HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017

Transkript

1 Helena Berglund Projektledare SVF HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017 Handlingsplanerna ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 15 mars 2017

2 Inledning Detta är en mall för landstingens handlingsplaner för införandet av 2017 års standardiserade vårdförlopp (SVF). Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan har tagit fram mallen i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För att få ta del av medlen ska landstingen/regionerna (i detta dokument benämnda landstingen) tillsammans med RCC ta fram och lämna in en handlingsplan enligt denna mall. RCC i samverkan kommer också att ta fram den mall som ska användas för redovisningen som ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 1 november Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade RCC. Genom satsningen ska också RCC och landstingens linjeorganisation knytas närmare samman för ännu bättre resultat i cancervården. Krav i överenskommelsen 2017 För att få ta del av vårens medel (204 mkr) ska landstingen senast den 15 mars 2017: tillsammans med RCC ta fram en handlingsplan enligt mall. Respektive landsting ansvarar för att den egna handlingsplanen tas fram. involvera patientföreträdare vid framtagandet av handlingsplanen genom RCC lämna in handlingsplanen till Socialdepartementet fortsätta arbetet med de 18 SVF som infördes under 2015 och För att få ta del av höstens medel (203 mkr) ska landstingen också senast den 1 november 2017: lämna in en redovisning enligt kommande mall. I redovisningen ska det framgå att landstingen o senast den 1 november 2017 har infört* tio nya SVF (totalt 28 införda SVF). SVF för analcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), peniscancer samt testikelcancer anses införda när landstinget har alla delar i arbetet på plats, så att patienter kan börja remitteras enligt aktuellt SVF. o redovisat hur de har arbetat med SVF som går över landstingsgränser o använt den nationella PREM-enkäten för de 18 SVF som införts under 2015 och 2016 (se avsnitt 4.2 nedan). Respektive RCC samordnar arbetet med redovisningarna vilka ska lämnas till Socialdepartementet. *Ett standardiserat vårdförlopp räknas som infört när patienter med välgrundad misstanke har remitterats för start av standardiserat vårdförlopp, alternativ beslut tagits om att starta ett standardiserat vårdförlopp. Patienter ska ha genomgått utredning enligt det standardiserade vårdförloppet och startat behandling eller avslutats på annat sätt. 2

3 1. Beskrivning av arbetet efter redovisningen den 1 november Nuläge för införda vårdförlopp a) Beskriv nuläget och planerat fortsatt arbete för de 18 SVF som infördes Utgå från det som skett efter att 2016 års redovisning lämnades in (senast den 1 november 2016). Om uppföljning via de patientadministrativa systemen och rapportering till SKL:s nationella databas, koordinatorfunktion eller obokade tider inte är på plats för samtliga SVF, beskriv vilka åtgärder som landstinget kommer att vidta för att färdigställa detta. För samtliga standardiserade vårdförlopp (SVF) som är införda 2015/2016 är införandefasen passerad och det återstår arbete med att skapa robusthet i varje enskilt förlopp, det arbetet pågår och uppföljningsmöten är inplanerade för samtliga enskilda SVF. Under våren 2017 kommer Landstinget i Kalmar län (LKL) med hjälp av Linnéuniversitetet att genomföra en utvärdering av införandet av SVF i samtliga verksamheter som berörs. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till grund för hur vårt fortsatta arbete med SVF kommer att se ut 2017/2018. Förbättring vad gäller registrering, dokumentation och information ingår i det fortsatta arbetet. Att få SVF att vara en naturlig del när vi tänker välgrundad misstanke om cancer ökar sannolikt i och med att fler SVF implementeras och hela cancerområdet snart är täckt. Utmaningar ser vi bla. vad gäller konkurrens om snabba undersökningar och svar i de olika förloppen, digitalt stöd som t ex. e-remiss, att hålla sig uppdaterad vad gäller sällan förekommande diagnoser, att ledtider hålls då patienter skickas över landsting/regiongräns och närvaro på MDK när dessa ökar i antal, detta ingår också i vårt arbete framåt. b) Hur fungerar systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅ-kodning och hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? KVÅ-kodningen i LKL fungerar i så mening att vi har valt att lägga den som fasta val i vårt journalsystem Cosmic. Vi har byggt en canceröversikt där all registrering sker i samtliga SVF med, av Socialstyrelsen, angivna KVÅ-koder. Vi jämför oss löpande med övriga aktörer i sydöstra sjukvårdsregionen men också nationellt. Utdata diskuteras ofta i vårt landsting och under våren 2017 har vi engagerat en medicinsk sekreterare som ingår i en av våra projektgrupper att besöka samtliga verksamheter i länet som ingår i SVF-arbetet för att kvalitetssäkra de registreringar som görs i canceröversikten. Vi har tagit fram en manual som tydligt beskriver vad de olika parametrarna som ska fyllas i innebär och denna kommer att vara utgångspunkt i kvalitetssäkringsarbetet. Manualen finns som länk i vårt journalsystem för att vara tillgänglig i det dagliga arbetet men också på vårt intranät. 3

