LÅNGMOSSA VINDKRAFTSPARK

Sida 1 av 13 Langmossa_Skuggeffektut redning_ck170612-3sa Etha Wind Oy Frilundsvägen 2 65170 Vasa Finland LÅNGMOSSA VINDKRAFTSPARK Skuggeffektutredning Version Datum Författare Godkänd Sammanfattning 1 2017-06-08 CGr SAd Skuggeffektutredning för Långmossa vindkraftspark, planutkast juni 2017 Phone +358 44 3809 237 Fax +358 50 7800 0744 http://www.ethawind.com VAT REG FI 17900187

Sida 2 av 13 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Hur skuggeffekter bildas... 4 3.1 Rekommendationer och gränsvärden... 5 3.2 Beräkningsmetoder och utgångsdata... 5 4 Skuggeffekter... 6 4.1 Skuggeffekter i Långmossa... 7 4.2 Långmossas och Ribäckens samverkande effekt... 10 4.3 Osäkerhetsfaktorer i beräkningarna... 11 4.4 Uppföljning och hantering av skuggproblem... 12 5 Referenser... 12 Bilaga 1: Placeringsplan L2.13... 13

Sida 3 av 13 1 Sammanfattning Uppgift: Arbetsmetoder: Resultat: Skuggeffektutredning för Långmossa vindkraftspark. I utredningen har också de samverkande effekterna med vindkraftverken i Ribäcken beaktats. För utredningen har aktuella uppgifter om vindkraftverkens skuggning, gränsvärden för skuggeffekter, lokala förhållanden och modelleringsmetoder insamlats. Modelleringen utfördes i huvudsak i windpro 3.1 med SHADOW-modulen. Modelleringen och rapporteringen följer Miljöministeriets anvisningar i Tuulivoimarakentamisen suunnittelu rapporten från 2016 (Miljöministeriet, 2016). De beräkningsparametrar som använts i utvärderingen finns angivna i denna rapport. De rekommenderade värdena (Miljöministeriet 2016) överskrids något vid ett flertal observationspunkter enligt beräkningen. Skuggeffekternas möjliga negativa inverkan vid närliggande bostäder kan förhindras genom att begränsa vindkraftverkens bruk då skuggeffekter förekommer.

Sida 4 av 13 2 Bakgrund Den här skuggeffektutredningen är gjord för Långmossa vindkraftspark. Den planerade parken har sju turbiner och befinner sig i Malax kommun. I modelleringen har placeringsplan L2.13 använts (se bilaga 1). Skuggningsutredningen är gjord med en turbin som har en rotordiameter på 156 m och navhöjd på 172 m, vilket gör att turbinens totalhöjd är 250 m. Exempelturbintypen i fråga har valts för att kunna utvärdera den maximala skuggeffektspåverkan. I Ribäcken användes en turbintyp som har navhöjden 137 m och rotordiametern 126 m, vilket gör att dess totalhöjd är 200 m. Utredningen är gjord med windpro 3.1 och dess SHADOW-modul. Vid bedömningen av resultaten användes riktvärdena (LAI, 2002; Boverket, 2009) som rekommenderas av miljöministeriet i rapporten Tuulivoimarakentamisen suunnittelu (2016). Etha Wind Oy har kontrolllerat de angivna uppgifterna och beräkningarna och ansvarar för att beräkningen har utförts korrekt. 3 Hur skuggeffekter bildas När vindkraftverkens rotor snurrar uppstår en regelbundet blinkande skugga då kraftverket befinner sig mellan solen och observationspunkten. Mängden skuggeffekter är beroende av väderförhållanden så att till exempel om det är mulet så uppstår det inga skuggeffekter. På sommaren förekommer skuggeffekter på morgonen och kvällen, då solen ligger lågt. På vintern förekommer skuggeffekterna också mitt på dagen. Ju längre avståndet mellan vindkraftverket och observationspunkten är, desto mindre blir skuggeffekterna. När vindkraftverken inte snurrar förekommer inga skuggeffekter. Skuggeffekterna påverkas också av vindriktningen och vilket håll rotorn är vänd, eftersom effekterna beaktas från en specifik observationspunkt. Tidpunkten för skuggeffekter samt längden på perioderna med skuggeffekter varierar under dygnet och under olika årstider. Vanligtvis varar en skuggeffektperiod mellan någon minut till upp emot 30 minuter, beroende på observationspunktens läge i förhållande till skuggeffektkällan. Människor reagerar olika på skuggeffekter. Skuggeffekter vid bostäder kan påverka välbefinnandet för de boende. Om skuggeffekten uppstår vid ett bostadshus, en fritidsbostad eller en arbetsplats påverkar hur störande skuggeffekten upplevs. Också den kumulativa skuggeffekten från flera projekt kan påverka närområdets bostadstrivsel samt friluftsanvändning. Genom att följa de utländska riktvärdena som rekommenderas av Miljöministeriet kan skuggeffekternas påverkan minimeras.

