksamhetsplan. 1.2.2. Myndighetskapital Områdesnämnden får i konsistoriets verksamhetsplan uppdrag att lämna en plan till rektor som beskriver satsningar/åtgärder för att uppnå ett myndighetskapital (överskott) inom intervallet 0 10 6
procent av omsättningen inom forskning och utbildning på forskarnivå respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå senast vid utgången av 2018. Vidare skall även satsningar/åtgärder presenteras för att myndighetskapitalet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på längre sikt skall ligga inom intervallet 0 5 procent av omsättningen. Fakultetsnämnderna skall därför senast den 8 november 2016 inkomma med underlag för denna plan till områdesnämnden. 1.3. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultetsnämnden är ansvarig för att inarbeta intäkter i enlighet med tilldelat internt takbelopp. Regeringens prislappar används i avstämningen av utfallet för 2017. Överproduktion utöver det interna takbeloppet ersätts inte. Underproduktion i förhållande till takbeloppet behöver inte återbetalas 2017, detta i syfte att dämpa överproduktionen. I områdesnämndens verksamhetsplan för år 2017 ges uppdrag till Historisk-filosofiska fakulteten i kronor och inte som tidigare år i helårsstudenter och helårsprestationer. Fakultetens takbelopp ökar med 1,9 mnkr jämfört med år 2016. År 2017 uppgår takbeloppet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till 137 421 tkr inklusive Campus Gotland. Efter avlyft uppgår tilldelade medel till 129 653 tkr (2016: 125 617 tkr). Fakulteten erhåller därutöver 1 230 tkr för ämnen med nationellt ansvar. Efter omfördelning till språkvetenskapliga fakulteten, 341 tkr, uppgår beloppet till 129 312 082 kr vilket är en ökning med 371 tkr jämfört med år 2016. Från och med 2017 införs ett internt takbelopp för helårsstudenter på campusutbildningar vid Campus Gotland. Takbeloppet för Campus Gotland ingår i det totala takbeloppet för historiskfilosofiska fakulteten. Till fakultetsnämnden uppdras ett takbelopp avseende studenter på Campus Gotland om 40 200 tkr. Takbeloppet kan jämföras med utfall för 2015 som var 35 505 tkr. 1.3.1. Institutionernas förändrade uppdrag jämfört med 2016 Som nämnts ovan ökar fakultetens totala uppdrag jämfört med 2016. Omräknat i helårsstudenter innebär fakultetens uppdrag en nettoökning med 13 helårsstudenter jämfört med år 2016. I uppdraget ingår en ökning av platser (+18 hst) som är tillfälliga och endast avser år 2017. Detta tillskott ska användas till fristående kurser. I uppdraget ingår också en permanent minskning av verksamheten på Campus Gotland (-5 hst) till följd av rektors beslut om finansiering av ett nytt förskollärarprogram om 40 platser på Campus Gotland. Konstvetenskapliga institutionen får ett minskat uppdrag på Campus Gotland (-5 hst). Detta motiveras bl.a. av att neddragningen kan göras vid denna institution utan konsekvenser för personalantalet. Flera lärare med placeringsort Visby bor i Uppsala. De extra tillfälliga platserna fakulteten erhållit fördelas till institutionen för arkeologi och antik historia (+ 8 hst), institutionen för idé- och lärdomshistoria (+2 hst), konstvetenskapliga institutionen (+5 hst) samt institutionen för speldesign (+3 hst). Fördelningen motiveras enligt följande: institutionen för arkeologi och antik historia erhåller extra platser för att kunna fortsätta sitt arbete med att utveckla nya attraktiva kurser på Campus Gotland, institutionen för idé- och lärdomshistoria erhåller extra platser som ett stöd för det pågående kursutvecklingsarbetet inom medicinsk humaniora. Även konstvetenskapliga institutionen bedriver ett pågående utvecklingsarbete både i Uppsala och Visby och har behov av ytterligare platser. Institutionen för speldesign har för närvarande högre retentionsgrad än tidigare år, med ovanligt många studenter som avancerat till år två och tre inom kandidatprogrammet. Därmed har institutionen också behov av fler platser på de fristående kurser som riktar sig till programstudenterna. 7
1.3.2. Utvecklingsmedel för campus Gotland Ersättning per helårsstudent Rektor har beslutat att fördela utvecklingsmedel för 2017 enligt principen 5 000 kr per planerad helårsstudent på campusutbildningar, detta för att täcka merkostnader för de institutioner som bedriver campusutbildning på Gotland. Maximalt ersätts 100 helårsstudenter per institution, vilket innebär att den högsta ersättningen som kan tilldelas en viss institution är 500 tkr. År 2016 uppgick ersättningen till 10 000 kronor per helårsstudent och något tak om 500 tkr per institution fanns inte år 2016. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap erhåller 9 420 tkr. Historiskfilosofiska fakulteten erhåller 1,7 mnkr (2016: 5 mnkr) baserat på 494 helårsstudenter. Rektors beslut om ny princip för fördelning av utvecklingsmedel innebär att historisk-filosofiska fakultetens andel minskar med 3,3 mnkr. För att dämpa intäktsbortfallet något för berörda institutioner kommer fakulteten som en engångssatsning att dela ut balanserat kapital om ca. 1 mnkr till dessa institutioner. Fördelningsnyckeln kommer att vara respektive institutions storlek på intäktsbortfallet. Se bilaga 4. Ersättning per heltidsanställd Vidare fördelas samgåendemedel som får disponeras för att underlätta lärares kontakter mellan institutioner i Uppsala och verksamheten i Visby. Baserat på 49 heltidsanställda vid campus Gotland erhåller historisk-filosofiska fakulteten 981 tkr (2016: 1 019 tkr). Liberal Arts-programmet Historisk-filosofiska fakulteten fick 2013 i uppdrag att utveckla ett nytt kandidatprogram i Liberal Arts. Liberal Arts Education utpekades i Mål och strategier för Campus Gotland som ett av de viktigaste utvecklingsområdena för Campus Gotland. Dimensioneringen i programmet har sedan starten varit 30 hst/studentkull. För att driva programmet med Liberal Arts-pedagogik och den höga lärartäthet som det innebär, mer omfattande planeringstid samt exkursioner har sedan starten äskats och erhållits utvecklingsmedel. Sedan 2016 ges emellertid inte längre möjlighet att söka medel för redan etablerade program. Om inga centrala medel avsätts fortsättningsvis för detta kommer programmet att avvecklas eller ges i annan form. Detta kommer utredas under 2017. 1.4. Forskning och utbildning på forskarnivå Under 2017 minskar anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå med -3 446 tkr. Totalt uppgår fakultetens anslag till 138 348 tkr varav 11 022 tkr beräknas för forskning för lärare med stationeringsort campus Gotland. I totalbeloppet ingår ersättning för hyra och elektricitet. Av de medel fakultetsnämnden erhållit avser ca 3 140 tkr centrum för genusvetenskap. Minskningen av anslaget beror bland annat på att områdesnämnden från och med i år måste avsätta medel för rektors satsning på meriteringsanställningar. Tidigare år har denna satsning finansierats genom tillskott av medel från rektor. År 2017 utgår ingen ersättning för doktorandfinansiering på Campus Gotland (2016: 2,2 mnkr). Anslag för forskning på Campus Gotland Fakultetsnämndens anslag för forskning på Campus Gotland år 2017 har beräknats till 11 022 tkr (2016: 13 431 tkr). Beloppet är beräknat på antalet disputerade lärare med stationeringsort Visby. Utöver detta har områdesnämnden avsatt 4,4 mnkr för forskning vid Campus Gotland 8
Beslut om användning av dessa medel fattas av områdesnämnden efter förslag av Planeringsrådet. För 2017 avsätter rektor ytterligare 4 mnkr som fördelas av rektor efter förslag av Planeringsrådet i syfte att stödja fakulteter och institutioner i rekrytering av lärare och forskare till Campus Gotland. 1.4.1. Överskott 2015 inom forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden beslutade 2016-10-25 (HISTFILFAK 2016/94) om indragning av uppkomna överskott på historisk-filosofiska fakulteten år 2015. Sammanlagt 3 010 tkr beslutades om indrag från fem institutioner: institutionen för idé- och lärdomshistoria (104 tkr), filosofiska institutionen (567 tkr), litteraturvetenskapliga institutionen (864 tkr), institutionen för ABM (445 tkr), samt institutionen för speldesign (1 030 tkr). Indragningen motsvarar 40 % av det överskott som överskrider 10 % av omsättningen inom forskning och utbildning på forskarnivå. Fakultetsnämnden avser att använda de indragna medlen för att delfinansiera långsiktiga satsningar som kommer att utgöra fakultetens kompetensförsörjningsplan för fyraårsperioden 2017 2020. Bland annat avsätts medel för att stimulera en ökad doktorandantagning (2 672 tkr/år, sammanlagt 10 688 tkr under perioden). Vidare utlyser fakulteten under samma period, medel för gästforskare (sammantaget 5 100 tkr) vilka institutionerna kan ansöka om. Slutligen avsätts sammanlagt 4 800 tkr (1 200 tkr/år) för att stimulera tillsättning av meriteringstjänster (biträdande lektorat och forskarassistent). Delar av fakultetens överskott används för att delfinansiera overhead (863 tkr). 1.4.2. Principer för medelstilldelning Sedan 2009 omfördelas 10 procent av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå på nationell nivå mellan lärosätena, utifrån publiceringsstatistik och andelen externa medel. Fr.o.m. 2015 är andelen 20 procent. Effekten av det resursfördelningssystem som används blir att ju högre andel publiceringar/citeringar och använda externa bidrag desto högre bidrag från statsmakterna. Minskad andel relativt andra lärosäten innebär minskade anslag. Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionsstyrelserna att se till så att forskningsresultat i görligaste mån publiceras i sådana publiceringskanaler som ingår i den databas som utgör regeringens underlag för resurstilldelning, dvs. i välrenommerade internationella tidskrifter. Fakultetsledningen å sin sida agerar för att dessa beräkningar ska utgå från databaser med relevant täckning inom fakultetens forskningsområden. Vidare bör institutionsstyrelserna tillse att oförbrukade bidrag från externa finansiärer aktiveras i form av anställningar och annan verksamhet. Först när medlen används/aktiveras ingår de i regeringens, konsistoriets och områdesnämndens beräkningsunderlag för omfördelning av resurser. fick ett negativt utfall (-1 036 tkr) i samband med områdets VP2017 och den interna fördelningen. Medel fördelas, sedan 2011, efter en princip som innebär att 2,5 procent av det samlade anslaget fördelas efter prestationskriterier. Omfördelningen bygger på att en tredjedel av beloppet fördelas efter andelen avlagda doktorsexamina, en tredjedel efter andelen upparbetade externa medel och en tredjedel efter andelen vetenskapliga publiceringar allt utifrån de senaste fyra årens uppmätta värden. Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA) ska innehålla referenser till allt publicerat material av forskare och andra anställda vid Uppsala universitet. Områdesnämnden uppmanar fakultetsnämnderna att tillse att alla publikationer verkligen registreras här, eftersom information om vetenskaplig publicering baseras på uppgifter ur DiVA vid den interna fördelningen av medel. 9
