HÅLLBARA STÄDER ------It_ STATENS OFFENTLIG,' UTREDN INGAR Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling - PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 10333 Stockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 1 mars 2012. Bilagor beaktas inte. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Det bör även framgå om och på vilket sätt projektet tillämpar ny kunskap och innovativa lösningar. Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen för hållbara städer i maj 2012 blir föremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i juni 2012. Högst åtta A4- sidor inklusive kartor och eventuella ritningar kan då lämnas. 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Utvärdering av två innovativa arbetsmarknadssatsningar med mångfaldsinriktning Kommun Örebro Sökande Örebro kommun Adress I Län Örebro I Postnummer I Postadress Ringgatan 32 70342 Örebro Sökandens kontaktperson I Epost Charlotta Karlsson-Andersson eharlotta.karlsson-andersson@orebro.se Telefonnummer 019-214444 Typ av organisation (arbete) IT~e~o~n~;,~; (;';b~3 R 9Kommun RAktiebolag Regionalt organ Allmännyttigt bostadsföretag Sekretess I P;;O~/~~~is;t;~s;ummer Privat bostadsföretag Annat............~- I princip har alla rätt att få del av de handlingar sam finns hos en myndighet. Endel allmänna handlingar är hemliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen sam gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan innehåller information sam du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. n Ja!Xl Nej Bidrag söks för Programskrivning Sektorsövergripande planering Processutveckling Informationsi nsats 81994 utg 3 1 (10)
2. Projektbeskrivning Lämna här en redogörelse för det projekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen ska både avse vad som sker i själva planeringsprojektet och vilka aktiviteter och effekter som planeringsprojektet väntas leda till i nästa led. Om projektet utgör en del i en mer omfattande satsning är det viktigt att beskrivningen tydligt visar vilka delar som stöd söks för. Redogörelsen kan omfatta maximalt 4 000 tecken, med högst 2 000 tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Projektet avser tj Förberedelse för fysiska insatser txj Annat: '"... ~ Beteendepåverkan ~ Metodutveckling D Verktyg tj Flera kommuner, vilka.. Projektet berör :XJ Kommun... DDel av kommun (kvarter, stadsdel, m.m.). t.inte aktuellt Vilket skede avser projektet? ~ Detaljplan DÖversiktsplan DFördjupning av översiktsplan ~ Tillägg till översiktsplan ~ Inte aktuellt Projektet handlar om att utvärdera och dokumentera två satsningar inom området Social Hållbarhet samt att göra en jämförelse utifrån hur de är organiserade och vad de har lett till för resultat. Utvärderingen avser att beskriva insatsernas viktigaste förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder. Särskilt fokus läggs på den soeiala infrastrukturen och nätverken kring projekten. De projekt som studeras är plåtslagarutbildningen på Lillåns Bleck & Plåt AB samt projektet "Boendebyggarna" som initierats av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖrebroBostäder AB (ÖBO). Bakgrund och nulägesbeskrivning I en tidigare satsning för att möta behovet av utbildade plåtslagare på arbetsmarknaden genomfördes en arbetsmarknadsutbildning på Lillåns Bleck & Plåt. I den gruppen ingick 12 personer med invandrarbakgrund. Denna första omgång visade sig vara en framgångsrik satsning då 10 personer av 12 har fått jobb. En av de viktigaste framgångsfaktorerna har visat sig vara ett omsorgsfullt nätverksarbete för att samordna och koordinera flera olika intressenter. Genom detta fokus på social sammanhållning och gemensamma intressen har den första utbildningsomgången bidragit till att skapa en social infrastruktur präglad av samarbetsanda och sektorsövergripande planering. Nu har även en andra omgång med samma upplägg startat och i samband med denna skulle en studie/utvärdering (= detta projekt) riktas både till den nu pågående och även den tidigare utbildningsomgången. Studien avser även utvärdera ÖBOs satsning "Boendebyggarna" i stadsdelen Vivalla, en del i ombyggnadsprojektet Mitt Gröna Kvarter som erhåller investeringsstöd. Boendebyggarna är starkt influerat av den satsning som gjorts av Lillåns Bleck & Plåt, men har ett något annorlunda upplägg. Iden med projektet är att nyttja ett ombyggnationsprojekt till att låta arbetslösa boende i området bli konkret delaktiga i genomförandet och därigenom få en fot in i arbetslivet. Målet är att minst 20 arbetslösa boende ska få ett arbete i 2 (lo)
