SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år F-3 om grundskolan Göteborg våren 2009

Elever i år F-3 om grundskolan Göteborg våren 2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning...1 Uppdraget...3 SCB:s analysmodell med NEI...4 Resultat...7 Teknisk rapport...22 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellstrukturbild...24 Diagram 2 Prioriteringsmatris...25 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna...26 Diagram 3 Svarsfördelningen, högt och lågt betyg...31 Tabell 2.1-2.2 Bakgrundstabeller...32

Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i förskoleklass och i år 1-3 i grundskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Totalt svarade 12 825 elever i kommunala skolor på frågeblanketten. Detta motsvarar en svarsandel på 83 procent och är fyra procentenheter lägre jämfört med år 2008. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika skolorna och de olika stadsdelarna. Diagram A. NEI och faktorernas betygsindex för den kommunala skolan, förskoleklass och år1-3 år, 2008 och 2009. NEI Skolmat 2009 2008 Skolmiljö Läromedel Bestämma Att lära sig Handledning Trygghet Trivsel 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s. Nöjd-Elev-Index (NEI), blev för hela Göteborg 81, vilket är ett mycket bra betyg. Medelbetyget för modellens samtliga faktorer blev även det 81. Det finns liksom tidigare starka skäl för att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Skolmiljö och Skolmat. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett betyg under medelindex. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. För att höja betyget för faktorn Skolmiljö bör man främst arbeta med att förbättra toaletterna. Elevernas möjlighet att kunna äta i lugn och ro är en viktig indikator som försämrar medelindex något för faktorn Skolmat. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelindex, har Trivsel hamnat. Denna faktor tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Vad gäller Trivsel så har samtliga indikatorer erhållit högt 1

Sammanfattning betyg, vilket gör att det kan vara svårt att ytterligare förbättra denna faktor. 2

Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs Stad Kontaktperson vid Stadskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: 2009-01-12 2009-02-11 Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Jenny Hjort Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Mahtab Friman Ashori Datainsamling: Marie Gullberg 3

SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Nöjd-Elev-Index. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NEI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor. De svarande eleverna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 5-gradiga skalor, där ett är lägsta betyg och fem högsta betyg. Helhetsbetyget NEI mäts med tre specifika frågor. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar Eleverna betygsätter alltså de olika frågorna på 5-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärde desto nöjdare är eleverna med respektive faktor. Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur eleverna prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NEI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NEI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NEI på motsvarande sätt minska med en enhet. Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är eleverna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NEI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. 4

SCB:s analysmodell med NEI För att förbättra sitt NEI bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och att faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna är oviktiga för verksamheten. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att elevernas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Elevernas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan helhetsbetyget och betyget på faktorerna, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. Modellens förklaringsgrad Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess hel- 5

SCB:s analysmodell med NEI het. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av skolans verksamhet i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev 0,52 vilket är på ungefär samma nivå som i tidigare undersökningar då tre helhetsfrågor ingått i modellanalysen. Värdet innebär att modellen förklarar drygt hälften av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Därmed når förklaringsgraden inte det mål på 60 procent som SCB har för dessa modellanalyser. Den lägre förklaringsgraden kan bero på den kortare svarsskalan (5 steg istället för 10). Felmarginaler Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i bilder med modellstrukturen. De beräknade osäkerhetstalen är 95-procentiga konfidensintervall och är baserade på svarsbortfallet, d.v.s. att ett antal av dem som har fått enkäten inte har inkommit med svar. När det gäller hälsoindex så har även antalet i populationen skattats eftersom det inte fanns någon information innan undersökningen genomfördes om hur många som tillhörde respektive kategori. Detta betyder att det finns en viss osäkerhet som inte inkluderas i dessa konfidensintervall. 6

Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala grundskolor). Resultaten grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i denna undersökning består av de åtta verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-3) Handledning (fråga 5: 1-3) Att lära sig saker (fråga 6: 1-2) Bestämma (fråga 7: 1-2) Läromedel (fråga 8: 1-2) Skolmiljö (fråga 9: 1-3) Skolmat (fråga 10: 1-4) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 11a-c). De konkreta frågor som ingår i respektive faktor framgår även av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NEI: 81. Detta motsvarar ett betyg på 4,2 på den femgradiga skalan Medelindex: 81 Medeleffekt: 0,6 Faktorer med betygsindex på eller över medelindex: Att lära sig saker (92), Trivsel (87), Trygghet (84) och Handledning (81) Faktorer med betygsindex under medelindex: Läromedel (80), Skolmiljö (76), Skolmat (76) samt Bestämma (71) 7