2. Verksamhet år 2017 Fakultetens verksamhet bygger i hög grad på dialog och samarbete mellan fakultetsledning och institutionerna. Detta sker i olika konstellationer och på olika nivåer. Dekanus och utbildningsledarna har regelbundna möten med fakultetens prefekter dels för att sprida information från fakultetsnämnden, dels för att fånga upp angelägna frågor och diskussioner från prefekterna. Utbildningsledarna har regelbundna möten med studierektorerna för grundutbildning på samtliga nivåer. Information från fakultetsnämnden når på så sätt institutionerna. Inom ramen för studierektorsmöten anordnas workshops kring aktuella frågor om pedagogik och om kvalitet. Utbildningsledaren har också regelbundna möten med studierektorerna för utbildning på forskarnivå. Information från fakultetsnämnden når på så sätt institutionerna och därmed handledarna och doktoranderna. 2.1. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdraget avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår av bilaga 2. Program på grundnivå Fakulteten erbjuder ht 2017 femton program på grundnivå, varav tre internationella: Kandidatprogram i speldesign och grafik, Kandidatprogram i speldesign och programmering, samt Kandidatprogram i speldesign och projektledning. Åtta program, inklusive Liberal Arts-programmet 180 hp, har studieort Visby. För Kandidatprogram i arkeologi och antik historia sker under det första året samläsning mellan de båda studieorterna Uppsala och Visby, vilket kräver tillgång till videokonferensutrustning i såväl lektionssalar (båda orterna) som föreläsningssal (Engelska parken). Liberal Arts-programmet utvecklades som en del i samgåendeprocessen mellan Uppsala universitet och Högskolan på Gotland, för att vara ett högkvalitativt, universitetsövergripande program inom Campus Gotlands profilområde. Med de universitetsgemensamma kriterierna för kurser inom biområdet Liberal Arts kan kurser inrättas av alla fakulteter, såväl fristående som inom andra utbildningsprogram. Tack vare sin tvärvetenskapliga och undervisningstäta natur är Liberal Artsprogrammet ett attraktivt program med högt söktryck och fakulteten har i sitt underlag inför VPprocessen 2017 uttryckt sitt stöd för programmet och en vidareutveckling av detsamma (se vidare 1.2.1 ovan). Liberal Arts-programmet är dock dyrare i drift än fakultetens övriga program. Eftersom de särskilda utvecklingsmedel som tidigare äskats årligen för programplanering och drift inte längre går att söka för redan etablerade program har litteraturvetenskapliga institutionen, som äger och driver programmet, sökt långsiktiga lösningar för att fortsättningsvis kunna driva Liberal Artsprogrammet utan tillskott av centrala medel (se 1.3.5 ovan). Två konkreta åtgärder har vidtagits. En delkurs om 15 hp har delvis NT-klassats och litteraturvetenskapliga institutionen har utarbetat ett förslag på en nedbantad version av programmet. I föregående verksamhetsplan konstaterar fakulteten att programmet sannolikt måste avvecklas om inga centrala medel avsätts. I linje med detta återstår för litteraturvetenskapliga institutionen att under 2017 avgöra huruvida institutionen vill fortsätta att driva programmet eller om de vill föreslå fakultetsnämnden att i sin tur anhålla hos rektor om avveckling. Program på avancerad nivå Fakulteten har sju masterprogram, varav fem också utlyses internationellt. Nytt fr.o.m. ht 2017 är masterprogrammet i digital konstvetenskap (distans) vid Campus Gotland. Masterprogrammet i humaniora har 15 inriktningar varav fyra (arkeologi, kulturantropologi, kulturarv och hållbarhet, 10
samt musikvetenskap) utlyses internationellt. Två inriktningar (arkeologi samt kulturarv och hållbarhet) erbjuds med studieort Visby. Inriktningen kulturarv och hållbarhet är ny fr.o.m. ht 2017. Studenterna erbjuds i programmet kurser vid alla fakultetens institutioner och centra och samordningen av studenternas val av kurser sköts av historiska institutionen. För detta arbete överförs 100 tkr. Under 2017 avser historiska institutionen att anhålla om att inrätta ett internationellt masterprogram i modern historia med planerad programstart ht 2018. Beredningsarbetet har inletts under ht 2016. Under 2017 avser institutionen för speldesign att undersöka möjligheterna att inrätta ett internationellt utbildningsprogram i speldesign på avancerad nivå. Om institutionen i samråd med referensgruppen och fakultetsledningen bedömer att de nödvändiga förutsättningarna för ett program på avancerad nivå finns, kommer även arbetet med att bereda en anhållan om inrättande att påbörjas samma år. Mot bakgrund av att den första kullen studenter på de tre nya kandidatprogrammen i speldesign (starttermin ht 2016) kommer att ha avslutat sin utbildning på grundnivå vid utgången av läsåret 18/19 är den preliminära målsättningen av få till stånd ett första programtillfälle på avancerad