Bästa redovisningen 2009 NASDAQ OMX STOCKHOLM
En enda pulshöjning. När årsredovisningssäsongen närmar sig sitt slut får många av våra kunder en rejäl pulshöjning. Inte av stress. Våra processer anses höra till de smidigaste och effektivaste i branschen. Pulstoppen beror snarare på spänningen när juryn drar årets vinnare i någon av alla årsredovisningstävlingar. Där har flera av våra kunder tagit klivet upp på prispallen under de senaste åren. Både nationellt och internationellt. Och visst, priser i all ära. Men allra viktigast är förstås att vi hjälper våra kunder att lösa sina kommunikativa utmaningar. Det har vi gjort i över 40 år. Den schyssta vägen till världens bästa kommunikation Solberg är en av Sveriges ledande byråer inom företagsövergripande kommunikation, med fokus på Investor Relations. På våra kontor i Göteborg och Stockholm arbetar 45 experter inom finansiell kommunikation, kris-, medie- och varumärkesrådgivning, hållbart företagande, internkommunikation, strategisk design, webbkommunikation och medieproduktion. Vi är erfarna civilekonomer, journalister, informatörer, formgivare, webbdesigners och medieproducenter, som samarbetar tätt med våra kunder i en kreativ miljö.
NASDAQ OMX Stockholm Bästa redovisningen 2009 Med syfte att stimulera företag att förbättra och utveckla sin externa information arrangeras årligen tävlingen Bästa redovisningen. Juryn som i år har sammanträtt för fyrtiofemte gången har tagit del av information från alla börsnoterade företag på NASDAQ OMX Stockholm. Fram till 1992 genomfördes tävlingen i en klass. Mellan 1993 och 2006 omfattade bedömningen två klasser, en för stora och en för mindre företag. Från och med 2007 års tävling sker indelningen på samma sätt som på börslistorna dvs i Small, Mid och Large Cap. Juryn har haft följande sammansättning: Anders Haskel Juryns ordförande Katarina Green Erik Penser Bankaktiebolag Pontus Herin Veckans Affärer Nils Liliedahl Sveriges Finansanalytikers Förening NASDAQ OMX Stockholm som är arrangör av Bästa redovisningen, värnar och verkar för att bolagens informationsgivning ska hålla hög kvalitet. Detta sker bland annat genom denna tävling, olika former av utbildningsinsatser samt genom börsens dagliga arbete. NASDAQ OMX Stockholm tackar tävlingsjuryn för dess insatser, som varit av stor betydelse för utveckla kvaliteten på börsbolagens information. Stockholm den 7 december 2010 Jenny Rosberg Vice VD NASDAQ OMX Nordic 3
Tidigare års vinnare av Bästa redovisningen 4
År Large Cap Mid Cap Small Cap 08 Investor AB PA Resources AB AB Sagax 07 Trelleborg AB Home AB hl Display AB År Klassen Stora bolag Klassen Mindre bolag 06 SAS AB concordia AB 05 NCC AB Elanders AB 04 Vattenfall AB BossMedia AB 03 Gambro AB ProfilGruppen AB 02 Svenska Cellulosa AB SCA NIBE Industrier AB 01 JM AB karlshamns AB 00 Stora Enso Oyj Scandiaconsult AB 99 Vasakronan AB Medivir AB 98 Svenska Cellulosa AB SCA Finnveden AB 97 NCC AB Svolder AB 96 AssiDomän AB Gunnebo AB 95 Luossavaara-Kiirunaava AB, LKAB Ingen vinnare 94 AB Volvo hexagon AB 93 Svenska Cellulosa AB SCA Scandiaconsult AB Före 1993 bedömdes alla bolag i samma klass 92 Atlas Copco AB 91 SSAB Svenskt Stål AB 90/91 AB Investor och Förvaltnings AB Providentia 89/90 Stora Enso Oyj 88/89 AB Volvo 87/88 AB Astra 86/87 Atlas Copco AB 85/86 Svenska Cellulosa AB SCA 84/85 AB Volvo 83/84 AB Astra 82/83 AB Industrivärden 81/82 AB Bofors 80/81 AGA AB 79/80 Svenska Cellulosa AB SCA 78/79 AB Volvo 77/78 Domänverket 76/77 Esselte AB 75/76 AB Astra 74/75 AB Bofors 73/74 Coronaverken AB 72/73 Gränges AB 71/72 AB Volvo 70/71 PLM AB 69/70 Svenska Cellulosa AB SCA 68/69 Gränges AB 67/68 AB Volvo 66/67 AB Astra 65/66 AB Scania-Vabis 5
2009 års vinnare 6
Large Cap Till vinnare i klassen har utsetts AB Electrolux med motiveringen: Electrolux har producerat en mycket läsvärd, tilltalande och tillgänglig årsredovisning. Layouten är snygg och det finns ett mycket bra samspel mellan text, tabeller och diagram som utgör ett föredöme för alla börsföretag med ambitioner på området Mid Cap Till vinnare har utsetts Billerud AB med motiveringen: Billerud var ett enkelt val av vinnare i den här klassen. Årsredovisningen skulle med sina höga ambitioner och exemplariska tydlighet även klara sig bra i konkurrensen med börsens large cap bolag. Small Cap Till vinnare har utsetts Swedol AB med motiveringen: Swedol är en ny bekantskap i dessa sammanhang. Likväl har de presterat en utmärkt årsredovisning, lika distinkt som hela det järnhandelssortiment som bolaget säljer i sina butiker. Den rättframhet som präglar hela årsredovisningen resulterar i att läsaren upplever en stor anda av trovärdighet 7
Bästa redovisningen 2009 I årets bedömning, som är den fyrtiofemte i ordningen, har 209 företag bedömts, samtliga noterade på NASDAQ OMX Stockholm ( börsen ). Tävlingen har liksom föregående år indelats i tre klasser, som överensstämmer med indelningen på den nordiska börsen dvs i Large, Mid och Small Cap. Av bolagen har 51 stycken bedömts i Large Cap, 64 stycken i Mid Cap och 94 stycken i Small Cap. Enligt tävlingsbestämmelserna står de tre senaste årens vinnare utanför tävlingen. Dessa är SAS (2006), Trelleborg (2007) och Investor (2008) i klassen Large Cap samt Concordia (2006) HL Display (2007) och Sagax (2008) i klassen Small Cap. Även Home (2007) och PA Resources (2008) som vann klassen Mid Cap står utanför tävlingen. 8