Sida 5 av 13 Bild 1. Skuggeffekter bildas vid soligt och klart väder då vindkraftverket snurrar mellan solen och observationspunkten. 3.1 Rekommendationer och gränsvärden Det finns för tillfället inga gränsvärden i Norden för skuggeffekter från vindkraftverk. I Tyskland och Sverige har man gett följande rekommendationsvärden för närliggande bosättning: högst 8 timmar skuggeffekt i året (så kallad verklig situation, där man beaktar solskenstimmar och vindförhållanden), högst 30 minuter skuggeffekt per dag samt högst 30 timmar skuggeffekt i året (teoretiska maxgränser). Rekommendationen på högst 8 timmar skuggeffekt i året används allmänt också i Finland. 3.2 Beräkningsmetoder och utgångsdata Faktorer som påverkar bildandet av skuggeffekter är förutom väderförhållanden också turbinens höjd, rotordiameter och brukstid. Även träd och växtlighet påverkar, men detta har inte beaktats i modelleringen. Det är därför sannolikt att det ställvis förekommer mindre skuggning än beräknat. Områden som påverkas av vindkraftverkens skuggning samt omfattningen av skuggeffekten beräknas i windpro-programmet, i vilket statistiska uppgifter som motsvarar de lokala förhållandena har använts som basuppgifter. Programmet beräknar både skuggeffekten i enskilda punkter och skuggningen i hela vindkraftsområdet. Beräkningarna görs enligt verkliga förhållanden och följande parametrar beaktas: antalet timmar med solsken, vindförhållanden, vindkraftverkens höjd och positioner samt rotorns diameter. Träd och annan växtlighet har inte beaktats, vilket leder till att det ställvis rapporteras för höga skuggeffekter. Brukstiden och vindriktningen beräknas utgående från data från en mätmast på området. Lantmäteriverkets uppgifter om terrängen används i modelleringen (med två meters resolution). Väderuppgifter togs från Seinäjoki flygplats. Seinäjoki flygplats befinner sig ca 65 km från parken. I beräkningarna antas att vindkraftverkens rotor snurrar endast då vindhastigheten är lämplig. Skuggeffekten beaktas på 1,5 m höjd, dvs. ungefär på människans observationshöjd. I tabellerna nedan presenteras de uppgifter om antalet solskenstimmar vilka användes i beräkningen samt uppgifter om vindkraftverkens driftstid.

Sida 6 av 13 Tabell 1. Uppgifter om solskenstimmar som använts i beräkningen Månad Medelantal solskenstimmar per dag Januari 1,00 Februari 2,82 Mars 4,23 April 6,60 Maj 8,78 Juni 9,10 Juli 8,87 Augusti 6,81 September 4,67 Oktober 2,52 November 1,17 December 0,58 Medeltal 4,76 Tabell 2. Vindkraftverkens driftstid Vindriktning Driftstid (h/år) N 657 NNE 651 ENE 520 E 526 ESE 341 SSE 660 S 1042 SSW 1508 WSW 777 W 711 WNW 601 NNW 605 Summa 8598 4 Skuggeffekter Skuggberäkningen har gjorts enligt LAI 2002. Den genomsnittliga bredden på vindkraftverkens blad har beaktats då det maximala granskningsavståndet från vindkraftverken har beräknats. Det maximala granskningsavståndet bestäms så att vindkraftverkets rotorblad täcker åtminstone 20 % av solen sett från observationspunkten.

Sida 7 av 13 4.1 Skuggeffekter i Långmossa Resultaten av beräkningarna presenteras här grafiskt och sedan förklaras resultatet skriftligt i detalj. Bild 2. Skuggeffekter i Långmossa vindkraftsområde. Observationspunkterna har märkts ut i bilden (a-z) och deras skuggnivåer redogörs för i tabell 1. Utanför den gröna linjen förekommer det enligt beräkningarna mindre än 8 timmar skuggning från vindkraftverken per år. Det rekommenderade värdet på högst 8 timmar skuggeffekt i året överskrids i fem observationspunkter. Gränsen överskrids med 0 4 timmar i de fem punkterna. I följande tabell presenteras de beräknade resultaten i observationspunkterna.

