Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJÉKT

Transkript

1 : fil i DELEDATDrEn FÖO 1 HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJÉKT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) Stockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 1 mars Bilagor beaktas infe. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Det bör även framgå om och pa vilket sätt projektet tillämpar ny kunskap och innovativa lösningar. Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen för hållbara städer i maj 2012 blir föremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i juni Högst arta A4- sidor inklusive kartor och eventuella ritningar kan då lämnas. 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Koordinerad kraftsamling - Attraktiva platser Kommun Län Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland Sökande Partnorskan Inland - Akademi Norr A (j r e 8 s Postnummer I Postndrosj Person-ZonganisationsnummBr i ihienkiinnsrnhatan Storuman Sökandens konlaktporson E-post Marit Andersson marit.andersson@akademinorr.se Telefonnummer (arbalol Telefonnummer 1 mobil 1 n 7 n-finfticmfi Typ av organisation X Kommun Regionalt organ Aktiebolag Allmännyttigt bostadsföretag Privat bostadsföretag Annat lin,... Sekretess I princip har alla rätt att få del av de handlingar som finns hos en myndighet En del allmänna handlingar är hemliga, I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagan. Finns det ingen tillämplig bestämmelse I sekretesslagen som gor att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja Bidrag söks för Förstudie Programskrivning fxl Sektorsövergripande planering X1 Processutvackling Informationsinsats Bl 994 utg 3

2 2. Projektbeskrivning Lämna här en redogörelse för det projekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen for projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen ska både avse vad som sker i själva planerlngsprojektet och^v.lka aktiviteter och effekter som planerlngsprojektet väntas leda till i nästa led. Om projektet utgör en del i en mer omfattande satsn.ng ar det viktigt att beskrivningen tydligt visar vilka delar som stöd söks för. Redogörelsen kan omfatta maximalt tecken, med högst tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Projektet avser Förberedelse för fysiska Insatser Beteendepåverkan [x] Metodutveckling [j Verktyg Annat: Projektet berör Flera kommuner, vilka.ari^ Kommun _j D e l a v kommun (kvarter, stadsdel, m,m.)^,, Inte aktuellt Vilkot skede avser projektet? Detaljplan Q Översiktsplan Ixl Fördjupning av översiktsplan Tillägg till översiktsplan ~2 Inte aktuellt Målet är att utveckla de tretton kommunernas centrumkärnor till attraktiva miljöer. Detta sker genom att arbeta sektorsövergripande med alla kommunens förvaltningar, ökad samplanering med lokala, reionala och nationella aktörer samt att skapa engagemang hos medborgare, näringsliv och intressenter. Den offentliga sektorn och inte minst kommunerna står inför stora utmaningar. Befolkningen blir allt äldre kostnaderna för pensioner och äldreomsorg beräknas öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Oavsett om en kommun har eller invånare ställs samma krav på kompetens och service i den kommunala verksamheten på vård, skola och omsorg. Detta ställer ökade krav på samverkan mellan olika sektorer och nivåer inom kommunen. Ökad samverkan är bl.a. nödvändig för att kunna producera välfärdtjånster av hög kvalitet och for att bidra till tillväxt En grundförutsättning för att utveckla detta förutsätter reella möten och tillit mellan människor - något som har med geografisk närhet att göra. För att få människor att mötas och att flytta kravs en attraktiv boende- och livsmiljö. När den miljön finns accepteras även en längre pendlingstid. En god och vital stadsmiljö är därför ett konkurrensmedel för att attrahera kvalificerad arbetskraft. Projektet har tre övergripande insatser. Förstadelen: Kartläggning. _... Denna fas handlar om att tydliggöra kommunens olika förvaltningsmal och vision. Kartläggningen skall även undersöka platsens betydelse genom metoden " Culture Planing". För att starta ett utvecklingsarbete är det viktigt att man förstår platsen och dess historia. Vidare sker en genomgäng av fastigheterna i kommunens centrala del. Kartläggningen påvisar ägandebilden, kapitalstyrkorna och en indikation för att förstå hur och var ett förändringsarbete av den fysiska miljön kan påbörjas. 2(10)