nivå med start ht 2019. Utbud av campusförlagd utbildning vid Campus Gotland Idag erbjuder historisk-filosofiska fakulteten campusförlagd utbildning omfattande 203 hst vid Campus Gotland (aktuell siffra 3 oktober 2016). Antalet helårsstudieplatser i form av distansutbildning är 182 (aktuell siffra 3 oktober 2016). Fakulteten avser att under den kommande fyraårsperioden (2017-2020) stödja institutionerna i arbetet med att växla från distans till campus, i enlighet med rektors mål om 1 500 hst vid Campus Gotland år 2020. För 2017 avsätter fakulteten därför 1 mnkr för att kompensera för det ekonomiska bortfall som några institutioner upplever till följd av minskad studentpeng för campusstudenter vid Campus Gotland; se vidare under avsnitt 1.3.2. Tidigare erbjöd historia och etnologi vid Högskolan på Gotland campusförlagda kurser i Visby men p.g.a. lågt söktryck växlade man redan före samgåendet i det närmaste helt över till distans. Till följd av direktivet om 1 500 hst pågår vid berörda institutioner (historiska institutionen resp. institutionen för kulturantropologi och etnologi) ett arbete med att utveckla former för att ingå i redan befintliga och/eller helt nya campusförlagda utbildningar, bland annat i anslutning till det mångvetenskapliga forskningsprogrammet Hållbara besök. Mot bakgrund av ett likavillkorsperspektiv avser fakulteten att i arbetet med att nå rektors mål i möjligaste mån värna om det distansutbud som håller hög kvalitet och där söktryck och prestation är tillfredsställande. Studentinflytande, studentmedverkan och studentsamverkan För år 2017 avsätts 60 tkr för studentsamverkan och studentarrangemang. Medlen avsätts i huvudsak för Humanioradagarna under våren. Dessa arbetsmarknadsdagar arrangeras av studenter för studenter. Humanioradagarna är studenternas ansvar men samverkan sker med fakultetsnämnd och institutioner. Därutöver finansieras hyreskostnader och andra kostnader (datorer, telefon) för studiebevakarna i Engelska parken Humanistiskt centrum. Internationella utbyten och internationalisering i utbildning Fakultetsnämnden betraktar alla former av internationella samarbeten som en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet; se vidare under avsnitt 3. Kvalitetsarbete (rubriken Internationellt samarbete). För 2017 avsätter fakultetsnämnden särskilda medel för arbetet med internationellt student- och lärarutbyte som en strategisk satsning (se avsnitt 2.1.1. nedan). 11
Under 2017 kommer samarbetsmöjligheter i form av studenter från Shandong University och Beijing University på tre av humanioramasterns internationella inriktningar (arkeologi, kulturantropologi samt kulturarv och hållbarhet) att undersökas närmare. 2.1.1. Strategiska satsningar Fakultetsnämnden har sedan länge avsatt 300 tkr årligen till historiska institutionen för uppdraget att koordinera fakultetens internationella utbyten för studenter och lärare. Inom ramen för projektet kan fakultetens studenter utnyttja de avtal som historiska institutionen tecknar med utländska universitet och förlägga en del av studierna utomlands. För den kommande treårsperioden (2017 2019) ökar fakultetsnämnden anslaget till 510 tkr/år för arbetet med internationellt student- och lärarutbyte som en strategisk satsning för fakultetens grundutbildning (HISTFILFAK 2015/75). Dessa medel avser att delfinansiera den s.k. koordinatorfunktionen för internationella utbyten, vilken fördelas på två personer, en lektor (25 %) och en administratör (50 %), som båda är placerade vid historiska institutionen. Under samma period delfinansierar historiska institutionen koordinatorfunktionen med 15 % av administratörens del. Motivet till detta är det mervärde det innebär för historiska institutionen och deras studenter att ha koordinatorfunktionen placerad hos sig. Fakultetsnämndens strategiska satsning syftar framförallt till att öka antalet in- och utresande studenter och lärare på utbytesavtal inom fakulteten. Detta ligger också i linje med Uppsala universitets program för internationalisering (UFV 2015/280). Ett avgörande led i ansatsen att öka antalet utbyten är att ytterligare satsa på utåtriktat/uppsökande informationsarbete. Därtill syftar satsningen till att öka enhetligheten i fråga om rutiner för studentutbytet och därmed åstadkomma en standardisering och professionalisering av student- och lärarutbytet inom fakulteten. 2.2. Forskning och utbildning på forskarnivå Förutom att täcka lönekostnader år 2017 ska anslaget bidra till de gemensamma kostnaderna för forskning, finansiera lokalkostnader, övriga personalkostnader och administration av forskning. Även bidragsmedel (externa finansiärer) ska bidra till att täcka de gemensamma kostnaderna. Anslaget för forskning och eventuella bidragsmedel ska finansiera samtliga budgeterade kostnader för verksamheten. I föreliggande verksamhetsplan ingår forskningsmedel för Campus Gotland i institutionernas anslagsfördelning. I fördelade medel ingår även ersättning för hyra och el. Fakultetens forskning utförs inte främst inom ramen för riktade strategiska satsningar utan består framför allt av en rikt diversifierad verksamhet baserad på långsiktigt hållbara strukturer. Fakultetens professorer och lektorer har alla forskningsandelar i tjänsten, och det samlade ekonomiska värdet på denna forskning är betydande. Fakultetens framgångar vad gäller erhållande av externa anslag ska ses i ljuset av dessa strukturer. Fakultetens doktorander står för viktig och ofta nyskapande forskning, och även denna möjliggörs genom de satsningar som fakultetsbudgeten ger uttryck för. Nya utbildningar på forskarnivå Fakulteten har idag 16 ämnen med utbildning på forskarnivå. Under 2016 har fakultetsnämnden inrättat utbildning på forskarnivå i genusvetenskap. Även konstvetenskapliga institutionen har inkommit med en förfrågan om att inrätta utbildning på forskarnivå inom ämnet kulturvård. Beredningen av anhållan behandlas under ht 2016 och givet att fakultetsnämnden fattar beslut om ett inrättande bör en första antagning kunna göras i under 2017. 12
