Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Transkript

1 Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/ Datum Version 1 1 (20) Redovisning av införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården i Skåne 2017 Bakgrund Regeringen har valt att, inom cancervården, satsa på ett nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp (SVF) och med ekonomiska incitament stimulera landstingen att delta. Satsningen pågår mellan Syftet med SVF inom cancerområdet är att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid. SVF ska i första hand förkorta vårdförloppet mellan då välgrundad misstanke om cancer föreligger till start av första behandling. Utöver ovan nämnda mål avser man också att stärka patientmedverkan och öka patientnöjdheten inom cancervården. Vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för olika utredningsåtgärder. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och varierar mellan olika diagnoser och behandlingar. Förebilden till satsningen kommer från Danmark där man arbetat med standardiserade vårdförlopp (på danska pakkeforløb) sedan Under hösten 2014 fick RCC i uppdrag att ta fram SVF för fem pilotdiagnoser, dessa piloter infördes i Skåne under Politiskt beslut I s, RS, uppdrag för Hälso- och sjukvård 2017 står att RS ska delta i nationella satsningen kortare ledtider i cancervården , samt uppnå de krav som ställs. För ändamålet har 55 miljoner avsatts i budget Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (20) Ett formellt beslut hur dessa medel skall fördelas och användas samt följas upp beslutades vid Hälso- och sjukvårdsnämndens möte , Dnr Organisation kring införandet av standardiserade vårdförlopp Ett regionalt strategiskt råd för cancersjukvård har skapats med aktörer från RCC-Syd, sjukvården och koncernkontoret, under ledning av en samordnare som är direkt underställd hälso- och sjukvårdsdirektören. De tre sjukvårdande förvaltningarna, SUS, Sund och Kryh, har sedan skapat var sitt cancerråd med ansvariga chefer i respektive förvaltning och med representation från relevanta medicinsk service discipliner samt primär- och palliativ-vård. Inom varje cancerprocess skall de tre förvaltningarna skapa tvärprofessionella team som är ansvariga för förloppet, inom sitt geografiska område, från symptom till rehabilitering/palliation. Det skall skapas ett lokalt processteam även om bara en del av SVF finns i förvaltningen. En lokal patientprocessledare, LPPL, är ordförande i varje lokalt processteam och är representant i en regional arbetsgrupp som leds av en regionalprocessledare, RPPL, utsedd av RCC-Syd. LPPL utses av förvaltningschef i respektive förvaltning. Resultat och genomförda aktiviteter 2017 i Skåne Då vi anser att föregående års införande och förbättringsarbete med SVF har varit framgångsrikt i Skåne, så har vi fortsatt att arbeta enligt tidigare struktur och arbetssätt. Statusrapport har kommit in från förvaltningarna SUS, Sund, Kryh och Med Service där man beskriver hur pengarna har använts och hur man har arbetat. Bedömningen är att man har arbetat i enlighet med beslutet. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste resultaten. Det har skett ett omfattande förbättringsarbete i Skåne helt i linje med den av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade handlings-planen för införande av standardiserade vårdförlopp, SVF. Samtliga 28 SVF förlopp är införda och patienter i olika antal har genomfört SVF från välgrundad misstanke till start av behandling eller avslut innan behandling. Totalt har ca SVF utredningar startat i Skåne tom Ca av dem hade cancer.

