LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten LNG anläggning med förångare Boden Biogas Foto L Kjellstedt Nulägesbeskrivning och pontential för framtiden i norra regionen. 2013

Förord Biogas som energiform ökar runt om i världen. Oavsett hur den befintliga energiproduktionen och landets ekonomi ser ut så ses biogasen som ett sätt att effektivisera och ta tillvara energi ur befintliga energiflöden. Man tar också hand om avfall, minskar beroendet av fossila energikällor samt skapar regional tillväxt och arbetstillfällen. Färdplan biogas AC/BD är ett projekt inom ramen för BioFuel Region och Biogas Norr. Genom en stark förankring och samverkan mellan alla aktörer ska projektet skapa en tydlig strategi för ökad produktion och effektiv användning av biogas i Norrbotten och Västerbotten. Målet vid projektets slut 2014 är att produktion och distribution av biogas i regionen ska öka. Minst fyra nya biogasinitiativ startas upp, ett nytt tankställe tas i drift och antalet gasfordon har ökat till 40 tunga fordon och 500 personbilar. Det ska finnas en etablerad samverkan mellan olika områden med back- up för fordonsgasmarknad, drift och produktion. Den här rapporten redovisar nuläge och planer för att leveranssäkra att gas finns tillgängligt på de tankanläggningar som finns i Norr- och Västerbotten samt även i Västernorrland och Jämtland. De orter som är aktuella idag är Boden, Luleå, Skellefteå, Örnsköldsvik, Östersund och Sundsvall. Samtliga inom Biogas Norr. Projektet Färdplan biogas AC/BD finansieras av Länsstyrelsen i Norrbotten, Landstinget Norrbotten, Region Västerbotten och Piteå kommun. Bakgrund Fordonsgasens utbyggnad i Sverige har varit förhållandevis långsam, beroende på viljan att investera i uppgraderingsanläggningar har motverkats av att ingen har köpt gasbil på grund av det inte har funnits tankningsmöjligheter. Alltså det mycket väl kända moment 22. När sedan produktionen har startats, så har det varit kommunerna som har investerat och lokaltrafiken har varit den stora kunden. Linköping och Helsingborg är väl de kommuner som har föregått med det goda exemplet. När frågan om leveranssäkerhet har aktualiserats så blir det en akilleshäl för lokaltrafiken som stannat på grund av gasbrist. Gasbrist är vanligen kopplad till den komplicerade teknikkedja som håller ihop produktionen av fordonsgas. Personbilar har alltid möjligheten att köra på bensin, liksom duelfuel fordon. För att slippa de problem som kan uppstå, vid gasbrist kopplat till produktionstöningar i biogasanläggningarna, så har flera aktörer investerat i backupsystem med LNG som energikälla. Här redovisas nuläget och planer för att leveranssäkra, att gas finns på våra tankningsanläggningar inom Norr och Västerbotten, samt även Y- Z- län.

De orter som är aktuella idag är Boden, Luleå, Skellefteå, Örnsköldsvik, Östersund och Sundsvall. Samtliga inom Biogas Norr. Nulägesbeskrivning Boden Bodens biogas, har idag en rötningsanläggning som samrötar avloppsslam och matavfall. Vidare finns det en uppgraderingsanläggning för fordonsgas, en snabbtanksplats som är publik, och långsamtankning för lokaltrafiken. Vidare finns det möjlighet att såväl fylla, och tömma gasflak. Samt en LNG backup. Produktionen i Boden kommer att öka i och med att man tar i drift ytterligare en rötkammare, samt tar emot matavfall från kranskommuner. Uppgraderingen har potential att rena 350 Nm3 rågas per tim. Produktionen av fordonsgas har haft svåra störningar, mest av temperaturskäl, och detta föranledde investeringen av en LNG anläggning med förångare som säkerställde leveranssäkerheten. Vidare har man investerat i ett släp för LNG, med en mindre förångare monterad på släpet. I dagsläget är de temperaturkritiska processerna inbyggda för högre drifttillgänglighet.