3 2. Projektbeskrivning forts. Andra delen: Gemensam syn Inledningsvis sker denna del med en inspirationsdag där syftet är att skapa en gemensam syn pa kommunens vision och mål utifrån utformningen av stadsrummet. Denna dag skall även skapa förståelse hos deltagarna hur och varför alla förvaltningar och funktioner i kommunen skall ingå i detta projekt. Inspirationsdagen ska även identifiera ett pilotprojekt inom en begränsad geografisk plats som skall bli ett konkret byggprojekt som skall färdigställas under projekttiden. Byggentreprenörer fran lokal, regional och nationell nivå kommer att delta i identifieringen av detta pilotprojekt och bjudas in för att förverkliga byggprojektet. Detta sker genom STEP modellen. Vidare skall denna del arbeta med att förstärka det sektorsövergripande arbetet med fokus pa fysik _ planering. Det innebär att främst kommunens ledningsgrupp samt nyckelpersoner ägnar 3-5 dagar pa att arbeta med hur de olika förvaltningarna bör samarbeta för att stärka attraktionskraften i samhället genom att förena de olika kompetenserna som finns inom kommunen. Detta förstärks genom att Arken arkitektbyrå är med i denna process för att förstärka kopplingen till utformningen av det fysiska rummet. Tredje delen: Konkretisering Denna del handlar om att involvera näringslivet, medborgare och intressenter för att utveckla och förankra hur utformandet av den fysiska miljön kan se ut för kommunen i form av visualisering av stadsrummet. Projektet kommer att använda olika interaktiva modeller. Här kommer den kommunala organisationen att under projektets gång att lära sig allt mer hur man hanterar och utvecklar arbetet med stadsplanering genom processtöd från Arken arkitektbyrå. Målet med konkretiseringsdelen är att ta fram en vision som bygger på projektets stadsplaneringsmodell. Effekter av projektet är att attrahera 25 företag till regionen och nyetableringar beräknas till 50 på tre år. 3(10)

4 Besvara för projektettillämpbara frågor nedan. Beskrivningen ska både avse de direkta effekterna av projektet oc de indirekta effekter som kan uppstå i nästa led, när resultaten av projektet sprids och används. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Beskriv ur ett helhetsperspektiv hur målen för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ar kopplade till varandra i det aktuella projektet Målsättningen är att öka regionens attraktionskraft och därmed bidra till fler arbetstillfällen, företagsetableringar och vända den negativa befolkningsutvecklingen. Projektet som sådant är en del i en mer långtgående process och vissa av målen kommer inte att vara mätbara vid projektets slut Regionen har höga kultur- och naturvärden och sträcker sig från kust till fjäll. Denna komperativa fördel måste lyftas fram men det handlar också om att utveckla service, mötes- och boendemiljöer som attraherar etableringar, unga människor och ökar andelen invandrare som etablerar sig i regionen. I våra kommuner råder det ett underskott på ungdomar, kvinnor och invandrare. Ungdomar är redan idag en målgrupp gentemot vilka åtgärder och projekt riktas men det finns studier som visar på att våra miljöer inte i samma utsträckning lyckas attrahera kvinnor och invandrare. Särskilt fokus kommer att läggas på unga kvinnor och män, så kallade " framtidsbyggare". 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kantexavse: Hurvalda planeringsmotoder, markanvändning och rumsliga strukturer i projektet bidrar till att förverkliga övergripande hållbarhetsidéer Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion Hur planerade åtgärder bidrar till att stärka funktionella samband och överbrygga barriärer Hållbar tillgänglighet till nationellt, starregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar Utvecklingsbarhet (flexibilitet, möjlighet attanpassa planen/ projektet till framtida förändrade behov etc.) En grundidé är att ta fram en stark bygata, torg eller marknadsplats för varje ort. Med hjälp av en sådan urban ansats och brukamriedverkan enligt STEP-metoden, skapas en funktionsbiand at stadsrum vilket stimulerar tillväxt. Fördelama är flera: bybor och stadsbor nyttjas som kunskapskällor, byggbarheter för bade stora och små aktörer kommer att betonas, byggrätter kan bli också de berördas möjlighet. Genom workshop-förfarandet lockas fler bli aktörer, och ambassadörer. Metoden avser också gynna en regional framtoning, vilket är bra både som kulturhistorisk markering och som framtoning i turistiska sammanhang. Ekonomin gynnas av att tillskotten avses kunna ske i steg. Centrala kvarter innebär tillgång till infrastrukturer - de stora tröskel investeringarna kan därmed troligen undvikas. Genom att utforma stadsrummet för att skapa mötesplatser och dynamik mellan olika människor skapas hållbara sociala strukturer. 4(10)