Allmän studieplan (ASP) För varje utbildning på forskarnivå vid fakulteten finns en allmän studieplan som redogör för det huvudsakliga innehållet i och upplägget av utbildningen. Fakultetsnämnden har i maj 2016 beslutat om en gemensam mall för alla allmänna studieplaner vid fakulteten, dels för att öka jämförbarhet utbildningarna emellan, dels för att säkra kvaliteten på de allmänna studieplanerna. Som ett led i fakultetens internationaliseringsarbete har denna mall även översatts till engelska. Individuell studieplan (ISP) För varje doktorand ska en individuell studieplan upprättas. Fakultetsnämnden erinrar om att detta ska ske i omedelbar anslutning till antagning samt att avvikelser från den individuella studieplanen skall noteras fortlöpande. De individuella studieplanerna fungerar även som redskap för uppföljning av kvaliteten i utbildning på forskarnivå. De kommer därmed att utgöra centrala underlag i UKÄ:s utvärdering av utbildning på forskarnivå, vars första cykel genomförs under 2017. Institutionerna uppmanas således att inför förestående utvärderingar tillse att alla individuella studieplaner fr.o.m. antagning, finns för samtliga aktiva (i betydelsen antagna utan registrerat studieavbrott) doktorander. Doktorandmottagning Fakultetsnämnden förutsätter att varje institution med utbildning på forskarnivå ger en introduktion för nyantagna doktorander samt tillhandahåller skriftlig information/handbok vid antagning. Informationen ska ligga i linje med och vara förankrad i såväl högskoleförordningen som fakultetens riktlinjer för utbildning på forskarnivå (HISTFILFAK 2015/26). 2.2.1. Strategiska satsningar Ökad forskningssamverkan Utöver stödet till den forskning som utförs inom de olika ämnesmiljöerna bedriver fakulteten ett strategiskt arbete med inriktning på att öka inslaget av ämnes-, fakultets- och områdesöverskridande samverkan inom forskningen. Det sker genom särskilda satsningar på utvecklingen av tematiska forskningsspår som kan förstärka och öka volymen i fakultetens forskningsmiljöer. Det sker också genom ett långsiktigt utvecklingsarbete med syftet att utveckla nya former för forskningssamverkan med andra fakulteter och inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Historisk-filosofiska fakulteten spelar en drivande roll i det arbete som pågår på områdesnivå för att utveckla nya former för forskningssamarbete. Ett beslut om att avsätta särskilda medel för en pilotomgång av fakultetsövergripande forskningsteman under 2017-2018 fattades av områdesnämnden vt 2016, och en första utlysning av medel beräknas ske före årsskiftet 2016/17. Forskningsnoder Fakultetsnämnden beslutade efter utvärdering om ny satsning på forskningsnoder för perioden 2016-2018 (HISTFILFAK 2015/30). Fakultetsnämnden avsätter för detta syfte 3,5 mnkr per år i tre år. Syftet med satsningen är att stimulera utvecklingen av tematiska forskningsspår och öka samarbetet mellan forskare vid olika enheter och utveckla arbetsformer som skapar ett mervärde såväl för forskare som för doktorander och studenter på avancerad nivå. På längre sikt är målsättningen att satsningen på forskningsnoder ska bidra till utvecklingen av fler självorganiserande och externt finansierade forskargrupper vid fakulteten. 13
Digital humaniora Under 2016 bildades ett informellt nätverk under arbetsnamnet Forum för digital humaniora, för att lyfta och driva frågor inom digital humaniora vid universitetet. Under 2016 avsatte fakulteten särskilda medel för att genomföra en inventering av befintlig forskning med anknytning till digital humaniora vid Uppsala universitet. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap har beslutat att driva satsningen vidare genom att inrätta en arbetsgrupp på områdesnivå, i vilken historisk-filosofiska fakulteten kommer att ha en drivande roll. I januari 2017 ska arbetsgruppen presentera ett förslag på hur digital humaniora kan byggas upp inom Uppsala universitet och därmed stärka universitetets roll på området, nationellt och internationellt. I ett första skede syftar satsningen framförallt till att knyta samman forskare och forskning inom området digital humaniora. Diskussioner rörande utbildning kommer emellertid också beredas utrymme i arbetsgruppens arbete eftersom sådana satsningar kommer att bli aktuella i senare skeden. För att stödja arbetsgruppens arbete kring digital humaniora reserverar fakulteten 100 tkr i utvecklingsmedel, vilka vid behov kan rekvireras. Medicinsk humaniora Under 2016 har institutionen för idé- och lärdomshistoria initierat och påbörjat ett