Allmänna iakttagelser 2009 I föregående års tävling beslutade juryn att frångå de under lång tid använda hedersomnämnandena för att mer intensivt kunna rikta blickarna mot olika branscher istället. En analytikers vardag är ofta väldigt branschspecifik - och varför ska juryn i Sveriges äldsta tävling avseende kvaliteten på årsredovisningar då inte rikta in sig mot just branscher? I årets tävling fortsätter vi därför på den inslagna vägen att specialgranska vissa branscher. I år kommer vi att mer noggrant gå igenom sektorerna skogs- och råvaror, tjänsteföretag samt verkstad. För att inte tappa helhetsbilden kommer vi även under detta allmänna avsnitt att diskutera generella iakttagelser, även om enskilda exempel ibland lyfts fram. Utvecklingen mot allt längre årsredovisningar verkar fortsätta vilket framför allt gäller de större bolagen. Det är en oroväckande utveckling som vi varnat för flera gånger tidigare. Viljan att tillgodose alla önskemål gör i slutändan att man inte tillgodoser något önskemål. Stort som smått blandas friskt bland annat på grund av externa kravställare såsom t ex IFRS. Juryn har därför i år, liksom föregående år, valt att premiera bolag som inte svällt ut i sina beskrivningar utan förhållit sig kortfattat med tydliga beskrivningar av de väsentligaste värdedrivarna. En annan generell iakttagelse under året är att den normala budgeten knappast har minskat för produktionen snarare ökat. Tyvärr har det inte inneburit bättre finansiell information utan snarare tvärtom. Många bilder, sällan kopplade till verksamheten, på leende personer, fina byggnader på glättigt papper, tar bort fokus från den egentliga verksamheten. En tredje generell iakttagelse, vilket vi påtalar varje år, är den textmassa som framför allt mindre bolag känner sig tvungna att leverera. Det känns som om det är mer seriöst att presentera siffror, utveckling och händelser i text istället för i diagram och tabeller. Ett mycket sideffektivare och för läsaren enklare sätt att tillgodogöra sig informationen är att flitigt använda just diagram och tabeller med förklarande text. Nästan samtliga bolag i alla fall av de större har idag någon form av kortpresentation av bolaget vilket juryn uppskattar mycket. De är givetvis både av sämre och bättre kvalitet, men det är viktigt att påpeka att den information som är självklar för bolagen, inte nödvändigtvis är lika självklar för en läsare och därför är dessa snabbgenomgångar ett utmärkt sätt att presentera sin verksamhet på. 9
Nästa traditionella punkt är VD-ordet som nästan samtliga bolag har trots att det inte är något krav. Läsupplevelsen av dessa är mycket varierande. En tydlig iakttagelse är att erfarna VD:ar - såsom Arne Karlsson på Ratos, Sven-Olof Johansson på Fastpartner och Börje Ekholm på Investor - tar ut svängarna betydligt mer, vilket ger personliga och läsvärda VD-ord. Motsatsen är de traditionella texter som pliktskyldigt beskriver året och tackar medarbetarna för strålande insatser under året vilka ofta kan misstänkas vara skrivna av externa konsulter. Ett allt vanligare grepp är att låta VD:n bli intervjuad. Vår bedömning är att det sällan leder till en särskilt inbjudande läsning utan det blir en ganska stolpig läsning, vilket är synd, för syftet är säkert det motsatta, dvs att lätta upp texten. Ett försummat område bland många bolag, framför allt de mindre, är beskrivningen av affärsidé, strategi, mål och måluppfyllelse. Det är i denna del av årsredovisningen som man som läsare, tillsammans med VD-ordet, ska förstå varför bolaget finns till och vad det vill. Luddiga beskrivningar ger en luddig bild av bolaget och tvärtom. Tydlighet i denna del ger därför en trovärdighet som vi uppskattar. Bland de mindre bolagen är det dock ovanligt att någonting alls nämns kring detta område, men vi föredrar ändå att man som bolag försökt. Ett annat försummat område bland de mindre bolagen är information om marknad, kunder och konkurrenter. Medan stora bolag ofta kan ståta med att vara etta, tvåa eller trea på en viss marknad eller ett speciellt segment, är det kanske inte lika lockande att presentera att man är på 20:e eller 32:a plats. Att våga ta upp detta, och istället visa varför man vill komma upp till topp 10 skulle vara befriande läsning. Informationen rörande segment, affärsområden eller kanske geografiska områden är väldigt ojämn. Det finns många bra exempel med bolag där affärsområdena tydligt presenteras och ibland som egna bolag dvs med affärsidé, mål, marknad och utfall. Tyvärr verkar dock de flesta bolag känna att denna information bäst lämpar sig i den formella delen av årsredovisningen och man är rädd att presentera informationen dubbelt. Det är en tråkig utveckling tycker juryn. Affärsområdesinformation är kanske den allra mest centrala för att kunna bedöma ett bolags utveckling. Att på ett lättillgängligt sätt med bilder, diagram och tabeller presentera affärsområdena i företagsbeskrivningen är av största vikt för att kunna göra en bra analys och i denna del tycker vi oss märka av en negativ utvecklingstrend. RATOS 10
Med syfte att undvika att dubblera information i förvaltningsberättelsen och i företagsbeskrivningen har ett antal bolag de senaste åren i princip gjort hela årsredovisningen till förvaltningsberättelse. Mot bakgrund av att de flesta av bolagen som gör på detta sätt t ex Atlas Copco, SKF, SCA och Boliden har mycket bra årsredovisningar så har juryn egentligen inget att invända mot tillvägagångssättet. Ett problem är kanske snarare revisorerna som får ett mycket mer omfattande material att ta ställning till. Värt att tillägga är att det finns ju också ett antal mindre bolag som bara gör en förvaltningsberättelse, men det beror endast på att de inte vill göra något mer än absolut minimum, men de bolagen är å andra sidan helt ointressanta i denna typ av skrift. Antalet bolag som valt att inte trycka sin årsredovisning har inte ökat i någon större utsträckning. Att dela upp sin årsredovisning i flera delar har inte heller slagit igenom utan det är också bara ett fåtal som gör. Juryn är och har tidigare varit skeptisk till detta eftersom informationen splittras men å andra sidan har t ex årets vinnare Electrolux gjort en utmärkt tvådelad årsredovisning. De internationella redovisningsreglerna IFRS och den svenska koden för bolagsstyrning har nu varit på plats ett antal år och de har gjort att de formella delarna blir