3 3 (20) Januari till augusti 2017 har ca SVF startas och av dem hade ca cancer dvs. 35 procent av de som har avslutat ett SVF i Skåne hade cancer. Av de som varje år diagnostiseras med cancer i Skåne kommer i år ca 75 procent att få diagnosen efter en SVF utredning. 50 procent genomför 2017 sitt vårdförlopp inom det nationella tidsmålet. De största förbättringarna i väntetider ses i år inom lungcancer och prostatacancer. Ett stort arbete har skett inom bild och funktion, så att väntetiderna till CT-PET har minskats, samt inom strålningsfysiologi, så att väntetider till strålbehandling har minskats. Svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor har bland annat medfört problem med tillgänglighet till operationssalar på SUS, vilket har resulterat i längre väntetider till operation för patienter inom bröst- och tjocktarms/ändtarms-cancer SVF. Det har sedan starten 2015 anställts totalt 40,5 cancerkoordinatorer omräknade i heltider. En majoritet är medicinska sekreterare. Bedömningen är att dessa koordinatorer är centrala för att lyckas med att införa standardiserade vårdförlopp och att korta utredningstiderna. För att förbättra det psykosociala omhändertagandet av patienterna så har antalet kontaktsjuksköterskor dubblerats sedan Det finns augusti kontaktsjuksköterskor omräknade i heltider inom cancersjukvården i Skåne. För flertalet SVF klarar patologi i Skåne svarstiderna räknat i mediantid. De SVF som har svårt att klara svarstiderna har antingen en orealistisk målnivå och/eller en relativ brist på patologer med specialkompetens inom just de områdena. Medelsvarstid för vävnadsprover totalt har förbättrats från 23 dagar 2016 till 17 dagar hittills i år. Det har funnits en oro för att införandet av SVF skall medföra undanträngning av andra patientgrupper framför allt patienter med recidiv. På SUS pågår ett projekt inom huvudhals för att se om man kan finna ett arbetssätt kring misstänkta recidiv som löser detta problem. Under året har patientenkäter, PREM, skickats ut till patienter som genomgått en SVF. 795 patienter svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 57 procent. Svaren visar att man är mycket nöjd med bemötandet man får av vården och att allt fler får både skriftlig och muntlig information om utredningen. Tydligt är också att man inte tycker att utredningen går för fort, vilken har varit en oro.

4 4 (20) Svar på nationella frågor inför beslut om fördelning av resterande SVF medel Uppföljning av införda vårdförlopp 1.1 Införande av tio nya SVF under 2017 a) När infördes de tio nya vårdförloppen? Vårdförlopp Införande av koordinatorfunktion Införande av obokade tider Datum för start av SVF Analcancer Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer b) Har införandet av de tio nya vårdförloppen följt handlingsplanen eller har det skett justeringar? I så fall varför och på vilket sätt? Införandet har följt s handlingsplan för Nuläge a) Beskriv nuläget för samtliga 28 SVF. Beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat. För de 18 SVF som infördes begränsas redovisningen till det som har skett efter att 2017 års handlingsplan lämnades in.

5 5 (20) Samtliga 28 SVF förlopp är införda och fungerar. Måluppfyllelsen varierar vilket ses i nedan tabell som visar resultat januari augusti Totalt klarar 50 procent det nationella tidsmålet. Under 2017 har tio planerade SVF implementerats enligt handlingsplan. De flesta berörda klinikerna för dessa tio SVF har sedan tidigare infört ett eller flera SVF vilket innebar att de redan hade organiserat sig och tagit fram rutiner/arbetssätt för att arbeta med SVF. Utredningsgången fungerar tillfredställande bland de tio nya SVF som infördes, men det har framkommit oro avseende SVF tyreoideacancer. I primärvården har man svårt att ta ställning till svaren för cytologin och inom slutenvård, patologi och bilddiagnostik får man betydligt fler remisser för punktioner, vilket har blivit ett logistiskt problem som inte förutsågs. Arbete för att omhänderta detta pågår.