Enligt VA chef Ove Andersson finns planer på att utöka kapaciteten på LNG anläggningen för att kunna möta ett framtida behov från, framförallt Luleå, det diskuteras också ett eventuellt framtida ekonomiskt samarbete inom biogasområdet mellan Boden och Luleå. Men inga beslut är tagna i frågan. Den stora satsning som Bodens kommun har gjort inom miljöområdet ger Boden Biogas en hedrande tätposition tillsammans med Skellefteå, i hela norrland. En engagerad personal med stort teknikkunnade har underlättat satsningarna. Luleå Luleå har under många år haft rötning av sitt avloppsslam på avloppsreningsverket i Uddebo, man har sedan flera år haft planer på att uppgradera sin rågas till fordonskvalitet och framför allt förnya sina bussar inom LLT lokaltrafik, till gasdrift. Efter en lång upphandlingsresa med flera överklagningar av de inkomna anbuden. Har man nu tecknat ett avtal med Atlas Copco om leverans av en anläggning som baseras på Holländsk membranteknik, för sin nya uppgradering. Luleå Kommun har också varit i kontakt med Alviksgården, för att köpa fordonsgas från deras biogasanläggning. Kapaciteten på Alviksgården är beräknad till ca: 1,1 milj Nm3 fordonsgas/år, detta kan försörja 11 lokalbussar med bränsle. Någon uttalad plan för en LNG backup finns inte i nuläget, förutom den information som VA- chefen i Boden redovisat. Skellefteå Skellefteå har en rötningsanläggning med två rötkammare, en för avloppsslam och en för matavfall. Detta för att skilja på rötresten, som från avloppsslammet innehåller oönskade metallhalter. Uppgraderingsanläggningen är en vattenscrubber, högtryckskompressor och gaslager, med tillhörande lokal dispenser på Tuvan. Vidare finns tankningsplats för gasflak. Inne i Skellefteå finns en publik dispenser, och busstankning för lokaltrafiken. Den försörjs med gasflak från Tuvan, ca: 9km transport. Efter kontakt med Peter Edlund på Tuvan, redovisar han att planer på en LNG backup finns, men att beslut ännu inte är fattade. Det som kan komplicera planerna är, hanteringstillstånden för aktuella och tillkommande gasmängder. Skellefteå liksom Boden

har sedan länge legat i framkant på miljöområdet och med biogasproduktion inklusive uppgradering till fordonsgas. Vidare finns en lång erfarenhet, engagerad personal, och stort kunnande inom teknikområdet. Örnsköldsvik Mo & Domsjö i Örnsköldsvik är Norrlands största biogasproducent, produktionen kommer från det industriavfall som produceras inom fabriken. Fram till nu används den energi som produceras, i egna processer inom fabriksområdet. Nu har beslut fattats att antingen sälja av 75 % av rågasproduktionen för uppgradering till fordonsgas. Eller att uppgradera i egen regi, och leverera gasen till en annan aktör, som kan sälja gasen i centralorten via en publik dispenser, och till lokaltrafiken. Efter samtal med Eva Larsson på Mo & Domsjö, kan hon inte redovisa några planer på LNG backup, utan säger att det måste den aktör som tar över distrubitionen av fordonsgasen, besluta om. Sundsvall I Sundsvall finns planer på en stor rötningsanläggning för matavfall, industriavfall mm. som produceras inom regionen, inklusive Östersunds området, i nuläget är dock såvitt känt inga slutgiltiga beslut fattade. Det finns en tankningsplats för CNG vid södra infarten till Sundsvall, den tillhör Preem, och AGA gas levererar LNG till den anläggningen. Med anledning av detta står Mitt Sverige Vatten väl rustade med en redan färdig backup till sin planerade biogasproduktion. Den biogas produktion som Mitt Sverige Vatten har idag genererar värme och kraftvärme. Information enligt Folke Nyström på Mitt Sverige Vatten. Östersund I Östersund finns en rötningsanläggning på reningsverket Göviken, med tillhörande uppgraderingsanläggning för fordonsgas. Likaså finns högtryckskompressor med tillhörande gaslager, och en publik dispenser. Beslut att utöka gaslagret för ökad produktion är fattat, vidare vill man från kommunens sida främja användningen av fordonsgas, och välkomnar en ny aktör att etablera sig i Östersund. Det finns en inriktning för kommunens egen produktion