alltmer likformiga och därmed tråkigare att ta till sig. Det finns dock mycket intressant information i de formella delarna. Juryn anser att en av de väsentligaste delarna med att producera en bra årsredovisning är att hjälpa läsarna med att plocka ut denna information från de formella delarna och presentera och diskutera den på ett tydligt sätt i den företagsbeskrivningen. En annan viktig del i arbetet med att göra en bra årsredovisning är att hitta nya områden, speciell information eller på annat sätt sticka ut. Det behöver inte och ska helst inte ske genom konstiga format, för mycket ovidkommande bilder eller andra konstigheter utan det kan räcka med att ge extra djup information inom ett visst område. Det kan t ex gälla information om produktionsanläggningar, beskrivningar av typiska projekt eller som Ratos som ger oss läsare en Guide till att tolka resultatet eller SCA som ger oss en tydlig nedbrytning av kostnaderna som inte många är i närheten av. 11
SCA Skogs- och råvarubolagen Generellt håller årsredovisningarna inom sektorn skogs- och råvarubolag en mycket hög klass, faktiskt en av de bästa sektorerna på börsen, åtminstone vad avser de stora och medelstora bolagen. Detta gäller såväl förmågan att snabbt positionera verksamheten och marknaden som att koncist sammanfatta vilka utmaningar som bolaget står inför. Som sektor betraktad är dock skogs- och råvarubolagen relativt heterogen. Skogsbolagens största verksamhet och därmed främsta värde utgörs av starkt förädlad råvaruproduktion medan råvarubolagen främst värderas utifrån sina utvinningsbara tillgångar, och i analysen väljer vi också att separera grupperna. 12
VD-ord, strategiska vägval, affärskoncept Skogssektorn drabbades hårt 2009 av det dramatiska konjunkturskifte som följde finanskrisen. En brännande fråga är därmed skogsbolagens strategiska vägval i en nära framtid som följaktligen bör behandlas så tidigt som möjligt i årsredovisningarna. Samtliga skogsbolag, både stora och små, ägnar naturligtvis merparten av VD-ordet åt problemet, men inte alla vågar lista kommande årets åtgärder. Stora Enso sammanfattar genom att inleda årsredovisningen med ett citat från VD Jouko Karvinen Vi inledde året med 20 % lägre efterfrågan och samtidigt en alltför hög kapacitet. Hela VD-ordet i Stora Enso ägnas åt årets omstruktureringar och tar även upp grundläggande frågeställningar rörande pappersindustrin, exempelvis den krympande tidningspappersmarknaden. Dessvärre slutar fördelarna med Stora Ensos årsredovisning redan här. Uppdelningen av en årsredovisning i flera tryckta produkter bidrar inte till överskådlighet och en läsanvisning är nödvändig. Det avsnitt om Stora Ensos styrkor som bolaget presenterar i sin årsredovisning är dessutom svårgenomträngligt. Åtskilliga sidor löptext i intervju och diskussionsform med flera olika personer når endast fram till ett fåtal läsare. SCA, vars verksamhet till drygt hälften utgörs av hygienprodukter till slutkonsumenter, berör också det svaga skogsåret 2009 i VD-ordet, men tar i nästa avsnitt om Affärskonceptet ytterligare ett steg, nämligen att tydligt positionera SCA som ett icke-skogsbolag. På sidorna 6-7 i årsredovisningen besvarar SCA hur bolaget ska klara det nya osäkra konjunkturläget, ger svar på tal vilka strategiska förändringar som sker i bolaget för att möta recessionen, samt ger en entydig bild av SCAs fokus att fortsätta expandera inom hygienverksamheten. Tydligheten råder det ingen tvekan om. Sämre är det i Holmens årsredovisning som med sin krympande verksamhet inom tryckpapper aldrig riktigt besvarar frågan i sitt VD-ord (och inte heller någon annanstans i årsredovisningen) om hur utmaningen ska mötas. I årsredovisningarna för de mindre bolagen inom skogssektorn saknas också strategier för hur man ska hantera långsiktiga utmaningar med små marknadsandelar alternativt krympande marknad. Möjligen förklaras detta av att ett par av bolagen tvingats fokusera på den omedelbara överlevnaden. Råvarubolagen lade också bakom sig ett år av avsevärt lägre råvarupriser, men hade å andra sidan inte samma behov av omstruktureringar vilket också präglar årsredovisningarna. I Lundin Petroleum pekar styrelseordföranden på energiefterfrågan, inte minst från Kina, vilket bolaget möter med ökad oljeutvinning. Ett snyggt sätt att peka på en av bolagets viktiga strategier, nämligen tillväxt. Att Lundin Petroleum är en växande oljeaktör, både i antal utvunna fat per dag samt i oljereserver, avspeglas också i nyckeltalsredovisningen och i affärskonceptet där bolagets så kallade reserve replacement ratio ska vara större än 100 (i verkligheten är den över 300). Så om någon läsare undrar över vart pengarna från den utvunna oljan ska ta vägen är det nu klargjort att dessa ska investeras i ny oljeprospektering. 13
Redan förra året vann oljebolaget PA Resources Bästa Årsredovisning i sin klass Mid cap. I år är årsredovisningen ännu bättre! VD-ordet har en att göra-lista 2010 med bolagets viktigaste utmaningar inför det kommande året och både affärskonceptet och beskrivningen av affärsmodellen är briljant i all sin enkelhet. PA Resources har vågat prioritera bland informationen vilket både förtydligar budskapet och förenklar läsningen. Även finansierings- och kapitalhanteringsfrågan ägnas ett eget avsnitt och tydliggör vad som händer med det positiva kapitalflödet från oljeutvinningen. PA Resources 14
