Konsistoriet 2002-06-13 UFV 2002/982 1 (10) Uppsala universitets kvalitetsutvecklingsprogram Innehåll: 1. Inledning 2 2. Mål för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet 2 3. Strategier för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet 3 4. Årliga handlingsprogram 4 5. Kvalitetsutvecklingsprogrammets funktion 5 6. Angelägna områden för kvalitetsarbetet 5 Bilagor: 1. Kvalitetsgrupper från 1993 och framåt 7 2. Begrepp inom området kvalitetsbedömningar 9 3. Ett urval riktlinjer vid Uppsala universitet med relevans för kvalitetsarbetet 10
2 (10) 1. Inledning Uppsala universitet har som självständig organisation ett eget ansvar för kvaliteten i sin verksamhet. Vid sidan av de övergripande mål som statsmakterna anger för verksamheten formulerar universitetet egna mål. Universitetets uppgift är att säkra och utveckla verksamheten så att målen nås. I enlighet med uppdraget från statsmakterna skall universitetet redovisa sin kvalitet och sitt kvalitetsarbete, bl.a. genom lärosätesbedömningar av kvalitetsarbetet och bedömningar av kvaliteten i ämnen och program. Regeringen har som en konsekvens av 1993 års reform föreskrivit att varje lärosäte skall ha ett samlat program för kvalitetsutveckling. Förutom att kvalitetsutvecklingsprogrammet skall bidra till att Uppsala universitet når sina mål, är programmet en av flera utgångspunkter för att redovisa kvalitetsutvecklingen vid universitetet till statsmakterna och det omgivande samhället. Vid Uppsala universitet har det hittills funnits två kvalitetsutvecklingsprogram. Det första initierades 1993 och det andra tillkom år1999 (Se bilaga 1). Föreliggande program, som ersätter programmet från 1999, tar sin utgångspunkt i de erfarenheter som vunnits genom tidigare program. 2. Mål för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet Kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet syftar till att utveckla verksamheten inom huvuduppdraget; utbildning och forskning samt samverkan med det omgivande samhället. I enlighet med högskolelagen skall dessa verksamheter präglas av hög kvalitet. Det övergripande målet för kvalitetsarbetet är att bidra till att Uppsala universitet når sitt fastlagda mål år 2010. Enligt Mål och strategier skall universitet ha stärkt sin framträdande position i det internationella och nationella vetenskaps- och utbildningssamhället. Kvalitetsarbetet är en process för utveckling, förbättring och förnyelse, under samtidig revision och uppföljning. Det syftar till att forma organisation och ledningsstruktur så att ansvars- och beslutsförmåga främjas. Konkret handlar det om att skapa rutiner för att säkerställa och förbättra såväl verksamhetens kvalitativa som kvantitativa resultat samt långsiktiga förnyelse. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för universitetets personal och studenter. Universitetet skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Jämställdhet mellan män och kvinnor samt social och etnisk mångfald skall beaktas och förståelse för andra länder och för internationella förhållande skall främjas.