att vara marknadsneutral mot en sådan aktör. I nuläget finns inga kända planer på en LNG backup. Potential Leverans säkerhet för biogaskunderna. Det mest säkra systemet att alltid kunna garantera att gaskunderna kan tanka sina fordon, skapas, genom att satsa på en backup baserad på LNG. LNG anläggningar bör då förläggas på strategiska platser inom våra olika län. Idag finns en sådan LNG backup i Boden, med den placeringen skapas en trygg och snabb leveranssäkerhet för fordonsgas. Inom kommunerna Boden, Luleå, Älvsbyn, Piteå, och Kalix. Det skulle innebära att ca: 170.000 invånare i Norrbottens län, fick en leveranssäker tillgång på fordonsgas. Även längre bort liggande anläggningar kan i ett krisläge försörjas från Boden. Metoden att leverera backup gasen kan ske på två sätt. 1 I flytande form med en släpvagn med tank för LNG (flytande naturgas), på släpet bör finnas en förångare som gör CNG (naturgas under tryck) den kan sedan direkt överföras till mottagarens gaslager utan att använda en högtryckskompressor. Det förutsätter en pump på släpet som pumpar flytande metan till förångaren. Att transportera flytande gas ger en smartare lösning till lägre kostnad, 1 m3 flytande gas, motsvarar 600 Nm3 naturgas. En tank med LNG på 10 m3 volym ger 6.000 Nm3 fordonsgas. Detta ger logistikvinster, transporten sker i tankar som kan liknas vid en termos, sedan pumpas den flytande gasen över till en förångare, där den går över i gasform med ett mycket högt tryck.(över 300 bar) Att använda en släpvagn med tank på innebär att man inte behöver låsa en lastbil när man inte nyttjar backup systemet. Det krävs vid transporter med gas att man har utbildade chaufförer inom ADR transport. (farligt gods) Det är ungefär som att köra en tankbil med bensin till en vanlig bensinstation.

2 Den andra metoden är att använda växelflak med gasflaskor som kan fyllas i anslutning till LNG anläggningen, för att sedan transporteras till den anläggning som har behov av ersättningsgas. Den metoden kan ge upp till 2600 Nm3 CNG per flak (motsvarar 2600 lit diesel). Dock måste man sänka trycket i gasflaket för att sedan köra gasen genom en högtryckskompressor och sedan in i gaslagret. Det gör att metoden blir dyrare eftersom tryckhöjningen kostar energi för varje gång. Likaså kostar varje gasflak en dryg miljon SEK. Hela logistikkedjan tar också mer tid att utföra på grund av fler moment i hanteringen. Kostnaden för transporten är likvärdig för bägge metoderna, men LNG transporten levererar ca: dubbelt så mycket gas som gasflakmetoden. Sammanfattning Metoden med gasflak är det vanligaste transportsättet i Sverige idag. AGA- gas transporterar CBG (biogas för fordon) från Katrineholm, Örebro m fl. orter till Stockholms gasfordon. Men även LNG transporter utförs också med tankbil och är en ökande metod. Efter etableringen av en LNG anläggning i Nynäshamn, finns nu också ett fartyg som kan försörja LNG drivna fartyg som landar i Stockholms hamn. Det senaste fartyget för LNG är Viking Lines nya färja Viking Grace, det första passagerarfartygen i världen som drivs med naturgas. Planer för att anlägga LNG depåer runt Sveriges kuster finns i nuläget, och det kommer att underlätta för biogasproducenterna att få backup med gas vid driftproblem. Om man ser över tid framåt, så förefaller systemet med LNG att vara den mest troliga lösningen, som backup system för biogasbranchen. Det betyder inte att gasflaks metoden kommer att försvinna, utan den passar också in i systemet. Det är viktigt att påpeka att satsningarna på biogasproduktion måste fortsätta, det är det mest miljövänliga sättet att ta hand om avfall, skapa dubbla mervärden av gödsel, att hålla våra landskap öppna, och få ett koldioxid neutralt drivmedel som är hållbart, och lokalproducerat.

Ekonomi När det gäller ekonomifrågor har jag tagit fram följande. Transporter: Kostnaden för att transportera gas, både i flytande form och gasform, är likvärdiga. BDX som är länets största logistikföretag anger följande kostnader. Treaxlad bil med förare (ADR certifikat) 790 SEK/tim exkl moms Fyraxlad bil med förare (ADR certifikat) 857 SEK/tim ekl moms Anläggningsinvestering Ca 6 miljoner kronor När det gäller investeringskostnad av LNG anläggning och LNG släp eller gasflak, så är prisbilden mera svårbedömd, när jag ställer frågan till olika leverantörer, så är de ovilliga att ge priser utan en formell anbudsförfrågan. En något osäker vägledning kan vara kostnaden för Boden Biogas investering för deras anläggning. Investeringskostnaden i Boden uppgick till ca 4 miljoner kronor. Samma typ av investering skulle idag kosta närmare 6 miljoner kronor. (Ove Andersson, Boden Biogas)