6 6 (20) b) Har det förändrade arbetssättet som SVF innebär stabiliserat sig? Om inte, vilka utmaningar kvarstår? Organisationen för och arbetet med SVF har fortsatt utvecklats och blir mer och mer införlivad som ett ordinarie arbetssätt. Rutinerna har stabiliserat sig, kunskapen och medvetandet har ökat. Arbete med att se över uppdragen för koordinatorerna och kontaktsjuksköterskorna har påbörjats och kommer slutföras i december. Den största utmaningen är att tillgodose att all kompetens finns att tillgå. Det är tex brist på urologer, onkologer, patologer, radiologer och sjuksköterskor. Att kunna åtgärda dessa brister är nödvändigt för att nå alla nationella SVF mål. Primärvården har svårt att hålla reda på hur de ska hantera så många olika SVF. En del förlopp omfattar misstanke om en relativt sällsynt förekommande cancerdiagnos. En förenkling har därför skett av kortversionerna. Länkar till dessa har lagts in på SVF appen för telefoner. c) Har landstinget sedan handlingsplanen lämnades in vidtagit några åtgärder avseende systemet för uppföljning av SVF med hjälp av KVÅkodning? Arbete pågår tillsammans med leverantör för att hämta KVÅ-kod såväl som diagnoskod kopplat till respektive förlopp. d) Hur kvalitetssäkrar landstinget data som rapporteras in till den nationella väntetidsdatabasen? Uppföljning och kvalitetssäkring av inmatad data pågår kontinuerligt på respektive förvaltning av koordinatorer och samordnare för registrering. Vi har en organisation bestående av representanter från alla förvaltningar med kompetens på såväl registrering, uppföljning som cancerprocessarbetet i verksamheten som träffas regelbundet för att säkra såväl följsamhet till registreringsrutiner som för att få enhetlig hantering av SVF patienter och jämlik vård. Utveckling av en valideringsrapport pågår tillsammans med leverantören för att identifiera systematiska registreringsfel och minimera möjligheten att kunna registrera fel, lägga in spärrar i systemet etc. Valideringsrapporten ses som ett verktyg för koordinator och cancersamordnare att förbättra rutiner, skapa utbildningsunderlag etc.

7 7 (20) 1.3 Antal patienter som genomgått respektive SVF Hur många patienter har genomgått och avslutat SVF fram till och med 15 oktober Antal patienter påbörjade och avslutade inom det egna landstinget Antal patienter påbörjade inom det egna landstinget, men överförda till och avslutade i ett annat landsting Antal patienter påbörjade i ett annat landsting, men överförda till och avslutade inom det egna landstinget Vårdförlopp SVF införda Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor 8 5 AML Urinblåse- och urinvägscancer Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Bröstcancer Bukspottkörtelcancer Gallblåsecancer Hjärntumörer Hudmelanom Levercancer Lungcancer Lymfom Myelom Okänd primärtumör (CUP) Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer 0 192

8 8 (20) SVF införda 2017 Analcancer Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) 5 7 Livmoderhalscancer (cervixcancer) Livmoderkroppscancer (endometriecancer) Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer Utvecklingsarbete och utmaningar 2.1 Stöd till utvecklingsarbete a) Beskriv hur landstinget har gett stöd till verksamheternas utvecklingsarbete avseende införandet av välgrundad misstanke i primärvården och den specialiserade vården, införandet av koordinatorfunktion samt obokade tider. Modellen för införandet av tidigare processer har följts. En tydlig handlingsplan för införande finns skriftlig och har följts. Vem gör vad och när? Några exempel på insatser följer här; Att besöka varje vårdcentral igen och där hålla informationsmöten Att varje vårdcentral har en SVF ansvarig läkare som regelbundet kan uppdatera sina kollegor Att tillsammans med primärvården hålla SVF utbildningar för chefer, läkare, sjuksköterskor och sekreterare i primärvården Att tillsammans med primärvården skapa tydliga rutiner för hur man exakt skall gå tillväga när man startar ett SVF. Dessa har i år förenklats. Koordinator som finns tillgänglig och kan svara på telefon och vägleda remittenter för en snabb handläggning och som sedan har

9 9 (20) kontakt med patienten under utredningen kring tider, förberedelser för radiologi mm. Nätverk för SVF-koordinatorer med främsta syfte att stimulera till samarbete och erfarenhetsutbyte. Införandet av obokade tider är ett led i det lokala processarbetet. Verksamheterna erbjuds support utifrån behov. Att använda obokade tider som inte går åt till akuta undersökningar så att inte tider står tomma. Att specialistvården gör en processkartläggning av patientens hela väg från symptom till behandling, så att ev flaskhalsar blir kända. Att diagnostik, patologi och radiologi, har koordinatorer och ansvariga för varje process. Att enheten för strategisk kvalitetsutveckling på koncernkontoret är engagerade inom flertalet av processerna, såväl med riktade insatser som med förbättringsprogram. Månatlig information på externa nätet Vårdgivare Skåne. Primärvårdsrepresentant i de lokala cancerråden som finns i respektive förvaltning. Återkoppling till remittent som inte märkt remissen SVF för en patient som vid remissbedömning blir en SVF-patient. Dialog och arbetsmöte på olika nivåer i Skåne till ex lokala cancerråd, verksamhetsledningar och i lokala processteam. Information och utbildning i olika forum till ex APT och via Nyhetsbrev och VGI (intranät). b) Beskriv övrigt utvecklingsarbete som har haft betydelse för införandeprocessen och för SVF-arbetet i sin helhet. Vg se ovan 2.1 a. 2.2 Utmaningar Beskriv utmaningarna med införandet av årets SVF och med SVF-arbetet i sin helhet: a) Hur har landstinget omhändertagit de utmaningar som beskrevs i handlingsplanen 2017? I nedan tabell beskrivs de största utmaningarna och vilka åtgärder som har genomförts; Utmaningar Genomförda åtgärder Information till patienter att de erbjuds att ingå i ett SVF Information och utbildning i primärvård om vikten av att lämna både skriftlig och muntlig information Informationsmaterial på fem språk utöver