Observationspunkt Tabell 3. Resultat från skuggberäkningen Klassificering X koord. (ETRS TM35FIN) Y koord. (ETRS TM35FIN) Sida 8 av 13 Skuggeffekt (h/år, real case) Skuggeffekt (h/år, worst case) Skuggeffekt (min/dag, worst case) Överskrider rekommendationerna a Fritidsbostad 222 548 6 983 522 1:24 8:09 0:22 Nej b Fritidsbostad 220 932 6 981 333 1:47 10:15 0:25 Nej c Fast bostad 222 146 6 981 947 6:29 39:30 0:28 Delvis 1 d Fast bostad 225 475 6 984 098 4:22 34:08 0:40 Delvis 2 e Fast bostad 225 197 6 983 719 11:48 82:29 1:18 Ja f Fast bostad 222 434 6 981 911 10:22 57:45 0:29 Ja g Fast bostad 226 532 6 982 352 4:19 20:38 0:25 Nej h Fast bostad 224 638 6 980 093 7:55 30:07 0:34 Delvis 2 i Fast bostad 224 654 6 979 233 1:32 5:28 0:16 Nej j Fast bostad 222 385 6 981 962 9:31 55:08 0:28 Ja k Fast bostad 222 377 6 981 918 9:48 55:59 0:29 Ja l Fast bostad 224 750 6 980 054 5:45 22:20 0:31 Delvis 3 m Fast bostad 222 160 6 981 982 6:25 39:25 0:28 Delvis 1 n Fast bostad 222 300 6 981 955 8:52 52:20 0:28 Ja o Fast bostad 225 107 6 984 489 3:55 37:18 0:43 Delvis 2 p Fast bostad 225 121 6 984 482 3:56 37:23 0:43 Delvis 2 q Fast bostad 224 957 6 984 457 4:14 40:23 0:45 Delvis 2 r Fast bostad 224 705 6 984 489 4:06 39:24 0:45 Delvis 2 s Fast bostad 225 147 6 984 371 4:11 38:55 0:45 Delvis 2 t Fast bostad 225 115 6 984 310 4:28 40:53 0:47 Delvis 2 u Fast bostad 224 968 6 984 355 4:31 42:07 0:48 Delvis 2 v Fast bostad 225 310 6 984 313 4:08 36:54 0:42 Delvis 2 w Fast bostad 225 288 6 984 245 4:27 39:03 0:44 Delvis 2 x Fast bostad 225 734 6 984 244 3:10 24:36 0:31 Delvis 2 y Fast bostad 226 525 6 982 650 5:10 25:31 0:34 Delvis 2 z Fast bostad 226 522 6 982 601 5:19 25:59 0:36 Delvis 3 1 Den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal timmar med skuggeffekter per år (30 h/år) överskrids. Övriga rekommendationsvärden överskrids inte. 2 Den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal timmar med skuggeffekter per år (30 h/år) och den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal minuter med skuggeffekter per dag (30 min/dag) överskrids. Rekommendationsvärdet för verklig situation överskrids inte. 3 Den teoretiska rekommenderade maxgränsen för antal minuter med skuggeffekter per dag (30 min/dag) överskrids. Övriga rekommendationsvärden överskrids inte.

Sida 9 av 13 Eftersom träd och växtlighet påverkar hur mycket skuggeffekter som bildas, men inte har beaktats i beräkningen, kommer mängden skuggeffekter ställvis vara mindre än i beräkningen. De två bilderna nedan visar vilken tid på året som skuggeffekter uppstår i observationspunkterna e och n. Månad anges på x-axeln och tidpunkt på dygnet anges på y-axeln. Bild 3. Tidpunkt då skuggeffekter uppstår i observationspunkt e. Skuggeffekter uppstår främst mellan klockan 12 och 13 dagtid och under perioden november-februari.

Sida 10 av 13 Bild 4. Tidpunkt då skuggeffekter uppstår i observationspunkt n. Skuggeffekterna i observationspunkterna nära punkt n (c, f, j, k, m) uppstår vid liknande tidpunkter. 4.2 Långmossas och Ribäckens samverkande effekt I följande bild presenteras resultatet från skuggeffektutredningen där Långmossa vindparks och Ribäcken vindparks samverkande skuggeffekt har beräknats.