Positionering av bolagen De svenska skogs- och råvarubolagen är generellt mycket bra på att snabbt ge en bild av bolagets verksamhet och världsmarknadsposition i sina årsredovisningar. Holmen är ett blandat bolag. Det är Europas femte största producent av tidningspapper, men har även verksamhet inom förpackningar, skog och energi. Bolaget har lagt snabböversikten av verksamheten på årsredovisningens sista sida, det vill säga på baksidan av pärmen. Det är visserligen en poäng med att använda en annars helt outnyttjad vit sida, men frågan är bara om man förväntar sig att hitta någon information där. Boliden, gruvproducent av flera olika metaller, ger en utmärkt översikt av sin verksamhet i en enkel tabell på sid 1 där läsaren får en klar uppfattning om Bolidens världsmarknadsandel och marknadsdrivkrafter. Merparten av bolagen positionerar sig också genom att tydligt ange var man befinner sig i marknadsandel, utvinningsmarknader etc i förhållande till konkurrenterna. Ett exempel bland många bra är Billeruds översiktliga uppställning över pappersmarknaden i Europa. I PA Resources tabell på sid 15 finns också en bra jämförelse mellan bolaget och andra oljeproducenter. Billerud Rent allmänt kan konstateras att hållbarhetsfrågorna har hamnat högt upp på skogsbolagens dagordningar. Flera av bolagen har integrerat hållbarhetsredovisningen med den traditionella årsredovisningen. SCA och Billerud går längst, och gör det också bra genom att genomgående i årsredovisningens samtliga avsnitt behandla sin roll i ett hållbart samhälle. 15
Verksamhet och marknad Bland skogsbolagen har både SCA och Billerud lyckats väl med sina verksamhets- och marknadsbeskrivningar. Att presentera SCA per affärsområde ter sig naturligt med hänsyn till bolagets blandade verksamhet (hygienartiklar, förpackningar och skogstillgångar) men även i det mer homogena Billerud fungerar detta väl. Båda bolagen har lyckats väl med att kombinera information med översiktlighet i sammanhållna avsnitt som tydligt behandlar affärsområdenas verksamhet, marknadsposition och utveckling samt strategiska inriktning, utmaningar och mål. Ett annat bra exempel är Holmen som har ett bra översiktligt schema för vilka anläggningar som gör vad på sid 27. Däremot är inte skogen som tillgångsslag särskilt väl beskriven i någon av skogsbolagens årsredovisningar. Bland de mindre skogsbolagen är verksamhetsbeskrivningarna dessvärre ofta ganska röriga, men Bergs Timber har dock en ganska fyllig marknadsbeskrivning. PA Resources Hos råvarubolagen ligger fokus på utvinningsbara tillgångar respektive licenser och prospekteringsarbetet. Här håller Boliden, PA Resources och Lundin Petroleum en hög klass. Lundin Petroleum inleder med en kort men begriplig genomgång av hur reserver definieras samt vilka reserver bolaget har på de olika marknaderna. PA Resources har arbetat med ett bra grafiskt språk. Marknadsbeskrivningarna i råvarubolag blir lätt alltför aggregerade. Bolagens analyser av förändringar i den underliggande världsefterfrågan i exempelvis industriproduktion är inte vederhäftig, och då räcker det istället med att lista de underliggande drivkrafterna. 16
Risker SCA har sannolikt det mest utvecklade riskavsnittet, och dessutom den bästa överskådligheten (sid 46-51). Inga andra bolags årsredovisningar utmärker sig, och vi noterar att informationen i princip fortfarande saknas hos vissa bolag. Årets utsläppskatastrof i Mexikanska Gulfen väcker också frågor kring hur riskhanteringen i Lundin Petroleum och PA Resources ser ut i samband med att någonting liknande skulle drabba dem. SCA Form Form och layout är ganska ren och intetsägande i skogsbolagens årsredovisningar, här finns ingen som står ut. Däremot har flera av råvarubolagen lyckats bra, inte så mycket för att de har tacksamma verksamheter som är lätta att avbilda utan för att de utnyttjat grafikens möjligheter att åskådliggöra saker. PA Resources gör det allra bäst, årsredovisningens form bidrar till att lyfta fram en redan väl avvägd informationsmängd, tätt följt av Lundin Petroleum. Ett bra exempel som tidigare nämnts är hur PA Resources illustrerar sin tillgångsportfölj, men vi vill också ge plus till de båda oljebolagen som lyckats lyfta fram de väsentligaste nyckeltalen på sidorna med bibehållen balans i formen. 17
Verkstadsbolag Verkstadsföretagen är en bransch som på sätt och vis är ganska homogen vad gäller kommunikationen med marknaden. Det är också i mångt och mycket verkstadsbolagen som sätter standarden för svenska årsredovisningar. Många av årsredovisningarna är lagom ambitiösa, vissa är riktigt bra medan andra lämnar en hel del i övrigt att önska. Bäst i klassen är årets vinnare i Large cap Electrolux. I branschen finns också bolag som knappast rapporterar mer än vad som måste anses som ett absolut minimum. Detta gäller även en del förhållandevis stora bolag. I denna genomgång lyfter vi främst fram goda exempel, men vi kan samtidigt inte låta bli att ta fram exempel från några bolag med tydlig förbättringspotential. 18
Viktiga fokusområden Flertalet verkstadsbolag bedriver en mycket internationell verksamhet med försäljning i en lång rad länder. Vad gäller en del mindre företag kommer intäkterna huvudsakligen från svenska kunder. Dessa har dock i sin tur ofta en stor internationell exponering, vilket betyder att känsligheten för ändrade omvärldsfaktorer väger tungt. Att presentera en tydlig och omfattande risk- och känslighetsanalys borde därför vara ett högprioriterat område. Inte minst valutor och råvarupriser är faktorer som har stor effekt på många företags resultat- och balansräkningar. Verkstadsföretagen har också som gemensam nämnare att de tillverkar produkter av ganska konkret karaktär. Följden blir att det bör vara ganska lätt att visa upp vad man egentligen gör. Till exempel har Scania, vars hela framgång bygger på ett unikt produktionssystem med moduler och en affärsidé om ständiga små förbättringar, åskådliggjort detta på ett enkelt och tydligt sätt i 2009 års årsredovisning, information som juryn tidigare saknat. Ändå misslyckas många företag med att presentera sina produkter på ett tydligt sätt för sina årsredovisningsläsare. Till stor del handlar detta om nonchalans. Företagen tycks helt enkelt i många fall utgå ifrån att aktieägare och andra intressenter har full koll på företagets produktutbud. Scania 19