5 5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synbrgler kan komma att tas til Ivara till följd av projektet genom integrering av t ex: Vattentillförsel och avloppsrening Landskapsplanering Avfallshantering Arkitektur och byggnader Urbana funktioner ' Energi " Trafikochtransporterinkl godstransporter Projektet kommer att arbeta utifrån ett helhetskoncept för att skapa synergieffekter mellan olika insatser för att bidra till hållbar utveckling. För många kommuner med begränsade ekonomiska resurser ar det nödvändigt med synergieffektema för att kunna utveckla och integrera tekniska system. Kommunen sitter idag på en helhetsbild vad gäller vatten, avlopp och avfallshantering. Denna kunskap skall involveras i projektet och växlas upp i en attraktiv stadsmiljö. Projektet kommer att genomföra lärresor och kompetensutvecklingsinsatser för att lära sig av andra projekt (ex Norra Djurgårdsstaden) för att skapa synergier mellan energianvändning och utformningen av byggnader, infrastruktur och stadens funktioner. 6. Anpassning till effekter av kommande klimatförändring Beskriv hur projektet tar hänsyn till effekter av kommande klimatförändring. Exempel på aspekteratt beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat-och sårbarhetsutredningen beaktas (om, sådan finns) Mikroklimat Blågrön infrastruktur, dvs integrering av dagvattensystem och vegetationsytor, Projektet ska planera och arbeta aktivt för att förebygga och begränsa konsekvenser av de förväntade klimatförändringarna för samhället i allmänhet och viktiga samhällsfunktioner i synnerhet. Klimatanpassningsåtgärder ska beaktas vid all planering av nya byggnader och verksamheter men åtgärder kan även behövas inom kritiska områden i befintliga miljöer och kommunala verksamheter. Vi ser även möjligheten med ett regionalt forum där arbete med klimatanpassningsåtgärder ur ett hållbarhetsperspektiv (socialt, ekonomiskt, miljömässigt) kan bedrivas. Projektet ska löpande följa och förbättra kunskapen om konsekvenser av och relevansen i beslutade klimatplaneringsförutsättningar och riktlinjer för klimatanpassningsåtgärder. 6(10)

6 7. Klimateffekter Beskriv hur projektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser. Beräkna förändring i energianvändning samt utsläpp av växthusgaser. Ange andel förnybara energikällor. Uppskatta även vilka klimateffekter som kan uppnäs på lång sikt, genom att resultaten från projektet sprids och används. Beskriv även åtgärder som avsar att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder I minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi, Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser har en central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Klimateffekter till Följd av projektet ska därför alltid beskrivas. Klimateffekter av denna typ av projekt låter sig inte lätt definieras. En metaniva kan sagas styrka att människor i en levande landsbygd utövar ett mindre ekologiskt fotavtryck, globalt, än mänga andra bygder. För att detta ska gälla måste lokal service upprätthållas, vilket i sin tur gynnas av att orterna har en kritisk massa av människor och verksamheter, alternativt ligger i stråk som går att serva med effektiva linjer för kollektiva färdmedel och varudistribution. De berörda tretton orterna gör alla det. Klimateffekter av turism är omdebatterad - en positiv effekt av ortemas förbättrade scenografi kan argumenteras vara att den inhemska turismen kan öka och erbjudas charmiga alternativ när den globala turismen i en framtid eventuellt stryps av stigande kostnader eller miljöskatter. Ango i tillämpliga dalar gsnoralla nyckeltal. Minskad energianvändning, kwh Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar _,_ Total minskning av koldtoxidekvivalenter, ton/år Beskrivvilka definitioner som har använts i beräkningarna Där det är aktuellt, ange vilken elmix som utgör grund för beräkningarna. Vid förändring i fjarrvärmeanvandningen (minskning/oknlng), ange faktisk energimix. 6(10}