projekt inom det växande forskningsområdet medicinsk humaniora. Projektet syftar till att utveckla ett fakultetsövergripande samarbete kring utbildning och forskning mellan humaniora, samhällsvetenskap, medicin/hälsa samt farmaci. Det övergripande målet är att etablera medicinsk humaniora och samhällsvetenskap som ett ledande utbildnings- och forskningsområde vid Uppsala universitet. Projektet har under 2016 inlett en serie seminarier och workshops där forskare från olika institutioner och fakulteter presenterar och diskuterar forskning inom medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Medel har äskats från Rektor för att under tre år anställa en koordinator med placering vid institutionen för idé- och lärdomshistoria som får till uppgift att ansvara för verksamhet, planering och interdisciplinära kontakter. Om medel erhålls kommer koordinatorns arbete påbörjas under 2017. Tillämpad kulturforskning Ämnet kulturvård fick i uppdrag att under höstterminen 2016 inventera vilken forskning som pågår inom området tillämpad kulturforskning (HISTFILFAK 2016/74). För det ändamålet gav fakulteten ett bidrag om 50 tkr till konstvetenskapliga institutionen för att anordna en workshop för att presentera och diskutera aktuella och möjliga samarbeten med forskare både inom fakulteten och inom Uppsala universitet i stort. I uppdraget ingick särskilt att inventera möjligheter till samarbete kring detta tema mellan ämnena på Campus Gotland. Detta arbete kommer att följas upp under 2017. Framtida rekryteringar Fakultetsnämnden avslutade 2014 och 2015 tre professorsrekryteringar inom områdena musikvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och genusvetenskap. Dessutom genomfördes ett kallelseförfarande av en professor i kulturantropologi med stöd av ett särskilt anslag från Vetenskapsrådet. Under 2016 utlystes en professur i egyptologi med planerad tillsättning under 2017. Den tidigare satsningen på ett utökat professorsprogram kommer därmed att vara avslutad. Under läsåret 2015/2016 befordrades vidare tre lektorer till professor. Det innebär att antalet professorer vid fakulteten har ökat och vid utgången av 2016 uppgår till totalt 54, rekryterade och anställda efter befordran inräknade. Kostnaderna för detta har ökat i motsvarande grad. Inför 2017 planerar institutionerna och fakulteten att anställa totalt elva lektorer: tre i konstvetenskap, en i litteraturvetenskap, en i retorik, en i historia, två i förintelse- och 14
folkmordsstudier, en i etnologi, en i kulturantropologi och en i textilvetenskap. Därtill planeras sammanlagt tre biträdande lektorer (i speldesign, kulturantropologi respektive idé- och lärdomshistoria) att anställas före årsskiftet 2016/2017. För dessa uppbärs 500 tkr vardera från rektors satsning på meriteringsanställningar. I augusti 2016 anordnade fakultetsledningen en halvdagskonferens för att ge fakultetsnämnd, fakultetsledning, prefekter, kvalitetsutskott och rekryterings- och befordringsgruppen en möjlighet att se över och diskutera fakultetens samlade och långsiktiga policy för rekrytering och befordran av lärare och forskare, bland annat mot bakgrund av det ökade intresset för förbättrat meriteringsstöd som kommit till uttryck i en rad utredningar. Detta utgjorde ett första steg i att utarbeta den långsiktiga fakultetsgemensamma kompetensutvecklingsplanen för 2017-2021, vilken inbegriper samtliga kategorier från doktorander och meriteringsanställningar till gästprofessorer/gästforskare och professorer (se vidare under 1.4.1.). Samverkan inom utbildning på forskarnivå Ett centralt inslag i fakultetens kvalitetsarbete rörande utbildning på forskarnivå har under de senaste åren varit att utveckla former för ökad samverkan inom forskarutbildningen och förstärka den gemensamma utbildnings- och forskningsmiljön för fakultetens doktorander. Inriktningen på detta arbete beskrivs närmare i fakultetens kvalitetsstrategi för utbildning på forskarnivå (HISTFILFAK 2015/27). Tre konkreta delar av arbetet utgörs av (1) den fakultetsgemensamma och obligatoriska doktorandkursen Professional Training in the Arts and Humanities (gäller doktorander antagna efter 1 juli 2014), (2) fakultetens doktorandkollegium, vilket syftar till att skapa former för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika doktorandgenerationer och ämnen, och (3) en särskild funktion som samordnare av de fakultetsgemensamma aktiviteterna och satsningarna avseende utbildning på forskarnivå. Fr.o.m. ht 2015 t.o.m. ht 2016 har fakulteten avsatt motsvarande 25 procent av heltid för den fakultetsgemenamma funktionen som samordnare. I arbetsuppgifterna ingår förutom ansvar för kursen även arbete med fakultetens doktorandkollegium samt upprättande av en fakultetsgemensam informationsportal för fakultetens doktorander (information om kursutbud, seminarier, relevanta forskningsaktiviteter inom fakultetens forskningsnoder, etc.) på fakultetens hemsida. Uppdraget som ursprungligen var på 1 år, men förlängts till att gälla t.o.m. 2017-06-30, innehas under denna period av en lektor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria (HISTFILFAK 2016/43). Inför vt 2017 fattar fakultetsnämnden nytt beslut om omfattningen för återstoden av uppdragstiden. I juni 2017 ska satsningen med samordnare utvärderas. Satsningen