2. Projektbeskrivning forts. minst 6 månader genom Boendebyggarna. Målet ska nås bland annat genom att ställa krav på socialt ansvarstagande i upphandlingen av ombyggnationen. Dessa projekt kan betraktas som innovativa i flera olika avseenden. Genom att jämföra, analysera och beskriva de innovativa aspektcrna i projekten blir det möjligt att lära av erfarenheterna och sprida dem till andra intressenter. Syfte Syftet är att dokumentera projekten genom att definiera modellerna, undersöka resultatet av insatserna samt att identifiera framgångsfaktorer och risker. Resultatdelen gäller resultaten för deltagarna i den tidigare och den pågående plåtslagarutbildningen samt för deltagarna i projektet Boendebyggarna. Målgrupp Målgruppen är aktörer som vill lära av dessa erfarenheter. Modellen formuleras på ett sådant sätt att den är överförbar på andra utvecklingsområden som involverar olika intressenter och som förutsätter en framgångsrik samvcrkan för att kunna nå eftersträvade resultat. Nyskapande Kunskapsläget inom området social hållbarhet och specifikt arbetsmarknadsinsatser är tämligen svagt. Om erfarenheterna från den här studien får en spridning kan det leda till att de resurser som idag avsätts för arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan få en mer ändamålsenlig oeh framgångsrik användning, det vill säga att de i högre utsträckning bidrar till att personer sorn annars står långt ifrån arbetsmarknaden får en anställning. Sorn en viktig bieffekt av detta utvecklas också den social a infrastrukturen i städerna - här beskriven som en av de viktigaste förutsättningarna för att modellen ifråga ska fungera - och som en bieffekt av det skapas förutsättningar för en hållbar stadsmiljö. Rclationcn mellan socialt kapital, livskvalitet och hållbar utveckling är väl dokumenterad i internationell forskning. Metoderna för att uppnå detta behöver fördjupas. 3 (10)
Besvara för projektet tillämpbara frågor nedan. Beskrivningen ska både avse de direkta effekterna av projektet och de indirekta effekter som kan uppstå i nästa led, när resultaten av projektet sprids och används. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt 1 000 tecken. ~------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Beskriv ur ett helhetsperspektiv hur målen för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är kopplade till varandra i det aktuella projektet. Studiens primära fokus ligger på social hållbarhet utifrån två perspektiv: målgruppens och aktörernas. En utveeklad social infrastruktur på organisatorisk nivå (aktörernas) skapar förutsättningar för framgångsrika samverkansprojekt vilka bidrar till att personer som annars står långt ifrån arbetsmarknaden (målgruppen) kan komma närmare en anställning. Dänned förstärks det sociala kapitalet, vilket enligt bl a Robert Putnam ger positiv effekt på hälsan. Ekonomiskt innebär detta dels en mer ändamålsenlig användning av arbetsmarknadspolitiska resurser och dels att målgruppen övergår från olika typer av åtgärder till egen försörjning. Samhällsekonomiskt minskar kostnaderna för försörjningsstöd och arbetslöshetsförsäkringar, samtidigt sorn skatteunderlaget förstärks. För miljökvalitetsmål se tidigare projektansökan Mitt Gröna Kvarter 2010. Karin Bradley från KTH visar också att personer med en trygg social och ekonomisk situation också tenderar att agera mer miljömedvetet. 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: Hurvalda planeringsmotoder, markanvändning och rumsliga strukturer i projektet bidrartill attförverkliga övergripande hållbarhetsideer Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion Hur planerade åtgärder bidrartill att stärka funktionella samband och överbrygga barriärer Hållbar tillgänglighet till nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar Utvecklingsbarhet (flexibilitet, möjlighet att anpassa planen/ projektet till framtida förändrade behovetc.) Gällande projektets ekonomiska förutsättningar är det möjligt att genomföras endast om stöd beviljas från delegationen för Hållbara städer. Uteblir stöd kommer endast fas l, en beskrivande studie av plåtslagarutbildningen genomföras. En vetenskaplig studie av ÖBOs satsning Boendebyggarna samt den komparativa studien mellan denna och plåtslagarutbildningen kommer då helt utebli. 4 (10)
5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara till följd av projektet genom integrering av t ex: Vattentillförseloch avloppsrening Urbana funktioner Landskapsplanering Avfallshantering Energi Trafik och transporter inkl godstransporter Arkitektur och byggnader 6. Anpassning till effekter av kommande klimatförändring Beskriv hur projektet tar hänsyn till effekter av kommande klimatförändring. Exempel på aspekter att beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen beaktas (om Mikroklimat sådan finns) Blåqrön infrastruktur, d v s integrering av dagvattensystem och vegetationsytor 5 (10)