Finanskris och djup lågkonjunktur innebär att tillväxten på verkstadsbolagens traditionella hemmamarknader i Europa och Nordamerika är låg. Samtidigt växer ekonomierna snabbt på andra håll i världen. Det betyder att den svenska verkstadsindustrins geografiska försäljningsmix ser helt annorlunda ut idag jämfört med för 10-15 år sedan. Årsredovisningen spelar en viktig roll för att spegla hur denna snabba förändring påverkar företagens strategier och framtidsutsikter. Även klimathotet och hur företagen påverkas av detta växer i betydelse. Det handlar dels om hur företagens produkter bidrar till en bättre miljö, dels om vilken direkt påverkan företagets verksamhet har på miljön. Verksamheten Förmågan och viljan att beskriva företagets affärsmodell och dess produkter varierar högst påtagligt. Ett bra exempel är Autoliv som utvecklar och tillverkar säkerhetsutrustning till bilar. Många vet säkert att företaget är ledande inom säkerhetsbälten och krockkuddar. Samtidigt är säkert bilden betydligt mer diffus vad gäller företagets kompletta produkterbjudande. Förtjänstfullt presenterar därför Autoliv tidigt i årsredovisningen en bild som på ett mycket pedagogiskt vis beskriver bolagets hela produktprogram (sid 4-5). I sammanhanget kan också nämnas att Autoliv som formellt är ett amerikanskt bolag med huvudnotering på New York-börsen på ett föredömligt sätt lyckats kombinera amerikansk och svensk årsredovisningskultur. Autolivs årsredovisning fanns med ända fram till slutdiskussionen när årets segrare skulle utses. Autoliv 20
Ett bolag som på ett mycket förtjänstfullt sätt sammanfattar verksamhet och strategi är Electrolux med ett uppslag i årsredovisningen benämnt Electrolux värld. I en matris får läsaren en snabb bild av hur företagets försäljning fördelas mellan olika världsdelar, vilka viktiga drivkrafter som finns på de olika marknaderna, Electrolux organiska tillväxtstrategi samt vilka som är de största konkurrenterna. Electrolux 21
Ett annat exempel värt att lyfta fram är SKF som ägnar tre sidor åt att med text och bild visa upp ett 15-tal nya produkter som lanserats under året. Samtidigt ska sägas att dessa sidor föregås av en ganska tungläst text med många tekniska termer under rubriken SKF the knowledge engineering company. SKF Ett bolag med förbättringspotential på detta område är utan tvekan Sandvik. Förutom några bilder på omslaget finns det inte en enda produktbild i bolagets 112-sidiga årsredovisning. Även för en kvalificerad läsare blir det avsevärt mycket enklare att förstå ett bolags verksamhet när text, tabeller och diagram på ett väl avvägt sätt kombineras med fotografier. Risk- och känslighetsanalyser Beskrivningen av risker samt hur känsligt företaget är för olika omvärldsfaktorer är ett område som stadigt förbättrats de senaste åren. Många företag ägnar numera flera sidor åt att redovisa olika risker, hur exponeringen mot olika risker ser ut samt hur företaget arbetar för att minimera eller kontrollera riskerna. Ett bra exempel på hur den finansiella riskhanteringen kan presenteras i årsredovisningen finns hos Sandvik (sid 28-33). Ett annat bra exempel finns hos Husqvarna (sid 40-43). Sett till mängden text har Atlas Copco ett omfattande riskavsnitt. Tillgängligheten begränsas dock rejält av att avsnittet är helt befriat från tabeller och diagram. Helt klart är att många årsredovisningsproducenter grovt underskattar värdet av god pedagogik. Finansiella mål För att på ett relevant sätt kunna utvärdera företagets prestation är det helt nödvändigt att det finns tydliga finansiella mål och att dessa presenteras i årsredovisningen. Det räcker inte heller att bara beskriva hur företaget har lyckats uppnå målen under det gångna räkenskapsåret. För att långsiktigt kunna bedöma företagets möjligheter att nå upp till sina mål behövs det några års historik. Även på detta område utgör Husqvarna ett bra exempel (sid 12-13) där måluppfyllelsen för de gångna fem åren visas i enkla diagram. Utöver att beskriva bolagets långsiktiga finansiella mål redogörs också för hur dessa ska uppnås. Om inte annat är detta ett bra underlag för aktieägare som vill ställa frågor på framtida bolagsstämmor. Bland de mindre bolagen har Systemair en enkel men samtidigt bra sammanställning över mål och måluppfyllelse (sid 4) med en ambitionsnivå som alla noterade bolag bör kunna leva upp till. 22
Grafisk form De senaste årens utveckling inom redovisningsområdet med utökade formkrav och fler obligatoriska delar kan ha hämmat utvecklingen av grafisk form och tillgänglighet. Vissa bolag lägger märkligt små resurser på att bli bättre på detta område. Ambitionen måste rimligen vara att årsredovisningen ska locka till läsning. Det är därför förvånande att bolag som redan investerat en hel del pengar i sin årsredovisning inte lägger på ytterligare lite krut för att göra den mer tillgänglig. Verkstadsbolagen är varken bättre eller sämre än andra bolag på detta område. Juryn kan dock konstatera att verksamheten ofta är av sådan art att den borde vara ganska enkel att presentera på ett grafiskt tilltalande sätt. Electrolux, årets vinnare i klassen Large cap, är en bra förebild på detta område. Tjänsteföretagen De tjänstebolag som i huvudsak har gåtts igenom i denna sammanställning är Securitas, Loomis, Niscayah, Tradedoubler, Intrum Justitia, Unibet, Betsson och Skistar. Med olika verksamheter, storlek och geografisk spridning är detta allt annat än en homogen grupp. Men för alla bolag som är inriktade på att sälja tjänster finns det samtidigt tydliga gemensamma nämnare varför en jämförelse hur verksamheterna presenteras i årsredovisningarna ändå är relevant. En gemensam utmaning för den här sektorn är att växa på nya marknader. Det är viktigt att se hur detta beskrivs, särskilt eftersom erfarenheten säger att många svenska tjänstebolag misslyckats med att expandera utanför Sverige eller Norden. I gruppen finns alla bolag närvarande utanför Norden, undantaget