ska utvärderas i juni 2017 (HISTFILFAK 2016/43). Institutionen för idé- och lärdomshistoria har ansvarat för den fakultetsgemensamma kursen under perioden ht 2014-vt 2016. Från och med ht 2016 har det övergripande ansvaret för kursen övergått till samordnaren. För 2017 beräknas kostnaden uppgå till 258 tkr som överförs till institutionen för idé- och lärdomshistoria i resursfördelningen i denna verksamhetsplan. Fakulteten gör också en särskild satsning på att förbättra informationen om och doktorandernas tillgång till fakultetens forskningsmiljöer. Arbetet med att utveckla en fakultetsgemensam informationsportal har ingått i uppdraget som samordnare och avslutats ht 2016, med uppföljning tidigt 2017. Även fakultetens forskningsnoder utvecklas i en riktning som ska öka möjligheterna till doktorandmedverkan. Som ytterligare ett led i implementeringen av detta utvecklingsarbete genomförs sedan ht 2015 årligen en särskild handledardag för fakultetens samtliga handledare inom utbildning på forskarnivå. 15
Därtill har ett samarbete inletts med språkvetenskaplig fakultet i syfte att kunna erbjuda fakultetens doktorander kurser i akademisk läsfärdighet på andra språk än engelska. Det första kurstillfället erbjöds under våren 2016 i tyska. Samarbetet fortsätter under 2017. Fakultetens strategiska medel för senare fördelning I och med det ökade kravet på medfinansiering har det blivit svårt att på förhand avgöra hur mycket medel som bör avsättas för detta ändamål. Av den anledningen har fakulteten valt att avsätta ca. 1 300 tkr i strategiska medel för senare fördelning, vilka institutioner och medarbetare kan ansöka om under budgetåret 2017. 2.2.2. Forskningsfinansiering med samfinansieringskrav Fakulteten samfinansierar flera former av särskilda forskningssatsningar och externt forskningsstöd med olika löptider och behov av ekonomiska avsättningar. För närvarande är följande åtaganden aktuella: 1. Wallenberg Academy Fellows Enligt gällande överenskommelse ska kostnader för Wallenberg Academy Fellows fördelas mellan rektor, områdesnämnd och fakultetsnämnd/institution. Med stödet följer även ett åtagande om att universitetet ska garantera forskarna tjänst när programtiden löpt ut. För närvarande belastas fakultetens ekonomi av två Wallenberg Academy Fellows, med placering vid institutionen för arkeologi och antik historia samt filosofiska institutionen. 2. Vetenskapsrådet Under 2015 beviljade Vetenskapsrådet ett bidrag till en internationell rekrytering av en framstående forskare vid fakulteten med placering vid institutionen för kulturantropologi och etnologi. Uppsala universitet erhöll sammanlagt 80 mnkr under en tioårsperiod (från och med hösten 2015) för denna rekrytering. Kostnaderna för programmet medfinansieras av rektorsmedel, områdes- och fakultetsmedel i en omfattning motsvarande 45 procent av de totala kostnaderna. 3. Kungl. Vitterhetsakademien Enligt ett program för forskartjänster som initierats av Vitterhetsakademien har avtal ingåtts om samfinansiering av en forskare vid litteraturvetenskapliga institutionen. Sedan förutsättningarna ändrats för samfinansiering av denna typ av tjänster har vetenskapsområdet beslutat att ansvaret ska ligga på fakultetsnämnd och berörd institution. Anslaget uppgår till 840 tkr under fem år. Sådana anställningar har tidigare samfinansierats genom ett bidrag från rektor med 325 tkr/år under fem år. Villkoren har nu ändrats. För den aktuella tjänsten har rektor samfinansierat ett år (2014). Mot den bakgrunden avsätter fakultetsnämnden hälften av det aktuella beloppet (163 tkr) i denna verksamhetsplan. 4. Hans Rausings professur i vetenskapshistoria Denna professur finansieras delvis av donationsmedel. Enligt avtal ska Uppsala universitet stå för lönebikostnaderna för tjänsten och för kostnader för verksamhetens lokaler, inklusive kostnader för gemensamma lokaler. Medel ingår i beräkningsunderlaget för fördelning av anslaget för forskning. En jämförelse mellan beviljade medel och faktiskt utfall görs i samband med bokslutet 2016 med eventuell justering inför 2017 som följd. 5.Wallenberg Scholar Projektet Gender and Work (GaW) bedrivs vid historiska institutionen sedan 2007. Projektet har för tiden 2017 till 2021 erhållit 15 miljoner i extern finansiering från Wallenberg-stiftelserna. 16
Sammanlagt har projektet inbringat drygt 41 mkr i externa anslag. Enligt överenskommelse med finansiären samfinansierar rektor, fakultet och institution projektet med 1,5 mkr årligen, varav 5007 tkr faller på fakulteten. Förutom ovan nämnda åtaganden vill fakulteten erinra om att det för närvarande finns tre forskare inom programmet Pro Futura Fellowship inom fakulteten. Pro Futura är ett samarbete mellan Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och avser stöd till särskilt framstående yngre forskare som efter prövning kan komma att anställas vid den ingående institutionen enligt den överenskommelse om samfinansiering som gäller för Pro Futura. Fakultetens nuvarande forskare inom programmet finns vid litteraturvetenskapliga institutionen, vid filosofiska institutionen samt vid institutionen för arkeologi och antik historia. Idag belastas inte fakultetens budget av samfinansiering inom Pro Futura, men i händelse av anställning kommer detta att bli aktuellt i kommande budgetplaneringar. 