Resultat Diagram B. Faktorerna Skolmat och Skolmiljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NEI. Betygsindex 100 Bevara 95 Förbättra om möjligt 90 85 80 75 70 Lära sig Trygghet Handledning Läromedel Bestämma Trivsel Skolmiljö Skolmat 65 60 55 Lägre prioritet Prioritera Effekt 50 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 NEI för samtliga kommunala skolor är 81, vilket är samma som år 2008. De faktorer som bör prioriteras för helheten är Skolmat och Skolmiljö. Prioriteringsmatrisen för årets undersökning är väldigt lik den bild som vi såg vid undersökningen år 2008. Skolmiljö och Skolmat finns återigen i kvadrant II och Trivsel i kvadrant I. Faktorernas indikatorer I tabell 1 (se bilaga) redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka svarsfördelningar på respektive fråga inom faktorn som ligger bakom de olika medelvärdena. Speciellt bör man studera hur stor andel som givit lågt betyg på de olika frågorna. Faktorerna kommenteras nedan i den ordning de står i modellbilden. Trivsel - betygsindex 87 Faktorn Trivsel har hamnat i kvadranten förbättra om möjligt med ett betygsindex över medelindex och en effekt högre än medeleffekten och 8

Resultat tillhör därmed en andra prioriteringsgrupp. Det är ingen större skillnad på medelbetygen de tre frågor som faktorn består av. Medelbetyget varierar mellan 4,4 och 4,5. Trygghet - betygsindex 84 Faktorn Trygghet har hamnat i kvadranten bevara med ett betygsindex över medelindex och en effekt lägre än medeleffekten. Medelbetygen på de tre frågorna varierar mellan 4,2 och 4,6. Frågan är barnen i skolan snälla mot dig har fått lägst medelbetyg medan frågan är de vuxna i skolan snälla mot dig har fått högst medelbetyg. Handledning - betygsindex 81 Handledning har hamnat på gränsen till kvadranten lägre prioritet. Frågan kan du arbeta/leka i lugn och ro har fått lägst medelbetyg med 3,9. Högst medelbetyg med 4,5 har frågan får du den hjälp du behöver fått. Att lära sig saker - betygsindex 92 Faktorn Att lära sig saker har hamnat i kvadranten bevara och har fått högst betygsindex av samtliga faktorer. De två frågorna har fått medelbetyg på 4,6 respektive 4,7. Bestämma - betygsindex 71 Bestämma har hamnat i kvadranten lägre prioritet med det lägsta betygsindex av samtliga faktorer. Lägst medelbetyg har frågan får du vara med och bestämma vad du skall arbeta med fått. Läromedel - betygsindex 80 Faktorn Läromedel har hamnat i kvadranten lägre prioritet. De två frågorna har fått 3,6 respektive 4,5. Lägst medelbetyg har frågan är du nöjd med hur du får använda datorn fått. Högst medelbetyg har frågan är du nöjd med de saker/materiel som du leker/arbetar med fått. Skolmiljö - betygsindex 76 Skolmiljö tillhör den första prioriteringsgruppen eftersom faktorn har hamnat i kvadranten prioritera med ett betygsindex under medelindex och en effekt över medeleffekt. De tre frågornas medelbetyg varierar mellan 3,0 och 4,5. Lägst medelbetyg har frågan är du nöjd med toaletterna fått. 9

Resultat Skolmat - betygsindex 76 Faktorn Skolmat har liksom Skolmiljö hamnat i kvadranten prioritera. Faktorns fyra frågor har medelbetyg som varierar mellan 3,7 och 4,3. Lägst medelbetyg har frågan kan du äta i lugn och ro fått och högst medelbetyg har frågan får du tillräckligt med mat fått. 10

Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna, kommunala skolor Det finns vissa skillnader mellan stadsdelarna även om de flesta har ett NEI relativt nära NEI för hela Göteborg. Majorna och Lundby har fått statistiskt säkerställt högre NEI jämfört med år 2008. Tynnered och Torslanda har fått statistiskt säkerställt lägre NEI. Det högsta NEI, 83, har Tynnered, Backa och Kärra-Rödbo fått och det lägsta har Högsbo fått, 76. De kommunala skolorna totalt har ett NEI på 81, vilket samma som förra året. Friskolor totalt har ett NEI på 79, vilket är statistiskt säkerställt lägre jämfört med föregående år. Tabell A: NEI år 2002-2009. Elever i år F-3 i kommunala skolor NEI Stadsdel 2002 2003 2004 2005** 2006 2007 2008 2009 Gunnared 76 81* 81 82 80 82 82 80 Lärjedalen 81 82 81 80 81 80 82* 81 Kortedala 80 78 80 80 74* 76 76 78 Bergsjön 86 85 85 89 84 82 81 82 Härlanda 76 75 79 84 83* 82 83 79 Örgryte 78 80 80 78 79 81 80 79 Centrum 78 74 78 79 80 80 79 80 Linnéstaden 80 80 80 80 79 81 79 80 Majorna 74 72 76 75 75 79* 74* 77* Högsbo 80 77 76 75 75 75 79 76 Älvsborg 83 82 86* 82 84 85 82* 82 Frölunda 79 79 83 82 81 84 84 83 Askim 80 80 80 81 80 82* 82 81 Tynnered 79 82* 81 82 82 83 85* 83* Södra skärgården 78 78 77 81 74 77 75 77 Torslanda 79 81 82 81 80 81 84* 80* Biskopsgården 82 79 83 84 81 79 82 80 Lundby 78 78 77 77 79 80 78 82* Tuve-Säve 79 81 81 81 82 82 80 79 Backa 82 82 82 81 80 84* 84 83 Kärra-Rödbo 76 75 78-80 81 82 83 Samtliga kommunala 79 80 81 81 80* 81* 81 81 Samtliga friskolor 81 81 82 80 80* 81 81 79* * Statistiskt säkerställd skillnad jämfört med föregående år. År 2006 jämförs med år 2004. ** År 2005 bestod NEI av endast en fråga. En modellanalys har genomförts för varje stadsdel, förutom Södra skärgården som hade färre än 200 svarande. Skillnader mellan stadsdelar med egna modellanalyser kan studeras både vad gäller indexvärde och effektmått. I tabell B redovisas i vilken kvadrant respektive faktor hamnat i för stadsdelarna. Detta för att ge en överskådlig bild av hur eleverna i de olika stadsdelarna värderat de olika faktorerna och vilken inverkan faktorerna har på helhetsbetyget NEI. I de fall en faktor hamnat mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt vad gäller effekt. Detta för att inte underskatta dessa faktorers vikt i ett förbättringsarbete. 11