10 10 (20) svenska har tagits fram Enligt PREM har fler patienter fått skriftlig information 2017 Kapacitetsbrist till vårdplatser och operation Utbildning och rekrytering av medarbetare Förbättra arbetsmiljön så att medarbetare vill arbeta i Skåne Riktade kösatsningar till operation inom framför allt thoraxkirurgi. Tyvärr har Skåne inte lyckats med denna utmaning vilket har medfört att det skett försämring inom några område så som bröst och colorektal. Kapacitetsbrist till diagnostik Utökade öppettider Riktade kösatsningar till mottagning. Samordning av patienter till andra vårdgivare. Utbyggnad av CT-PET kapaciteten Utbildning och rekrytering av medarbetare Byte av arbetsuppgifter från bristkompetenser till andra yrkeskategorier, till exempel cystoskopier från urolog till specialiserad sjuksköterska Information till specialistvården som inte har varit involverade i SVF införandet Detta arbete fortgår och har varit framgångsrikt. Dock finns det fortfarande kapacitetsbrister inom diagnostik i Skåne. Besökt och informerat medarbetare inom akutsjukvården och inom internmedicin Se till så att återfall/recidiv inte får förlängda väntetider Behandla recidiv som SVF. Pilotprojekt inom ÖNH igång, men inga resultat färdiga ännu b) Har det uppstått oförutsedda utmaningar? Om ja, beskriv vilka och hur ni har löst dessa utmaningar.

11 11 (20) Bristen på sjuksköterskor har medfört stängda vårdavdelningar vilket har ställt stora krav på planeringen, fram för allt under sommaren, för att få cancervården att fungera bra under hela året. Benign vård har fått längre väntetider på bekostnad av patienter med cancerdiagnoser. Problem med att få till samordningen mellan ultraljud och punktion i starten av SVF- sköldkörtelcancer. Fungerar inom förvaltning Sund men ett större förbättringsarbete har krävts för att få detta att fungera i de två förvaltningarna SUS och Kryh. c) Hur har landstinget arbetat med att följa och åtgärda befarade undanträngningseffekter? Ingen undanträngning utifrån definitionen att lägre prioriterade patienter går före patienter med större medicinskt behov kan identifieras. Dock finns kapacitetsbrister och kompetensbrister som förvärrar situationen för patienter med benigna sjukdomar eller kontroller av patienter med kroniska sjukdomar som får längre väntetider än tidigare. För att motverka brister har det skett ett arbete med bland annat; Utökade öppettider inom diagnostik. Riktade kösatsningar inom operation och mottagning. Samordning av patienter till andra vårdgivare. Utbyggnad av CT-PET kapaciteten Utbildning och rekrytering av medarbetare Byte av arbetsuppgifter från bristkompetenser till andra yrkeskategorier, till exempel cystoskopier från urolog till specialiserad sjuksköterska. 3. Information och förankring 3.1 Patienter och närstående Hur har landstinget involverat patient- och närståendeföreträdare i arbetet med SVF under året? Samarbetet har fortsatt under året på tre olika nivåer; Regional cancersamordnare har regelbundna möten tillsammans med RCC, med patientrepresentanter och patientföreningar. De lokala cancerråden i förvaltningarna involverar patienter- och närståenderepresentanter i det lokala förbättringsarbetet. Processteamen involverar patienter och närstående i det fortsatta arbetet med att utveckla processerna.