Skistar. Vidare är det, till skillnad från till exempel verkstadsbolag, enklare att kopiera ett tjänsteföretags tjänster. Just strukturkapitalet och vilka trösklar som byggts upp för att mota konkurrenter är därför en annan viktig faktor att ha i baktanke när årsredovisningarna granskas. Vi kan tyvärr konstatera att bolagen överlag är dåliga på att förklara dessa, för vissa kanske banala, men ändå centrala faktorer. Vi kan också slå fast att årsredovisningarna i den här kategorin har stor förbättringspotential. Skälen varierar, vissa bolag verkar sakna ambitioner och levererar tunna årsredovisningar som saknar central information som t ex Betsson, Niscayah och till viss del Intrum Justitia. Andra bolag har ambitionerna men levererar ojämna produkter som Unibet och delvis Tradedoubler. En annan kategori har svårgenomträngliga årsredovisningar. Bland dessa finns Loomis och delvis Securitas. Ett undantag är Skistar som har en stringent, informativ årsredovisning med attraktiv layout och språk, även om den inte innehåller så mycket förnyelse och inte är starkare än tidigare år. Securitas har många starka kapitel men som ett large cap bolag tillhör den en av de bättre i klassen. Unibet, slutligen, är värd några extra ord. Vid en första anblick är den snygg och informativ med många annorlunda grepp. Men snabbt inser en läsare att den är väl snårig med siffror som inte förklaras, en del slarv, för mycket branschspecifika termer, svårt att begripa om vissa siffror är kuriosa eller relevant information samt texter som inte har något med kapitelrubriken att göra. 23
VD-ord Mot bakgrund av hur 2009 präglades av lågkonjunktur och efterdyningar av finanskrisen förväntar sig sannolikt läsarna en beskrivning om hur bolagens vd:ar själva ser på läget. Tyvärr blir nog många besvikna för vd-orden är väldigt standardiserade med den vanliga övergripande genomgången av verksamheten som vi ändå kan läsa om senare i årsredovisningen. Visst beskrivs problemen 2009 men de intressanta personliga reflektionerna saknas. Intrum Justitias Lars Wollung och Securitas Alf Göransson ägnar åtminstone lågkonjunkturen utrymme och ger en viss analys utöver den mest pliktskyldiga. Loomis vd-ord är ett exempel på hur det inte bör se ut med en svårgenomtränglig text, mycket branschfloskler och utan helikopterperspektiv. Skistars Mats Årjes ger en grundlig genomgång av verksamheten men alldeles för få personliga tankar och reflektioner. Strategi, affärsmodell, mål Som vi beskrev inledningsvis är strategin bakom en geografisk expansion en viktig faktor för att bedöma tjänstebolagen. Tyvärr saknas den här typen av analys. Undantaget är Securitas som på ett bra sätt beskriver hur bolaget vill växa på nya marknader. Överhuvudtaget har Securitas ett fylligt strategiavsnitt som beskriver hur verksamheten ska utvecklas. Vi uppskattar också ett kapitel om hur bolagets styrning går till konkret ( finansiell modell ) vilket är centralt för ett bolag med Securitas inriktning. En vanlig brist i de här avsnitten är att bolagen inte lyfter ur fakta i tabeller eller med grafik. Inte minst när det gäller mål och måluppfyllnad är grafik till stor hjälp. Ett bra exempel är Tradedoublers årsredovisning där kapitlen som beskriver affärsmodellen och strategin är bra, men väl snårig och svår att ta till sig därför att det saknas tabeller, diagram med mera. Detsamma gäller Skistar vars strategi och målavsnitt skulle förbättras av mer grafik. Ett stort minus för Skistar är att affärsmodellen inte beskrivs. 24
Positionering Intrum Justitia Hur ett tjänsteföretag positionerar sig i förhållande till konkurrenter avseende produkter, kunder etc är av stor vikt för att bedöma bolaget. Därför bör det gärna i årsredovisningen finnas med en analys och tydlig motivering av positioneringen. I de genomgångna bolagen finns det fragment som kan hjälpa en läsare, men det är överlag svårt att få en samlad bild. Tradedoubler ger en bra bild av sin position gentemot en rad stora konkurrenter i sitt marknadskapitel. Framför allt ger bolaget en informativ bild av hur marknaden för internetannonsering kan delas upp i olika segment och var bolaget har sina styrkor och svagheter, även gentemot konkurrenter. Även Securitas ger en bra hjälp för att förstå bolagets positionering men här saknas siffror och tabeller för att förtydliga. I Intrum Justias fall gäller det omvända. En bra sammanfattade tabell ger en bra översikt av positionen, men istället för att låta den ligga till grund för olika resonemang så saknas sådana helt. Verksamhet Skistar har i sin årsredovisning tagit ett intressant grepp när bolaget i ett fylligt kapitel beskriver hur det marknadsför och säljer sina vintersemestrar. Bolaget beskriver utförligt sina försäljningskanaler, hur deras kunder ser ut och hur det har positionerat sina erbjudanden. Eftersom detta är en så viktig del för ett tjänstebolag, inte minst Skistar, är det rätt att ge detta område ett stort utrymme. På affärsområdesnivå, som i Skistars fall är deras fem olika skidorter, har bolaget också lyckats bra. En styrka är att respektive resmåls utvecklingsmöjligheter och framtidsplaner beskrivs bra. Flera bra tabeller och diagram lyfter också intrycket. Skistar 25