Resultat Tabell B: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna, kommunala skolor Kvadrant I Kvadrant II Kvadrant III Kvadrant IV (Förbättra om möjligt) (Prioritera) (Lägre prioritet) (Bevara) Kvalitetsfaktorer Trivsel 19 - - 1 Trygghet 5 - - 15 Handledning 1-14 5 Att lära sig saker 3 - - 17 Bestämma - - 20 - Läromedel 1 5 9 5 Skolmiljö - 20 - - Skolmat - 20 - - Skolmiljö och Skolmat har i samtliga stadsdelar hamnat i kvadrant II. Dessa två faktorer, liksom faktorn Bestämma, har i samtliga stadsdelar fått ett betyg under medelindex. Faktorerna Trivsel, Trygghet och Att lära sig saker har i alla stadsdelar hamnat över medelindex. Trivsel har överlag fått en relativt hög effekt och Trygghet samt Att lära sig saker relativt låga effektmått. Handledning har i alla stadsdelar utom en fått ett effektmått som är lägre än medeleffekten. Vad gäller Läromedel tycks det vara skillnader mellan de olika stadsdelarna beträffande faktorns indexvärde och effekt på helhetsbetyget. 12

Resultat Jämförelse mellan åren, kommunala skolor I tabell C1 och C2 nedan redovisas resultatet för mätningarna 2002-2009 för de kommunala skolorna år F-3. Tabell C1: Kvalitetsfaktorers betygsindex år 2002-2009. Samtliga elever i år F-3 i kommunala skolor. Betygsindex Kvalitetsfaktorer 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Trivsel 88 88 88 88 87 88* 88 87* Trygghet(2)(4) 88 87 87 85* 85 85 85 84* Handledning 81 80 80 80 81* 81 81 81 Att lära sig saker(1) 92 93 93 92* 93 92* 92 92 Bestämma(1) 78 71 72 71* 71 71 71 71 Läromedel(1) 82 80 80 80 80 80 79 80* Skolmiljö(1) 76 75 77* 77 76* 77* 76* 76 Skolmat(2) 73 73 75* 75 75 77* 76* 76 NEI(3) 79 80 81* 81 80* 81* 81 81 * Statistiskt säkerställd skillnad jämfört med föregående år. NEI år 2006 jämförs med NEI år 2004. (1) Faktorn är inte direkt jämförbar mellan åren 2002 och 2003 eftersom en eller fler frågor har ändrats. (2) En av frågorna inom faktorn har omformulerats mellan åren 2004 och 2005. (3) NEI bestod av endast en fråga år 2005. (4) En av frågorna inom faktorn har omformulerats mellan åren 2005 och 2006. Tabell C2: Kvalitetsfaktorers effektmått år 2002-2009. Samtliga elever i år F-3 i kommunala skolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Trivsel 1,0 1,0 0,9 0,8 0,9 1,0 0,9 1,0 Trygghet(2)(4) 0,3 0,4 0,3 0,3 0,4 0,5 0,4 0,5 Handledning 0,1 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 Att lära sig saker(1) 0,4 0,4 0,3 0,2 0,3 0,4 0,4 0,3 Bestämma(1) 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 Läromedel(1) 0,4 0,5 0,4 0,4 0,5 0,3* 0,5* 0,4 Skolmiljö(1) 1,3 1,3 1,3 0,8 1,2 1,2 1,1 1,1 Skolmat(2) 1,1 1,1 1,2 0,7 1,0 1,1 1,2 1,1 NEI(3) - - - - - - - - Skillnaderna mellan resultaten år 2008 och 2009 är små men de är statistiskt säkerställd för faktorerna Trivsel, Trygghet och Läromedel. Skillnaden i effektmåtten mellan åren 2008 och 2009 är inte statistiskt säkerställda för någon faktor. 13