12 12 (20) 3.2 Privata vårdgivare Hur har landstinget involverat representanter från de privata vårdgivarna i arbetet med SVF under året? Privata vårdgivare har under hela införandet varit delaktiga i SVF arbetet. Tydligast har detta skett inom primärvården där privata vårdcentraler agerar på precis samma sätt som icke privata. Privata vårdgivare involveras också som filterfunktion inom till exempel urologi, gynekologi, ÖNH och skopiverksamhet. Behandlingsstart har i Skåne skett för alla SVF på de sjukhus som är offentligt drivna. Under 2016 infördes SVF hudmelanom och där sker behandlingsstart både inom privat- och offentlig verksamhet. Samarbete har bland annat skett och kommer att ske på följande sett; Regelbunden information på Vårdgivare i Skåne, som nås av alla privata vårdgivare i Skåne. Regional cancersamordnare har regelbundet möten med ledningar för de privata vårdgivarna samt vid behov möte med grupper av privata vårdgivare tillsammans med enheten för uppdragsstyrning. Regional cancersamordnare har också möten med ansvariga för upphandling av privat vård samt ansvariga för vårdval i regionen. LPPL ansvarar för information till privata vårdgivare som man samarbetar med kring sin lokala process. Särskilda överenskommelse om obokade tider för SVF-patienter har träffats med privata endoskopienheter och urologer. Privata enheter kan också använda obokade tider inom bild och funktionsmedicin för enstaka processer. 3.3 Primärvård Hur har landstinget säkerställt att primärvårdens medarbetare har kännedom om SVF? Bedömningen är att medarbetar inom primärvården har en god kännedom om SVF i Skåne. Med hjälp av RCC-syd har en geomappning av SVF deltagandet/kommun och vårdcentral genomförts som stärker den bedömningen. Några av de insatser som har genomförts under året är; Det viktigaste förbättringsarbetet inom primärvården under 2017 har varit att förbättra informationen till patienter att de kommer ingå i ett SVF. Vi har besökt varje vårdcentral och där hållit informationsmöten

13 13 (20) Varje vårdcentral har uppmuntrats att ha en SVF ansvarig läkare som regelbundet kan uppdatera sina kollegor Tillsammans med primärvården hållit SVF utbildningar för chefer, läkare, sjuksköterskor och sekreterare i primärvården Tillsammans med primärvården skapat ännu tydligare rutiner för hur man exakt skall gå tillväga när man startar ett SVF Regelbundet publicerat information på Vårdgivare i Skåne, som nås av alla primärvårdsläkare i Skåne 3.4 Överföring av information över landstingsgränser Hur har landstinget löst frågor angående att överföra och säkra informationen för uppföljning när flera landsting delar på ansvaret för ett enskilt SVF? a) Hur har landstinget arbetat för att säkerställa att den fastställda nationella rutinen för överföring av patient i SVF mellan landsting följs?* Överrapportering av patient i SVF mellan landsting och region sker enligt den nationellt fastställda rutinen. Rapportering till den nationella databasen följer de nationella riktlinjerna. Regionala nätverk för exempelvis koordinator, tillgänglighet och cancersamordnare diskuterar återkommande rutinen för att skapa samsyn och lyfta eventuell problematik. Rutinen lyfts även i lokala nätverk för koordinatorer/kodningsansvariga sekreterare samt kontaktsjuksköterskor. Fortsatta diskussioner av rutinen krävs för att hålla implementeringsarbetet levande. Rutinen kommuniceras till koordinatorerna och medicinska sekreterare både på intranät och på de regionala koordinatorsträffar som genomförs en gång per termin. Regional koordinator följer upp och återkopplar registrering och utdata. b) Planerar landstinget några ytterligare åtgärder för att säkra informationsöverföring mellan landsting? Då en stor majoritet av överföringarna sker till och från SUS, så har kontakt skapats för samarbete med andra landsting och SUS för att regelbundet kvalitetssäkra inrapporterad data. *