3 (10) 3. Strategier för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet Arbetet med att utveckla kvaliteten i utbildning, forskning och samverkan bedrivs på flera nivåer inom Uppsala universitet. På övergripande universitetsnivå finns en kvalitetskommitté bestående av ledamöter från de tre vetenskapsområdena humaniora-samhällsvetenskap, medicinfarmaci och teknik-naturvetenskap. Till stöd för kommitténs verksamhet finns Sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Sekretariatets roll är dels att stimulera och hjälpa institutioner och fakulteter i deras kvalitetsarbete, dels att samordna vissa centrala insatser för att främja kvalitetsutveckling. Inom respektive fakultet svarar fakultetsnämnd och institutioner för kvalitetsutvecklingen av verksamheten på olika nivåer. Det strategiska arbetet på övergripande universitetsnivå består av: Att initiera utvärderingar utifrån interna behov av att utveckla funktioner eller verksamheter. En viktig aspekt för dessa utvärderingar är att Uppsala universitet jämförs med internationellt erkända lärosäten. Detta kan ske genom deltagande i internationella jämförande projekt eller genom peer reviews bestående av utländska experter. Ett exempel på en sådan utvärdering är Bastu-projektet (Bantning Avsedd för Strategisk Tillväxt av Uppsala universitet) som genomfördes 2000/2001. Att utveckla kvalitetsarbetet inom universitetet. Kvalitetsarbetet skall bedrivas på ett planerat sätt med klara mål och tydlig viljeinriktning. En utgångspunkt för kvalitetsarbetet är de årliga handlingsprogrammen för kvalitetsutveckling som anger olika teman för utvärderingar. Genom att institutioner och fakulteter årligen gör en självvärdering av olika teman byggs kvalitetsarbetet successivt upp. Dessa teman kan efter några år bilda basen för en sammanfattande utvärdering av kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet. Konkreta mål för kvalitetsarbetet utarbetas bäst vid institutioner och fakulteter. Detsamma gäller de strategier som krävs för att nå de egna målen och målen för det egna kvalitetsarbetet. Det kontinuerliga kvalitetsarbetet är främst en angelägenhet för institutioner och fakultetsnämnder som också är ansvariga för att uppföljning av kvalitetsarbetet och gjorda utvärderingar sker. Kvalitetsarbetet cirkulerar kring frågan hur. Hur vet institutionen eller fakulteter att utbildningen eller forskningen håller en hög och jämn kvalitet? Kvalitetsarbetet blir meningsfullt endast om resultaten redovisas, bl.a. genom att de egna starka och svaga sidorna kontinuerligt inventeras och analyseras. Denna kritiska granskning av kvaliteten i den egna verksamheten, t.ex. genom självvärderingar och kursvärderingar, kan ge goda anvisningar till förbättring och förnyelse. Både fakulteter och institutioner har ett ansvar på denna punkt.
4 (10) Att samordna de externa utvärderingar som Högskoleverket genomför vid Uppsala universitet. Det gäller lärosätesbedömningar såväl som ämnes- och programutvärderingar och övriga utvärderingar som verket initierar. Att följa den nationella och internationella diskussionen om kvalitetsfrågor och ackreditering, särskilt utvecklingen inom EU och OECD-området. En viktig del i arbetet med kvalitetsfrågor är att det inom universitetet finns ett gemensamt språkbruk för kvalitetsbedömningar. Språkbruket inom utvärdering av högre utbildning är ofta mångtydigt och en etablerad svensk terminologi saknas. Däremot har det i den internationella diskussionen om kvalitet utvecklats några begrepp med en mer bestämd innebörd. Dessa kan tjäna som utgångspunkt för att förtydliga arbetet med kvalitetsbedömningar. Begreppen redovisas i bilaga 2. Föreliggande kvalitetsutvecklingsprogram är långsiktigt och revideras vid behov. Konsistoriet fattar beslut om kvalitetsutvecklingsprogrammet och revideringar av detsamma. 4. Årliga handlingsprogram Kvalitetsutvecklingsprogrammet kompletteras med årliga handlingsprogram för självvärdering och gemensam bedömning. Beslut om handlingsprogram fattas av rektor. På förslag från Kvalitetskommittén kommer rektor därefter att fatta beslut om årliga handlingsprogram. De årliga handlingsprogrammen karaktäriseras av de utvärderingar som skall initieras under året. Erfarenheter har visat att externa kvalitetsbedömningar (initierade utanför den enhet som skall utvärderas) fungerar som en drivkraft för självrannsakan och kvalitetsutveckling inom de utvärderade verksamheterna. Ett syfte med de årliga handlingsprogrammen är att vara en drivkraft för kvalitetsutveckling i det dagliga arbetet med kvalitetsfrågor vid institutioner och fakulteter. Handlingsprogrammen fokuserar strategiska områden för gemensamma analyser inom universitetet. Det innebär att tematiska studier såväl som självvärdering av hela lärosätet initieras genom de årliga handlingsprogrammen. Inom ramen för de årliga handlingsprogrammen beaktas även de utvärderingar som sker i Högskoleverkets regi. Handlingsprogrammet föreskriver dock inte alla de initiativ som fakulteter och institutioner vidtar för att utveckla sin kvalitet. Dessa förutsätts utgöra en integrerad del av det strategiska arbete som sker på olika nivåer inom universitetet.