4 c) Denna fråga ska besvaras av de landsting som vid 2016 års redovisning inte kunde redovisa att patienter hade genomgått och avslutat utredning enligt SVF för samtliga 18 SVF införda : Finns det när denna handlingsplan lämnas in patienter som har genomgått och avslutat utredning enligt SVF för samtliga 18 SVF införda ? Inte aktuellt för LKL. 1.2 Erfarenheter av SVF-arbetet fram till nu a) Beskriv landstingets erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. LKL s erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i samtliga av landstingets verksamheter är goda. Införandet har i princip gjorts på samma sätt sedan starten 2015 och visat sig vara ett hållbart sätt att implementera SVF på. Slutenvården (SV), primärvården (PV) samt IT-förvaltningen har samverkat i samtliga SVF för att det ska vara ett tydligt flöde med säkra övergångar. Goda erfarenheter finns också när det gäller koordinatorfunktion samt obokade tider i slutenvården och har gjorts på samma sätt under hela projekttiden. I landstingets projektorganisation för SVF finns en projektgrupp Primärvård under ledning av verksamhetsutvecklare som också ingår i projektledningsgruppen för SVF. Projektgrupp Primärvård är en tvärprofessionell införandegrupp med representanter från såväl offentlig som privat verksamhet samt hälsovalsenheten. I gruppen finns verksamhetschefer som är läkare och sjuksköterskor samt administratörer. Den breda representationen säkerställer alla parters delaktighet. Särskilda flödesscheman och flödeskartläggningar har genomförts inom respektive vårdförlopp och förankring med slutenvårdens rutiner för att säkerställa övergångar har gjorts. Det har också varit ett aktivt deltagande från gruppen i remissbyggandet för SVF. I projektorganisationen för SVF finns tre projektgrupper Slutenvård, en för varje sjukhus i länet. Dessa projektgrupper leds av verksamhetsutvecklare som ingår i projektledningsgruppen för SVF, grupperna är tvärprofessionellt sammansatta. I projektorganisationen för SVF finns en projektgrupp för Välgrundad misstanke (VGM). Denna grupp är inriktad på arbete med remissmallar, dokumentation samt utdata. Projektgruppen/VGM leds av processledare/cancer som också ingår i projektledningsgruppen för SVF. Gruppen är sammansatt med representanter från slutenvården, primärvården samt IT vårdsystem och utdata. Denna grupp har fungerat som support till övriga grupper vad gäller byggande av remissmallar, canceröversikt och för framtagande av utdatarapporter. Koordinatorfunktion har funnits i linjeorganisationen vid startdatum för införandet av de specifika vårdförloppen. I syfte att säkra koordinatorfunktionen har flera medarbetare på berörda kliniker funktionen. Under uppstartsfasen för SVF 2015/2016 har stimulansmedel använts för projektanställning av koordinator inom kirurgi, medicin samt onkologi. Funktionsbeskrivning för koordinator finns. Obokade tider har funnits avsatta för utredning och behandling enligt SVF i respektive verksamhets tidbok vid startdatum för införandet av de specifika vårdförloppen. Det tekniska arbetet supporteras med hjälp av projektgruppen för välgrundad misstanke. Rutin för bokning av SVF-patienter samt utnyttjande av tiderna för andra patienter då SVF-patient inte bokats har upprättas på verksamhetsnivå. 4