Resultat Jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor Tabell D: Betygsindex och effektmått för kommunala skolor och friskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktorer Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Trivsel 87 86* 1,0 1,2 Trygghet 84 83* 0,5 0,6 Handledning 81 81 0,1 0,0 Att lära sig saker 92 91* 0,3 0,1 Att vara med och bestämma 71 70* 0,3 0,4 Läromedel 80 81* 0,4 0,3 Skolmiljö 76 75* 1,1 1,2 Skolmat 76 75* 1,1 0,9 NEI 81 79* - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Friskolorna har statistiskt säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Trivsel, Trygghet, Att lära sig saker, Bestämma, Skolmiljö samt Skolmat och statistiskt säkerställt högre betygsindex för faktorn Läromedel. Det finns inga statistiskt säkerställt skillnad för effektmåtten. Prioriteringsmatriserna ser i stort sett likadana ut för de kommunala skolorna och friskolorna. 14

Resultat Jämförelser mellan år F-3 och år 4-9, kommunala skolor I tabell E nedan jämförs NEI för elever i år F-3 med NEI för elever i år 4-9 för de olika stadsdelarna. Observera dock att betygen inte är helt jämförbara, dels eftersom det är skillnad i frågorna och dels eftersom elever i F-3 gett sitt betyg på en femgradig skala medan elever i år 4-9 använt en tiogradig skala. Den femgradiga skalan har en naturlig mittpunkt vilket den tiogradiga skalan inte har. Tabell E: NEI i de olika stadsdelarna i år F-3 och i år 4-9. Stadsdel år F-3 år 4-9 Gunnared 80 66 Lärjedalen 81 64 Kortedala 78 53 Bergsjön 82 69 Härlanda 79 60 Örgryte 79 60 Centrum 80 56 Linnéstaden 80 60 Majorna 77 54 Högsbo 76 55 Älvsborg 82 63 Frölunda 83 58 Askim 81 58 Tynnered 83 60 Södra skärgården 77 47 Torslanda 80 60 Biskopsgården 80 63 Lundby 82 57 Tuve-Säve 79 52 Backa 83 63 Kärra-Rödbo 83 57 Samtliga kommunala 81 60 Samtliga friskolor 79 68 Tabellen visar på stora skillnader i hur elever i år F-3 och år 4-9 värderar skolan i sin helhet, NEI. I snitt ligger skillnaden mellan de båda grupperna på 21 indexenheter (22 indexenheter år 2008) och varierar från 13 indexenheter för Bergsjön till 30 indexenheter för Södra skärgården (från 12 till 28 indexenheter år 2008). 15

Resultat Faktorernas betygsindex efter bakgrund, kommunala skolor I tabellerna F och G kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna år och kön. År I tabell F nedan kan man se att med ökad ålder ger elever lägre betyg på Trivsel, Läromedel, Skolmiljö och Skolmat. De största skillnaderna mellan betyg från elever i förskoleklasser och betyg från elever i år 3 är för faktorerna Skolmiljö, Skolmat samt NEI. Tabell F: NEI för förskoleklass och år 1-3, år 2008 och 2009. Betygsindex Kvalitetsfaktorer Trivsel Trygghet Handledning Att lära sig saker Att vara med och bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat NEI Antal Elever År Försk.kl. år 1 år 2 år 3 2008 89 88 88 87 2009 88 87 87 86 2008 86 85 85 84 2009 86 84 83 84 2008 80 81 82 81 2009 79 80 81 82 2008 92 92 93 91 2009 92 92 92 92 2008 72 70 71 71 2009 71 70 70 72 2008 80 78 79 78 2009 80 80 79 79 2008 81 78 75 70 2009 81 77 75 71 2008 81 77 75 70 2009 81 77 75 72 2008 87 83 80 75 2009 87 82 79 75 2008 3 164 3 296 3 271 3 459 2009 2 851 3 251 3 249 3 264 16

Resultat Kön I tabell G nedan kan man se att skillnaderna mellan hur flickor och pojkar värderar skolan i sin helhet samt de olika faktorerna är små. Flickorna har gett högre betyg på NEI och för fem av åtta faktorer jämfört med pojkarna. Störst är skillnaden, tre indexenheter, för faktorerna Att lära sig saker, Bestämma och Läromedel. Tabell G: NEI för flickor och pojkar, år 2008 och 2009 Betygsindex Kvalitetsfaktorer År Flicka Pojke Trivsel Trygghet Handledning 2008 2008 2008 89 86 81 87 84 80 2009 2009 2009 88 85 81 86 83 81 Att lära sig 2008 93 91 saker 2009 94 91 Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat NEI Antal Elever 2008 2008 2008 2008 2008 2008 73 80 76 76 82 6 426 69 77 76 75 80 6 783 2009 2009 2009 2009 2009 2009 72 81 76 76 82 6 179 69 78 76 76 79 6 465 17

Resultat Frågor om fritidshem, kommunala skolor I frågeblanketten ingick även ett antal frågor om fritidshem. Frågorna om fritidshem vände sig till de elever som går på fritidshem och har besvarats av cirka tre fjärdedelar av eleverna. I tabell H redovisas frågorna om fritidshem. Tabell H: Fritidshem hösten 2000, våren 2002-2009 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Trivs du på ditt fritidshem? 4,4 4,2 4,5 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Trivs du med de vuxna på ditt fritidshem? 4,5 4,2 4,5 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Trivs du med dina kamrater? 4,5 4,1 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Gör du roliga saker på ditt fritidshem? 4,4 4,5 4,5 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 4,6 Lär du dig olika saker på ditt fritidshem? 4,1 4,7 4,1 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Samtliga frågor har exakt samma betyg som åren 2004-2008. Om man studerar svarsfördelningen (se tabell 1) för de fyra första frågorna framgår det att tre eller fyra procent av eleverna gett lågt betyg (1-2) på dessa frågor, medan tio procent av eleverna har markerat ett lågt betyg på den sista frågan lär du dig olika saker på ditt fritidshem. 18