5 (10) 5. Kvalitetsutvecklingsprogrammets funktion Kvalitetsarbetet ses som en kontinuerlig verksamhet vid Uppsala universitet. Stora delar av detta arbete förutsätts ske i de vardagliga förbättringarna vid institutioner och fakulteter av utbildning och forskning samt samverkan med det omgivande samhället. Huvudansvaret för kvalitetsarbetet ligger på institutioner och fakulteter. Mål och strategier för detta arbete skall utgå från de övergripande målen och från egna mål och de specifika villkor som finns vid skilda institutioner och fakulteter. Kvalitetsutvecklingsprogrammet är ett av flera styrdokument vid Uppsala universitet vars syfte är att bidra till en hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan. Andra riktlinjer av central betydelse för kvalitetsarbetet är Mål och strategier Studentinflytande och studenters arbetsvillkor Internationalisering Jämställdhet Samverkan med det omgivande samhället Pedagogiskt program Instruktion för Uppsala universitetsbibliotek Lokala regler och riktlinjer för forskarutbildningen vid Uppsala universitet Anställningsordning vid rekrytering av lärare Lokala regler och riktlinjer med anledning av en ny lärarorganisation vid universitet och högskolor Riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen. (Se bilaga 3 för en förteckning över dessa riktlinjer.) 6. Angelägna områden för kvalitetsarbetet Ansvariga organ institutioner, fakulteter, m.fl. inom Uppsala universitet har till uppgift att granska och värdera kvaliteten i sin verksamhet och att planera för förnyelse i ett långsiktigt perspektiv. Centrala områden för kvalitetsarbetet är rekrytering och befordran av lärare och forskare, samt förutsättningar för pedagogisk utveckling, forskning och ledarutveckling en nära koppling mellan forskning och grundutbildning genom att universitetets lärare verkar både som forskare och lärare mångsidig rekrytering av studenter med förutsättningar att utvecklas genom sina universitetsstudier främjande av studentens delaktighet i det egna lärandet och i kursutveckling
6 (10) en väl utvecklad vetenskaplig informationsförsörjning en konstruktiv arbetsmiljö för studenter, lärare, forskare och administratörer en god informationsteknologisk infrastruktur strävan efter nydanande forskning på hög internationell nivå samverkan i utbildning och forskning med framstående nationella och internationella institutioner samverkan med det omgivande samhället så att - forskningsresultat sprids och kommer till användning för utveckling av medborgarnas välfärd, näringsliv och offentlig förvaltning - kunskaper och erfarenheter tillförs universitetet från externa organisationer - universitetet bidrar till en samhällsutveckling som främjar bildning, mångfald och kritiskt tänkande en fruktbar och inspirerande kontakt med alumner. Dessa områden skall beaktas i kvalitetsarbetet för utbildning, forskning och samverkansuppgiften. I den årliga rapporteringen från fakulteterna bör nämnas vilka särskilda aktiviteter som initierats i relation till ovanstående områden. I bilaga 1 till Handlingsprogrammet för Uppsala universitets kvalitetsutveckling 2002/2003, ges en presentation av pågående aktiviteter för att utveckla och främja kvaliteten inom angelägna områden vid Uppsala universitet.