~------------------------------------------------------------------------------------------- 7. Klimateffekter Beskriv hur projektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser. Beräkna förändring i energianvändning samt utsläpp av växthusgaser. Ange andel förnybara energikällor. Uppskatta även vilka klimateffekter som kan uppnås på lång sikt, genom att resultaten från projektet sprids och används. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder i minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser har en central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Klimateffektertill följd av projektet ska därför alltid beskrivas. För beräknade klimateffekter se tidigare projektansökan Mitt Gröna Kvarter 20 l O. Boendebyggarna är en del av huvudprojektet Mitt Gröna Kvarter som en av de delar som ska bidra till att boende i kvarteret får bättre förutsättningar för ett leverne som minskar klimatpåverkan. Forskning visar att personer med en trygg soeial och ekonomisk situation också tenderar att agera mer miljömedvetet. Första steget på denna väg är för många att gå från bidragsberoende och en ostrukturerad tillvaro i arbetslöshet till en anställning. Samtliga minst 20 arbetslösa boende i kvarteret som kommer att beröras av Boendebyggarna kommer att få djupare kunskap om relevanta klimatfrågor och insikt i hur man som individ påverkar detta. Förhoppningen är att detta ska bidra till en beteendeförändring som exempelvis kan gälla den egna vattenförbrukningen, som idag är orimligt hög i kvarteret. Ange itillämpliga delar generella nyckeltal. Minskad energianvändning, kwh Andel förnybar energi per använd energienhet, % _ Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar _ Total minskning av koldioxidekvivalenter, ton/är Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Där det är aktuellt, ange vilken elmix som utgör grund för beräkningarna. Vid förändring i fjärrvärmeanvändningen (minskning/ökning), ange faktisk energimix. 6 (10)
8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling Beskriv hur projektet bidrar till export av miljöteknik och kunnande, t.ex. Exportfrämjande affärsmodeller Modeller för effektivare affärsprocesser Hur ekonomiska kalkyler med livscykelkostnadsperspektiv beskrivs Om projektet är tillgängligt och kan presentera valda systemlösningar och dess effekter för internationella besökare Hur valda lösningar skulle kunna överföras och tillämpas av andra aktörer Denna studie kommer att bidra till att förbättra kunskapsläget inom hållbar stadsutveekling med fokus på arbetsmarknadssatsningar. Genom organisationen för utvärderingen där en referensgrupp tillsätts oeh följer arbetet skapas förutsättningar för ett kontinuerligt lärande. De kunskaper som forskarna har med sig möter regelbundet kunskaper oeh erfarenheter hos kursdeltagare, personal hos projektägare samt andra styrgruppsdcitagare. De kunskaper som utvinns i studien har därmed en lärande- och nyttopotential för involverade aktörer och målgrupper men även för intressenter som vill ta del av erfarenheter kring kompetensförsörjning och ändamålsenliga jobbsatsningar. Genom den direkta anknytningen till starka samhällsaktörer såsom Örebro univcrsitct, Örebro kommun, ÖBO och det lokala privata näringslivet med alla dessas nätverk bedömer vi spridningsmöjligheterna av studiens resultat som mycket goda, såväl nationellt som intemationellt. ~------------------------------------------------------------------------------------------------- 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheter om atgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen riktas till speciella målgrupper. Resultaten presenteras sorn rapporter inom ramen för sociologiämnets rapportserie vid Örebro universitet. För att sprida resultaten har universitetet en infonnationsfunktion som gör resultaten tillgängliga för en bredare krets. En del av resultaten sammanställs också i vetenskapliga artiklar som publiceras i nationella eller intemationclla tidskrifter. I projektet ingår flera intressenter som har egna kanaler och metoder för spridning av resultaten. Örebro kommun kan använda resultaten som underlag för ett utökat eget arbete enligt den dokumenterade modellen. Den kan också bli ett inslag i kommunens marknadsföring. ÖBO har redan idag fått nationell uppmärksamhet för sitt framgångsrika arbete med projektet Mitt Gröna Kvarter och har genom sitt nätverk av kontakter möjligheter att sprida erfarenheterna av även detta projekt. Lillåns Bleck & Plåt har själva efterfrågat dokumentation av sitt arbetssätt i syfte att sprida erfarenheterna till andra inom bransehen samt andra branscher. 7 (10)