En vanlig svaghet i tjänstebolagens beskrivning av sin verksamhet är återigen att det saknas hjälp i form av tabeller, diagram och grafik. I Intrum Justitias fall är det till exempel anmärkningsvärt att inte de två affärsområdenas andel av försäljningen redovisas i verksamhetsbeskrivningen. Den finns istället endast i den inledande sammanfattningen av bolaget och i förvaltningsberättelsen. Ett plus däremot är att Intrum Justitias porfölj med avskrivna fodringar redovisas i ett cirkeldiagram. Intrum Justitia Marknad Tradedoubler beskriver sin ganska komplexa marknad för internetannonsering på ett utförligt sätt i sitt marknadsavsnitt. Särskilt bra är genomgången av den här marknadens olika delmarknader och nischade konkurrenter. Däremot är kapitlet fyllt av intressanta siffror och fakta som borde lyfts ut i enskilda tabeller och diagram. Tradedoubler Skistar har som tidigare år ett intressant och ambitiöst marknadskapitel. Det tenderar dock att bli lite för brett och generellt, vi hade gärna sett att det riktat in sig mer på bolagets hemmamarknad som är Norden. Securitas har en utmärkt generell genomgång av marknaden för bevakningstjänster. Bland annat beskrivs drivkrafterna pedagogiskt. Diagram som jämför bolagets historiska tillväxt med marknadens totala tillväxt och allmän BNP kan tyckas vara ett basalt grepp men det är ovanligt att bolag går tillbaka tio år i tiden som Securitas gör. I Securitas årsredovisning saknar vi däremot en mer specifik analys av marknaden på affärsområdesnivå vilket är en svaghet. 26
Risker Det är enkelt att se att ambitionerna i riskavsnitten skiljer sig kraftigt åt mellan bolagen. Som large cap bolag är det inte förvånande att Securitas ligger i topp. Bolaget har i företagspresentationen ett mer beskrivande kapitel om hur de arbetar med riskhantering aktivt. Det är intressant, inte minst texten om hur bolaget arbetar med försäkringar för att minimera risken. I sifferdelen längre bak kommer genomgången av hur bolaget verkligen är exponerat i olika valutor, ränterisker och så vidare. Det är fylligt och säkert en mycket bra hjälp åt framför allt aktieanalytiker. Vi hade dock gärna sett att delar av detta kapitel hade hamnat i anslutning till riskavsnittet längre fram i årsredovisningen. Securitas Samma problem har Intrum Justitia som har en gedigen, men torr, genomgång av riskerna i notapparaten men ytterst lite i den mest lästa främre delen av årsredovisningen. Unibet har ett bra riskavsnitt där det märks att bolaget inte bara pliktskyldigt går igenom de olika riskerna utan beskriver hur bolaget arbetar med att mildra effekterna. Riskerna för ett spelbolag är speciella och skiljer sig från de flesta andra bolag, inte minst är ju själva oddsen, sportboken, en intressant risk. I övrigt är riskavsnitten mer konventionella och väntade. Form Årsredovisningarnas layout och form är överlag konventionell och småtrist i den här sektorn. Med två tydliga undantag. Skistar har som vanligt många snygga diagram och grafik som används på ett sätt som lyfter upp den mest relevanta sifferinformationen och därmed förenklar årsredovisningen. Bolagets inriktning på vintersport gör det förstås enkelt att krydda årsredovisningen med attraktiva bilder vilket också görs, även om de knappast tillför något annat än estetiskt värde. Det andra undantaget är Unibet som har en uppsjö av tabeller, diagram och ambitiös grafik i sin årsredovisning. Bolaget lyfter också upp en mängd olika siffror. Det görs snyggt vid en snabb överblick. Dessvärre blir det för mycket av det goda. Med en redan otydlig disposition gör ett virrvarr av siffror den än mer otydlig. En mängd smårutor som lyfts in i kapitlen försvårar också läsningen eftersom läsaren inte vet om den här extra informationen är viktig, eller om det handlar om kuriosa. 27
Vinnare i kategori Large Cap Till årets vinnare har juryn utsett AB Electrolux. 28
AB ELECTROLUX I hård konkurrens med flera andra årsredovisningar av hög kvalitet har juryn för första gången i denna tävlings 45-åriga historia utsett Electrolux till vinnare. Dessutom har juryn för ovanlighets skull premierat en årsredovisning bestående av två separata delar. Konceptet med en tvådelad årsredovisning har under årens lopp testats av många företag med ett resultat som sällan varit särskilt lyckat. Electrolux visar dock med sin årsredovisning för 2009 att det går att lyckas riktigt bra med en uppdelning av informationen i två separata delar. Den första delen benämnd Verksamhet och strategi innehåller det mesta av den information som en vanlig aktiesparare kan tänkas behöva inför sitt investeringsbeslut. Att Electrolux utsetts till årets vinnare beror till stor del på det sätt på vilket företaget lyckas presentera sin verksamhet i årsredovisningens första del. Presentationen är genomgående mycket lättillgänglig utan att för den skull upplevas som alltför glättig. Electrolux har således lyckats mycket bra med den svåra utmaningen att kombinera tillgänglighet med en vederhäftig ton. Del 2, Resultatgenomgång, Hållbarhetsrapport, Bolagsstyrningsrapport, omfattar i huvudsak en traditionell årsredovisnings formella delar. Det är information som främst intresserar aktieägare och andra intressenter som på olika områden kräver en djupare tillgång till information om bolaget. Några viktiga områden som finns med i båda årsredovisningsdelarna är beskrivning av risker inklusive känslighetsanalys samt presentation av styrelse och koncernledning. Dessutom ger Electrolux oss en möjlighet att läsa två olika versioner av VD-ordet. Vilket av dessa som är mest läsvärt får bli upp till var och en att bedöma. Några områden som juryn särskilt vill lyfta fram är en sammanfattning av verksamheten benämnd Electrolux värld. Här lyckas företaget i matrisform beskriva viktiga kännetecken för marknaden i olika världsdelar samt Electrolux position, tillväxtstrategi och vilka som är de främsta konkurrenterna. Överhuvudtaget lyckas Electrolux förmedla en mycket bra bild av företagets strategiska förändringar under de senaste åren samt hur man ser på framtidens utmaningar. Det senare omfattar allt från att utveckla produkter för vilka konsumenterna är beredda att betala ett premiumpris till hur klimathotets utmaningar ska tacklas. Att hålla nere kostnaderna är helt nödvändigt i den globala konkurrensmiljö där Electrolux verkar. Hur företaget arbetar med detta beskrivs på ett pedagogiskt bra sätt. Även områden som finansiella mål samt hur externa faktorer som råvarupriser och andra risker påverkar företaget presenteras mycket lättfattligt och samtidigt tillräckligt täckande. Sammantaget har Electrolux producerat en mycket läsvärd, tilltalande och tillgänglig årsredovisning. Layouten är snygg och det finns ett mycket bra samspel mellan text, tabeller och diagram som utgör ett föredöme för alla börsföretag med ambitioner på området. 29
Vinnare i kategori Mid Cap Till årets vinnare har juryn utsett Billerud AB. 30
Billerud AB Förpackningsbolaget Billerud var till slut ett ganska enkelt val av vinnare i klassen Mid cap. Billeruds årsredovisning har en logisk uppbyggnad och en bra balans mellan texter, bilder och grafik. Den är sällan klyschig eller för pratig utan kort och koncis i sin information. Det mesta av väsentlig information finns med under vanliga och enkla kapitelrubriker. Men årsredovisningen är ändå inte konventionell utan bjuder på en del intressanta och annorlunda grepp. Den kanske största styrkan är användandet av tabeller och grafik där den alltid mest relevanta informationen lyfts fram. Det kan både handla om siffror och om rena fakta om verksamheten. Det är mycket tydligt att Billerud lägger särskild kraft på att beskriva sitt arbete inom hållbarhet. Det beskrivs dels i ett omfattande eget kapitel men hållbarhetsarbetet kommer också in på andra ställen i årsredovisningen. Till exempel i genomgången av respektive affärsområde samt i ett tidigt kapitel avseende målen. Att låta hållbarhet gå som en röd tråd fungerar utmärkt, inte minst ger det en bild av hur miljöfrågor påverkar alla olika delar i bolaget. Greppet att sätta specifika mål är också intressant. Flera bra tabeller lyfter upp det viktiga inom hållbarhet, till exempel en omfattande tabell som beskriver hur bolaget diskuterar hållbarhet med externa intressenter som investerare, kunder, affärspartners, myndigheter och så vidare. Genomgången av Billeruds marknad är mycket gedigen. Även här vill vi lyfta fram en informativ och tydlig tabell som går igenom bolagets olika produktnischer utifrån bland annat kunder, positionering (marknadsandelar) och konkurrenter. Däremot hade vi gärna sett mer information om marknadens historiska tillväxt samt prognoser om framtiden. En styrka i genomgången av bolagets tre affärsområden är att det finns ett tydligt fokus på hur lågkonjunkturen 2009 påverkade bolaget och dess strategier. Det saknas hos många andra bolag. Stor vikt läggs vid de långsiktiga trenderna för affärsområdena. I de här kapitlen går bolaget dessutom vidare med ännu mer specifik genomgång av konkurrensen vilket ger en djup och bra bild av bolagets positionering. Ett annat plus är ett bra kapitel om medarbetarna. Bland annat går Billerud här ner på specifik statistik om medarbetarna för varje produktionsanläggning vilket är ovanligt. Minus i en annars mycket bra årsredovisning är ett ganska konventionellt riskavsnitt. En miss här är att känslighetsanalysen inte beskriver om förändringar i massapris, växelkurs och så vidare påverkar resultatet positivt eller negativt. Vi hade även gärna sett mer specifik statistik om bolagets olika produktionsanläggningar, vad de gör, produktivitet och så vidare. Sammantaget är det dock en mycket värdig vinnare i klassen Mid cap. Årsredovisningen skulle med sina höga ambitioner och exemplariska tydlighet även klara sig bra i konkurrensen med börsens Large cap bolag. 31
Vinnare i kategori Small Cap Till årets vinnare har juryn utsett Swedol AB. 32
SWEDOL AB Till årets vinnare i klassen för Small cap har juryn utsett Swedol. Bolagets aktier noterades i juni 2008 på Stockholmsbörsen och är således en ganska ny bekantskap i dessa sammanhang. Likväl har Swedol i år presterat en utmärkt årsredovisning, lika distinkt som hela det järnhandelssortiment som bolaget säljer i sina butiker. För det är redigheten och tydligheten som är en av de som är en av de viktiga tillgångarna i Swedols årsredovisning. Den har en logisk uppbyggnad som gör det enkelt för läsaren att begripa verksamheten, bolagets affärsmodell och vilka planer Swedol har för sin expansion. Men utöver detta tillkommer ytterligare avsnitt i årsredovisningen som fördjupar läsarens kunskap, såsom vilka kunderna är, hur produkterna säljs och vad lager och kapitalbindning egentligen innebär i just Swedol. Dessutom har årsredovisningen väl genomarbetade rubriker, vilket bara är en av många förtjänster som sticker ut, men som också ökar begripligheten för läsaren. Marknadsavsnittet rubriceras Att växa stabilt trots lågkonjunktur, avsnittet om hur Swedol konkurrerar både inom proffs- och privatsegmentet heter Att länka två kedjekoncept på frammarsch, avsnittet om försäljningskanaler heter Att möjliggöra nyetablering och fortsatt expansion och på detta sätt fortsätter det. Alla dessa rubriker förefaller självklara eftersom Swedol lyckas ge läsaren en klar bild av sin affärsmodell redan på sidan 5 i årsredovisningen, både i bild och i fullt begriplig ordalydelse. Några andra avsnitt som juryn särskilt vill framhålla är produktavsnittet med varumärkesstrategin, som ger en tydlig bild av vad Swedol erbjuder och säljer till sina kunder, samt avsnittet om försäljningskanaler. I det senare sätts prognosen över Swedols närtidsexpansion in i ett sammanhang av vad man gjort de senaste åren. Den rättframhet som präglar hela årsredovisningen resulterar i att läsaren upplever en stor anda av trovärdighet. Detta är ett mycket gott betyg för en årsredovisning. Den enda negativa synpunkt som juryn sammanfattat är årsredovisningens form - detta är inte en snygg årsredovisning. Å andra sidan är formen ett medvetet duplikat av Swedols produktkatalog som tryckts i 25 år - vilket bidrar till att även göra formen trovärdig! 33
Tekniska uppgifter Electrolux Grafisk formgivning och produktion: Electrolux Investor Relations och Solberg Tryck: Göteborgstryckeriet Billerud Grafisk formgivning och produktion: Frosting Kommunikationsbyrå Tryck: Intellecta Swedol Grafisk formgivning och produktion: Swedol och Kanton Tryck: Alloffset AB 34
35