7 (10) Bilaga 1 Kvalitetsgrupper från 1993 och framåt Kvalitetsgruppen 1993-1998 Under våren och sommaren 1993 inledde Uppsala universitet på eget initiativ ett samarbete med universitetskanslern i syfte att bidra till utformningen av principer och metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning. En ledningsgrupp tillsattes för att arbeta med kvalitetsfrågor och utvärdering. Ledningsgruppens medlemmar representerade de olika fakultetsområdena. Dess medlemmar skulle i en nätverksliknande organisation utgöra kontakt- och ledningsorganisation för kvalitetsarbetet inom universitetets olika verksamhetsområden. Ledningsgruppen, som tillika var en arbetsgrupp, hade ett klart uppdrag att främja kvalitet i utbildning och forskning och kom att fungera som en tankesmedja. Gruppen beslutade sig för att arbeta med sju prioriterade områden: ledningsfrågor, självvärdering, studenternas situation, jämställdhet, forskarutbildning, informationsteknik, internationalisering och universitetets kontakter med omvärlden. Gruppen tog fram ett Kvalitetsutvecklingsprogram för Uppsala universitet (Dnr 5036/93), vilket motiverades utifrån det nya prestationsbaserade anslagssystemet till grundutbildningen som statsmakterna fattat beslut om. Under 1995 gjordes en självvärdering av kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet som sammanfattas i en rapport från kvalitetsgruppen. En bedömargrupp från Högskoleverkets besökte universitetet 1996. Av bedömarrapporten framgår att kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet präglas av höga ambitioner och i allt väsentligt går i önskvärt riktning. Gruppen publicerade tolv rapporter med olika teman. Den sista rapporten Kvalitetsgruppen 1993-1998 kan ses som gruppens testamente. Enligt en av kvalitetsgruppens medlemmar, lyckades gruppen inte i sin ambition att nå ut med sitt budskap och sina idéer kring kvalitetsfrågor till institutionerna. Kvalitetsgruppen 1999-2000 Den grupp som tillsattes 1999 fick ett mer preciserat uppdrag som innebar att driva arbetet med universitetets självvärdering inför Högskoleverkets kvalitetsarbetsbedömning år 2000. Ett omfattande arbete med självvärderingar på både institutions- och fakultetsnivå genomfördes. Dessa låg till grund för universitetets självvärderingsrapport. Högskoleverkets bedömargrupp besökte universitetet i slutet av 2000 och bedömar-
8 (10) rapporten från verket blev klar i början av 2001. Bedömargruppen gav Uppsala universitet många positiva omdömen. Gruppens uppdrag upphörde vid årsskiftet 2000/2001. Kvalitetskommittén 2001- Kvalitetskommitténs huvuduppgift är att vara styrgrupp till Sekretariatet för kvalitet och utvärdering i frågor rörande det långsiktiga arbetet med kvalitetsutveckling, kvalitetsbedömningar och utvärderingar. Arbetet innebär bl.a. att diskutera lämpliga former för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet samt initiera andra frågor av principiell betydelse för kvalitetsarbetet. Kvalitetskommitténs ledamöter är utsedda av rektor på förslag från vicerektorerna. Dess representanter är aktiva forskare och lärare. Från vetenskapsområdena teknik-naturvetenskap respektive medicin-farmaci finns två ledamöter vardera. Från vetenskapsområdet humaniorasamhällsvetenskap finns tre ledamöter. Dessutom ingår sammanlagt fyra studenter, två från grundutbildningen och två från forskarutbildningen. Rektor är kommitténs ordförande. Vice ordförande är ansvarig chef vid Sekretariatet för kvalitet och utvärdering.