.------------------------------------------------------------------------------------------------------ 10. Deltagande och inflytande Beskriv processerför dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av projektet, t ex allmänhet och boende. Redogör för vilka grupper som involveras och i vilken omfattning. Redogör också för vilka metoder projektet avser att använda sig av för att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. Projektarbetet avrapporteras regelbundet till en referensgrupp bestående av representanter för de samverkande organisationerna. Referensgruppen fungerar också som dialogforum för parterna och fyller därigenom en egen funktion i att stärka den sociala infrastrukturen som projektet avser studera. I projektet Boendebyggarna genomförs intervjuer med deltagarna samt med projektledningen. Samma modell används för utvärderingen av utbildningen vid Lillåns Bleck & Plåt. Då utvärderingen sker parallellt med genomförandet blir det möjligt för forskaren att delta i och dokumentera projektrelaterade aktiviteter. Det blir också möjligt att göra avstämningar före, under och efter genomförandet. Genom att deltagarna intervjuas både före och efter insatsen blir det möjligt att säga något om eventuella förändringar. För Boendebyggarna handlar själva projektiden om att konkret involvera de boende i en ombyggnadsprocess, så involveringen av deltagarna blir i den meningen dubbel. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. Samverkan mellan aktörerna är sektorsövergripande ifråga om olika huvudmannaskap, olika branseher, olika organisationstyper oeh olika organisationskulturer. Det privata näringslivet representeras via Lillåns Bleck och Plåt samt ÖBO. Olika offentliga aktörer representeras genom Örebro kommun (SFI), Arbetsförmedlingen oeh Försäkringskassan. Organisationen för denna samverkan är utpräglat nätverksbaserad. Aktörerna samverkar i konkreta aktiviteter såsom informationsträffar, rekryteringsprocedurer eller planeringsmöten. Utöver detta ämnar vi här också skapa en referensgrupp av inblandade aktörer som under detta projekts genomförande regelbundet träffas. På så vis kommer den sociala infrastrukturen ytterligare stärkas. Mervärdet med nätverksorganisationen är att den fokuserar på gemensamma mål, att den bygger på ömsesidighet och personliga relationer samt att den ger samordningsvinster och minskade transaktionskostnader (Lind 2002). 8 (10)
12. Samverkan mellan näringslivoch kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringslivoch kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? ~-----------------.--------------------.------~.------------------------~-------------------------~ Samvcrkan mellan kommuner och näringsliv har varit föremål för omfattande studier. Där lyfts många misslyckade exempel på samvcrkan, men även lyckade sådana. Plåtslagarutbildningen på Lillåns Bleck & Plåt är ett exempel på lyckad sarnvcrkan mellan Arbetsförmedlingen, SFI (kommunen) och det privata näringslivet. Det är vad som gör denna sarnvcrkan lyckad som är ett av projektets viktigaste studieobjekt. Av vad som hittills framkommit är det tydligt hur sarnvcrkan lyfter in ett bredare perspekriv för de sarnvcrkandc aktörerna: det privata näringslivet ser fler och andra värden än enbart kompetensförsörjningen och möjligheten att höja omsättningen. De lyfter själva in aspekter som t ex jämställdhet och samhällsnytta i sin medverkan. Kommunen sel' fler och andra värden än at! SFI-undervisningen ger bättre resultat i en plåtslagarutbildning än i ett klassrum. Dialogen med företagare utvecklar kompetens och kunskap om företagaridets villkor. Se ovan gällande bildande av referensgrupp. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet skaföljas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projektets måloch resultat. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska belysas. Beskriv även om det finns planer på samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat. Uppföljningen genomförs av forskare vid Örebro Universirer. Den innefattar intervjuer och dcltagarobscrvationcr före, under och efter projektens genomförande. En första j~is i syfte att dokumentera utgångsläget för plåtslagarutbildningen vid Lillåns Bleck & Plåt har genomförts under hösten 20 I I med annan finansiering. Denna ansökan avser en studie av ÖBOs satsning Boendebyggarna och en fördjupad studie av plåtslagarutbildningen sorn möjliggör den komparativa studien av de två satsningarna. 14. Tidplan Ange preliminära datum da planeringsprojektet betaknas paborjas respektivevara slutfört Atgärden/atgärderna påbörjas (år, mimad, dag).'".~ \ 2. - \ \, >- \. Atgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) ll 9 (10)
Sökt stöd Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberilttigade kostnaden. Observera att det inte far inga kostnader för sådant som följer av skyldighet i lag eller annan författning. Ange Beräknad kostnad för projektet 1334000 Sökt stöd (högst 30 % av den beräknade kostnaden) L- 4_0_0_O_O_O_-----' C ha.e.lol(a.. -N'~'I;~ ~'i6~' yd-j; g'~;~ri e k~~()~~~(j~00n Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Regeringskansliet, Delegationen för hållbara städer (M 2011:01), Kv. Garnisonen, 10333 Stockholm och kopia till Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-post till m.hallbarastader@environment.ministry.se och till astrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. Observera att ansökan med fördel kan göras elektroniskt (e-tjänst). För mer information se www.hallbarastader.gov.se under rubriken Ekonomiskt stöd. 10 (10)