Resultat Kulturskolan/musikskolan, kommunala skolor Cirka 14 procent, 1 731 stycken, av eleverna svarade ja på frågan om de deltar i kulturskolan/musikskolan. Av dem som inte deltar i kulturskolan/musikskolan hade 38 procent markerat alternativet jag vill inte på frågan av vilken anledning deltar du inte. 12 procent svarade jag hinner inte och nio procent svarade jag visste inte om att kulturskolan/musikskolan fanns. I frågeblanketten fanns fyra frågor om kulturskolan/musikskolan. Högsta medelbetyg, 4,7, fick är du nöjd med vad du lär dig i kulturskolan/musik-skolan. Frågorna hur roligt är det i kulturskolan/musikskolan och hur trivs du i kulturskolan/musikskolan fick betyget 4,6. Lägst, men ändå bra, medelbetyg (4,3) fick är du nöjd med hur du får vara med och bestämma i kulturskolan/musikskolan. Mellan 81 och 92 procent av de svarande har gett höga betyg (4-5) på frågorna och mellan fyra och åtta procent har gett låga betyg (1-2). Resultaten för kulturskolan/musikskolan redovisas i tabell 1. 19

Resultat Elevhälsan, kommunala skolor Analysmodellen som används för elevhälsan består av de fem verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 2, 12:1) Handledning (fråga 5: 2-3) Skolmiljö (fråga 9: 2-3) Skolmat (fråga 10: 1-4) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 11: a-c). Tre olika modellkörningar har gjorts för elevhälsan: Kategori 1: Elever i behov av stöd Kategori 2: Elever som inte är i behov av stöd Kategori alla: Samtliga svarande I kategori 1 ingår elever som gett lågt betyg (1-2) på någon av frågorna 12:2, är du duktig på att läsa och skriva eller 12:3, kan du koncentrera dig när du arbetar i skolan. I kategori 2 ingår elever som gett betyg 3-5 på dessa frågor. I kategori alla ingår samtliga svarande. På så vis kan vi i tabell I se om elever i behov av stöd och elever som inte är i behov av stöd har olika uppfattningar om skolan. Antalet elever som ingår i kategori 1 är 1 919, i kategori 2, 10 804 och i kategori alla 12 825. I tabell I nedan görs en jämförelse mellan de olika elevkategoriernas betygsindex och effektmått för NEI och respektive kvalitetsfaktor. Tabell I: NEI, faktorer och deras effektmått för respektive kategori, kommunala skolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktorer År Kat 1 Kat 2 Alla Kat 1 Kat 2 Alla Trivsel Trygghet Handledning Skolmiljö Skolmat NEI 2008 2008 2008 2008 2008 2008 78 74 65 55 60 66 89 87 83 71 79 84 88 85 80 69 76 81 1,3 0,6 0,4 0,9 1,4-1,3 0,6 0,3 0,8 1,4-1,3 0,6 0,3 0,9 1,4-2009 2009 2009 2009 2009 2009 77 72* 64 56 60 66 89 86* 83 71 79 83* 87* 84* 80 69 76 81 1,3 0,8 0,4 0,7 1,4-1,4 0,6 0,3 0,9 1,3-1,4 0,6 0,4 0,9 1,3 - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan år 2008 och 2009. 20

Resultat Observera att faktorerna för kategori alla inte direkt kan jämföras med tabell C1 och C2 eftersom frågorna i de olika modellkörningarna för de olika faktorerna inte är samma. Det finns enligt tabell I stora skillnader mellan kategori 1 och 2 när det gäller faktorernas betygsindex. Elever i behov av stöd, kategori 1, har gett mycket lägre betyg på NEI och samtliga faktorer. Skillnaderna är mellan 12 och 19 indexenheter. Störst är skillnaden för Skolmat och minst för Trivsel. När det gäller effektmåtten är emellertid skillnaderna mellan de olika kategorierna små. Oavsett elevkategori är det Skolmat som bör prioriteras i första hand. Skolmiljö har hamnat på gränsen till kvadranten prioritera för kategori 1 men i kvadranten lägre prioritet för kategori 2. Även Trivsel har stor effekt på helhetsbetyget, men har samtidigt fått relativt högt betyg. Trivsel har hamnat i kvadrant I i samtliga kategorier och tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Trygghet har för samtliga kategorier fått statistiskt säkerställt lägre betyg i år jämfört med år 2008. Därutöver har Trivsel fått statistiskt säkerställt lägre betyg för kategori alla. För kategori 2 har NEI fått statistiskt säkerställt lägre betyg. 21

Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i år F-3 i samtliga grundskolor i Göteborgs Stad. Kommunala skolor: 15 456 elever Friskolor (privata skolor): 2 139 elever Särskolor: 128 elever Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningarna delades frågeblanketterna tillsammans med kuvert, ut av respektive klasslärare så att eleverna kunde fylla i dem under lektionstid och direkt återlämna den besvarade frågeblanketten till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade frågeblanketterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsdelsförvaltningarna eller direkt till förskolorna under vecka 3, år 2009. Mätperiod: 12 januari 11 februari, år 2009. Svarsfrekvens Svarsantal: Kommunala skolor: 12 825 elever. 12 635 frågeblanketter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Friskolor: 1 560 elever. 1 525 ingick i modellanalysen. Särskolor: 71 elever. Svarsandel: Kommunala skolor: 83 procent. 99 procent av dessa ingick i modellanalysen. Friskolor: 73 procent. 98 procent av dessa ingick i modellanalysen. Särskolor: 55 procent. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas nedan i tabell J. Jämfört med år 2008 har svarsandelen på totalnivå minskat med fyra procentenheter. De stora skillnaderna mellan olika stadsdelar ger en tydlig vink om att det bör vara möjligt att nå en ännu högre svarsandel. Hela 15 stadsdelar har en svarsfrekvens på 80 procent eller mer och av dessa har fyra stadsdelar nått upp till minst 90 procent svarande, vilket är en realistisk målsättning. 22

Teknisk rapport Tabell J: Svarsprocent år 2002-2009. Stadsdelar, elever i kommunala skolor F-3. Svarsandel i procent Stadsdel 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Gunnared 44 47 67 77 66 65 78 73 Lärjedalen 78 78 76 61 80 77 84 87 Kortedala 67 58 67 84 81 83 84 82 Bergsjön 75 71 75 83 79 77 75 87 Härlanda 52 88 94 90 91 92 94 62 Örgryte 89 88 52 93 91 82 86 92 Centrum 93 70 72 88 90 91 86 81 Linnéstaden 91 81 90 90 79 92 92 87 Majorna 79 71 74 86 83 72 96 93 Högsbo 59 40 63 61 92 90 91 80 Älvsborg 91 82 85 92 89 89 94 93 Frölunda 40 63 95 83 81 90 72 82 Askim 88 72 86 85 88 88 89 75 Tynnered 85 71 81 84 91 88 88 79 Södra skärgården 57 74 87 97 97 92 89 89 Torslanda 83 80 64 90 89 93 93 78 Biskopsgården 74 53 56 82 76 83 86 77 Lundby 67 73 88 77 86 73 80 89 Tuve-Säve 77 84 95 89 93 91 93 88 Backa 62 82 78 60 78 86 89 91 Kärra-Rödbo 82 89 88 0 86 56 94 92 Hela Göteborg 75 71 76 79 84 83 87 83 Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha värderat de olika frågorna har vi ingen kunskap om men vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika stadsdelarna varierar från 62 procent för Härlanda till 93 procent för Majorna och Älvsborg. Svarsbortfallet, eller partiellt bortfall, för enskilda frågor framgår av kolumnen Andel ej svar i tabell 1 där varje frågas svarsfördelning redovisas. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår inte de som ej besvarat frågan. Det innebär att när man i tabell 1 redovisar andelen som gett högt, mellan eller lågt betyg är det begränsat till svaren från de personer som betygsatt respektive fråga. Andel ej svar ligger i snitt på endast någon procent per fråga. 23

Göteborgs Stad, kommunala grundskolor Diagram 1 Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 3: 1-3 Trivsel NEI Elever år F - 3 87 ±0,1 1,0 om skolan 4: 1-3 Trygghet Hela Göteborg 84 ±0,2 0,5 5: 1-3 Handledning Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Våren 2009 81 ±0,2 0,1 Antal svar 12 825 6: 1-2 Att lära sig saker Andel svarande (%) 83 92 ±0,1 0,3 81 ±0,2 Medelindex 81 7: 1-2 Att få vara med och bestämma Medeleffekt 0,6 71 ±0,2 0,3 0,9-1,1 8: 1-2 Läromedel Fråga: 0,4-0,6 80 ±0,2 0,4 11 a-c 0,0-0,2 * Värdet 1,1 innebär att om 9: 1-3 Skolmiljö 0,2-0,4 24 betyget för faktorn Skolmiljö 76 ±0,2 1,1 * 0,2-0,4 ökar med 5 enheter från 76 till 81 då 10: 1-4 Skolmat 0,3-0,5 förväntas helhetsbetyget eller NEI öka 76 ±0,2 1,1 1,0-1,2 med 1,1 enheter från 81 till 82,1, 1,0-1,2 1200070000

Diagram 2 Våren 2009 Hela Göteborg Kommunal verksamhet Nöjd-Elev-Index NEI 81 Elever år F - 3 om skolan Göteborgs Stad, kommunala grundskolor = medelindex för hela Göteborg Betygsindex 100 95 Bevara Förbättra om möjligt 90 4 85 2 1 80 3 6 75 7 8 70 5 65 60 55 50 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Effekt = Lägsta medelindex Antal svar 12 825 Andel svarande (%) 83 Medelindex 81 81 Medeleffekt 0,6 59 89 = Högsta medelindex Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Trivsel 87 1,0 2 Trygghet 84 0,5 3 Handledning 81 0,1 4 Att lära sig saker 92 0,3 5 Att få vara med och bestämma 71 0,3 6 Läromedel 80 0,4 7 Skolmiljö 76 1,1 8 Skolmat 76 1,1 1200070000 =enhetens/stadsdelens medelindex och medeleffekt 25