14 14 (20) 4. Uppföljning 4.1. Nationella mätpunkter Hur har landstinget följt upp och använt resultaten av de nuvarande nationella mätpunkterna i arbetet med SVF? Det har skett en regelbunden återrapportering av SVF resultaten till chefer och medarbetare involverade i cancervården. De lokala teamen har följt resultaten regelbundet via QlikView applikationen och använder dessa i den interna dialogen för att vid behov justera rutiner och arbetssätt. Ordförande i RCC-syd och regional cancersamordnare har haft uppföljningsdialoger med förvaltningsledningar och ansvariga LPPL och verksamhetschefer under våren och kommer ha dialoger med de lokala cancerråden under november. Vid avvikelser från uppsatta mål har handlingsplaner krävts in till exempel kring lungcancervården och strålbehandlingen på SUS. För att få ut tilldelade SVF medel har förvaltningarna i februari inkommit med en handlingsplan hur de kommer använda pengarna 2017 och hur de kommer arbeta för att nå de nationella tidsmålen. I oktober har man inkommit med en utförlig rapport som visar på effekter av satsningen samt hur fördelade medel har använts. 4.2 Patienternas upplevelse av SVF För att få ta del av medlen ska den PREM-enkät som har tagits fram av SKL och RCC användas även under Kravet gäller för alla de 18 SVF som har implementerats under Önskvärt är att även de SVF som införs 2017 utvärderas med enkäten. a) Hur har landstinget att använt PREM-enkäten för de SVF som infördes ? Skåne har följt de riktlinjer som finns i överenskommelsen för hur PREM enkäten skall genomföras under Vi har således skickat ut enkäter till patienter i samtliga förlopp införda under 2015 och b) Har landstinget använt sig av PREM-enkäten för de SVF som införts 2017? Vi planerade att genomföra PREM enkät före och efter införandet av SVF Thyreoideacancer, men nationella problem med enkätutskick har

15 15 (20) inte möjliggjort detta. c) Kommentera svarsfrekvens och antalet utskickade respektive inkomna enkäter i förhållande till landstingets storlek. För vilka SVF finns tillräckligt mycket data för att se resultat? Inkludera den data som finns tillgänglig i analysverktyget när denna redogörelse färdigställs. Svarsfrekvensen är fortfarande låg och ligger i Skåne på 57 %. Det totala antalet svar i Skåne är så stort så vissa slutsatser bör kunna dras av svaren. Vår bedömning är att det krävs minst 10 svar för att kunna dra några slutsatser av resultaten, men vi redovisar i nedan tabell alla SVF där PREM enkät har skickats ut Vårdförlopp, där fler än 10 svar inkommit Q Färre än 10 svar(gulmarkerat) Utskickade enkäter Inskickade enkäter Svarsfrekvens AOS ,3 % AML ,0 % Bröstcancer ,7 % Cancer i bukspottkörtel eller periampullärt ,7 % Cancer i gallblåsa eller perihilär gallgång föreligger ,3 % Cancer i urinblåsa och urinvägar ,3 % CUP ,8 % Hjärntumörer ,5 % Hudmelanom ,3 % Huvud- och halscancer ,4 % Lungcancer ,0 % Malignt lymfom ,7 % Matstrups- och magsäckscancer ,7 % Myelom , 3 % Primär levercancer ,5 %

16 16 (20) Prostatacancer ,0 % Tjock- eller ändtarmscancer ,0 % Äggstockscancer ,4 % TOTALT ,3 % d) Hur har landstinget analyserat och tillgodogjort sig resultaten av PREMenkäten? Efter att vi under förra året fick indikationer på att patienterna saknade information om att de skulle genomgå en SVF utredning och att de saknade information om att de bör ha med en anhörig när de skall få svar på utredningen agerade vi enligt följande; Skapat ett informationsblad att lämna vid starten av ett SVF där det bland annat står information om ovan. Under året har informationsbladet översatts till fem olika språk. En satsning har genomförts för att uppmuntra till att lämna ut informationsbladet vid start av SVF. De väldigt goda omdöme som patienterna ger i PREM enkäter SVF matstrupe/magsäck gör att deras arbete med patientkontakter och patientinformation har blivit ett gott föredöme för andra SVF att ta efter. Vi har också fått information att patienterna är väldigt nöjda med bemötandet av vården och denna information har vi spridit till vårdpersonalen. Resultaten visar att patienter som får en cancerdiagnos är mer nöjda än patienter som inte får en cancerdiagnos och en analys kring varför det är så har startats. Att patienterna inte anser att utredningarna går för snabbt är en information som vi också har spridit till vården, då flera medarbetare har varit oroliga för att patienter skall känna så. 5. Erfarenheter av 2017 års arbete Har landstingets erfarenheter av implementeringen 2017 lett till förändringar i upplägget inför arbetet 2018? I så fall på vilket sätt?