Sida 11 av 13 Bild 5. Skuggeffekter i Långmossa vindkraftsområde, då också de planerade turbinerna i Ribäcken har beaktats. Utanför den gröna linjen förekommer det enligt beräkningarna mindre än 8 timmar skuggning från vindkraftverken per år. Utanför den blå linjen uppstår ingen skuggningseffekt. På basen av resultaten kan man dra slutsatsen att parkerna inte har samverkande effekter. 4.3 Osäkerhetsfaktorer i beräkningarna I skuggberäkningen har statistiska långtidsväderförhållanden använts, och därmed resulterar beräkningen i en genomsnittlig skuggningseffekt. Ifall väderförhållandena skiljer sig kraftigt från de statistiska uppgifterna som använts i modelleringen kan de verkliga skuggeffekterna vara annorlunda än beräknat. Driftstiden, dvs. tiden som vindkraftverken snurrar och producerar elektricitet, är en annan osäkerhetsfaktor i beräkningen. Då driftstiden varierar från det antagna kan skuggningseffekterna i någon mån variera vid vissa punkter. Osäkerheten i de antagna vindriktningarna kan också påverka resultatet i viss mån. Eftersom modelleringen har gjorts utan att beakta vegetationens höjd är vegetationens inverkan på resultatet oklart. Bostäder som är placerade på relativt öppna områden, exempel-

Sida 12 av 13 vis vid åkermark, har i stort sett samma skuggeffektpåverkan i verkligheten som i modelleringen utan vegetation. Bostäder i närheten av skog kan i verkligheten ha klart lägre skuggeffektpåverkan än modellerat då skogen skymmer skyggeffekten från vindkraftverken. I modelleringen har den s.k. green-house mode-inställningen använts, vilket betyder att skuggeffekter antas förekomma om skuggan träffar huset. Inne i byggnaderna förkommer skuggeffekter enbart i de rum som har fönster i den specifika riktningen varifrån skuggeffekten framträder. 4.4 Uppföljning och hantering av skuggproblem Vindkraftverkens skuggeffekter kan begränsas redan i planeringsskedet. Vindkraftverken kan placeras så att skuggningen påverkar nära liggande bostäder så lite som möjligt. Också kraftverkets storlek påverkar skuggeffekterna. Genom att välja mindre kraftverk kan skuggeffekterna minskas. Ifall det förkommer oskäliga problem med skuggningseffekter är det möjligt att stanna vindkraftverken vid de specifika tidpunkterna då de orsakar problem. Det finns automatiska program som begränsar skuggproblem i nära liggande bostäder genom att stanna kraftverken. De gränsvärden (LAI, 2002; Boverket, 2009) som använts i utvärderingen av resultaten kan underskridas om ovannämnda metod används. 5 Referenser Miljöministeriet (2016). Tuulivoimarakentamisen suunnittelu / OH 5/2016, Helsingfors. LAI (2002): Hinweise zur Ermittlung und Beurteilung der optischen Immissionen von Windenergieanlagen (WEA-Schattenwurf-Hinweise), Länderausschuss für Immissionsschutz- Arbeitsgruppe Schattenwurf. Boverket (2009): Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområden. Etha Wind Oy (2016). 02-Flicker and ZVI-CGYK150227-1-Rev5. Internal work description. Meteorologiska institutet (2012). Tilastoja Suomen ilmastosta 1981-2010. Helsingfors, 2012.

Sida 13 av 13 Bilaga 1: Placeringsplan L2.13 I denna analys har Långmossa placeringsplan L2.13 använts. I placeringsplanen har alla begränsningar som nämns i planutkastet beaktats, så som t.ex. buller, skuggeffekter, och naturinventeringar m.m. Vindkraftverkens positioner i Långmossan och Ribäcken presenteras i följande tabeller. Tabell 4. Vindkraftverkens koordinater, Långmossa Vindkraftverk Östlig (ETRS-TM35- FIN) Nordlig (ETRS-TM35-FIN) Navhöjd / Rotorns diameter / Totalhöjd (m) WTG 1 224 601 6 982 892 172 / 156 / 250 WTG 2 225 016 6 982 575 172 / 156 / 250 WTG 3 225 132 6 981 766 172 / 156 / 250 WTG 4 223 890 6 982 394 172 / 156 / 250 WTG 5 223 842 6 981 433 172 / 156 / 250 WTG 8 223 635 6 980 629 172 / 156 / 250 WTG 9 222 220 6 980 539 172 / 156 / 250 Tabell 5. Vindkraftverkens koordinater, Ribäcken Vindkraftverk Östlig (ETRS-TM35- FIN) Nordlig (ETRS-TM35-FIN) Navhöjd / Rotorns diameter / Totalhöjd (m) 1 221 525 6 977 325 137/126/200 2 222 275 6 977 336 137/126/200 3 220 980 6 976 543 137/126/200 4 222 155 6 976 261 137/126/200 5 221 385 6 975 486 137/126/200