5 b) Har landstingets erfarenheter av implementeringen lett till förändringar i upplägget inför 2017 och i så fall på vilket sätt? LKL s erfarenheter av införandet av välgrundad misstanke i samtliga av landstingets verksamheter är goda. Därav har införandet i princip gjorts på samma sätt sedan starten 2015 då det visat sig vara ett hållbart sätt att implementera SVF på. Slutenvården, primärvården samt IT-förvaltningen har samverkat genom att tvärprofessionella grupper mötts i samtliga SVF för att det ska finnas ett tydligt flöde med säkra övergångar för våra gemensamma patienter. c) Har landstinget erfarenheter som ni vill föra vidare gällande den nationella definitionen av välgrundad misstanke i något SVF? Om ja, specificera vilket SVF det gäller och beskriv erfarenheterna. SVF-Bröstcancer, vi har sett att det skulle ha underlättat om mammografin varit en filterfunktion då vi inte har någon bröstmottagning. Detta skulle göra att onödig administration uteblir. Som det är idag ska en SVF-remiss gå till kirurgmottagningen samtidigt med en remiss till mammografienheten. För de patienter som har ett negativt fynd på mammografin avslutar kirurgens koordinator SVF utan att patienten har varit på kirurgmottagningen. Vi anser att administrativ hantering som inte skapar något faktiskt värde, bara för att kunna föra statistik över hur många remisser som leder till diagnos eller ej, inte är bra. SVF-Huvud- och halscancer, har för vida kriterier i några avseenden. Önskemål från verksamheten att revidera dessa. SVF-Prostatacancer, PSA- test 2 borttagen innan VGM men tillagd i undersökningsblock A, här säger verksamheten att det blir för tätt mellan provtagningarna. Gränsvärdena gäller nu alla män, även utan symtom, och PSA över 10 är borttaget i den nya skrivningen, detta ger oro över att vi får ett stort antal SVF-remisser som egentligen inte hade behövt skrivas. SVF-Cancer i urinblåsa- och övre urinvägar, för vida kriterier som ger en stor utredningsmängd med få positiva fynd samt frågor om det är rätt att så många (unga) ska göra CT och utsättas för strålning (i onödan)? SVF-Gallblåse-och gallvägscancer och bukspottkörtelcancer bör slås ihop liksom SVF-Rektalcancer och analcancer då det vid remitteringstillfället är samma symtom och omöjligt att särskilja dessa diagnoser. Onkologisk verksamhet önskar en större delaktighet i arbetet med att ta fram vårdförloppen. 5

6 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat* de SVF som implementerades fram till och med den 31 december 2016? Tabellen visar antal registrerade patienter som genomgått SVF from. september 2015 tom och är registrerade i vårt journalsystem Cosmic, utdata taget i Business objects, dessa är redovisade med svarta siffror i tabellen. Kodningen av patienter som överflyttats till annat landsting för behandling behöver utvecklas ytterligare i sydöstra sjukvårdsregionen, men har säkerställts och validerats med manuell hantering för andra halvåret 2016, dessa är redovisade med röda siffror i tabellen. Patienter påbörjade i annat landsting, överflyttade till och avslutade i det egna landstinget, finns inga i LKL. * Patienter anses ha genomgått och avslutat ett SVF när de är registrerade för både välgrundad misstanke och avslut av SVF, genom start av behandling eller annat avslut. Redovisa antalet patienter i nedanstående tabell: Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade Antal patienter påbör- inom det egna jade i ett annat lands- landstinget, men ting, men överförda överförda till och avslutade till och avslutade i ett annat inom det egna lands- landsting tinget Vårdförlopp Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor AML RÖ* Urinblåse- och RÖ urinvägscancer Huvud- och halscancer RÖ 10 3 RÖ Matstrups- och RÖ 2 Blekinge magsäckscancer Prostatacancer RÖ Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer 7 94 Bukspottkörtelcancer RÖ 1 Gallblåsecancer Hjärntumörer RÖ Hudmelanom Levercancer RÖ 2 1 RÖ Lungcancer RÖ 2 Lymfom Myelom 6 5 Okänd primärtumör 7 12 (CUP) Tjock- och ändtarmscancer RÖ Äggstockscancer RÖ *RÖ- Region Östergötland 6

7 1.4 Överföring av information Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? Sydöstra sjukvårdsregionen har samarbetat sedan 2015 kring SVF/IT-frågor. Vi har startat gemensamma avstämningar då SVF-patienter som behöver regionsjukvård flyttar mellan våra landsting och regioner. Detta för att säkerställa att de patienter vi faktiskt skickar eller tar emot blir rapporterade i SIGNE. Vad gäller övriga landsting så kan vi jämföra antalet överförda patienter i våra system med siffrorna i SIGNE och på så sätt säkerställa registreringen framåt. a) Hur har landstinget implementerat den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting?* Projektledningsgruppen har tydligt påtalat till respektive verksamhet att datum för VGM ska skrivas på remissen för övertagande i samband med behandling i annat landsting enl. den nationella beskrivningen som finns. Vi har gjort en remissmall innehållande VGM-datum att använda vid överremittering i väntan på att regional remiss överenskommits, se även nedan under fråga b. Denna kan också användas vid remittering till övriga remissmottagande enheter i landet. Remissen skrivs i Cosmic, dras ut på papper och sänds till remissmottagande enhet. I canceröversikten i Cosmic finns ett sökord för överremittering till annat landsting där datum samt övertagande landsting anges, på så sätt kan vi enkelt följa upp vilka patienter som överflyttats till annat landsting. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? I sydöstra sjukvårdsregionen pågår ett gemensamt arbete med framtagande av en regional SVF-remiss för överflyttning mellan landsting/region. Ett tvingande fält för VGM-datum kommer att skapas. Denna remiss kommer att användas till dess att e- remiss fungerar på ett tillfredsställande sätt, tester pågår i regionen. Rutin för regelbunden avstämning av överremitterade/mottagna patienter från annat landsting/region kommer att sättas regionalt. Vi är vidare eniga kring att vi vill att den huvudman som satt den välgrundade misstanken även skulle vara den som rapporterade in vårdförloppet. Den nuvarande principen skapar onödigt administrativt arbete anser vi. * 7

8 2. Plan för införande av tio nya vårdförlopp under 2017 Tio SVF har fastställts för införande under När ett SVF införs i cancervården utgår man från det framtagna underlaget. Landstingen ansvarar för att SVF införs. Nyckelområden för arbetet är införandet av välgrundad misstanke efter en nationell definition, införande av koordinatorfunktion och införandet av obokade tider hos utredande enheter Tidplan för införande Hur ser tidplanen för år 2017 ut? Ange följande: a) När planerar landstinget att koordinatorfunktion för de nya SVF ska vara i drift? Koordinatorfunktion ska finnas i respektive verksamhet vid startdatum för införandet av det specifika vårdförloppet. b) När planerar landstinget att obokade tider för de nya SVF ska vara i drift? Obokade tider ska finnas i respektive verksamhets tidbok vid startdatum för införandet av det specifika vårdförloppet. c) När planerar landstinget att börja inkludera patienter i respektive SVF? Standardiserat vårdförlopp Införandedatum 2017 Akut leukemi inkl. AML 15 Februari Analcancer Endometriecancer Livmoderhalscancer Malignt lymfom inkl. KLL Njurcancer 15 Mars Peniscancer Skelett-och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer Införandedatum 2017 är satta gemensamt i sydöstra sjukvårdsregionen. 8

9 2.2 Stöd till utvecklingsarbete Hur avser landstinget att stödja verksamheternas utvecklingsarbete med a) införandet av välgrundad misstanke i primärvården? I landstingets projektorganisation för SVF finns en projektgrupp Primärvård under ledning av verksamhetsutvecklare som också ingår i projektledningsgruppen för SVF. Projektgrupp Primärvård är en tvärprofessionell införandegrupp med representanter från såväl offentlig som privat verksamhet samt hälsovalsenheten. I gruppen finns verksamhetschefer som är läkare och sjuksköterskor samt administratörer. Den breda representationen säkerställer alla parters delaktighet. Särskilda flödesschema och flödeskartläggningar genomförs för respektive vårdförlopp, förankring med slutenvårdens rutiner för att säkerställa övergångar görs vid gemensamma möten SV/PV. Det sker också ett aktivt deltagande från gruppen i remissbyggandet för SVF. b) införandet av välgrundad misstanke i den specialiserade vården? I projektorganisationen för SVF finns tre projektgrupper Slutenvård då vi har tre sjukhus i länet. Dessa projektgrupper leds av verksamhetsutvecklare som också ingår i projektledningsgruppen för SVF, grupperna är tvärprofessionellt sammansatta. Flödeskartläggning av alla diagnoser som ska införas gällande SVF samt förankring med primärvårdens rutiner för att säkerställa övergångarna görs vid gemensamma möten SV/PV. Det sker också ett aktivt deltagande från grupperna i remissbyggandet för SVF. I projektorganisationen för SVF finns också en projektgrupp för Välgrundad misstanke. Denna grupp är inriktad på arbete med remissmallar, dokumentation samt utdata. Projektgruppen leds av processledare/cancer som också ingår i projektledningsgruppen för SVF. Gruppen är sammansatt med representanter från slutenvården, primärvården samt IT vårdsystem och utdata. Denna grupp har fungerat som support till övriga grupper vad gäller byggande av remissmallar, canceröversikt och för kommande utdatarapporter. c) införande av koordinatorfunktion? Koordinatorfunktion ska finnas i linjeorganisationen vid startdatum för införandet av det specifika vårdförloppet. I syfte att säkra koordinatorfunktionen har flera medarbetare på berörda kliniker funktionen. Under uppstartsfasen för SVF 2017 kommer stimulansmedel användas för projektanställning av koordinator inom kirurgi, medicin samt onkologi. Funktionsbeskrivning för koordinator finns. d) obokade tider? Obokade tider ska finnas avsatta för utredning och behandling enligt SVF i respektive verksamhets tidbok vid startdatum för införandet av det specifika vårdförloppet. Det tekniska arbetet supporteras med hjälp av projektgruppen för välgrundad misstanke. Rutin för bokning av SVF-patienter samt utnyttjande av tiderna för andra patienter då SVFpatient ej bokats ska upprättas på verksamhetsnivå. 9

10 2.3 Utmaningar och konsekvenser a) Vilka utmaningar ser landstingen med införandet av de nya SVF och hur avser man att lösa dessa? Använd gärna tabellen: Utmaning Tid och kvalité, det är många vårdförlopp som har/ska implementeras Fortsatt fler diagnoser som konkurrerar om snabba undersökningar och svar. En ökad press på stödkliniker som radiologi och patologi att leverera på kort tid Ökat antal MDK Ökande efterfrågan på begärd närvaro samt tillgång på lokaler för MDK när de ökar i antal Digitalt stöd, det tar tid att ta fram lösningar som ska gälla både lokalt, regionalt samt nationellt. Att internt följa upp ledtiderna i detalj Följsamhet till de standardiserade vårdförloppen, att inte falla tillbaka till tidigare arbetssätt Upprepade informationstillfällen om SVF Förankring av SVF på ortopedklinikerna i länet som inte varit involverade tidigare Många av SVF-diagnoserna är sällan förekommande för varje vårdgivare. Det är en utmaning att ständigt hålla sig uppdaterad och agera på rätt sätt vid varje tillfälle Säkerställa att vi mäter ledtider etc på ett standardiserat sätt lokalt, regionalt men också nationellt Registreringen av SVF. Den administrativa delen upplevs många gånger ta överhand över patientnyttan då det är mycket detaljer och ibland otydligheter gällande registreringen av SVF. Det upplevs inte som att alla delar som registreras har betydelse för patientens omhändertagande Utredning och behandling i annat landsting/region, säkerställa att patienternas ledtider blir rapporterade med rätt data och i rätt tid till den nationella databasen SIGNE En viss standardiseringsproblematik när anpassningar krävs efter lokala förhållanden Att få ihop SVF (analcancer) med den nationella nivåstrukturering som gäller från årsskiftet, besked om struktur kom först i mitten av dec 2016 Arbetsfördelningsdiskussion i regionen (njurcancer) Planerad åtgärd Motivera verksamheterna och som projektledning finnas tillhands med det vi kan hjälpa till med för ett smidigt införande i rätt tid. Förenkla rutiner så långt det är möjligt och bistå med praktiska lösningar. Respektive verksamhet följer produktionsdata och vidtar nödvändiga åtgärder. Fortsatt arbete med struktur och tydliga riktlinjer för att öka effektiviteten. Avgörande hur dessa planeras så att närvaro av olika kompetenser och åtkomst till lokaler möjliggörs. Fortsatt arbete med IT-frågor, e-remiss, dokumentation, utdata. Fortlöpande information och påminnelse i verksamheterna. Fortsatt bjuda in till informationsmöten samt vara ute i verksamheterna och informera. Kommunikationsplan med information om SVF. Upprepad och uppdaterad information vid möten och mejl etc. Spridning av framtagen informationssticka att sätta på datorskärmen. Fortsatt samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen för gemensamma rutiner. Tydlig fördelning av registreringsarbetet för olika personalkategorier samt information om varför registrering och dokumentation krävs. Av största vikt att SKL är medvetna om problemet. Fortsatt samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen för gemensamma rutiner. Upprätta samarbete med andra sjukvårdsregioner som vi nyttjar. Kommunikation och erfarenhetsutbyte. Regional grupp har bildats för dialog. Delta i och bevaka nivåstruktureringsarbetet. 10

11 b) Bedömer landstinget att det finns risk för att undanträngningseffekter/omprioriteringar kan komma att uppstå under 2017 som följd av införandet av SVF? Beskriv i så fall vilka och hur dessa kommer att följas och åtgärdas. Eventuella undanträngningseffekter är svåra att med säkerhet identifiera då samtliga SVF ännu inte är implementerade. Vi ser dock en betydlig ökning av coloskopier i SVF/tjockoch ändtarmscancer och datortomografiundersökningar i flera förlopp vilket på sikt skulle kunna skapa undanträngningar. Under 2017 kommer sjuksköterskor utbildas i MR samt endoscopi för att möta det ökade behovet. I övrigt bör indikationerna ses över i de olika förloppens medicinska expertgrupper innan ytterligare förändringar i verksamheterna blir aktuella.vi kommer att följa vår produktion och kapacitet över tid. Vi kommer även att följa våra resultat både vad gäller LED- tider och medicinsk kvalitet för att identifiera eventuella undanträngningseffekter i verksamheten. Eftersom SVF ändrar många av våra arbetssätt så löser sig sannolikt en del genom att där det uppstår nya arbetsuppgifter försvinner andra. Radiologi, köförkortande åtgärder har vidtagits under 2015 och 2016 för att bereda plats för SVF-patienterna. I något SVF görs ex. endoskopi istället för radiologisk undersökning, i andra SVF radiologisk undersökning istället för någon annan undersökning. Svarstiderna för Patologi i LKL ligger på en bra nivå och följs kontinuerligt. SVF-remisser till patologen prioriteras som akuta, det kan ge en undanträngningseffekt på kort sikt men hur påverkan är på lång sikt kan vi inte svara på i dagsläget. Operationsfallen bör inte bli fler för att SVF införts, det är samma antal patienter som opereras nu som tidigare. Det är varje verksamhets ansvar att följa undanträngningseffekter och vidta åtgärder för det. LKL står inför en stor uppgradering av patientadministrativt system, Cosmic R 8.1, i primärvård och slutenvård under hösten Stora utbildningsinsatser är nödvändiga vilket kan få effekter på de standardiserade vårdförloppen liksom på övrig sjukvård. Riskbedömning av uppgraderingen gällande vårdkapacitet görs under våren På Länssjukhuset i Kalmar har vi en forskare som undersöker Undanträngningseffekter kopplat till SVF, avhandling beräknas klar hösten I ett första steg har uppföljning gjorts gällande radiologi, patologi och cytologi samt urologiska operationer. Hittills har undanträngningseffekt kopplat till SVF inte kunnat påvisas inom något av dessa områden. Det är dock för tidigt att dra slutsatser av det och vi följer forskningen med stort intresse. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Förutom en förbättrad tillgänglighet ska införandet av SVF även skapa ökad nöjdhet hos patienterna genom bl.a. bättre information, mer delaktighet och kortare väntetider. a) Hur har landstinget involverat patient- och närståenderepresentanter i arbetet med handlingsplanen? Handlingsplanen är utarbetad tillsammans med projektledningsgrupp och patientföreträdare. 11

12 b) Hur avser landstinget att fortsätta involvera patient- och närståenderepresentanter i arbetet med SVF? Patientmedverkan har funnits i projektledningsgruppen för SVF sedan starten Ett lyckat koncept som vi håller fast vid i arbetet framåt med nya förlopp och arbetssätt kopplat till SVF. Sedan årsskiftet 2016 finns också patientmedverkan i LKL s sjukvårdsledning, som också fungerar som styrgrupp till SVF-projektet. Patient-och närståenderådet på regional nivå är också av stor betydelse. 3.2 Privata vårdgivare Hur avser landstinget att samverka med representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF? Privata vårdgivare inom hälsoval är involverade på samma sätt som den offentliga primärvården. Privata vårdgivare inom ex. kvinnosjukdomar ansvarar projektledaren tillsammans med planeringsenheten i LKL för att involvera och informera om SVF. 3.3 Primärvård Hur säkerställer landstinget att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? I LKL s projektorganisation för SVF finns en projektgrupp Primärvård under ledning av verksamhetsutvecklare som också ingår i projektledningsgruppen för SVF. Inför pilotinförandet av SVF producerades en film för att förtydliga arbetssättet, den har reviderats och är fortfarande aktuell samt uppskattas av chefer och medarbetare i primärvården. Det finns bildspel som ständigt uppdateras. Flödesschema, kortversioner, dikteringsmallar och informationsblad finns för respektive vårdförlopp. En sticka att fästa på datorn med samtliga införda SVF har tagits fram efter önskemål från verksamheten. Detta finns samlat på landstingets intranät och är tillgängligt för samtliga vårdgivare. Spridning av information sker via mejl och olika möten. Det är av största betydelse att informationen upprepas vid flera tillfällen. Det yttersta ansvaret för att informationen når ut till samtliga medarbetare har verksamhetschefer och medicinskt ansvariga läkare på vårdenheterna. Erbjudande har gått ut till samtliga chefer i PV att delar av projektledningsgruppen återigen önskar komma för att informera om SVF på personalmöten under våren Uppföljning Under våren 2017 kommer LKL med hjälp av Linnéuniversitetet att genomföra en utvärdering av införandet av SVF i samtliga verksamheter som berörs. Syftet med utvärderingen är att inhämta underlag till det fortsatta arbetet med förbättringar i SVF-arbetet och resultatet kommer att ligga till grund för hur vårt fortsatta arbete med SVF kommer att se ut 2017/2018. Underlag till vad som kommer att utvärderas är framtagen tillsammans med verksamhetschefer i samtliga verksamheter som berörs av SVF i länet, se nedan. Diagnosspecifik utvärdering 5 SVF med över ett års erfarenhet, här ingår två förlopp med filterfunktion samt 13 startade SVF våren/hösten Länsövergripande utvärdering 12

13 Tidig upptäckt I vilka SVF-förlopp har antalet remisser ökat/minskat/oförändrat? Kan man se att ledtiderna minskat? Om inte; orsak? Hittar vi cancer tidigare med SVF? Hittar vi fler cancrar? SVF med filterfunktion Är trattarna för vida? Vilka kriterier i remissen ger cancerdiagnos? Är det någon skillnad på remisser för huvud/hals och matstrupe/magsäck jmf. med övriga då dessa har en filterfunktion? Erbjuds alla patienter SVF när välgrundad misstanke om cancer finns? Orsak till att den inte används Remissens användbarhet Utformning av remiss, både ur remittentens och remissmottagarens synvinkel Tappar vi information med digital SVF- remissmall? Hur många patienter med välgrundad misstanke om cancer kommer på SVF- remiss kontra vanlig remiss? Hur många vanliga remisser med cancermisstanke görs om till SVF- vårdåtagande hos remissmottagaren? Har antalet remisser ökat? Påverkar SVF-remisser det administrativa arbetet, hur? Görs det fler onödiga utredningar och invasiva ingrepp i och med SVF? Ex röntgen, coloskopier. Konsekvenser för patienterna? Konsekvenser för verksamheten? Finns det tillräckligt med mottagningstider, personal, teknik för att möta SVF? Hur har SVF påverkat verksamheterna? Arbetar man annorlunda sedan SVF infördes? Vilka svårigheter har man stött på och hur har man arbetat med det? Har man sett några samverkans/samordningsvinster med andra verksamheter? Förskjutningar av arbetsuppgifter; specialistvården emellan och mellan specialistvård och primärvård. Fungerar det att boka i annan kliniks tidbok? Registrering av data i canceröversikten? Information från projektet till verksamheterna, hur har det fungerat? Vad fungerar, vad fungerar inte? Konstruktiva förslag önskas på ev. förändringar Framgångsfaktorer från verksamheterna gällande SVF Goda exempel önskas Patientperspektivet är exkluderat då vi inhämtar data genom PREM-enkäten. 13

14 4.1. Nationella mätpunkter Hur avser landstinget att följa upp och använda resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i det fortsatta arbetet med de införda SVF? Resultaten av mätningen av de nationella mätpunkterna kommer att användas till att utveckla vården genom förbättringsarbeten i verksamheterna. Under 2017 kommer projektledningsgruppen att arbeta med en sammanställning av ledtider, kvalitetsindikatorer och patientupplevelser som sedan skickas till respektive verksamhet för återkoppling och eventuella åtgärder. Detta kommer ske systematiskt med utskick ett antal gånger per år med återkoppling inom en månad till projektledare/svf. Syftet är att öka kunskapen om resultat lokalt/regionalt/nationellt och användning av dessa för utveckling av processerna. 4.2 PREM-enkäten För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC, och som bygger på arbetet med nationell patientenkät (NPE), användas även under Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. Resultaten ska kunna användas såväl nationellt som regionalt och lokalt. a) Hur planerar landstinget att använda PREM-enkäten för de SVF som infördes ? PREM-enkäten är sedan tidigare avropad för samtliga SVF som infördes b) Hur avser landstinget att analysera och tillgodogöra sig resultaten av PREMenkäten? Resultaten av PREM-enkäten används till att utveckla vården genom förbättringsarbeten i verksamheterna. Genom att analysera och återföra resultat kommer den att användas i dialog med verksamheterna för reflektion och vid behov agera på resultat. Ledning, de projektgrupper som är involverade i arbetet och enskilda verksamheter kommer att få återkoppling på resultaten genom rapport som skickas till verksamheten med återkoppling till projektledare/svf inom en månad efter utskick, se punkt 4.1. Det är därför av vikt att resultat finns tillgängliga för analys på enhetsnivå. c) Planerar landstinget att använda sig av PREM-enkäten till de SVF som införs 2017? Ja, för samtliga SVF. Avrop mars 2017 för de SVF som startas 15 februari och april 2017 för de som startas 15 mars. 14

15 5. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. a) Beskriv hur landstinget planerar att arbeta för att arbetet med SVF fortsätter efter Underlaget från utvärderingen av införandet av SVF i samtliga verksamheter som berörs under våren 2017 kommer att ligga till grund för vad vårt fortsatta SVF-arbete kommer att innehålla. Detta tillsammans med data och svar vi fångar genom PREM-enkäten och eventuella nya riktlinjer från SKL. Vi ser ett stort behov av fortsatt information och uppföljning av SVF över tid i våra verksamheter. Justeringar i remissmallar och canceröversikt kommer behöva göras. Stor vikt kommer att läggas vid att detta arbetssätt ska vara det naturliga sättet att handlägga våra cancerpatienter på framåt. Projektledaren för SVF har fått i uppdrag av Sjukvårdsledningen att kartlägga behovet av resurser för att hålla god kvalitét i SVF efter projekttidens slut Diskussioner med IT-förvaltningen har inletts vad gäller förvaltning av vårt IT-system kopplat till SVF. Det kommer också att inledas diskussion på olika nivåer och inom samtliga förvaltningar vad gäller arbetet och förvaltning av SVF framåt. Det regionala samarbetet som startats gällande SVF ser vi vara av största vikt att det fortsätter även efter 2018, detta för att fortsatt säkerställa att vi har säkra övergångar för våra gemensamma patienter, att vi mäter samma saker, att ledtider hålls och att inrapportering till SIGNE sker. RCC sydöst samt processledarnas roller känns mycket viktiga även fortsättningsvis. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget erfarenheter redan nu kring spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? Förhoppningen är att involverade enheter ser verksamhetsnyttan med SVF för våra cancerpatienter och dess användningsområden inom andra sjukdomsgrupper när införandet är klart och arbetssättet är naturligt. Ett sjukvårdsregionalt projekt med SVF inom neuropsykiatrin har startats upp där man kommer att lära av cancerarbetet för att tillämpa det arbetssättet i annan vård. Psykiatriförvaltningen har efterfrågat arbetssätt och visat intresse för vår MDK-mall. Vi ska fortsatt arbeta hälsofrämjande och förebyggande och invånarna ska stödjas till hälsosamma levnadsvanor och till ansvar och engagemang för sin egen hälsa. Vi ser också att en fortsättning på SVF-projektet med cancerrehabilitering och palliativ vård skulle vara en självklarhet att arbeta vidare med. 15

16 Bilaga: Fastställda standardiserade vårdförlopp Vårdförlopp som infördes under 2015 och 2016: Akut myeloisk leukemi, AML Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång Cancer utan känd primärtumör, CUP Lungcancer Maligna lymfom Malignt melanom Myelom Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer Vårdförlopp som ska införas 2017: Analcancer Akut lymfatisk leukemi Kronisk lymfatisk leukemi Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer De standardiserade vårdförloppen kan hämtas på 16