17 17 (20) Modellen för införandet av tidigare års processer kommer följas även vid införandet av nya processerna Modellen finns beskriven i vår handlingsplan inför En checklista för vad som skall göras och vem som skall genomföra detta och när har skapats och har följts under året. Vi eftersträvar en större framförhållning i förberedelserna och arbetet med checklistan för de nya processerna har därför redan startats. 6. Planering för fortsatt arbete efter 2018 Målet för de årliga överenskommelserna är att de insatser som ingår ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet och att resultaten av arbetet ska bli tydliga, för både landstingen och för invånare och patienter, genom att de SVF som ingår i överenskommelserna är implementerade. År 2020 är målet att 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett SVF och 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Regeringen avser att följa utvecklingen. Skåne når redan 2017 målet att minst 70 procent av nya cancerfall skall utredas via ett SVF då ca 75 procent kommer få sin cancerdiagnos i år efter en SVF utredning. Det förlopp där lägst andel diagnostiseras via SVF är prostatacancer och ett arbete sker nu för att åtgärda detta. Under 2017 kommer ca 50 procent uppnå ledtidsmålet för en SVF utredning. Det är stor variation mellan förloppen där några förlopp har en väldigt låg måluppfyllelse, men flera förlopp klarar eller ligger väldigt nära 80 procent. a) Beskriv hur landstinget har arbetat för att SVF-arbetet ska fortsätta efter 2018 samt för att målet 2020 ska nås. SVF har en nära koppling till nationella vårdprogram, som utgör en allt viktigare och integrerad del av svensk sjukvård. Det senare gäller inom ett flertal olika diagnosområden. SVF utgör därmed en aspekt av den kunskapsstyrning som man finner inom en växande del av svensk sjukvård. Redan idag torde därmed SVF vara en integrerad del av vården. Det torde också redan vara klart att de funktioner i form av kontaktsjuksköterskor och koordinatorer som är en del av SVFsatsningen utgör en bestående komponent i den fortsatta cancersjukvården. s cancersamordnare har fått ett uppdrag att våren 2018 lägga fram ett underlag för beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden som

18 18 (20) säkerställer att uppnådda resultat bibehålls. Vid starten av SVF satsningen var väntetider till patologi, bild och funktion och strålbehandling samt en långvarig köproblematik de största hindren för att nå tidsmålen. Efterhand som dessa flaskhalsar har arbetats bort har bristen på sjuksköterskor till framför allt operation och vårdplatser blivit det största hotet mot att klara målen. En arbetsmiljösatsning för att behålla utbildad personal samt attrahera nya medarbetare är den viktigaste insatsen som krävs för att Skåne skall nå målen. I Skåne har de senaste åren betydande satsningar gjorts på cancervården, utöver de statliga stimulansmedlen, satsningar som redan är en del av ordinarie verksamhet. Exempel på detta är skapande av diagnostiska centra, utbyggnad av CT-PET kapaciteten och utbyggnad av specialiserade cancerrehabiliteringsteam. Det har startats ett arbete för att överföra de digitala uppföljningssystemen av SVF från projektform till drift, vilket kommer slutföras under kommande år. b) Cancersatsningen ska utformas så att erfarenheter, slutsatser och resultat så långt möjligt kan komma till nytta även på andra områden inom hälso- och sjukvården. Har landstinget sedan inlämnandet av handlingsplanen fått erfarenhet av spridning av resultat eller förslag på hur detta arbete ska fortsätta? SVF-arbetet har inneburit att samarbetet mellan kliniska specialiteter, diagnostiska verksamheter, kontaktssjuksköterskor och koordinatorer stärkts generellt och har därmed bidragit till ökad förståelse för varandras möjligheter och utmaningar i förloppen. Nya samarbetsformer har utarbetats. Systemet med multidisciplinära ronder har byggts ut. Detta har underlättat samarbetet även inom andra områden. Användning av SVF inom andra diagnoser än cancer är fullt möjligt. Det underlättas emellertid om diagnosen har vissa likheter med cancerprocesser, exempelvis genom rimligt distinkta alarmsymptom och tydligt definierad start av behandling till exempel depression, diabetes, gråstarr och höft/knäartros. Styrningen med nationella riktlinjer har varit en stöttepelare i satsningen och stödjer arbetet med att skapa liknande nationell kunskapsstyrning inom andra områden. I Skåne har modellen för styrning av cancersjukvården blivit en förebild hur styrningen skall se ut inom andra prioriterade områden med statliga