Tabell 1 Elevernas bedömning av grundskolan: förskoleklass och år 1-3. År 2009 Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: 12 825 Andel svarande (%): 83 Hela Göteborg Medelvärden och svarsfördelning för frågeområdena i "Tala om vad Du tycker om Din skola!" Frågor som har en tonad markering i den första kolumnen besvaras på en 5-gradig skala och ingår som frågor i respektive faktor. Övriga frågor ingår inte i faktorerna. Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 11:a-11c NEI, SKOLAN I SIN HELHET 81 76 83 Fr 3:1-3:3 TRIVSEL 87 83 90 Fr 4:1-4:3 TRYGGHET 84 80 88 Fr 5:1-5:3 HANDLEDNING 81 75 86 Fr 6:1-6:2 ATT LÄRA SIG SAKER 92 89 95 Fr 7:1-7:2 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA 71 66 76 Fr 8:1-8:2 LÄROMEDEL 80 74 86 Fr 9:1-9:3 SKOLMILJÖ 76 71 80 Fr 10:1-10:4 SKOLMAT 76 69 81 MEDELINDEX 81 26

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde 1 2 3 4 5 Summa Andel ej svar NEI, SKOLAN I SIN HELHET 81 76 83 Fr 11:a Om du tänker på allt i din skola - hur nöjd är du då? 4,3 4,1 4,5 2 2 15 26 55 100 2 Fr 11:b Är din skola lika bra som du trodde att den skulle vara? 4,2 4,0 4,3 4 5 17 19 56 100 2 Fr 11:c Är din skola lika bra som du vill att den skall vara? 4,2 3,9 4,4 4 6 14 20 56 100 2 TRIVSEL 87 83 90 Fr 3:1 Trivs du i skolan? 4,4 4,2 4,6 1 2 11 25 62 100 1 Fr 3:2 Trivs du med de vuxna i skolan? 4,5 4,3 4,7 1 2 10 22 65 100 1 Fr 3:3 Trivs du med dina kamrater i skolan? 4,5 4,4 4,7 1 2 9 19 70 100 2 TRYGGHET 84 80 88 Fr 4:1 Känner du dig alltid trygg i skolan? 4,3 4,0 4,5 2 3 15 25 55 100 1 Fr 4:2 Är barnen i skolan snälla mot dig? 4,2 4,0 4,4 2 3 17 27 50 100 2 Fr 4:3 Är de vuxna i skolan snälla mot dig? 4,6 4,5 4,8 1 1 6 16 76 100 2 HANDLEDNING 81 75 86 Fr 5:1 Vet du vad du ska lära dig? 4,3 3,9 4,6 4 2 13 21 60 100 1 Fr 5:2 Får du den hjälp du behöver? 4,5 4,3 4,6 2 2 9 20 67 100 1 Fr 5:3 Kan du arbeta/leka i lugn och ro? 3,9 3,6 4,2 7 6 19 27 42 100 2 ATT LÄRA SIG SAKER 92 89 95 Fr 6:1 Är det roligt att lära sig nya saker? 4,7 4,6 4,9 1 1 5 12 81 100 1 Fr 6:2 Är du nöjd med vad du lär dig? 4,6 4,5 4,7 1 1 6 16 76 100 1 27

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde 1 2 3 4 5 Summa Andel ej svar ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA 71 66 76 Fr 7:1 Får du vara med och bestämma vad du skall arbeta med? 3,7 3,5 3,9 8 6 24 27 35 100 1 Fr 7:2 Får du vara med och bestämma vad ni gör tillsammans i skolan? 3,9 3,7 4,1 6 5 21 25 41 100 3 LÄROMEDEL 80 74 86 Fr 8:1 Är du nöjd med de saker/materiel som du leker/arbetar med? 4,5 4,3 4,6 2 2 8 19 69 100 2 Fr 8:2 Är du nöjd med hur du får använda datorn? 3,6 3,0 4,2 20 7 15 14 45 100 4 SKOLMILJÖ 76 71 80 Fr 9:1 Är du nöjd med skolans lokaler? 4,5 4,2 4,6 2 2 9 18 69 100 1 Fr 9:2 Är du nöjd med toaletterna? 3,0 2,5 3,2 27 13 20 17 24 100 2 Fr 9:3 Är det roligt att vara ute på skolgården? 4,5 4,3 4,6 3 3 9 16 70 100 2 SKOLMAT 76 69 81 Fr 10:1 Vad tycker du om maten? 4,0 3,7 4,3 4 6 23 24 43 100 1 Fr 10:2 Får du tillräckligt med mat? 4,3 4,0 4,6 4 4 12 17 63 100 2 Fr 10:3 Är det trivsamt där du äter? 4,2 3,8 4,4 6 4 14 21 56 100 2 Fr 10:4 Kan du äta i lugn och ro? 3,7 3,4 3,9 13 7 16 22 42 100 2 28

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde 1 2 3 4 5 Summa Andel ej svar FRÅGOR UTANFÖR MODELLEN Fr 12:1 ELEVHÄLSAN Finns det någon vuxen som hjälper dig om du är ledsen? 4,5 4,4 4,7 2 2 8 16 72 100 1 Fr 12:2 Är du duktig på att läsa och skriva? 4,4 4,2 4,6 3 2 12 20 63 100 1 Fr 12:3 Kan du koncentrera dig när du arbetar i skolan? 4,0 3,6 4,3 6 5 17 26 45 100 2 Fr 13:1 FRISKVÅRD Hur nöjd är du med dina möjligheter till motion i skolan? 4,4 4,3 4,6 2 2 11 17 67 100 2 Fr 13:2 Hur nöjd är du med det ni gör på lektionerna i idrott och hälsa? 4,5 4,4 4,8 2 2 8 17 71 100 2 Fr 13:3 Hur nöjd är du med det du lär dig om hur viktigt det är att motionera? 4,5 4,2 4,6 2 2 12 17 67 100 3 Om du går på fritidshem skall du svara på dessa frågor. FRITIDSHEM Fr 14:1 Trivs du på ditt fritidshem? 4,6 4,4 4,7 2 2 7 14 75 100 20 Fr 14:2 Trivs du med de vuxna på ditt fritidshem? 4,6 4,5 4,6 2 2 7 15 74 100 20 Fr 14:3 Trivs du med dina kamrater? 4,6 4,5 4,7 1 1 7 15 76 100 20 Fr 14:4 Gör du roliga saker på ditt fritidshem? 4,6 4,5 4,7 2 1 6 14 76 100 21 Fr 14:5 Lär du dig olika saker på ditt fritidshem? 4,2 3,9 4,5 6 4 13 18 59 100 21 29

Fr 15:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN Går du i kulturskolan/musikskolan? Ja 14 % Nej 52 % Andel ej svar 34 % ANTAL SVARANDE 12825 Fr 15:2 Om du inte går i kultuskolan/musikskolan, tala om varför du inte går? - flera alternativ kan anges Fråga Jag vill inte 38 % Jag hinner inte 12 % Det är för dyrt 6 % Jag fick ingen plats 4 % Kulturskolan/musikskolan har inget som passar mig 8 % Tiderna passar mig inte 6 % Jag har svårt att ta mig till undervisningslokalerna 3 % Jag har ingen kompis att gå med 6 % Jag visste inte om att kulturskolan/musikskolan fanns 9 % Jag kan inte svara på frågan 34 % Andel ej svar 18 % ANTAL SVARANDE 6760 KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde 1 2 3 4 5 Summa Andel ej svar Fr 16:1 Följande frågor besvaras endast om du deltar i kulturskolan/musikskolan. KULTURSKOLAN/MUSIKSKOLAN, NÖJDHET Är du nöjd med hur du får vara med och bestämma i kulturskolan/musikskolan? 4,3 3,8 4,7 5 3 12 20 61 100 4 Fr 16:2 Hur roligt är det i kulturskolan/musikskolan? 4,6 3,5 5,0 2 2 7 14 74 100 5 Fr 16:3 Hur trivs du i kulturskolan/musikskolan? 4,6 3,8 4,9 2 2 6 16 74 100 5 Fr 16:4 Är du nöjd med vad du lär dig i kulturskolan/ musikskolan? 4,7 4,2 5,0 2 2 4 10 82 100 5 30

Diagram 3 Hela Göteborg Fr 11:a Fr 11:b Fr 11:c Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 10:4 Fr 12:1 Fr 12:2 Fr 12:3 Fr 13:1 Fr 13:2 Fr 13:3 Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 14:4 Fr 14:5 Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 Fr 16:4-100 0 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 31

Tabell 2.1-2.2 Bakgrundstabeller F-3 för hela Göteborg Tabell 2.1 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NEI EFTER ÅRSKURS Vilket år går du i? Samtliga Förskoleklass År 1 År 2 År 3 Uppgift saknas NEI 87 82 79 75 80 81 Trivsel 88 87 87 86 84 87 Trygghet 86 84 83 84 80 84 Handledning 79 80 81 82 79 81 Att lära nya saker 92 92 92 92 90 92 Bestämma 71 70 70 72 68 71 Läromedel 80 80 79 79 77 80 Skolmiljö 81 77 75 71 72 76 Skolmat 81 77 75 72 76 76 ANTAL ELEVER 2 851 3 251 3 249 3 264 210 12 825 Tabell 2.2 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NEI EFTER KÖN Är du en flicka eller en pojke? Samtliga Flicka Pojke Uppgift saknas NEI 82 79 76 81 Trivsel 88 86 84 87 Trygghet 85 83 82 84 Handledning 81 81 80 81 Att lära nya saker 94 91 90 92 Bestämma 72 69 68 71 Läromedel 81 78 78 80 Skolmiljö 76 76 73 76 Skolmat 76 76 77 76 ANTAL ELEVER 6 179 6 465 181 12 825 32