2.2.3. Resursfördelningsmodell I föreliggande verksamhetsplan finansierar anslaget för forskning rekryterade professorers löner till 80 procent och professorer anställda efter befordran till 25 procent. Ersättningen beräknas utifrån faktisk lön i september månad uppräknad med förväntad löneökning och inklusive lönebikostnader och andra omkostnader. För lektorer ska institutionerna tillämpa gällande avtal om forskning i anställning. Institutionernas medel för doktorandanställningar beräknas dels genom en bottenplatta per rekryterad professor, dels efter prestationskriteriet doktorsexamina under en tioårsperiod. Medel reserveras för de prolongationer som fakultetsnämndsnivån beräknas behöva finansiera. Ersättning för prolongation överförs till berörd institution när ordinarie anställningstid löpt ut, efter anhållan från doktoranden. Det är därför av stor vikt att uppgifter om förtroendeuppdrag kontinuerligt förs in i den individuella studieplanen. Fakultetsanslaget finansierar doktorandanställningar, handledning, kurser inom utbildningen, prolongationer med anledning av förtroendeuppdrag vid institutionen, övriga kostnader och administration av utbildningen. Medel för disputationsomkostnader ersätts i särskild ordning i samband med att opponent och betygsnämnd utses. Handledningsutrymme finns i professorers och lektorers anställningar. Budgetposten Rörliga medel är stor och utgör de fria medel som institutionerna disponerar för lektorers forskning, medfinansiering av externa projekt, handledning, kurser, administration, expenser etc. 2.3. Infrastruktur Inom Historisk-filosofiska fakulteten finns det s.k. GIS-labbet (geografiskt informationssystem) på institutionen för arkeologi och antik historia och databasen GAW (Gender and Work) vid historiska institutionen. Dessa infrastrukturer är upptagna som nationella behov av forskningsinfrastrukturer i VRs behovsinventering som färdigställts vid Uppsala universitet under hösten 2015. Dübensamlingen vid institutionen för musikvetenskap är ytterligare en databas. Inom ämnet kulturvård finns en informationsdatabas om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader www.sparaochbevara.se. Inom arkeologi och antik historia finns ett DNA-laboratorium och ett osteologilaboratorium. Dessa verksamheter har samma behov av kontinuerligt underhåll och 17
utveckling som t.ex. biblioteket. För närvarande finns enbart begränsade medel för infrastruktur i fakultetsnämndens budgetpost för forskning. 2.4. Lokaler och utrustning I december 2015 presenterade byggnadsavdelningen dokumentet Lokalförsörjning 2016 (UFV 2015/1723). I Lokalförsörjning 2016 sammanfattas nuvarande och planerade projekt liksom beslutade och planerade investeringar så långt de är kända när detta skrivs. Dokumentet är i huvudsak en uppdatering av Lokalförsörjningsplan 2012. I det fortsatta arbetet kommer en omfattande campusplanering att utformas i samarbete med vetenskapsområden, universitetsledning och övriga berörda inom universitetet samt fastighetsägare och ansvariga för Uppsala stads infrastrukturplanering. Byggnadsavdelningen presenterar beräknade lokaltjänstkostnader för 2017 i november 2016. Fakultetsnämnden hyr sedan våren 2015 ett rum 2-2050 (tidigare bibliotek för institutionen för musikvetenskap). Rummet har utrustats med videokonferensanläggning och sammanträdesbord, och används till fakultetens arbetsgrupper, studierektorsmöten etc. 2.5. Bibliotekskostnader För historisk-filosofiska fakultetsnämnden uppgår de biblioteksgemensamma kostnaderna till 30 305 tkr (2016: 29 644 tkr) inklusive bibliotekskostnaderna vid Campus Gotland. Beloppet är uppräknat med pris- och löneomräkning. 11 819 tkr avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 18 486 tkr forskning och utbildning på forskarnivå. Fördelning per institution framgår av bilaga 6. 2.6. Universitetsgemensamma funktioner De universitetsgemensamma funktionerna utgörs av universitetsledningen och vissa enheter under rektor, universitetsbiblioteket exklusive bruksbiblioteken, universitetsförvaltningen inklusive universitetsgemensamma verksamheter inom musik- och museiområdet. (Se konsistoriets verksamhetsplan, s. 33 ff.). Totalt beräknas de universitetsgemensamma kostnaderna som universitetsförvaltningen hanterar öka med 23,3 mnkr år 2017 (se konsistoriets verksamhetsplan). Områdesnämndens bidrag till finansieringen av de universitetsgemensamma ändamålen ökar med 4,7 % jämfört med 2016. Universitetsgemensamma kostnader framgår av bilaga 6. Kostnaderna ökar med 1,2 mnkr jämfört med 2016. Hela kostnadsökningen finansieras av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. bidrar med 35 475 tkr (2016: 34 272 tkr), varav utbildning på grundnivå och avancerad nivå 18 270 tkr (2016: 16 787 tkr) och forskning och utbildning på forskarnivå 17 205 tkr (2016: 17 485 tkr). 2.6.1. Områdesgemensamma ändamål ska bidra med 718 tkr för de områdesgemensamma ändamålen och med 4 692 tkr (2015: 4 286 tkr) för områdeskansliet, varav 2 111 tkr för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 2 581 tkr för forskning och utbildning på forskarnivå. Fördelningen av kostnaderna utgår från beräkning av personalens tjänstgöringsgrad per år. Kostnaden för områdeskansliet ökar, främst på grund av nyanställningar och utökning av 18