7 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling Beskriv hur projektet bidrar till export av miljöteknik och kunnande, t.ex. Exportfrämjande affärsmodeller * Om projektet ärtillgängligt och kan presentera valda. i i.... tt w a, s,,. D t! C = r systemlösningar och dess effekter för internationella besökare a Modeller for effektivare affärsprocesser»,. _....,.... Hurvalda lösninqarskue kunna överföras och tillämpas avandra p Hur ekonomiska kalkyler med hvscykelkostnadsperspektiv aktörer b»!! beskrivs Projektets fokus på att skapa attraktiva replipunkter från vilka turismen kan nå de naturglvna kvalitéerna, innebär en vidgning av den turism som hittills har haft en tyngdpunkt på "pjäxornas och badbyxornas folk". Effekten av detta är måhända inte intäkter av export, utan snarare intäkter hitkommande gäster. En ansats kan vara den tyske turismkonsultens råd om "att marknaden för de där fem procenten med pjäxor och ryggsäck är nådd. Ska ni få hit fler så är det dom som vill ha service, veckoprogram och gemyt att umgås i. Där är suget efter svenska bymiljöer, fiskelägen, småstäder oändlig". Projektet kommer att dokumenteras och följas på olika sätt. En del I detta är att formulera olika sätta att lösa miljötekniska utmaningar vilket kan vara ett underlag för att utveckla affärsmodeller. Projektet välkommnar internationella besökare eftersom det är en del i utvecklingen av projektet. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheterom åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen nkta till speciella målgrupper. Ambitionen att innehållet i detta projekt på sikt skall kunna drivas vidare i kommunerna och även leda till ytterligare interkommunal samverkan. Eftersom Akademi Norr består av tretton kommuner från fyra län så är en regional spridning garanterad. Dels inom förbundet, men också genom andra organisationer och nätverk. De planerade externa seminarierna och våra nätverk som byggs upp i projektet kommer också att nyttjas för erfarenhetsspridning. Vi har en målsättning att skapa modeller som är intressanta i ett EU-perspektiv och därför kan ingå som best practice i framtida internationella samverkansprojekt I förutsättningarna för projektet ligger ett långtgående samarbete med både lokala och regionala aktörer och dessa är beskriva ovan. Dessa är också en naturlig arena för att sprida gjorda kunskaper och erfarenheter inom området Projektet kommer att använda sig av kommunikationsstöd för att kunna hantera och sprida stora mängder information i och samt till sig kunskap. 7(10)