9 (10) Bilaga 2 Begrepp inom området kvalitetsbedömningar Språkbruket inom utvärdering av högre utbildning är ofta mångtydigt. Ett sätt att underlätta arbetet med kvalitetsutvecklingen inom Uppsala universitet är att använda en enhetlig terminologi. Det svenska språkbruket på området är ofta bristfälligt. Däremot har det i den internationella diskussionen om kvalitet utvecklats några begrepp med en mer bestämd innebörd. Quality assurance används som ett övergripande begrepp för kvalitetssäkring. Quality enhancement betecknar arbetet med kvalitetsutveckling. I strikt mening omfattar kvalitetsarbetet både kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Quality audit är en bedömning av kvalitetsarbetet där man analyserar de processer som finns för att garantera en god kvalitet i verksamheten. I detta sammanhang talar man om quality som det som bedöms. Quality assessment är bedömning av kvaliteten, vanligen med tonvikt på resultaten av utbildningsverksamheten. En sådan analys kan omfatta kvalitativa och kvantitativa prestationer i verksamheten, t ex antal föreläsningstimmar per student, antal examinationstillfällen, examinationsformer, kunskapsinnehållet i examinationerna, studentgenomströmning. Ett vanligt sätt att mäta dessa resultat är att skapa s.k. nyckeltal, t.ex. kvoten studenter/lärare, lokalyta per student, antal lektioner per student, ekonomiska resurser per student etc. I detta sammanhang talar man om standards som det som bedöms. En tillämpning av dessa begrepp vid Uppsala universitet innebär att Quality assurance och enhancement representeras av föreliggande kvalitetsutvecklingsprogram som uttryck för det övergripande arbetet för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Quality audit är en bedömning av kvalitetsarbetet vilket innebär att processerna i verksamheten granskas. Ett exempel är Högskoleverkets lärosätesutvärderingar, däribland bedömningarna av Uppsala universitet 1996 och 2000. Quality assessment är bedömning av kvaliteten. Ett exempel är Högskoleverkets bedömningar av ämnen och program. Dessa bedömningar omfattar förutsättningar för utbildningen, utbildningsprocessen och resultaten av utbildningen. I den senare ingår analyser av utbildningens resultat i form av genomströmningstal och kvalitet på examensarbeten. Bedömningar av forskning genom peer review hör också till kategorien quality assessment.
10 (10) Bilaga 3 Ett urval av riktlinjer vid Uppsala universitet med relevans för kvalitetsarbetet Det nu aktuella kvalitetsutvecklingsprogrammet skall ses som en av flera riktlinjer som rör Uppsala universitets huvuduppdrag (utbildning, forskning, samverkan med det omgivande samhället). Nedan listas de lokala riktlinjer med stor relevans för kvalitetsutvecklingen vid universitet: Mål och strategier (Konsistoriebeslut 2000-06-05, ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli) Riktlinjer för studenters arbetsvillkor vid Uppsala universitet (Konsistoriebeslut 1999-09-27, ansvarig enhet: Studerandebyrån) Handlingsprogram för internationalisering (Konsistoriebeslut 2001-06-20, ansvarig enhet: Internationella kansliet) Jämställdhetsplan 2001-2003 (Konsistoriebeslut, ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli) Uppsala universitets handlingsplan för samverkan med det omgivande samhället (Konsistoriebeslut 1999-05-10, ansvarig enhet: Informationsavdelningen) Pedagogiskt program (Rektorsbeslut 1996-12-09, ansvarig enhet: Enheten för utveckling och utvärdering) Instruktion för Uppsala universitetsbibliotek (Rektorsbeslut 1999-09-14, ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli) Lokala regler och riktlinjer för forskarutbildning vid Uppsala universitet (Konsistoriebeslut 1999-09-27, ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli) Anställningsordning vid rekrytering av lärare (Konsistoriebeslut 1999-01-14, ansvarig enhet: Personalavdelningen) Lokala regler och riktlinjer med anledning av en ny lärarorganisation vid universitet och högskolor - Meritvärdering vid rekrytering av lärare (Rektorsbeslut 2000-04-11, ansvarig enhet: Personalavdelningen) Riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen (Rektorsbeslut 2001-10-09, ansvarig enhet: Enheten för utveckling och utvärdering)