19 19 (20) stimulansmedel. Ett exempel på detta är satsningen inom kvinnosjukvård och förlossning. 7. Ekonomi Ge en översiktlig bild av hur stimulansmedlen har använts och vad återstående medel kommer att användas till. Hur mycket av medlen kommer att föras över från år 2017 till 2018? Hur stimulansmedlen har använts kommer inte att påverka utbetalning av medel, men informationen är av värde inför diskussion av ny överenskommelse för 2018 mellan regeringen och SKL. Inga medel kommer föras över utan allt kommer användas De två största posterna är löner till koordinatorer och kontaktsjuksköterskor. Den nya tjänsten cancerkoordinator definierades under 2015 och totalt 40,5 omräknade heltider har anställts i Skåne. Bedömningen är att dessa koordinatorer är centrala för att lyckas med att införa standardiserade vårdförlopp och att korta utredningstiderna. För att förbättra det psykosociala omhändertagandet av patienterna så har antalet kontaktsjuksköterskor dubblerats sedan Det finns augusti 2017, 113 kontaktsjuksköterskor omräknat i heltider inom cancersjukvården i Skåne. Nedan är en beskrivning hur pengarna har används och kommer att användas under 2017; Tilldelade medel 2017 SUS Sund Kry MS KK Tot h F Strategiskt processtöd/it ,5 6,5 Koordinatorer 7 4 3,5 2,5 17 Kontaktsjuksköterskor 7 4 3,5 14,5 Multidisciplinär konferens 1 1 Satsning strålbehandling 4 4 Nya SVF ,5 2,5 1 0,5 7.5 Utbildningsinsatser ,5 1 4,5 Totalt 25, ,5 55

20 20 (20) 8. Inför överenskommelsen 2018 Delge oss gärna områden, synpunkter och erfarenheter som kan vara viktiga att ta med inför arbetet med överenskommelsen för Vi efterfrågar ett ökat fokus på måluppfyllelse i överenskommelsen för Jämförelser mellan landsting/regioner som har ett adekvat antal startade och avslutade SVF bör göras för processer införda 2015 och Ett datoriserat beslutsstöd för primärvården vid SVF skulle underlätta och ett nationellt arbete borde initierats. I stort betraktas välgrundad misstanke som tydlig och välfungerande, men vissa otydligheter finns och Skåne förordar att en revision sker av de förlopp som infördes 2015 och Det finns stora variationer när det gäller definitionen av välgrundad misstanke från en snäv definition, där misstanke i princip är lika med diagnos, till CUP/AOS som bygger på en vidare definition. Kan en likriktning ske? Vi anser att definitionen för välgrundad misstanke är för ospecifik avseende huvud- hals- och urinvägs-cancer. SVF lymfom bör förändras med tanke på denna grupps stora heterogenitet. Finns risk att benigna tillstånd utreds på bekostnad av maligna. Det finns även överlappande kriterier för ex SVF CUP/lymfom vilket bör förtydligas. Symptomet ändrade avföringsvanor anser vi är för diffust för att vara ett kriterie för start av SVF. Åldersbegränsning för välgrundad misstanke för yngre kvinnor med knuta i bröstet bör övervägas. Välgrundad misstanke vid hudmelanom är otydligt formulerad och det finns därför stort individuellt tolkningsutrymme. Kristianstad Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör