Handlingsplan för arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017

Handlingsplan för arbetet med standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 REGION KRONOBERG

2017-03-01 Region Kronoberg 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november 2016 1.1 Nuläge för införda vårdförlopp a) Beskriv nuläget och planerat fortsatt arbete för de 18 SVF som infördes 2015 2016. Utgå från det som skett efter att 2016 års redovisning lämnades in (senast den 1 november 2016). Om uppföljning via de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, beskriv vilka åtgärder som landstinget kommer att vidta för att färdigställa detta. Koordinatorsfunktion, obokade tider och rapportering till nationella databasen är infört för samtliga förlopp. Röntgen har obokade tider endast för SVF bröst. För övriga SVF är det inte infört på grund av problem med byte av RIS-system och fortsatt bristfällig funktion i det nya systemet. Prioriteringskod SVF finns på röntgenremissen för att underlätta prioriteringen med hänsyn till SVF. Första september 2017 startar obokade tider på DT för SVF lunga och SVF urinvägar. Särskilda förbättringar efter redovisningen 2016 Prostatacancer. Flera urologer har rekryterats och processledare finns. De har standardiserat processen för svar på prostatabiopsier, så att det nu tar max 15 kalenderdagar, från tidigare medel 28 dagar. Vid biopsin får patienten en preliminär tid för PAD besked direkt i handen. Senast dagen innan får patienten den exakta tiden. Skriftlig, förbättrad patientinformation. Vid PAD svar är alltid kontaktsjuksköterska med. De har kortat tiderna till operation, så att det för närvarande är högst en månads väntan för de som inte själva vill vänta längre. Vid behov ett gemensamt läkarbesök där både urolog och onkolog träffar patienten samtidigt. De har organiserat möjligheten att delta i Malmö/Lunds MDK för att diskutera svårare fall. Cancer i urinblåsa- urinvägar. Nu finns en telefon dit personer som kissar blod kan ringa direkt och prata med specialistsjuksköterska som bedömer om SVF kan startas utan att personen träffar läkare i primärvården. Sjuksköterskan bokar då DT urografi och cystoskopi direkt. Primärvården och 1177 kan hänvisa personer som önskar till detta nummer. Telefonen startade i september 2016. Till och med 31 januari 2017 Av de som ringt har 20 personer startat utredning enligt SVF av dessa har 4 personer fått en cancerdiagnos. b) Hur fungerar systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning och hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? HP_SVF_RegionKronoberg_2017 Sida 1 av 10

Data tas ut från vårt journalsystem som manuellt kvalitetsgranskas och därefter manuellt matas in till den nationella väntetidsdatabasen. SVF remisserna är särskilt märkta och enkla att hitta i inflödet. De nationella mätpunkterna är mycket fyrkantiga och återspeglar inte verkligheten. Ledtiderna blir falskt korta om SVF startar i specialistvården. Det betyder att de landsting som har välfungerande inremittering till SVF från primärvården får längre ledtider. I vissa förlopp är start av behandling ibland diagnostiskt och rapporteringen blir då felaktig när PAD svaret kommer och det inte var en cancer(tex äggstock och hjärntumör) eller olika typer av cancerstadie med olika ledtider (t ex urinblåscancer). SVF statistiken som publiceras på Rcc:s webb ser konstigt ut för Region Kronoberg i de förlopp där patienterna får behandling i annat landsting. c) Denna fråga ska besvaras av de landsting som vid 2016 års redovisning inte kunde redovisa att patienter hade genomgått och avslutat utredning enligt SVF för samtliga 18 SVF införda 2015 2016: Finns det när denna handlingsplan lämnas in patienter som har genomgått och avslutat utredning enligt SVF för samtliga 18 SVF införda 2015 2016? 18 SVF är införda och patienter är inkluderade i samtliga förlopp. När vi redovisade 2016 saknades en person i ett förlopp. Vi hade en person som var under utredning i det förloppet vilket vi beskrev i redovisningen. I efterhand visade det sig att personen även avslutat inom den stipulerade tiden för redovisningen men det hade inte hunnit dokumenteras då rapporten skrevs. Mycket olyckligt att man inte tog någon hänsyn till detta då ett litet landsting har sämre möjligheter att inkludera personer i alla förlopp. 1.2 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu Beskriv landstingets erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Den stora utmaningen är fortfarande att nå ut med information till primärvården om rutiner och ingångskriterier för välgrundad misstanke. Primärvården är hårt belastad av att det saknas drygt 40 procent fasta specialister i allmänmedicin, hög andel tillfälliga vikarier och hyrläkare. I informationsmaterialet till hyrläkare ingår information om SVF. På vissa enheter även hög omsättning på sjuksköterskor. Rätt använda kan SVF innebära en förenklad väg till utredning, men formaliserade krav på ingångskriterier för vissa införda processer men inte för andra, gör det svårt för primärvården att veta när vissa specifika symtom ska medföra start av vissa vårdförlopp. Sida 2 av 10

Primärvårdsversionerna av införda förlopp finns på vårt intranät men det upplevs av många som svårt att hitta. Ny vårdgivarwebb är under införande. Vi arbetar för att den ska göra det enklare att hitta information. Krav på specifik information till patienter kan också uppfattas som tidskrävande och stelbent av primärvården. Primärvården har inte obokade tider i specialistsjukvården för SVF, utan låter SVF-remisser tas emot och hanteras via röntgen eller slutenvård. I den specialiserade vården är det tämligen välkänt, och finns med på agendan kontinuerligt. Alla kliniker i den specialiserade vården som har SVF har obokade tider och anpassar efterhand när man ser hur inflödet av SVF ser ut. Vi har valt ett fåtal koordinatorer som arbetat specifikt med SVF. Resten av koordinationen sköts på respektive klinik. Det fungerar bra i dagsläget och utvecklas efterhand. Det har på många sätt underlättat införandet att kodandet i huvudsak sköts av få personer som även tar fram lokala rutiner, utbildar och supportar verksamheterna både i primärvården och den specialiserade vården a) Har landstingets erfarenheter av implementeringen lett till förändringar i upplägget inför 2017 och i så fall på vilket sätt? Nej, vi fortsätter som tidigare med fokus på processarbete och kunskapsspridning. b) Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något SVF? Om ja, specificera vilket SVF det gäller och beskriv erfarenheterna. Inga synpunkter har inkommit från processledare eller primärvård. 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* de SVF som implementerades 2015 2016 fram till och med den 31 december 2016? * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Se tabell på nästa sida: Sida 3 av 10

Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp AML Urinblåse- och urinvägscancer Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 2 4 1 116 102 32 51 8 5 14 15 2 0 Prostatacancer 223 6 1 Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer 1 Bröstcancer 6 217 1 1 Bukspottkörtelcancer 2 1 1 1 Gallblåsecancer 1 Hjärntumörer 0 3 1 Hudmelanom 8 13 Levercancer 3 Lungcancer 45 29 5 4 1 Lymfom 11 15 Myelom 12 5 Okänd primärtumör (CUP) Tjock- och ändtarmscancer 5 7 1 91 123 2 3 1 1 Äggstockscancer 9 5 Sida 4 av 10

1.4 Överföring av information Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? Vi följer den nationella rutinen. a) Hur har landstinget implementerat den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting?* Landstingen/regionerna inom Rcc syd hade sedan tidigare en rutin som liknar den nationella. I de förlopp personer ofta behandlas i annat landsting sker dialog och förbättringar inom respektive process. I vissa var det väl inarbetat sedan tidigare. Det som brister är återrapporteringen till hemlandstinget där det inte alltid rapporteras muntligt och den skriftliga dokumentationen kan dröja lång tid. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? Inga särskilda åtgärder, men det tas upp på diagnosspecifika regionala processmöten och vid de årligt återkommande regionala koordinatorsmötena. 2. Plan för införande av tio nya vårdförlopp under 2017 Tio SVF har fastställts för införande under 2017. När ett SVF införs i cancervården utgår man från det framtagna underlaget. Landstingen ansvarar för att SVF införs. Nyckelområden för arbetet är införandet av välgrundad misstanke efter en nationell definition, införande av koordinatorfunktion och införandet av obokade tider hos utredande enheter. 2.1. Tidplan för införande Hur ser tidplanen för år 2017 ut? Ange följande: a) När planerar landstinget att koordinatorfunktion för de nya SVF ska vara i drift? Koordinatorsfunktionen är redan i drift och kommer sannolikt att utökas efterhand som fler SVF införs. b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? Varje patientprocessteam har i uppdrag att ta fram obokade tider. Av årets 10 SVF har flera färre fall än 10 per år. De förloppen kommer istället att ha akuta tider. c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? Samtliga 10 SVF startar den 1 april 2017. Eventuellt kommer vi att inkludera personer tidigare efterhand som systemen riggas. Sida 5 av 10

2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) Införandet av välgrundad misstanke i primärvården? Region Kronoberg håller den 15 mars 2017 en dubblerad utbildningsdag om SVF. Vi räknar med 175-200 deltagare från olika vårdcentraler. Förhoppningen är att kunskapen ska spridas vidare av de som deltagit. I övrigt blir det påminnande mejl, där uppmaningen är att ha det som en punkt på arbetsplatsträffar. Skriftlig information är framtagen till vikarier och hyrläkare där vi påminner om SVF och länkar till primärvårdsversionerna. b) Införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? Arbetet fortsätter som tidigare med information via linjen, nyhetsbrev och möten. c) Införande av koordinatorfunktion? Se under punkterna 1.2 samt 2.1 a. d) Obokade tider? Varje process skapar obokade tider inom sina SVF. Se vidare under punkten 1.1a. 2.3 Utmaningar och konsekvenser a) Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? Använd gärna tabellen: Utmaning Planerad åtgärd Informationsöverföring från vårt Vi arbetar på att få till en canceröversikt i journalsystem till nationella journalsystemet där all information finns väntetidsdatabasen när det är 28 förlopp igång samlad på ett ställe, tillgängligt för alla med som ska kvalitetssäkras och matas in manuellt. koder knuta till text t ex start SVF. Uppbyggt Tidsödande. så att man så småningom ska kunna föra över data automatiskt. Mer kvalitetssäkert. Överföring mellan landsting. Krångligt, tidsödande och risk för felaktig inrapportering till nationella väntetidsdatabasen Kompetensförsörjningen svår inom primärvård och röntgen. Bägge nyckelområden inom cancer för tidig upptäckt och diagnostik. Önskemål att hemlandstinget rapporterar sina egna patienter Rekrytering pågår inom alla områden. Riktade utbildningsinsatser inom röntgen. Sida 6 av 10

Stor brist på erfarna patologer, risk för längre svarstider. Informationsspridning och följsamhet till riktlinjer Patologen skickar vid behov prover till extern granskare. En storsnittscannner är inköpt för att kunna skicka även större preparat. Vissa analyser som tidigare skickats till Skåne med längre svarstider som följd gör vi nu själva. BMA och bioanalytiker utbildas i att skära ut vissa preparat för att avlasta patologerna. Rekrytering pågår. Fortsatt informationsspridning och dialog i olika forum med berörda. Ny vårdgivarwebb med bättre sökfunktion än tidigare. Brist på tider till PET-CT i Region Kronoberg Vi skickar patienter till Lund och utbildar röntgensjuksköterskor. c) Bedömer landstinget att det finns risk för att undanträngningseffekter/omprioriteringar kan komma att uppstå under 2017 som följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur dessa kommer att följas och åtgärdas. Ännu inte några undanträngningseffekter som kan sägas bero på införandet av SVF. Sedan flera år tillbaka följer Region Kronoberg statistik för återbesök till berörda enheter och där har vi inte sett några förändringar. Det är svårt att mäta i relation till olika patientgrupper eftersom det är en prioriteringsfråga och svårt att urskilja om eventuellt ökade väntetider beror på SVF eller har andra orsaker. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bl.a. bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. a) Hur har landstinget involverat patient- och närståenderepresentanter i arbetet med handlingsplanen? Mallen har skickats ut till styrgruppens tre patientrepresentanter för input. Innan handlingsplanen lämnas in kommer den att granskas av dessa tre för ytterligare synpunkter. b) Hur avser landstinget att fortsätta involvera patient- och närståenderepresentanter i arbetet med SVF? Fortsatta träffar med Region Kronobergs styrgrupp för cancer. Patientprocessteamen involverar representation där det har varit möjligt. I övriga fortsätter man att leta efter patient- närståenderepresentanter. 3.2 Privata vårdgivare Hur avser landstinget att samverka med representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Sida 7 av 10

De privata vårdgivarna inom vårdvalet får samma information och erbjudande om utbildning som de offentliga. SVF har tagits upp på gemensamma möten under hösten 2016 samt inbjudan till utbildning i mars 2017. För övriga privata vårdgivare sker kontakter på olika sätt t ex via processledare inom gynekologisk cancer, via cancersamordnare och koordinatorer i andra processer. 3.3 Primärvård Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Det är ett ständigt pågående informations- och utbildningsarbete. 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF? Processteamen följer mått och ledtider för sina respektive processer. De flesta både via Signe och cancerregister inom INCA plattformen. De använder resultaten i sitt förbättringsarbete. Utifrån de nationella mätpunkterna kommer hälso- och sjukvården få en tydligare uppföljning på de enskilda cancerprocesserna där insatserna utifrån resultat initierar förbättringsarbetet. 4.2 PREM-enkäten För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC, och som bygger på arbetet med nationell patientenkät (NPE), användas även under 2017. Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under 2015 2016. Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och lokalt. a) Hur planerar landstinget att använda PREM-enkäten för de SVF som infördes 2015 2016? PREM-resultaten kommer kontinuerligt att följas av processteamen och tas upp till dialog i Region Kronobergs ledningsgrupp samt i Region Kronobergs styrgrupp för cancer. Än så länge är den lokala svarsfrekvensen för liten för att kunna dra slutsatser. När svarsfrekvensen ökar kan förbättringsarbete identifieras och genomföras. b) Hur avser landstinget att analysera och tillgodogöra sig resultaten av PREMenkäten? Utifrån PREM-enkätens resultat kommer ledningsgruppen för hälsooch sjukvården samt styrgrupp för cancervård att analysera resultatet och identifiera förbättringsområden med start under 2017. c) Planerar landstinget att använda sig av PREM-enkäten till de SVF som införs 2017? Ja. Sida 8 av 10

5. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget planerar att arbeta för att arbetet med SVF fortsätter efter 2018. Inom hälso- och sjukvården i Region Kronoberg kommer SVF att stödjas av en tydligare processuppföljning för en god kvalitet inom varje cancerförlopp. Styrgruppen för cancervård har i uppdrag att följa utvecklingen samt uppföljning av respektive förlopp. Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp är beslutande instans i förändringar så som resursförstärkning samt övriga inriktningsbeslut. Uppföljningsmöte med respektive processledare kommer att planeras återkommande med hälso- och sjukvårdsledningen. Förbättringsområden som identifieras vid dessa uppföljningar kommer att hanteras i styrgruppen för cancervård och hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget erfarenheter redan nu kring spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Hälso och sjukvården inom region Kronoberg har tidigare tagit beslut om att utveckla patientprocesser där cancerprocesserna är en del i denna utveckling. Erfarenheter samt spridning av resultat utvecklas och ses som en viktig framgångsfaktor för processernas förbättringsarbete. De nationella mätpunkterna kommer att synliggöras på alla nivåer inom förloppen samt på ledningsnivå för hälso- och sjukvården. Utveckling av värdekompassen som belyser flera perspektiv inom processen är under utveckling, där fler kvalitetsmått följs upp. Sida 9 av 10

Sida 10 av 10