8 10. Deltagande och inflytande Beskriv processer för dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av projektet.t ex allmänhet och boende. Redogörförvilka grupper som involveras och i vilken omfattning. Redogör också for vilka metoder projektet avser att använda sig av för att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocessema ska komrr till användning. Olikheter skapar utveckling och en blandning av kvinnor och män, unga och gamla, svenskar och invandrare är den mest framgångsrika. Samtidigt är det bara en liten del av de utrikesfödda som väljer att bosätta sig i gles- och landsbygd, de flesta väljer storstadskommunerna. Projektet handlar i hög grad om att bryta attityder och skapa dynamik och vi ser det därför som en nödvändighet att tidigt i processen arbeta för en blandning av människor med olika bakgrunder, kön, ålder och livssituationer. Genom STEP kan vi involvera kommuninnevånarna tidigt i processen och skapa kreativa rundabordsarbeten, hands-on, med modellklossar på flygfoton. Processens konkreta angreppssätt kommer att involvera och engagera såväl beslutsfattare som näringsliv, föreningsliv och den enskilda medborgaren. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modeller för samverkan som ärtänkta att tillämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan deaktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan I projektet ser ut. Beskriv även huroch varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. Projektet skall förstärka och utveckla det sektorsövergripande arbetssättet genom att, inledningsvis, skapa en gemensam bild och förståelse hos alla förvaltningar på inspirationsdagen. Vidare kommer projektet genom 3-5 heldagar systematisk arbeta med nyckelpersoner inom kommunen och intressenter för att förstärka den sektorsövergripande nyttan genom att öka kunskapen om kopplingen till utformningen av en attraktiv fysisk miljö. I varje kommun kommer kommunchefen att vara processägare i projektet. Detta är naturligt eftersom han/hons uppgift är att leda den kommunala förvaltningen. Varje kommun har en lokal projektledare som säkerställer ett sektorsövergripande synsätt. Mervärdet i projektet blir en effektivare förvaltningsprocess som kan tillämpas i den övriga kommunala verksamheten. Vidare kommer detta att bidra till att olika aktörerna som näringsliv, medborgare och intressenter på ett systematiskt sätt kan hitta lösningar på framtida utmaningar. 8(10)

9 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring ner aspekter pa långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? _ Utgångspunkten är att projektet skall stödja en hållbar tillväxt och vara ett stöd för näringslivets utveckling. Projektet har ett långsiktigt perspektiv där näringslivets involvering är avgörande för projektets framgång. Det är därför viktigt att etablera långsiktiga och hållbara relationer med näringslivet och intressenter. Idag ser samarbetet olika ut i kommunerna. I och med att storleken på kommunen inte är så stor är samverkan ofta väletablerad. Detta skapar förutsättningar att snabbare komma fram till konkreta och välförankrade beslut. Projektet kommer att tillämpa ett antal verktyg och aktiviteter för att etablera en långsiktig samverkan med näringslivet. Ex genom modelien * STEP" där inbjudna byggentreprenörer från lokal, regional och nationell nivå kommer att vara med att ta fram pilotprojektet. Genom att projektet är en samverkan mellan 13 olika kommuner leder detta till ökad samverkan över kommungränserna. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projektets mål och resultat. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska belysas. Beskriv även om det finns planer pa samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat. Löpande uppföljning genom lägesrapporter och egna insatser/avstämningar mot satta mål. Projektet kommer att upphandla följeforskning (ongoing evaluation). Vår bedömning är att projektet har goda förutsättningar för att nå uppställda resultat. Kommunalförbundets utvecklingsenhet har en stor erfarenhet av att leda ramprogram och stora projekt. Samtliga kommuner har fungerande tillväxtenheter/kontor med personal. Förankringen av detta projekt är god på den lokala nivån genom processer där tjänstemän, chefer, politiker, företagare och näringslivets organisationer deltagit. Initiala kontaker är tagna med Umeå universtiet. 14. Tidplan..., Ango preliminära datum då plondring3pra aktet beräknas påbörjas respektive vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (är, månad, dag) Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) g QJ4;10;31 f a 9(10)

10 Sökt stöd Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Observera att det inte får ingå kostnader för sådant som följer av skyldighet i lag eller annan författning. Anga Beräknad kostnad för projektet Sökt stöd (högst 30 % av den beräknade kostnaden) Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats I denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. Si Onachdaium «. lal^ldx Sökandens underskrift JN^cs Namnförtyoiigando Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Regeringskansliet, Delegationen för hållbara städer (M 2011:01), Kv. Garnisonen, Stockholm och kopia till Boverket, Box 534, Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-post till m.hallbarastader@environment.mlnlstry.se och till astrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. Observera att ansökan med fördel kan göras elektroniskt (e-tjänst). För mer information se under rubriken Ekonomiskt stöd. 10(10)