Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting

1 (4) FÖRSLAG 2013:27 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Härmed överlämnas årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting för landstingsfullmäktiges behandling samt beslut om disposition av årets resultat och uppföljning av uppdrag i budget 2012. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa den framlagda årsredovisningen för Stockholms läns landsting för år 2012 som framgår av bilaga 2:1 att reservera 2 100 000 000 kronor av årets resultat enligt balanskravet för att täcka framtida kostnader för omstrukturering i samband med genomförande av framtidens hälso- och sjukvård att disponera resultatenheternas resultat i enlighet med bilaga 2:2 Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar att uppdra åt landstingets ombud vid AB Storstockholms Lokaltrafiks årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i AB Storstockholms Lokaltrafiks årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att besluta om att AB Storstockholms att Lokaltrafiks förlust för 2012 om 475 182 117 kronor samt SL-koncernens vinst om 55 215 326 kronor balanseras i ny räkning att bevilja AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelseledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet

2 (4) FÖRSLAG 2013:27 att uppdra åt landstingets ombud vid Landstingshuset i Stockholm AB:s årsstämma samt dess dotterbolag att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i koncernen Landstingshuset i Stockholm AB:s årsredovisningar för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att fastställa resultatdispositioner i enlighet med förteckning enligt bilaga 2:3 Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB att Landstingshuset i Stockholm AB:s styrelseledamöter (inklusive dotterbolag) och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att Landstingshuset i Stockholm AB, enligt bilaga 2:4 Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB ska lämna villkorade aktieägartillskott till AB SLL Internfinans med 6 000 kronor, Waxholms Ångfartygs AB med 131 000 kronor, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB med 400 000 kronor, MediCarrier AB med 4 100 000 kronor, Danderyds Sjukhus AB med 22 100 000 kronor, S:t Eriks Ögonsjukhus AB med 950 000 kronor och till Folktandvården Stockholms län AB med 42 200 000 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler att koncernfinansiering ska lämna villkorat aktieägartillskott till AB Storstockholms Lokaltrafik med 74 103 636 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler samt årets kompensation för nettoeffekten av AFA Försäkring och räntesänkning för pensionerna att uppdra åt landstingets ombud vid TioHundra AB:s årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i TioHundra AB:s årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att balansera TioHundra AB:s förlust för 2012 på 53 474 881 kronor i ny räkning att TioHundra AB:s styrelseledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet

3 (4) FÖRSLAG 2013:27 att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 28 359 832 kronor till Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) med anledning av landstingets del i nämndens resultat att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 17 000 000 kronor till Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg som bidrag för täckande av underskott 2012 i TioHundra AB (12 500 000 kronor kostnadsfördes 2012 inom SLL och 4 500 000 kronor kostnadsförs 2013) att godkänna bilaga 2:5 återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 att godkänna bilaga 2:6 Underlag för hantering av negativt resultat att godkänna trafiknämndens justerade indikator för nöjda resenärer från Kunder i tid till att avse Nöjda kunder tidshållning. Landstingsstyrelsens motivering Det är glädjande att Stockholms län fortsätter att växa. Befolkningen ökade med 36 000 invånare under 2012. Fler invånare innebär fler som arbetar och ökade skatteintäkter, men även ökade kostnader för sjukvård och kollektivtrafik. Tack vare att det är ordning och reda i landstingets ekonomi kan vi nu med kraft möta dessa utmaningar. Det är bara med en välskött landstingsbudget och ett arbetande Stockholms län med fler som betalar skatt som vi kan fortsätta att vara en attraktiv region och ha råd med investeringar i välfärden. Trots den allvarliga ekonomiska krisen i omvärlden som gjorde avtryck i Stockholms län med ökade varsel och lägre sysselsättningstillväxt kunde Stockholms läns landsting uppvisa ett överskott på 1 984 miljoner kronor under 2012. Målet om en ekonomi i balans är därmed mer än väl uppfyllt. Resultatet påverkades positivt bland annat av beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor och negativt bland annat av ökade kostnader för pensioner om 369 miljoner kronor, på grund av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden för bolagen. Ett långsiktigt ansvarstagande för morgondagens utmaningar inom välfärden kräver att beslut fattas redan idag. Därför föreslås att 2 100 miljoner kronor reserveras för att täcka framtida kostnader för omstruktureringar i samband med genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård. Detta efter övriga bokslutsdispositioner på netto -153 miljoner kronor. Av överskotten 2011 och 2012 kommer därmed sammanlagt 3 300 miljoner kronor att ha reserverats för detta ändamål. Det är så vi rustar för framtiden.

4 (4) FÖRSLAG 2013:27 Arbetet med att rusta inför framtidens specialistvård fortsätter med bland annat bygget av Stockholms läns första universitetssjukhus på nästan 40 år. Det arbetet pågår för fullt och tidsplanen håller. Valet av fastprismodell gör att landstinget vet exakt hur mycket projektet kostar och ger byggföretaget starka drivkrafter att hålla tidplanen. Nya Karolinska Solna är en av Stockholms läns landstings största investeringar någonsin. Ambitionen är också att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus. Parallellt med detta sker utbyggnaden av sjukvården i hela länet med rekordinvesteringar i bland annat Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus. Förutom att vården ska vara av god kvalitet ska den även vara lättillgänglig för patienterna och med möjlighet att välja vårdgivare. Under 2012 har patienterna fått valfrihet på ytterligare sex specialistområden. Tillgängligheten ökade för mottagning och behandlingar. Landstinget fortsätter även att bygga ut kollektivtrafiken för att klara det ökade resandet som beror på både en ökande befolkning och en ökande andel av befolkningen som reser kollektivt. Investeringarna i kollektivtrafiken har varit omfattande de senaste åren. Sedan 2007 har 10 500 meter spår tillkommit i Stockholms län. De närmaste åren kommer stor investeringar att ske i tunnelbanan, lokalbanor/spårvägar och Citybanan. Tillförlitligheten och har också ökat i kollektivtrafiken både till land och till sjöss under 2012. Beslutsunderlag 1. Landstingsstyrelsens protokollsutdrag den 9 april 2013 59, med MPledamöternas reservation, S-ledamöternas särskilda uttalande och V- ledamotens särskilda uttalande 2. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 11 mars 2013 Bilagor 2:1. Årsredovisning 2012 för Stockholms läns landsting 2:2 Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar 2:3. Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB 2:4. Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB 2:5 Återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 2:6 Underlag för hantering av negativt resultat

Beslutsunderlag 1 Landstingsstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2013-04-09 Datum för justering: 2013-04-22 Datum för anslag: 2013-04-23 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 59 Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningens skrivelse den 20 mars 2013 med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 11 mars 2013. MP-ledamöternas skrivelse den 9 april 2013 med förslag att landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta enligt MP-ledamöternas förslag (bilaga). S-ledamöternas skrivelse den 9 april 2013 (bilaga). V-ledamotens skrivelse den 9 april 2013 (bilaga). Följande yrkanden framfördes dels bifall till landstingsrådsberedningens förslag dels bifall till MP-ledamöternas förslag. Ordföranden ställde propositioner om bifall till dessa yrkanden och fann att styrelsen antagit landstingsrådsberedningens förslag. Landstingsstyrelsen beslutade således föreslå landstingsfullmäktige besluta att fastställa den framlagda årsredovisningen för Stockholms läns landsting för år 2012 att reservera 2 100 000 000 kronor av årets resultat enligt balanskravet för att täcka framtida kostnader för omstrukturering i samband med genomförande av framtidens hälso- och sjukvård att disponera resultatenheternas resultat i enlighet med bilagda Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar att uppdra åt landstingets ombud vid AB Storstockholms Lokaltrafiks årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för forts.

Landstingsstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2013-04-09 forts. 59 att fastställa de i AB Storstockholms Lokaltrafiks årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att besluta om att AB Storstockholms Lokaltrafiks förlust för 2012 om 475 182 117 kronor samt SL-koncernens vinst om 55 215 326 kronor balanseras i ny räkning att bevilja AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelseledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att uppdra åt landstingets ombud vid Landstingshuset i Stockholm AB:s årsstämma samt dess dotterbolag att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i koncernen Landstingshuset i Stockholm AB:s årsredovisningar för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att fastställa resultatdispositioner i enlighet med förteckning enligt bilagda Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB att Landstingshuset i Stockholm AB:s styrelseledamöter (inklusive dotterbolag) och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att Landstingshuset i Stockholm AB, enligt underlag i bilagda Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB ska lämna villkorade aktieägartillskott till AB SLL Internfinans med 6 000 kronor, Waxholms Ångfartygs AB med 131 000 kronor, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB med 400 000 kronor, MediCarrier AB med 4 100 000 kronor, Danderyds Sjukhus AB med 22 100 000 kronor, S:t Eriks Ögonsjukhus AB med 950 000 kronor och till Folktandvården Stockholms län AB med 42 200 000 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler att koncernfinansiering ska lämna villkorat aktieägartillskott till AB Storstockholms Lokaltrafik med 74 103 636 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler samt årets kompensation för nettoeffekten av AFA Försäkring och räntesänkning för pensionerna att uppdra åt landstingets ombud vid TioHundra AB:s årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i TioHundra AB:s årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att balansera TioHundra AB:s förlust för 2012 på 53 474 881 kronor i ny räkning att TioHundra AB:s styrelseledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 28 359 832 kronor till Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) med anledning av landstingets del i nämndens resultat forts. Utdragsbestyrkande Anna-Britt Weiss

Landstingsstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2013-04-09 forts. 59 att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 17 000 000 kronor till Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg som bidrag för täckande av underskott 2012 i TioHundra AB (12 500 000 kronor kostnadsfördes 2012 inom SLL och 4 500 000 kronor kostnadsförs 2013) att godkänna återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 att godkänna Underlag för hantering av negativt resultat att godkänna trafiknämndens justerade indikator för nöjda resenärer från Kunder i tid till att avse Nöjda kunder tidshållning. MP-ledamöterna anförde reservation mot landstingsstyrelsens beslut till förmån för sitt förslag. Särskilda uttalanden antecknades dels av S-ledamöterna dels av V-ledamoten. Exp till: Landstingsfullmäktige Utdragsbestyrkande Anna-Britt Weiss

LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT 2013-04-09 Ärende 7 Årsredovisning 2012 för Stockholms läns landsting Miljöpartiet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att reserveringen av resultatet för 2012 för att täcka framtida kostnader för omstrukturering i samband med genomförande av Framtidens hälso- och sjukvård kompletteras med en strukturerad plan för användandet av reserven. att uppdra till landstingsdirektören att snarast ta fram en åtgärdsplan för hur de framtida investeringsbehoven inom hälso- och sjukvården och trafiknämnden ska finansieras att uppdra till landstingsdirektören att tillse att samtliga verksamheter genomför kartläggningar och antar strategier som syftar till att uppnå målet om en klimatneutral Stockholmsregion 2030, samt att arbetet redovisas i kommande delårs- och årsredovisningar att uppdra till trafiknämnden att snarast redovisa hur utbyggnaden av kollektivtrafiken ska säkerställas att uppföljning av Miljöutmaning 2016 ska ske årligen som en del av årsredovisningen med tydliga indikatorer att initiera en särskild analys angående de kvalitetsförändringar som de nya trafikavtalen har givit i förhållande till ställda krav i upphandlingen att i övrigt godkänna förvaltningens förslag till beslut att därutöver anföra Stockholms läns landsting Miljöpartiets mål är att Stockholms Läns Landsting ska bidra till en långsiktigt hållbar och hälsofrämjande utveckling i regionen. Miljö och hälsotänkande ska genomsyra allt arbete och regionen skall växa på ett hållbart sätt. Landstinget har ett kraftigt ökande investerings- och reinvesteringsbehov. Investeringarna ska vara långsiktigt hållbara och investeringsvolymen måste anpassas till det befintliga skatteunderlaget. Detta ställer mycket höga krav på långsiktig planering och uppföljning av pågående investeringsprojekt. Det kräver också en gedigen finansiering. Om inte finansieringen säkras så innebär en ökande låneskuld ökade risker och sårbarhet i ett läge med en

2 (5) krisande internationell finansmarknad. Genom Miljöpartiets solidariska skattefinansiering och ökade trängselavgifter kan denna sårbarhet minskas. Miljöpartiet anser att det finns en stor ryckighet i landstingets ekonomi. Resultatet 2011 var inte tillräckligt för att bygga en hållbar ekonomi. Resultatet 2012 är förvisso högt men baseras dessvärre till stor del på ett antal tillfälligheter och engångsintäkter. Bland annat mer än 500 mkr återbetalning av premier från AFA, 215 miljoner i reavinster och nästan 125 mkr från en rättstvist. Vi anser att SLL måste skapa en långsiktigt hållbar ekonomi med tanke på såväl de stora investeringsbehoven inom Hälso- och sjukvården och Trafiknämnden som de ekonomiska osäkerheterna i omvärlden. Beredskapen för att möta de framtida utmaningarna som SLL står inför är inte tillfredsställande, varken ekonomiskt eller planeringsmässigt. Underlagen har varit bristfälliga vilket gör att det är svårt att prioritera landstingets investeringar. Bland annat har det saknas uppgifter om tillkommande investeringar, det är oklart om miljöbedömningar har använts och ansvars och beslutsordningen har inte varit konsekvent. Gällande omställningskostnaderna för Framtidens hälso- och sjukvård måste en konkret genomförandeplan med tidsangivelser och kostnadsberäkningar snarast tas fram. Det är inte acceptabelt att göra denna typ av avsättningar utan att konkretisera hur och när reserven skall användas. Gällande miljöarbetet kräver Miljöpartiet ytterligare ambitionshöjningar. För att uppnå en hållbar utveckling krävs ett systematiskt arbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i landstinget. Årsredovisningen visar i alltför liten utsträckning att det sker en positiv utveckling inom landstingets hållbarhets arbete. Handlingsprogrammet för ekonomi/klimat som är ett lovvärt initiativ har man jobbat på i två år men någon löpande information om resultatet har inte givits. Vi anser att ambitionsnivån är för låg i Miljöutmaning 2016 och Miljöpartiet skärper därför flera delmål i sin specificering. Det är viktigt att målen är mätbara, tidssatta och följs upp. Målen måste preciseras/konkretiseras med bl.a. nyckeltal där så är lämpligt. Utan tydliga mål kan inte varje förvaltning och bolag omsätta målen till sin verksamhet. Uppföljningen av programmet bör ske genom en samlad hållbarhetsredovisning i bokslutet årligen. Följaktligen behöver vi ändra formuleringen om att uppföljning av Miljöutmaning 2016 bör ske årligen till ska ske årligen. Vad gäller energianvändningen, el och värme så har den minskat med 2%, men elanvändningen har ökat. En av de grundläggande förutsättningarna för att minska klimatpåverkan är att kraftfullt arbeta med energieffektivisering. Det åligger alla förvaltningar att inom sina områden och verksamheter kraftfullt planera och genomföra energi-besparingar inom sina fastigheter. Andelen förnybar energi för uppvärmning, kylning och el till landstingsfinansierad verksamhet ska vara 100 procent. En plan för att bygga ut fastighetsnära energi i form av sol och vind måste tas fram.

3 (5) Arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS, har inte bidragit till en hållbar utveckling inom regionen i den utsträckning som planerats. Detta beror till största delen på att de åtgärder som var en förutsättning för att nå hållbar utveckling, inte har genomförts. Främst gäller detta införande av trängselavgifter på Essingeleden och att studera utökade zoner. Landstingets upphandlingar ska vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara. Andelen som reser kollektivt ska fördubblas till 2020. Vidare bör maten som serveras i landstingsfinansierad verksamhet till minst 50% vara ekologisk och 100% av det organiska avfallet ska samlas in för biogasproduktion. Samtliga verksamheter ska genomföra kartläggningar och anta strategier som syftar till att nå målet om att Stockholms län ska bli klimatneutralt, det vill säga inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, till 2030. Delmålen ska vara uppföljningsbara och ingå i landstingets årliga redovisning. Hälso- och sjukvårdsnämnden Miljöpartiets vision är en mänsklig hälso- och sjukvård - som är modern, hälsofrämjande och tillgänglig för alla och som utgår från individens behov av vård i livets olika skeenden. Under 2012 har den moderatledda majoriteten visat hur långt de är villiga att gå för att genomföra nedskärningar i sjukvården. Konsekvensen blir i alla lägen att patientsäkerheten hotas, och medborgarna lämnas med många obesvarade frågor. En av huvudorsakerna är att processen sker utan dialog med vare sig patienter, anhöriga, sjukvårdens medarbetare eller övriga medborgare som vi politiker är satta att representera. Hälso- och sjukvården redovisar ett positivt resultat på drygt 400 miljoner kronor. I sak är det såklart positivt med överskott, problemet är att drygt hälften av överskottet beror på en alldeles för aggressiv läkemedelspolitik. Kostnader som faktiskt ligger inom budgetramen för läkemedel tvingas bort vilket premierar mer tveksam läkemedelsproduktion, där dåliga arbetsvillkor och otillräckliga miljökrav utnyttjas för att i slutändan kunna hålla nere priset på läkemedelsförsäljningen. Vi behöver se över vilka etik- och miljökrav som ställs på läkemedelstillverkarna för att kunna pressa priserna utan att i andra änden göra avkall på våra sociala krav. De nya avtal som landstinget slöt med ambulansföretagen i början av 2012 kan knappast anses lyckade. I praktiken var avtalen redan utdaterade sommaren 2012 när de första behoven av dispenser och avsteg från avtalen behövde göras. Resterande delar av året drogs med dålig arbetsmiljö för ambulanssjukvårdens personal och en total tystnad från det moderata styret. Som lök på laxen har vi dessutom en allvarlig anmälan hos Arbetsmiljöverket gällande ett av företagen. Där kritiserade Arbetsmiljöverket också den totala bristen på intern utbildning, den dåliga arbetsmiljön och den otillräckliga styrningen från företagets sida. Kort sagt ett dåligt upplägg för ett år som ställde mer krav på ambulanssjukvården än någonsin tidigare, med fler larm och framförallt fler prio 1 uppdrag för ambulanserna. Vi lämnas kvar med en

4 (5) dålig eftersmak och en allvarlig oro för patientsäkerheten som ytterst blir lidande. Förutsättningarna för förlossningsvården har allvarligt försämrats. Resultatet som vi ser idag med otillräckliga resurser inom förlossningsvården som tvingar personalen att be födande mödrar att vända i dörren är helt oacceptabla. Men det är också ett resultat av bristande strategisk styrning och dålig framförhållning sedan lång tid tillbaka. Idag är läget akut och under 2012 lyftes inte ett finger för att komma tillrätta med situationen. Det kommer ställa stora krav på det fortsatta arbetet under 2013 att hantera konsekvenserna för förlossningsvården. Satsningarna på jämlik folkhälsa otillräckliga. Vårdens tillgänglighet och innehåll påverkas av hur ersättningssystemen till vårdgivarna är utformade. Ersättningssystemet ska fortsätta utvecklas så att det stödjer hälsofrämjande insatser i områden med låg hälsostatus samt de vårdinsatser som stämmer överens med riksdagens beslut om prioriteringar. Ersättningen ska också främja god kvalitet och avspegla vårdtyngden. Det är en viktig del i arbetet för en mer jämlik folkhälsa. Lokala Hälsocentraler ska ge förutsättningar för bättre hälsa och ingen ska behöva åka hem från sjukhusen innan man är färdigbehandlad. Hälsa handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, utan även om möjlighet att leva ett gott liv utifrån sina egna förutsättningar. Vi vill att vården ska ha ett bredare perspektiv på hälsa och arbeta för att förebygga både kroppslig och psykisk ohälsa. Målet är att underlätta för patienterna att aktivt delta i sin egen behandling och uppnå en ökad livskvalitet. Trafiknämnden Ökat resande med kollektivtrafik i hela länet är den enskilt viktigaste miljöoch klimatinsats som Stockholms läns landsting kan göra. Därför noterar Miljöpartiet med oro att det saknas en långsiktig plan för att klara ökad kollektivtrafikandel, klimatmål och fördubblingsmål. Likaså saknas kopplingen mellan bostadsbyggande och behov av utbyggd kollektivtrafik. Trafiknämnden har vänt förra årets underskott till ett överskott vilket tyvärr inte kan beskrivas som positivt eftersom anledningen är att viktiga trafikprojekt inte kommer igång. Upparbetningsgraden når inte upp till målen vilket är ett återkommande bekymmer. Kraftfulla åtgärder för att förbättra projektplaneringen behövs. Trängselavgifter som leder till minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik är i praktiken ett styrmedel som förbättrar både hälsan och miljön, samtidigt som ekonomin förbättras. Vi anser att trängselavgifter ska införas på Essingeleden samt att nuvarande zoner och avgiftsnivåer ses över. Trängselavgifterna ska användas för att förbättra kollektivtrafiken och inte som idag, användas till nya motorvägar. Därför måste landstingets avtal med staten omförhandlas. Stockholmsregionen har behov av en kraftfull utbyggnad av kollektivtrafiken, idag är kapaciteten nådd inom de flesta färdmedel. Fler människor väljer att

5 (5) flytta till Stockholm, vilket sammantaget innebär att vi måste modernisera kollektivtrafiken, det vill säga bygga ut den och bygga om den. Vi behöver en utbyggd kollektivtrafik utan att riskera fortsatta underskott för SL. WÅAB använder endast 4 % förnybart bränsle och utsläppet av partiklar och kväveoxider är i det närmaste oförändrat sedan 2006. Eftersom det finns alternativa bränslen som innehåller upp till 29% andel förnybart är det ett enkelt grepp att byta bränsle och snabbt nå förbättrade resultat. merkostnaden för detta skulle vara 11 miljoner, vilket är acceptabelt. Trafiknämnden bör snarast vidta åtgärder för att WÅAB skall närma sig miljömålen. Beträffande måluppfyllnad ser vi att 66 % kunder kommer i tid vilket betyder att nästan en tredjedel kommer försent. Att samhällskostnaderna för detta blir stora är uppenbart, och vi frågar oss vilka åtgärder som den moderatledda alliansen kommer att vidta? Trots ökade resenärsintäkter uppnåddes inte budgetmålet. Införandet av nya regler för SMS-biljetter gjorde att en budgeterad ökning istället blev en kraftig minskning av intäkter från dessa biljetter. Dessa regler samt ytterligare svårigheter såsom reskassan med de krångliga zonerna riskerar att ge ytterligare intäktsbortfall under 2013. Resandeökningen på land sker i högre grad än planerat, vilket märks på den trängsel som råder i fordonen. Vilken strategi för att råda bot på trängseln har alliansen? Samtidigt minskar kollektivtrafikresandet på vatten, hur kan dess platser utnyttjas bättre? Miljöpartiet vill slutligen att Landstingsstyrelsen initierar en särskild analys angående de kvalitetsförändringar som de nya trafikavtalen har gett i förhållande till ställda krav i upphandlingen.

SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE 1 (2) 2013-04-09 Landstingsstyrelsen, ärende 7 Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting Stockholmsregionen fortsätter att växa kraftigt. 36 000 nya invånare under 2012 är ett gott utgångsläge för att skapa en dynamisk tillväxtregion i Stockholms län. Men det kräver att det finns en framsynt politik som orkar möta framtidens utmaningar. En politik som ser betydelsen av en sammanhållen region i Stockholm som samverkar med kommunerna för att öka bostadsbyggande. En politik som vågar investera i infrastruktur, i kollektivtrafik och i sjukvård. Investeringar som borde ha påbörjats långt tidigare, men som nu börjar bli alltmer akuta. Den moderatledda majoriteten har under sex år skjutit upp nödvändiga satsningar och prioriterat investeringar som inte ger de mest effektiva lösningarna för att möta det ökande resandet eller minska ohälsan i Stockholms län. Konsekvenserna av detta ser vi idag som brist på vårdplatser, trängsel i kollektivtrafiken och på vägarna. En utveckling som hämmar tillväxten och utvecklingen i vår region. Samtidigt som befolkningen växer så ökar även behovet av vård i länet. Dessvärre ökar inte landstingets skatteintäkter proportionerligt i förhållande till kostnaderna för den ökande vårdtyngden eller vårdkonsumtionen. Detta växande gap mellan intäkter och kostnader är ett allvarligt hot mot såväl landstingets ekonomi och verksamhet och därmed även ett hot mot medborgarnas möjligheter till god sjukvård. Vi Socialdemokrater ser ett stort behov av ett mer målmedvetet arbete för att effektivisera landstingets verksamheter i syfte att få ut mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Genom bättre styrsystem och arbetssätt, stärkt upphandlingskompetens och bättre ledarskap finns förutsättningar för förbättrad effektivitet inom både hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. Åtgärder hade behövt vidtas för att kraftigt reducera byråkratin och minska användandet av konsulter inom landstingets samtliga förvaltningar. Istället har byråkratin ökat samtidigt som landstingets konsultberoende inte har minskat. Stockholms läns landsting har idag Sveriges högsta landstingsskatt, men trots det är vare sig sjukvården eller kollektivtrafiken rustad för att möta utmaningarna med den växande befolkningen. Inom sjukvården ser vi en oroande utveckling med ett starkt och ständigt ökande tryck på akutsjukhusen. Det håller inte som majoriteten att hänvisa till nya vårdplatser som ska bli klara efter 2018. Problemen måste lösas här och nu. Under de kommande ny- och ombyggnationerna av de större sjukhusen kommer vårdplatserna att bli färre. Det blir därför än mer viktigt att arbeta med vårdens innehåll och hur nya arbetssätt kan bidra till ökad vårdkvalitet. Fler vårdval har tillförts under året, trots att det fortfarande saknas rutiner för uppföljning och kvalitetssäkring. Ersättningssystemet i vårdvalen leder också till att

Stockholms läns landsting FÖRSLAG TILL BESLUT 2 SOCIALDEMOKRATERNA 2012-12-11 ojämlikheten inom vården i Stockholms län ökar. Detta blev särskilt tydligt då vårdval gynekologi infördes 2012 vilket ledde till att gynmottagningen i Hallunda tvingades stänga på grund av skevheterna i ersättningssystemet. Konsekvensen av detta blev att det inte finns några kvinnliga gynekologer mellan Liljeholmen och Södertälje. Detta måste beskrivas som ett misslyckande för landstingsmajoriteten, då vare sig hälsan eller tillgängligheten ökade för invånarna i Stockholm av införandet av detta vårdval. Stora svårigheter väntar även för södra länet då majoriteten fortfarande inte har kunnat bestämma sig för hur Huddinge sjukhus skall upprustas. Sjukhusets lokaler har nått sin tekniska livslängd. Locum, landstingets fastighetsförvaltare, dömer ut lokalerna och nyhetsinslagen om hur avloppsvatten rinner längs väggarna i operationssalarna har duggat tätt. Ändå tiger Moderaterna om hur södra länets medborgare skall kunna garanteras sjukvård. Tunnelbanan har slagit i kapacitetstaket i de centrala snitten och behöver byggas ut. Med ny kapacitetsstark kollektivtrafik avlastas inte bara befintligt system utan det skapar också möjligheter för nya bostads- och arbetsplatsområden. Initiativ till en samlad utbyggnadsstrategi borde ha tagit av den politiska majoriteten, men den politiska viljan har saknats. Istället fick regeringen gå in och skjuta sina allianskolleger i Stockholms läns landsting framför sig och lova att tunnelbanan ska byggas ut till Nacka. Men det räcker tyvärr inte. På samma vis behöver Hagastaden och området kring Nya Karolinska de fördelar som en utbyggd tunnelbana kan ge. Inte minst är det viktigt för det forsknings- och utvecklingskluster kring Life Science som förhoppningsvis växer fram i området. Kapacitetsstark trafik möjliggör både tät bostadsbebyggelse, företagsetableringar och skapar snabba transporter till arbete och studier. AB SL har uppvisat anmärkningsvärt stora ekonomiska underskott under de senaste åren. Bristerna i styrning och intern kontroll har granskats och kritiserats hårt av landstingets revisorer. Förvaltningen har gjort ett omfattande arbete med att komma tillrätta med flera av de påpekade bristerna. Tyvärr ser vi inte samma engagemang hos den moderatledda majoriteten. Den ekonomiska situationen, kostnadsutvecklingen, de höga konsultkostnaderna, den låga upparbetningstakten i investeringar, samt de ekonomiska konsekvenserna av majoritetens politiska prioriteringar är alltjämnt ett problem. Det positiva utfallet för AB SL beror på det låga ränteläget och det gynnsamma utfallet av tvisten med Handelsbanken. Kostnader för trafiknämndens förvaltning har inte bokförts på AB SL eller WÅAB, utan på färdtjänstavdelningen. Det sammantaget gör att AB SL i realiteten går med förlust även i år. Det är inte minst oroväckande mot bakgrund av förra årets kraftiga prishöjning. Trängseln i trafiken är idag stor och den blir större i takt med den kraftiga befolkningsökningen. Alla investeringar måste därför syfta till att dels minska trängseln och dels öka kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna. Framkomligheten måste öka genom attraktiv, effektiv kollektivtrafik.

LANDSTINGSSTYRELSEN VÄNSTERPARTIET SÄRSKILT UTTALANDE 2013-04-09 Ärende 7 Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting uppvisar ett överskott på 1 984 miljoner kronor för 2012. Detta innebär att medel kan reserveras för att täcka kostnaderna för de omstruktureringar som krävs vid genomförandet av framtidens hälsooch sjukvård, vilket är positivt. Samtidigt har landstingets verksamheter stora behov av utökade resurser redan idag, för att bland annat klara bemanningssituationen inom förlossnings- och akutsjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett positivt resultat och det övergripande målet om en ekonomi i balans uppnås. Samtidigt är behoven framförallt vid våra akutsjukhus mycket prekär. Södersjukhuset twittrar ut uppmaningar att söka sig till andra akutmottagningar, barnmorskor protesterar mot arbetsvillkor som innebär fara för patientsäkerheten, Arbetsmiljöverket hotar med viten, sjukhusen går in i stabsläge då akutmottagningarna är överfulla, akutmottagningarna är fulla därför att patienter inte kan slussas vidare då vårdplatser är stängda då det saknas personal som kan bemanna dem. På Karolinska Universitetssjukhuset minskade den planerade slutenvården med 4,5 %, framförallt på grund av svårigheten att rekrytera vårdpersonal, vilket lett till brist på disponibla vårdplatser. De största förändringarna för Patientnämnden under 2012 utgjordes av klagomål vid akutsjukhus som ökade med elva procent. Sammantaget präglades läget under 2012 inom akutsjukvården av en snålhet som riskerar att bedra visheten. Inte minst vad gäller personalrekrytering. Stockholm har brist på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i förhållande till folkmängden. Alliansens svar på detta är att säkerställa antalet utbildningsplatser för specialistutbildningar inom bristområden, men vad som också behövs är en generell satsning för att göra det mer lönsamt för sjuksköterskor att utbilda sig. Inte minst måste akutsjukhusen ha avsatta resurser för att höja sjuksköterskornas ingångslöner. I synnerhet som konkurrensen i omvärlden om sjuksköterskorna skärps och t.ex. näraliggande Södermanlands läns landsting höjer ingångs- och lägsta löner för sjuksköterskorna.

2 (2) Vi ser fortsatt stora problem med målen en jämlik och jämställd vård. Enligt SKL:s enkät till patienter över hela landet är det i Stockholms län främst vårdcentraler i välbärgade områden som får höga betyg. Stockholms primärvård präglas uppenbart av brist på styrning. Självklart behöver vi de bästa vårdcentralerna även i vårdtunga och utsatta områden. Vi har idag 203 vårdcentraler, att antalet vårdcentraler ökar verkar vara ett mål i sig för Alliansen. Men den ökade mängden vårdcentraler har helt uppenbart inte ökat kvalitén i de utsatta områden som bäst skulle behöva en kvalitativ förstärkning. Kollektivtrafikens kostnader fortsätter att öka, samtidigt som kvaliteten försämras. Antal producerade personkilometer i tunnelbanan har ökat med 4 procent under året, medan antalet sittplatskilometer bara ökat med 1,7 procent. Detta innebär att trängseln har förvärrats. Trots detta har nettokostnaden per producerad personkilometer ökat med 1 procent. Detta innebär att resenärerna i allt lägre grad får den kvalitet de betalar för. Detta visar sig också i de kundnöjdhetsmätningar som genomförts, där målet 75 procent nöjda kunder inte nåddes. Flera av trafikslagen nådde inte heller upp till målen för punktlighet. Detta gäller pendeltågstrafiken, som endast nådde en punktlighet på 91 procent. Detsamma gäller busstrafiken där punktligheten endast nådde 89 procent, att jämföra med målet 93 procent. I kollektivtrafiken blev resenärsintäkterna 45 miljoner under budget. Den kraftiga höjning av biljettpriset som genomfördes per den 1 september 2011 har inte resulterat i den intäktsökning som majoriteten budgeterat för. Strategin att i ökande grad finansiera trafiken med höjda resenärsavgifter har därmed visat sig fungera dåligt. Resandeökningen i kollektivtrafiken håller i stort sett jämna steg med befolkningsökningen, vilket inte är tillräckligt för att nå målet om att öka kollektivtrafikens andelar av de motoriserade transporterna.

Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-11 Landstingsstyrelsen Ankom Stockholms läns landsting 2013-03- 1 1 Årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Härmed överlämnas årsredovisning år 2012 för Stockholms läns landsting för landstingsfullmäktiges behandling samt beslut om disposition av årets resultat och uppföljning av uppdrag i budget 2012. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 11 mars 2013 Stockholms läns landsting Årsredovisning 2012 Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB Återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 Underlag för hantering av negativt resultat Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa den framlagda årsredovisningen för Stockholms läns landsting för år 2012 att reservera 2 10 0000000 kronor av årets resultat enligt balanskravet för att täcka framtida kostnader för omstrukturering i samband med genomförande av framtidens hälso- och sjukvård arr disponera resultatenheternas resultat i enlighet med bilagda Resultatdispositioner år 2012 för resultatenheter inom förvaltningar

Stockholms läns landsting 2(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-11 arr uppdra åt landstingets ombud vid AB Storstockholms Lokaltrafiks årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i AB Storstockholms Lokaltrafiks årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att besluta om att AB Storstockholms Lokaltrafiks förlust för 2012 om 475182 117 kronor samt SL-koncernens vinst om 55 215 326 kronor balanseras i ny räkning att bevilja AB Storstockholms Lokaltrafiks styrelseledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att uppdra åt landstingets ombud vid Landstingshuset i Stockholm AB:s årsstämma samt dess dotterbolag att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i koncernen Landstingshuset i Stockholm AB:s årsredovisningar för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att fastställa resultatdispositioner i enlighet med förteckning enligt bilagda Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB att Landstingshuset i Stockholm AB:s styrelseledamöter (inklusive dotterbolag) och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att Landstingshuset i Stockholm AB, enligt underlag i bilagda Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB ska lämna villkorade aktieägartillskott till AB SLL Internfinans med 6 000 kronor, Waxholms Ångfartygs AB med 131000 kronor, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB med 400 000 kronor, MediCarrier AB med 4100 000 kronor, Danderyds Sjukhus AB med 22 100 000 kronor, S:t Eriks Ögonsjukhus AB med 950 000 kronor och till Folktandvården Stockholms län AB med 42 200 000 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler

Stockholms läns landsting 3(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-11 att koncernfinansiering ska lämna villkorat aktieägartillskott till AB Storstockholms Lokaltrafik med 74103 636 kronor i enlighet med gällande sanktions- och vinstdispositionsregler samt årets kompensation för nettoeffekten av AFA Försäkring och räntesänkning för pensionerna att uppdra åt landstingets ombud vid TioHundra AB:s årsstämma att under förutsättning av revisorernas tillstyrkande rösta för att fastställa de i TioHundra AB:s årsredovisning för år 2012 intagna resultat- och balansräkningarna att balansera TioHundra AB:s förlust för 2012 på 53 474 881 kronor i ny räkning att TioHundra AB:s styrelseledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för 2012 års verksamhet att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 28 359 832 kronor till Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) med anledning av landstingets del i nämndens resultat att uppdra åt koncernfinansiering att utbetala 17 000 000 kronor till Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg som bidrag för täckande av underskott 2012 i TioHundra AB (12 500 000 kronor kostnadsfördes 2012 inom SLL och 4 500 000 kronor kostnadsförs 2013) att godkänna bilagd återrapportering av uppdrag givna i budget 2012 att godkänna bilagda Underlag för hantering av negativt resultat att godkänna trafiknämndens justerade indikator för nöjda resenärer från "Kunder i tid" till att avse "Nöjda kunder tidshållning". Förvaltningens förslag och motivering Stockholms läns landstings årsredovisning överlämnas till landstingsfullmäktige för behandling samt beslut om disposition av årets resultat och uppföljning av uppdrag i budget 2012. Landstinget är organiserat med en förvaltningsorganisation, helägda dotterbolag och samverkan kring sjukvård och omsorg i Norrtälje. Beslut kring resultatdispositioner mm fattas i fullmäktige för koncernen totalt, för

Stockholms läns landsting 4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-03-11 landstinget, för SL-koncernen, för LISAB-koncernen, för TioHundra AB, Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (tidigare TioHundranämnden) samt för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg. Årsredovisningen visar landstinget ställning och resultat per bokslutsdagen. Dessutom återrapporteras de uppdrag som gavs i budget 2012. En mer detaljerad uppföljning av uppdrag i budget 2012 återfinns i bilaga. I budget 2012 framgick att indikatorn för nöjda resenärer inom kollektivtrafiken på land skulle mätas med indikatorn "Kunder i tid". Vid beslut i trafiknämnden 2011-12-20 ersattes indikatorn med "Nöjda kunder tidshållning". Som framgår av landstingets årsredovisning är det denna som följs upp från och med 2012. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inga ytterligare ekonomiska konsekvenser av beslutet. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Gunnel Forsberg Ekonomidirektör

Stockholms läns landsting Årsredovisning 2012

2 (148) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Mål och uppdrag... 5 2.1 Långsiktiga mål... 5 2.1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. 5 2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken... 9 2.2 En ekonomi i balans balanskrav... 11 2.3 Kortsiktiga mål uppföljning av indikatorer... 12 3. Ekonomi... 14 3.1 Den ekonomiska utvecklingen i världen... 14 3.2 Resultat... 17 3.2.1 Intäkter... 18 3.2.2 Kostnader... 25 3.3 Investeringar... 29 3.4 Finansiering... 34 3.5 En ekonomi i balans... 38 4. Verksamhet... 41 4.1 Landstingsstyrelsen... 41 4.1.1 Forskning och regional utveckling i världsklass... 42 4.1.2 Stolta medarbetare... 44 4.1.3 Allas lika värde lika behandling av alla... 46 4.1.4 Hållbar miljö... 47 4.1.5 Nya Karolinska Solna... 48 4.1.6 Informationssäkerhet och IT-strategi... 50 4.2 Koncernfinansiering... 51 4.3 Hälso- och sjukvården... 52 4.3.1 Verksamhet... 52 4.3.2 Verksamhetsförändringar... 54 4.3.3 Konsumtion... 55 4.3.4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 57 4.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 60 4.5 TioHundranämnden... 64 4.6 Producentorganisationen...65 4.6.1 Stockholms läns sjukvårdsområde...65 4.6.2 Karolinska Universitetssjukhuset... 67 4.6.3 Södersjukhuset AB... 70 4.6.4 Danderyds Sjukhus AB... 72

3 (148) 4.6.5 TioHundra AB... 74 4.6.6 Södertälje Sjukhus AB... 76 4.6.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB...78 4.6.8 MediCarrier AB... 80 4.6.9 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB... 81 4.6.10 Stockholm Care AB... 82 4.6.11 Folktandvården Stockholms län AB... 83 4.7 Kollektivtrafiken... 85 4.8 Trafiknämnden...87 4.9 Kulturnämnden... 91 4.10 Patientnämnden... 92 4.11 Fastigheter... 94 4.11.1 Locum AB... 94 4.11.2 Landstingsfastigheter Stockholm... 96 4.12 Övrigt... 98 4.12.1 Landstingshuset i Stockholm AB... 98 4.12.2 AB SLL Internfinans... 98 4.12.3 Landstingsrevisorerna... 99 4.12.4 Skadekontot... 100 4.13 Stiftelser... 100 4.14 Intern kontroll... 102 5. Medarbetare... 103 6. Miljö... 108 7. Funktionsnedsättning... 110 8. Folkhälsoarbete... 110 9. Upphandling... 113 10. Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter... 116 11. Definitioner och begrepp... 143 12. Förkortningar... 147 13. Fakta om Stockholms läns landsting 2008-2012... 148 Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor.

4 (148) Förvaltningsberättelse 1. Sammanfattning Resultatet för 2012 uppgår till 1 984 miljoner kronor, vilket är 1 472 miljoner kronor högre än föregående år och 1 807 miljoner kronor högre än budget. Resultatet påverkades positivt bland annat av beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor. Resultatet påverkades negativt bland annat av ökade kostnader för pensioner om 369 miljoner kronor på grund av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden för bolagen. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1 783 miljoner kronor, jämfört med 1 727 miljoner kronor för år 2011. De långsiktiga målen för landstinget är att förbättra tillgänglighet och kvalitet i vården, förbättra tillförlitlighet i kollektivtrafiken och ha en ekonomi i balans. Under 2012 ökade tillgängligheten bland annat för behandlingar och mottagning. För kollektivtrafiken till lands och till sjöss var tillförlitligheten förbättrad jämfört med föregående år och överträffade årets mål. De långsiktiga finansiella målen är uppfyllda. Landstingets ekonomiska ställning är fortsatt stark och ekonomin är i balans. De samlade skatteintäkterna ökade 2012 med 1 529 miljoner kronor vilket motsvarar 2,6 procent jämfört med 2011. Årets investeringsvolym uppgick till 9 389 miljoner kronor och är fördelad på ett flertal stora investeringsobjekt. I pendeltågstrafiken startade den 9 december ny trafik till Uppsala via Arlanda. Utbyggnaden av Tvärbana Norr och Roslagsbanan fortsatte under året. En ny rättspsykiatrisk anläggning i Flemingsberg, Helix, blev klar i december. Arbetet med Citybanan fortsatte under 2012 med sprängningsarbeten och produktion av de underjordiska tågtunnlarna. Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings största investeringsprojekt någonsin. Ambitionen är att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus. Byggandet av den nya sjukhusanläggningen pågår för fullt och projektets tidsplan håller. Parkeringsgaraget blev klart enligt plan i december och är i drift. Landstingets räntebärande skulder uppgick på balansdagen till 30 998 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 857 miljoner kronor sedan årets början. Stockholms län ökade med cirka 36 000 invånare under 2012. Det är en ökning med 1,7 procent och utgör cirka hälften av hela rikets befolkningsökning. Befolkningsökningen leder bland annat till fler resande i kollektivtrafiken och till att fler människor under ett år behöver hjälp och stöd från hälso- och sjukvården.

5 (148) I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reservera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål. 2. Mål och uppdrag 2.1 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. 2.1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Tillgängligheten mäter hur landstinget har nått vårdgarantins mål för telefonkontakt med sjukvården samma dag, besök till husläkare inom fem dagar och mottagningsbesök hos specialist inom 30 dagar samt erhållen behandling inom 90 dagar (0-5-30-90). Landstinget har valt ett snävare mål för besök hos husläkare samt mottagningsbesök hos specialist jämfört med det nationella målet som är sju dagar respektive 90 dagar. Patienter med patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan ska inte räknas vid bedömning av om vårdgarantin är uppfylld, enligt gällande regelverk. Det innebär att Patienter med patientvald väntan räknas bort från 30 respektive 90 dagars väntetid beroende på vilken vårdgaranti som studeras. Sammanställningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings direktiv enligt formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande. Telefontillgänglighet Mätningen av telefontillgängligheten inom landstinget genomförs kontinuerligt under året och mäter i vilken utsträckning befolkningen får kontakt med sin vårdgivare samma dag och inom fastställda tidsgränser. Under varje mätperiod rings 260 samtal till respektive verksamhet. Tillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 95 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, jämfört med 94 procent 2011. Av de 210 mottagningar som mättes var det 198 som uppfyllde vårdgarantin. Besökstillgänglighet till husläkare Sveriges Kommuner och Landsting mäter besökstillgängligheten till husläkare två gånger per år. Mätningarna för 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkare inom fem dagar (89 procent).

6 (148) Resultatet är lika för kvinnor och män. Den faktiska väntetiden för besök till husläkare är i genomsnitt 1,5 (1,6) dagar. Mottagningsbesök hos specialist Andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning 2012 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec SLL 2012 71% 77% 77% 72% 77% 74% 52% 66% 68% 73% 70% 58% Nat 2012 92% 94% 95% 95% 95% 95% 91% 91% 92% 94% 94% 95% SLL 2011 50% 57% 59% 54% 60% 51% 30% 46% 55% 62% 67% 65% Nat 2011 83% 84% 85% 87% 88% 87% 83% 80% 83% 89% 91% 92% Besökstillgängligheten till specialist mäter att patienter får komma till en specialist inom 30 dagar efter det att beslut har fattats om att skicka en remiss eller efter det att patienten själv kontaktat den specialiserade vården. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter, exempelvis allmän kirurgi och ortopedi, för mottagningsbesök. Under 2012 har resultaten för väntande under vårdgarantins gräns till mottagningsbesök förbättrats tydligt med undantag för de två sista månaderna. Andelen patienter som har väntat högst 30 dagar till mottagningsbesök hos specialistläkare uppgick igenomsnitt till 70 procent. I december 2012 var resultatet 58 (65) procent. Andelen väntande under den nationella vårdgarantins gräns, 90 dagar, uppgick i december 2012 till 95 procent, en förbättring med 3 procentenheter jämfört med december 2011. Behandling Vårdgarantin, avseende behandling, innebär att patienten ska påbörja behandling senast 90 dagar efter det att beslut om behandling har fattats. I uppföljningen följs 42 typer av specificerade behandlingar samt tolv så kallade övrigt-grupper där i stort sett alla kirurgiska åtgärder ingår.

7 (148) Andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling 2012 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec 2012 87% 86% 88% 85% 87% 84% 83% 82% 84% 89% 91% 92% 2011 80% 79% 81% 82% 85% 84% 80% 74% 77% 85% 88% 89% Andelen patienter som har väntat högst 90 dagar till behandling uppgick, i genomsnitt, till 86 procent. Resultaten har legat relativt stabilt under 2012 och i december var resultatet 92 (89) procent. Kömiljarden Den nationella satsningen för en förbättrad tidsrelaterad tillgänglighet i vården, den så kallade Kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har avsatt en miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2009 och tre år framåt. Satsningen har förlängts och gäller även för 2012 enligt överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen. Ersättningen är resultatbaserad och betalas ut i efterhand till de landsting som når de uppsatta kraven. För 2012 skedde avstämning under årets alla månader. Kravet är att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar för mottagning respektive behandling. Patienter med patientvald väntan det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett besök eller genomföra en behandling av medicinska skäl exkluderas helt från beräkningen. En del av medlen är avsatta för de landsting som uppnår den högre målnivån att 80 procent av de väntande ska ha väntat färre än 60 dagar. Uppföljningen av behandling omfattar 42 specificerade åtgärder samt alla planerade kirurgiska behandlingar med endast ett fåtal undantag.

8 (148) Resultat för kömiljarden 87% 81% 84% 85% 86% 85% 63% 65% 67% 64% 63% 61% 74% 76% 53% 53% 81% 84% 81% 79% 64% 70% 71% 70% jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Mottagning Behandling Mål 70 % Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av Kömiljarden för mottagning alla månader under 2012. De tre sista månaderna under 2012 uppnåddes gränsen även för att ta del av stimulansmedlen för behandling. Förbättrad kvalitet i hälso- och sjukvården Utgångspunkten för uppföljning är Socialstyrelsens sex kvalitetsperspektiv. I kvalitetsperspektiven ingår patientsäkerhet, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, vård i rätt tid, jämlik vård, effektiv vård och patientfokuserad vård. En del i kvalitetsarbetet är att verksamhetens egna data återförs och integreras i olika förbättringsprocesser. I Stockholms läns landstings gemensamma uppföljningsportal www.gups.sll.se redovisas löpande information om den medicinska kvaliteten, läkemedelsanvändningen och vårdprestationer för vårdgivare i Stockholms län, så kallade öppna jämförelser. I Leverantörsuppföljningsdatabasen har nya nyckeltal utarbetats och justering av de befintliga genomförts under 2012. Rapporterna är en sammanställning av de resultat som finns inrapporterade i Leverantörsuppföljningsdatabasen samt manuellt inhämtade resultat. Årsrapporten används som stöd i uppföljning av respektive vårdgivare. Det pågår arbete med att skapa nyckeltal för vårdområden inom den somatiska vården där vårdval har införts, såsom för ögon, höft- och knäprotesoperationer och specialiserad gynekologi. Syftet med öppna jämförelser av kvalitet mellan olika vårdgivare är att underlätta för patienterna att göra kunskapsbaserade val, bidra till kvalitetsförbättringar samt öka den demokratiska insynen. Varje år genomförs patientenkäter inom ett 20-tal vårdområden. Under 2012 genomfördes en nationell mätning inom husläkarverksamheten, den specialiserade somatiska och psykiatriska hälso- och sjukvården samt vid mödravårdscentraler och inom habilitering.

9 (148) Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal och att hög tillgänglighet, kvalitet, delaktighet och effektivitet uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal ska utvecklas så att uppföljning och granskning kan ske ännu mer effektivt. I detta ingår att tydliggöra konsekvenser för vårdgivare som inte lever upp till kraven på att leverera en patientsäker vård. Dessa konsekvenser kan innefatta såväl ekonomiska konsekvenser som att avtal sägs upp i förtid. I avtalen med akutsjukhusen sker uppföljning av ett antal kvalitetsindikatorer. Urvalet följer den nationella utvecklingen på området. Under 2012 fanns 39 kvalitetsindikatorer i avtalen varav 13 med målnivå. Akutsjukhusen redovisar resultaten av indikatorerna den sista februari 2013. Av den totala ersättningen utgår 2 procent för resultat av kvalitetsindikatorer. Uppföljning sker löpande inom alla verksamhetsområden i enlighet med fastställda uppföljningsvariabler. Till detta kommer fördjupad uppföljning samt revisioner som blir aktuella först när signalsystem indikerar fel och brister. Utvecklingen av rutiner och signalsystem för att tidigare upptäcka oegentligheter pågår. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med olika typer av revisioner. Revisionerna gör det möjligt att genomföra en mer detaljerad granskning och uppföljning av särskilda verksamheter än vad den vanliga avtalsuppföljningen medger. Initiativet till en revision kan komma från misstanke om oegentligheter men kan också vara en följd av stickprovskontroll. 2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 1 Inom kollektivtrafiken på land förbättrades punktligheten för samtliga trafikslag med undantag för Roslagsbanan jämfört med 2011. Mål för 2012 har uppnåtts för tunnelbanan, Nockebybanan och Saltsjöbanan. Spårväg City redovisar tillförlitlighet på 98 procent. 1 Punktligheten inom kollektivtrafiken på land definieras som andel godkända avgångar (högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell) av beställda avgångar. Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss definieras som tidshållningen vid Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser såväl avgångar som ankomster i rätt tid. En differens på 3 minuter accepteras vid avgångar och på 5 minuter vid ankomster. Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning definieras som tidspassning vid taxiresa enligt uppdrag på överenskommen hämttid, inom 10 minuter.

10 (148) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fartyg Tillförlitlighet inom trafik i procent Färdtjänst Tunnelbana Pendeltåg Roslagsbanan Lidingöbanan Tvärbanan Nockebybanan Saltsjöbanan Jan-dec 2012 88 93 95 91 93 93 96 99 96 89 98 Mål 83 94 95 93 98 97 98 99 96 93 Jan-dec 2011 87 93 94 89 95 93 95 99 95 89 98 Buss Spårväg City Tunnelbana Samtliga tunnelbanelinjer visar förbättrad punktlighet jämfört med de senaste två åren. Flera förbättringsåtgärder för att nå en ökad punktlighet har genomförts under året, i samarbete med entreprenören. Tunnelbanetrafiken visar en god utveckling av punktligheten och uppgår till 95 (94) procent och uppnår därmed 2012 års mål. Punktligheten på grön linje har påverkats positivt som en följd av införandet av automatisk tågdrift vilket innebär att tågen framförs med en mjukare körstil. I tunnelbaneavtalet ingår ekonomiska incitament för entreprenören att utföra en punktlig trafik. Pendeltåg Punktligheten för pendeltåg har ökat under de senaste åren. Dock nåddes inte målet för 2012. Ett intensivt arbete bedrivs tillsammans med Trafikverket och Stockholmståg för att förebygga fel i bana, el och signal som ofta orsakar brister i punktlighet. Punktligheten uppgick till 91 procent, en förbättring jämfört med 2011 års utfall med 2 procentenheter. Målet för 2012 uppgick till 93 procent. Lokalbana Konstant hög punktlighet har Nockebybanan, 99 procent, Saltsjöbanan, 96 procent och Spårväg City, 98 procent, och överträffade målet för året. Punktligheten för Tvärbanan på 96 (95) procent och Lidingöbanan på 93 (93) procent ligger under målet på 98 respektive 97 procent. Busstrafik För busstrafiken ligger punktligheten under de målnivåer som sattes för 2012 vilket uppgick till 93 procent. Utfallet uppgick till 89 procent vilket är i nivå med föregående år. Under sommarmånaderna var framkomligheten bättre jämfört med sommaren 2011 då vägbyggen hade en betydande negativ effekt på busstrafiken. Framkomligheten i trafiken är helt avgörande för bussarnas punktlighet och en kontinuerlig dialog förs med berörda kommuner för att införa ytterligare signalprioritering och busskörfält för att förbättra framkomligheten för busstrafiken.

11 (148) Kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning når inte riktigt målet på 94 procent men är densamma som föregående år, 93 procent. Trafiksituationen i Stockholm försvårar tidspassningen. Tillgängligheten till resebeställning överträffade dock målet för 2012 och väntetiden vid beställning av rullstolstaxi förkortades från 36 sekunder 2011 till 24 sekunder. Kollektivtrafiken till sjöss Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss är 88 (87) procent och 5 procentenheter högre än målvärdet. För en tillförlitlig trafik, med få tekniska haverier och få avvikelser mot tidtabell, krävs att flottan är i gott skick. Kvalitetssäkring av fartygen pågår fortlöpande. Tillförlitligheten påverkas i övrigt av väderförhållanden, passagerartillströmning samt godshantering. 2.2 En ekonomi i balans balanskrav Koncernen totalt, resultat jämfört med budget Utfall Utfall Budget Mkr 2012 2011 2012 Intäkter 77 237 73 883 76 403 Kostnader -75 253-73 371-76 226 Resultat 1 984 512 177 Jämförelsestörande poster år 2012 var 201 mkr (-1 215 mkr). Balanskrav Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 37 miljoner kronor. Det innebär att landstinget har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin. Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår. Om det finns skäl kan fullmäktige besluta om att reservera medel inom det egna kapitalet för att möta framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reservera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål. Landstinget står inför stora omstruktureringskostnader i samband med att Nya Karolinska Solna tas i drift och en ny sjukvårdsstruktur införs. Det nya sjukhuset uppförs i en ny byggnad samtidigt som vård bedrivs i den gamla. När sjukvården ska fasas in 2016-2017 i den nya byggnaden och den gamla ska fasas ut är detta en starkt tidskritisk process som kommer att generera omfattande omstruktureringskostnader. Även andra omstruktureringskostnader kommer att uppstå inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård.

12 (148) Enligt huvudregeln ska eget kapital täcka även pensionsåtagandet i ansvarsförbindelsen för att reservering av eget kapital ska kunna ske. Landstinget uppfyller inte detta krav. Landstinget har en kraftig befolkningstillväxt och ett ökande skatteunderlag. Balansräkningens tillgångssida innehåller stora dolda värden i anläggningstillgångarna. Sedan 2007 har landstinget årligen redovisat positiva resultat. Den ekonomiska ställningen är stark. Utifrån detta perspektiv är reserveringen av eget kapital förenlig med god ekonomisk hushållning. Balanskrav, mkr Årets resultat (förändring av eget kapital) 1 984 Avgår realisationsvinster -216 Korrigering räntekostnad pensioner 369 Reserverat eget kapital, omstrukturering -2 100 Årets resultat (enligt balanskravet) 37 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamheten anges mål och riktlinjer. Landstingsfullmäktige beslutade i Budget 2012 om fyra långsiktiga finansiella mål som stöder det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. För att styra verksamheten har landstingsfullmäktige fastställt sju övergripande mål, förutom de finansiella. Dessa mål följs upp med indikatorer. De valda indikatorerna visar på graden av måluppfyllelse. Flera av indikatorerna har 2010 som basår för jämförelser. 2.3 Kortsiktiga mål uppföljning av indikatorer Stockholms läns landsting har åtta kortsiktiga mål som följs med 13 indikatorer. År 2012 har målet för 10 av dessa indikatorer uppnåtts. En indikator, medarbetarindex ligger fortsatt på samma nivå som föregående år medan målet var en ökning. Endast en indikator, befolkningens förtroende för vården har försämrats något. Sammantaget är resultatutvecklingen för de kortsiktiga målen mycket god och uppvisar en måluppfyllelse på drygt 75 procent.

13 (148) Kortsiktiga mål Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda patienter och resenärer En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Uppföljning av indikatorer Enligt det preliminära resultatet av Vårdbarometerns mätningar har andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården minskat från 67 procent 2011 till 65 procent 2012 (64 procent 2010). Mätningen visar att män har något större förtroende för vården än kvinnor. Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken ska förbättras. Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken var 57 procent 2012. Resultatet för 2011 var 53 procent och 2010 60 procent. Resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och bibehållet realkapital. Målet att reinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent är uppfyllt. Lånefinansiering används endast för att finansiera investeringar. Betalningsberedskapen uppgår till 76 dagar vilket överstiger målet som motsvarar 21 dagars genomsnittliga driftkostnader. Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn Medarbetarindex som är det samlade värdet för koncernen. Målsättningen är att värdet ska öka. För 2012 var index 75 vilket är oförändrat sedan 2010. Landstingets nya basenkät som infördes 2012 gör det möjligt att följa upp de övergripande principerna och värderingarna i landstingets personalpolicy. Index för året uppgick till 76. Sammantaget ligger indexvärdena på en hög nivå vilket ger en stark grund för landstingets fortsatta utvecklingsarbete. I senast genomförda nationella patientenkät hade andelen patienter i Stockholms län, som skulle rekommendera husläkarmottagningen till andra minskat något, från 72 procent 2010 till 71 procent 2011. En ny mätning genomfördes under hösten 2012 och resultaten kommer att redovisas i tertialrapport per april 2013. Tillförlitligheten inom trafiken mäts genom Kunder i tid 2. Resultatet på 66 för kollektivtrafiken på land är en förbättring jämfört med samma period 2011 (63) och är över målet på 65. Resultatet på 88 för kollektivtrafiken till sjöss är en förbättring jämfört med samma period 2011 (87) och är över målet på 83. Resultatet på 93 för trafiken för personer med funktionsnedsättning är oförändrat jämfört med samma period 2011 (93) men når inte målet på 94. Enligt SKL är prognosen för 2012 års skatteunderlagsutveckling i länet 5,0 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket, där prognosen är 3,9 procent. Därmed uppnås indikatorn. Alla nämnder och styrelser ska, enligt fastställd indikator, arbeta med nya miljöprogrammet och dess mål, Miljöutmaning 2016. Samtliga nämnder och styrelser påbörjade arbetet 2012. Året präglades av planering, nya projekt och utredningar samt utveckling av rutiner och samverkansformer. För att målen ska nås 2016 krävs fortsatt hög prioritering och en effektiv samordning av landstingets miljöarbete. Införande av vårdval har varit den strategi som använts för att öka antalet vårdgivare och därmed också ge invånarna en ökad valfrihet. Under 2012 har sex nya vårdområden upphandlats enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Totalt 22 vårdområden har nu upphandlats enligt LOV. Landstingets jämlikhets- och jämställdhetsarbete i invånarperspektivet utgår från jämställdhetspolicyn och den regionala jämställdhetsstrategin samt europeiska jämställdhetsdeklarationen för vilken en reviderad handlingsplan togs fram våren 2012. Översyn av jämlik patientinformation har genomförts och förbättringar inarbetats. Hbt-indikatorer har utvecklats i avtal. Analys av läkemedelsanvändning har påbörjats utifrån ett jämlikhetsperspektiv. 2 Från och med 2012 ersätts Kunder i tid med Nöjda kunder tidshållning inom kollektivtrafiken på land enligt beslut i Trafiknämnden 2011-12-20. Alla tal anges i procent.

14 (148) 3. Ekonomi 3.1 Den ekonomiska utvecklingen i världen Det kommer negativa signaler från omvärlden, främst från den europeiska kontinenten. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden försköts under hösten i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som till exempel Tyskland. Även på andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Danmark och Finland har tillväxten varit ytterligt svag i år. Sammantaget har detta inneburit att BNP för eurozonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att tillväxten för helåret blir negativ motsvarande cirka en halv procent. Ett undantag i vår omedelbara närhet är Norge. Tillväxten där är fortsatt stark och BNP beräknas växa runt 3 procent såväl 2012 som 2013. Utvecklingen i Norge bidrar till att tillväxten för Norden som helhet hålls uppe. Också den amerikanska ekonomin utvecklas förhållandevis väl. Tillväxten det tredje kvartalet blev markant högre än det andra kvartalet och arbetslösheten minskar. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomier växte något långsammare 2012. De har dock, särskilt i Kina och Ryssland, visst utrymme att bedriva en expansiv finans- och penningpolitik. Svackan 2012 kan bli begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med under 8 procent 2012, vilket är betydligt långsammare än hittills under 2000-talet. BNP-tillväxt 2011-2012 Prognos Utfall Procentuell förändring 2012 2011 USA 2,3 1,7 EU -0,2 1,5 Kina 7,7 9,3 Världen 3,4 3,9 Sverige 1,2 3,7 Källa: Konjunkturinstitutet, SKL Utvecklingen i Sverige Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under de första tre kvartalen 2012. Det mesta tyder dock på en betydligt svagare utveckling under det fjärde kvartalet. Bedömningen är att Sveriges BNP backar något under fjärde kvartalet. Det skulle innebära att BNP i Sverige ökar 1,2 procent 2012. Försvagningen av den svenska ekonomin under slutskedet av 2012 förklaras i huvudsak av en försvagad export vilket i sin förlängning är

15 (148) ett resultat av den mycket dystra utvecklingen i stora delar av Europa. Fjärde kvartalet förutses exporten minska 2 procent jämfört med det tredje. För helåret 2012 skulle därmed exporten bli i stort sett oförändrad. Nyckeltal svensk ekonomi 2011-2012 Prognos Utfall Procentuell förändring 2012 2011 BNP 1,2 3,7 Sysselsättning, timmar 0,4 2,3 Arbetslöshet (nivå) 7,7 7,5 Timlön 3,1 2,5 Konsumentpriser 0,9 3,0 Skatteunderlag, riket 3,9 3,0 Källa: SKL Den svaga utvecklingen i omvärlden spiller också över på inhemsk efterfrågan. Trots en fortsatt gynnsam utveckling av hushållens inkomster bedöms konsumtionsutgifter öka i relativt måttlig takt 2012. Investeringarna i byggnader och anläggningar har, med undantag för bostäder, utvecklats mycket starkt i år. Men även här har en betydande omsvängning skett. Byggbranschens bedömning av framtiden är mycket mörkare idag jämfört med i början av år 2012. De svaga tillväxtutsikterna gör att vi får räkna med en försvagad sysselsättning. Fram till nu har arbetsmarknaden stått emot förvånansvärt bra, antal sysselsatta och arbetade timmar har fortsatt att växa svagt. Arbetslösheten ökade relativt måttligt under hösten. Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2011 visade en ökning av skatteunderlaget i riket med 3,0 procent jämfört med år 2010. Skatteunderlaget hölls år 2011 tillbaka av att grundavdragen höjdes för personer som fyllt 65 år. Den underliggande ökningstakten uppgick till 4,4 procent. Prognosen för år 2012 är att skatteunderlaget växer med 3,9 procent. Som framgår av tabellen är det framförallt timlöneökningen som bidrar till skatteunderlagets tillväxt 2012, medan bidraget från sysselsättningsfaktorn är mer marginellt. Utvecklingen i Stockholms län I tabellen redovisas några viktiga nyckeltal för utvecklingen i Stockholms län. Nyckeltal Stockholms län 2011-2012 2012 2011 Sysselsättning (3:e kv) 70,4% 70,6% Arbetslöshet (3:e kv) 6,6% 6,1% Nystartade företag (t.o.m. sep) 15 876 18 167 Konkurser (t.o.m. sep) 1 831 1 662 Befolkning (1 nov) 1,7% 1,8% Skatteunderlag (2012=prognos) 5,0% 4,2% Källa: SKL, länsstyrelsen

16 (148) Antalet sysselsatta i Stockholms län var 1 119 000 under det tredje kvartalet 2012, vilket motsvarar 70,4 procent av befolkningen i åldern 15-74 år. Det är 14 000 fler än vid motsvarande tidpunkt 2011. Sysselsättningsgraden i riket som helhet minskade till 66,8 (70,6) procent. Andelen arbetslösa i Stockholms län har under det senaste året ökat från 6,1 till 6,6 procent. I absoluta tal motsvarar det en ökning på 6 900 personer och antalet arbetslösa räknas till knappt 79 000. I riket som helhet uppgår andelen arbetslösa till 7,2 procent. Vid utgången av september hade det i Stockholms län startats knappt 15 900 företag, 13 procent färre än motsvarande period 2011. Men det är fortfarande en hög nivå, sett till hela 2000-talet är nyföretagandet 2012 det näst högsta efter 2011. Länets andel av samtliga nystartade företag i riket som helhet uppgår till drygt en tredjedel. Samtidigt som antalet nystartade företag minskar jämfört med 2011 så ökar antalet konkurser. Under de första nio månaderna 2012 hade 1 831 företagskonkurser registrerats, vilket är 10 procent fler än under motsvarande period 2011. Stockholms läns befolkning fortsätter att öka kraftigt. Vid utgången av 2012 hade befolkningen ökat med cirka 35 500 eller 1,7 procent jämfört med motsvarande tidpunkt 2011. Ökningen i riket uppgick till cirka 73 400 personer eller 0,8 procent. Stockholms län stod alltså för mer än hälften av befolkningsökningen i riket. Skatteunderlaget i länet ökar mer än i något annat län i riket. Inkomståret 2011 uppgick ökningen i länet till 4,2 procent och i riket till 3,0 procent. Motsvarande tal för 2012 är 5,0 procent respektive 3,9 procent (som är en prognos). 2,50% Befolkningsutveckling i riket och länet 2,00% 1,50% 1,00% Riket Länet 0,50% 0,00% 2008 2009 2010 2011 2012

17 (148) 3.2 Resultat Resultatanalys Stockholms läns landsting redovisar ett resultat för 2012 på 1 984 (512) miljoner kronor vilket är 1 472 miljoner kronor högre än föregående år och 1 807 miljoner kronor högre än budget. Resultatet påverkades positivt av bland annat beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor. Räntekostnaderna för upptagna lån och leasing samt läkemedelkostnaderna var 741 respektive 347 miljoner kronor lägre än budget. Resultatet påverkades negativt av bland annat ökade kostnader för pensionsskulden med 369 miljoner kronor på grund av att KPA sänkt räntan enligt alternativregeln. Resultaträkning SLL Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Verksamhetens intäkter 17 630 15 838 11% 1 792 16 578 1 052 Verksamhetens kostnader -70 077-68 054 3% -2 023-70 766 689 Avskrivningar -3 408-3 096 10% -312-3 233-175 Verksamhetens bruttokostnader -73 485-71 150 3% -2 335-74 000 514 Verksamhetens nettokostnader -55 855-55 312 1% -544-57 422 1 566 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 59 493 57 965 3% 1 529 59 696-202 Finansnetto -1 654-2 141-23% 487-2 097 443 Resultat 1 984 512 287% 1 472 177 1 807 - varav jämförelsestörande poster 201-1 215-117% 1 416 - - Verksamhetens intäkter var 17 630 (15 838) miljoner kronor och uppvisade en positiv avvikelse mot budget om 1 052 miljoner kronor. Ökningen jämfört med föregående år var 11,3 procent. Den enskilt största förklaringsposten till budgetavvikelsen var återbetalning av premier från AFA om 570 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader uppgick till 70 077 (68 054) miljoner kronor och understeg budget med 689 miljoner kronor och avvek därmed positivt. Kostnaderna ökade med 3,0 procent jämfört med föregående år. Bemanningskostnaderna 3 ökade med 3,1 procent jämfört med 2011 och översteg budget med 158 miljoner kronor. Kostnaderna för köpt trafik ökade med 3,5 procent jämfört med 2011 och underskred budget med 228 miljoner kronor. Kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård ökade med 4,6 procent jämfört med föregående år och var 31 miljoner kronor högre än budget. Material och varor inklusive läkemedel ökade med 1,7 procent jämfört med föregående år och var 167 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avskrivningskostnaderna uppgick till 3 408 (3 096) miljoner kronor. Dessa ökade med 10,1 procent jämfört med föregående år och översteg budget med 175 miljoner kronor. Ökningen av avskrivningskostnaderna jämfört med föregående år beror på en ökad investeringsvolym. 3 Personalkostnader och kostnader för inhyrd personal

18 (148) Finansnettot som består av finansiella intäkter och finansiella kostnader uppgick till -1 654 (-2 141) miljoner kronor och var 443 miljoner kronor lägre än budget. De finansiella intäkterna uppgick till 108 (80) miljoner kronor och var 21 miljoner kronor lägre än budget. De finansiella kostnaderna uppgick till 1 763 (2 221) miljoner kronor, minskade jämfört med föregående år och var 464 miljoner kronor lägre än budget. En förklaring är att marknadsräntorna varit lägre än budgeterat. Samtidigt har lånebehovet varit lägre, dels på grund av att en högre del än budgeterat av investeringarna finansierades med egna medel, dels som en följd av reducerad investeringsvolym. De samlade skatteintäkterna med generella statsbidrag och utjämning uppgick till 59 493 (57 965) miljoner kronor och var 203 miljoner kronor lägre än budget. Ökningen jämfört med föregående år var 2,6 procent. Jämförelsestörande poster Året innefattade jämförelsestörande poster av engångskaraktär på sammanlagt 201 (-1 215) miljoner kronor. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1 783 miljoner kronor, jämfört med 1 727 miljoner kronor för år 2011. Se vidare not 6 till resultaträkningen. Verksamheternas resultat Avvikelser i resultat jämfört med budget Mkr Budgeterat resultat 177 Hälso- och sjukvårdsnämnden 429 Akutsjukhusen -75 Stockholms läns sjukvårdsområde 34 Övrig vård 93 Trafiknämnden 130 Fastighetsverksamhet 195 Koncernfinansiering 753 Övrig verksamhet inkl. koncernjusteringar 248 Summa avvikelse 1 807 Utfall 2012 1 984 Varav jämförelsestörande poster 201 3.2.1 Intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 17 630 (15 838) miljoner kronor och ökade med 1 792 miljoner kronor, 11,3 procent jämfört med 2011. Intäkterna avvek positivt mot budget med 1 052 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,3 procent. Återbetalning av premier från AFA Försäkring om 570 miljoner kronor är den största enskilda förklaringen till avvikelsen mot budget. En annan förklaring är obudgeterade reavinster om 146 miljoner kronor.

19 (148) Bland verksamhetens intäkter är den största posten resenärsintäkter i kollektivtrafiken som står för 38 procent av verksamhetens intäkter. Dessa ökade med 626 miljoner kronor, 10,3 procent jämfört med föregående år. Intäkter Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Patientavgifter sjuk- och tandvård 1 248 1 173 6% 75 1 226 22 Resenärsintäkter 6 709 6 083 10% 626 6 754-45 Försäljning av primärtjänster 1) 1 730 1 642 5% 87 1 677 53 Hyresintäkter, försäljn. övriga tjänster, material, varor 3 522 3 397 4% 125 3 467 55 Statsbidrag och övriga bidrag 2 445 2 291 7% 154 2 484-39 Övriga intäkter 1 977 1 252 58% 725 970 1 007 varav jämförelsestörande poster 2) 570 252-318 - - Summa verksamhetens intäkter 17 630 15 838 11% 1 792 16 578 1 052 1) Primärtjänster utgörs av såld hälso- och sjukvård, tandvård samt försäljning av övriga primärtjänster. 2) Se vidare not 6 till resultaträkningen Patient- och biljettintäkter Vissa taxor inom hälso- och sjukvården höjdes under 2012 i syfte att påverka patienterna att välja en effektiv vård på rätt vårdnivå. Högkostnadsskyddet höjdes från och med 1 juli 2012 från 900 till 1 100 kronor. Taxorna för vuxentandvården höjdes med 2,8 procent. Av de samlade patientavgifterna på 1 248 (1 173) miljoner kronor utgör sjukvårdens del 652 miljoner kronor och tandvårdsdelen 596 miljoner kronor. Intäkterna för sjukvårdens del ökade med 50 miljoner kronor, 8,3 procent. Intäkterna från patientavgifter inom tandvårdsdelen ökade med 25 miljoner kronor, 4,3 procent. Ökningen kan sättas i relation till befolkningsutvecklingen på 1,7 procent och ökade patientvolymer samt förändrade taxor och högkostnadsskydd. Resenärsintäkterna uppgick till 6 709 (6 083) miljoner kronor. Taxorna inom trafiken höjdes från 1 september 2011. Helårseffekten av biljettprishöjningen tillsammans med ett ökat antal resenärer bidrog till att resenärsintäkterna ökade med 626 miljoner kronor, 10,3 procent jämfört med 2011. Större delen av de ökade intäkterna är en följd av prishöjningen. Trots ökningen avvek resenärsintäkterna negativt mot budget med 45 miljoner kronor, framförallt beroende på att budgeterad försäljningsökning av smsbiljetter uteblev. Försäljning av primärtjänster Försäljningen av primärtjänster 4 uppgick till 1 730 (1 642) miljoner kronor, en ökning med 87 miljoner kronor motsvarande 5,3 procent. Intäkterna var 53 miljoner kronor högre än budget. Den största förklaringen till avvikelsen är högre utomlänsintäkter som var 107 miljoner kronor högre än föregående år. Karolinska Uníversitetssjukhuset står för 80 procent av landstingets utomlänsintäkter och ökade intäkterna med 92 miljoner kronor mellan 4 Primärtjänster utgörs av såld hälso- och sjukvård, tandvård samt försäljning av övriga primärtjänster

20 (148) åren. Ersättning från Försäkringskassan i samband med vuxentandvård ökade med 8 miljoner kronor, 3,1 procent. Hyresintäkter och övriga försäljningsintäkter Hyresintäkter och övriga försäljningsintäkter uppgick till 3 522 (3 397) miljoner kronor och ökade med 125 miljoner kronor, 3,7 procent jämfört med 2011. Intäkterna var 55 miljoner kronor högre än budget. Hyresintäkterna uppgick till närmare 2 500 miljoner kronor varav cirka 1 350 miljoner kronor avser uthyrning av fordon för trafikverksamhet och cirka 1 150 miljoner kronor uthyrning av lokaler. Försäljning av laboratorietjänster som i princip enbart sker på Karolinska Universitetssjukhuset, står för knappt 300 miljoner kronor av intäkterna och ökade med 18 miljoner kronor motsvarande 6,4 procent under året. Statsbidrag och övriga bidrag Bidragen uppgick totalt till 2 445 (2 291) miljoner kronor och ökade med 154 miljoner kronor, 6,7 procent. Bidragen var 39 miljoner kronor lägre än budget. Två bidragsdelar står för den största delen av intäkterna. Dessa är dels det bidrag som landstinget får vid upphandling av tjänster som inte är momspliktiga, det så kallade 6-procentbidraget på knappt 1 300 miljoner kronor, dels specialdestinerade bidrag på drygt 950 miljoner kronor. Bidraget till följd av momsplikt ökade med 114 miljoner kronor, 9,7 procent. Ökningen indikerar att köp av externt köpt hälso- och sjukvård har ökat. Specialdestinerade statsbidrag ökade med 87 miljoner kronor, 9,9 procent jämfört med 2011 och var i enlighet med budget. Det enskilt största specialdestinerade statsbidraget utgörs av ALF-bidrag 5 men här ingår även bidrag för asylsjukvård, bidrag för patientsäkerhetsöverenskommelsen, LSSbidrag 6 och bidrag enligt vävnadsdirektivet 7. Även den statliga så kallade Kömiljarden ingår som ett statsbidrag. Intäkterna för Kömiljarden var 134 miljoner kronor jämfört med budgeterade 200 miljoner kronor. Övriga intäkter Övriga intäkter uppgick till 1 977 (1 252) miljoner kronor och är 725 miljoner kronor, 57,9 procent, högre än föregående år. Intäkterna är 1 007 miljoner kronor högre än budget. Den huvudsakliga förklaringen till de höga intäkterna är återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring för åren 2007 och 2008 på totalt 570 miljoner kronor. I intäkterna ingår även reavinster vid avyttring av framförallt byggnader, 216 (301) miljoner kronor 2012. Dessa återfinns framförallt inom Landstingsfastigheter Stockholm och Trafiknämnden. Reavinsterna var 146 miljoner kronor högre än budget. Reklamintäkter från trafikverksamheten 5 Avtal om läkarutbildning och forskning 6 Bidraget används för att finansiera rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 7 Vävnadsdirektivet fastställer kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler.

21 (148) uppgick till 249 (245) miljoner kronor för 2012 vilket är en ökning med 1,6 procent. Reklamintäkterna är 23 miljoner kronor högre än budget. Jämförelsestörande poster Under året återbetalades försäkringspremier för kollektivavtalad sjukförsäkring avseende åren 2007 samt 2008. Anledningen till återbetalningen var att antalet personer som har beviljats sjukersättning har minskat, vilket medfört minskade kostnader. Återbetalningen, som totalt uppgick till 570 miljoner kronor, redovisas som en intäkt. Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter Underlaget för landstingens skatteintäkter Skatteunderlaget i landstingssektorn följer den samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs av individernas beskattningsbara inkomster som löner, sociala ersättningar, pensioner med mera. Den största delen av skatteunderlaget utgörs av löner. De kan i princip öka av två anledningar, antingen genom att antalet arbetade timmar ökar och/eller genom ökade inkomster, timlön. I ett läge med oförändrat antal arbetade timmar påverkas storleken på skatteunderlaget av hur lönerna utvecklas. Eftersom landstingens kostnader till största delen är löner är inte stigande lönenivåer något som i reala termer höjer skatteunderlaget annat än marginellt. Förklaringen till detta är att landstingens kostnader för och intäkter från ett relativt sett högre löneläge normalt ökar i samma takt som lönerna i skatteunderlaget. Däremot leder stigande sysselsättning mer påtagligt till att det skapas ett ökat utrymme och att skatteintäkterna då ökar i reala termer trots oförändrat skatteuttag. Om lönerna i landstingen ökar långsammare än inom övriga sektorer kan skatteunderlaget öka realt, även med oförändrad sysselsättning. Det är främst skatteunderlagsutvecklingen i riket som har betydelse för utvecklingen av landstingets skatteintäkter. Det beror på att inkomstutjämningen i utjämningssystemet gör att en ökning av skatteunderlaget i Stockholms län som överstiger ökningen i riket till stor del resulterar i en högre inkomstutjämningsavgift. Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter De samlade skatteintäkterna ökade 2012 med 1 529 miljoner kronor eller 2,6 procent jämfört med 2011. Utfallet för året avviker negativt med 202 miljoner kronor eller 0,3 procent jämfört med budget. Den främsta förklaringen till att utfallet avviker negativt mot budget är att de generella statsbidragen, och då främst bidraget för läkemedelsförmånen, blev lägre än beräknat.

22 (148) Samlade skatteintäkter Mkr Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse 2012 2011 % 2012 mot budget Skatteintäkter 54 800 52 190 5% 2 611 54 603 197 Generella statsbidrag 4 773 5 430-12% -657 5 139-365 Utjämningssystemet -80 345 - -425-46 -34 Summa samlade skatteintäkter 59 493 57 965 3% 1 529 59 696-202 I de följande avsnitten redovisas mer detaljerat utvecklingen av de tre delposterna i de samlade skatteintäkterna: skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Intäkter från skatt på arbete Skatteintäkterna påverkas dels av vilken skattesats landstingsfullmäktige fastställer, dels av i vilken takt skatteunderlaget i länet och framför allt i riket utvecklas. Landstingsfullmäktige fastställde 2011 skattesatsen för 2012 till 12,10 procent, samma som för 2011. Genomsnittlig landstingsskattesats för riket 2012 är 11,01 procent. Skatteintäkterna i landstingens bokslut består av tre delar. Skatteintäkter Mkr Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse 2012 2011 % 2012 mot budget Preliminär landstingsskatt år 54 199 51 169 6% 3 030 54 603-404 Prognos för avräkningslikvid 564 833-32% -269 - - Justeringspost av skatteintäkter 37 188-80% -151 - - Summa skatteintäkter 54 800 52 190 5% 2 610 54 603 197 Den preliminära landstingsskatt som utbetalats under år 2012 beräknas genom att multiplicera skattesatsen 12,10 med skatteunderlaget i länet år 2012. Men vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna är det senast kända skatteunderlaget från 2010 och därför måste en prognos göras för de mellanliggande åren 2011 och 2012. Den prognosen grundar sig på regeringens bedömning av skatteunderlagets utveckling i riket 2011 och 2012, och den antagna ökningen uppgick till 2,3 respektive 3,3 procent. De preliminära skatteintäkterna ökade med cirka 3 miljarder kronor eller 5,9 procent jämfört med 2011. I bokslutet för 2012 bokades en preliminär avräkning upp för innevarande års skatteintäkter. Prognosen för avräkningslikvid ska enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning beräknas utifrån den skatteunderlagsprognos som görs av Sveriges Kommuner och Landsting i december 2012. Den prognosen uppgår till 3,9 procent vilket är högre än regeringens fastställda uppräkningsfaktor på 3,3 procent. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2012 blir positiv med 271 kronor per invånare eller 564 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. I skatteintäkterna 2012 ingår också en justeringspost som avser den prognos för avräkningslikvid 2011 som gjordes i 2011 års bokslut. Den definitiva

23 (148) avräkningslikviden för år 2011 blev 37 miljoner kronor högre än vad som antogs i bokslutet 2011. Generella statsbidrag I de generella statsbidragen ingår år 2012 Bidrag för läkemedelsförmånen och Bidrag för minskad sjukfrånvaro, den så kallade Sjukskrivningsmiljarden. Generella statsbidrag Mkr Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse 2012 2011 % 2012 mot budget Bidrag för läkemedelsförmånen 4 608 4 835-5% -227 4 934-326 Tillfälligt konjunkturstöd - 421 - -421 - - Bidrag för minskad sjukfrånvaro, 69 9 658% 60 105-36 villkorad del Bidrag för minskad sjukfrånvaro, 96 166-42% -70 100-4 rörlig del Summa generella statsbidrag 4 773 5 430-12% -657 5 139-366 Statsbidraget för läkemedelsförmånen syftar till att ge landstingen förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde invånaren. Mellan 2012 och 2011 minskade bidraget med 227 miljoner kronor eller 4,7 procent. Minskningen beror på att kostnaderna för läkemedel inom förmånen har sjunkit, främst på grund av att patentutgångar får ett starkt genomslag på kostnaderna samt att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets och landstingens effektiviseringsarbete gett resultat. Bidraget blev också lägre än budgeterat av samma orsak, avvikelsen mot budget uppgår till 326 miljoner kronor. Bidrag för minskad sjukfrånvaro, som numera kallas Insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, ska stimulera landstingen att arbeta med projekt som minskar sjukfrånvaron genom att ge dem del av den utgiftsbesparing en lägre sjukfrånvaro innebär för staten. Under hösten 2011 kom Sveriges Kommuner och Landsting överens med regeringen om utformningen av bidraget för år 2012. Detta består av två delar, en villkorad del och en rörlig del. Det belopp som ska utbetalas till landstingen uppgår sammantaget till maximalt 938 miljoner kronor. Den villkorade delen av bidraget, som är kopplad till olika åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra, uppgår till 525 miljoner kronor varav 325 miljoner kronor utbetalas i januari 2013. Utfallet för Stockholms läns landsting uppgår till 59 miljoner kronor. I beloppet i tabellen för generella statsbidrag på 69 miljoner kronor ingår även 10 miljoner kronor som avser 2011. Den rörliga delen uppgår totalt till 413 miljoner kronor och fördelas med hänsyn till hur det relativa antalet sjukpenningdagar i länet förändrats i förhållande till övriga län. Stockholms läns landsting får 96 miljoner kronor och det motsvarar cirka 23 procent av det totala bidraget.

24 (148) Systemet för kommunalekonomisk utjämning Utjämningssystemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva den verksamhet som kommunsektorn ansvarar för, bland annat genom en långtgående utjämning av skillnader i kostnadsstruktur och inkomstnivå. Inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet hanteras även tillskott från regeringen till kommuner och landsting samt ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, bland annat med anledning av den kommunala finansieringsprincipen. Utjämningssystemet består i princip av tre olika delar, kostnadsutjämning, inkomstutjämning och en regleringspost. Kommunalekonomisk utjämning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Kostnadsutjämningsbidrag 714 810 872 722 720 Regleringsbidrag - 1 648 877 230 184 Summa bidrag från utjämningen 714 2 458 1 749 952 904 Inkomstutjämningsavgift -388-2 114-2 134-2 209-2 090 Regleringsbidrag -406 - - - - Summa avgifter till utjämningen -794-2 114-2 134-2 209-2 090 Summa bidrag och avgifter till utjämningen -80 345-385 -1 257-1 186 I det kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnas för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting. Dessa kan exempelvis orsakas av skillnader i demografisk sammansättning eller av att kostnaden för att producera en viss service skiljer sig åt mellan landsting. Kostnadsutjämningen, som för Stockholms läns landsting är ett bidrag, uppgick 2012 till 714 miljoner kronor, vilket är en minskning med 96 miljoner kronor jämfört med 2011. I kostnadsutjämningsdelen ingår fyra olika delmodeller: Hälso- och sjukvård, Befolkningsförändringar, Löner och Kollektivtrafik. Stockholms läns landsting får bidrag i delmodellerna Befolkningsförändringar, 207 miljoner kronor, Löner, 227 miljoner kronor och Kollektivtrafik, 1 858 miljoner kronor. I delmodellen Hälso- och sjukvård får däremot Stockholms läns landsting betala en avgift till systemet, 1 578 miljoner kronor. Stockholms läns landstings avgift för inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan länets skattekraft, det vill säga skatteunderlag per invånare, och 115 procent av medelskattekraften i riket, den så kallade garantinivån. Skattekraften i länet motsvarade 2012 cirka 116 procent av medelskattekraften i riket. Därmed fick Stockholms läns landsting betala en inkomstutjämningsavgift på mellanskillnaden som i kronor räknat uppgick till 388 miljoner. Tidigare beräknades avgiften utifrån skillnaden mellan länets skattekraft och 110 procent av medelskattekraften i riket. Detta förklarar skillnaden i inkomstutjämningsavgift mellan 2012 och tidigare år.

25 (148) Stockholm är det enda landsting som betalar en avgift till inkomstutjämningen, alla andra landsting får ett bidrag i denna del av utjämningssystemet. Regleringsposten används för två ändamål. Dels regleras skillnaden mellan statens anslag till och eventuella kostnader för utjämningssystemet, dels hanteras förändringar i ansvars-/uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn, enligt finansieringsprincipen. Om statens kostnader för det kommunalekonomiska utjämningssystemet överstiger summan av statens anslag och de avgifter som betalas in, blir regleringsposten negativ och kommunsektorn får betala en regleringsavgift. Om regleringsposten är positiv betalas regleringsbidrag av staten till kommuner och landsting. Statens kostnader för inkomstutjämningen i utjämningssystemet ökade drastiskt år 2012 när den ovan nämnda garantinivån höjdes från 110 till 115 procent av medelskattekraften. År 2012 förvandlades därför det tidigare regleringsbidraget till en regleringsavgift och Stockholms läns landstings kostnad uppgick till 406 miljoner kronor. Summan av bidrag och avgifter till utjämningssystemet innebar 2012 en kostnad för Stockholms läns landsting på 80 miljoner kronor jämfört med ett positivt utfall på 345 miljoner kronor för 2011. Analyser kring hur landstinget påverkas av de olika transfereringssystemen pågår. Stockholms Handelskammare har i sin rapport, Det kommunala utjämningssystemet 2012:4, redogjort för hur Utjämningssystemet står inför flera utmaningar som kommer att innebära ökade ekonomiska påfrestningar. En växande äldre befolkning kommer att sätta press på utjämningssystemet med ökade kostnader för sjukvård och äldreomsorg, samtidigt som skattekraften minskar. Därtill finns regionala obalanser mellan växande och krympande kommuner och landsting och den ekonomiska geografin för tillväxt med koncentration till regioner med stora och kontaktrika marknader. Stockholms Handelskammare har gjort beräkningar som visar att Stockholms läns landsting har en dold betalning till utjämningssystemet inom delsystemet inkomstutjämning vilket medför att avgiften till utjämningssystemet uppgår till 5 551 miljoner kronor jämfört med det redovisade utfallet på 80 miljoner kronor. 3.2.2 Kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till 70 077 (68 054) miljoner kronor och ökade med 3,0 procent jämfört med 2011. Ökningstakten är något lägre än den budgeterade på 4,0 procent och var 689 miljoner kronor lägre än budget. Kostnadstakten inom många av verksamheterna var dock avsevärt högre. Bland kostnader som visar positiva avvikelser mot budget återfinns kostnader för läkemedel och kostnader för köpt trafik. Kostnadsökningarna mellan åren har flera orsaker. Jämte den gängse prisoch löneutvecklingen förklaras kostnadsökningen främst av att köpt trafik och köpt vård ökat. Såväl konsumtionen av vård som resandet med kollek-

26 (148) tivtrafiken ökade under 2012. Antalet läkarbesök ökade med 1,3 procent till mer än 7,7 miljoner besök. Antalet vårdtillfällen ökade med 2,0 procent till närmare 325 000. Inom kollektivtrafiken ökade resandet på land med 3,3 procent. De ökade volymerna och kostnaderna kan delvis sättas i samband med att folkmängden i länet under året ökat med cirka 36 000 invånare, vilket motsvarar 1,7 procent. Kostnader Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Personalkostnader -24 831-24 103 3% -728-24 885 54 Köpt hälso- och sjukvård samt verksamhetsanknutna tjänster -14 841-14 183 5% -657-14 809-31 Köpt trafik -11 604-11 209 4% -395-11 832 228 Läkemedel -6 212-6 223 0% 11-6 558 347 Övriga material och varor m.m. -4 322-4 136 5% -186-4 142-180 Lämnade bidrag -1 373-1 294 6% -79-1 523 151 Lokal- och fastighetskostnader, hyra av anläggningstillgångar -2 233-2 216 1% -17-2 262 28 Övriga kostnader -4 662-4 691-1% 29-4 754 92 varav jämförelsestörande poster* -440 440 - Summa verksamhetens kostnader -70 077-68 054 3% -2 023-70 766 689 Avskrivningar -3 408-3 096 10% -312-3 233-175 Summa verksamhetens bruttokostnader -73 485-71 150 3% -2 335-74 000 514 *Se vidare not 6 till Resultaträkningen Personal Personalkostnaderna uppgick till 24 831 (24 103) miljoner kronor och ökade med 728 miljoner kronor, 3,0 procent jämfört med 2011. Kostnaderna är 54 miljoner kronor lägre än budget. Lönekostnaderna, som utgör den största delen av personalkostnaderna, ökade med 4,6 procent, vilket är högre än den budgeterade utvecklingen på 1,7 procent. Samtidigt ökade antalet helårsarbeten med 1,3 procent vilket innebär att lönekostnaden per helårsarbete ökade i snitt med 3,3 procent. Pensionskostnaderna som var 3 361 miljoner kronor, minskade med 315 miljoner kronor, 8,6 procent, jämfört med 2011. Pensionsskulden som visar nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar minskade med 590 miljoner kronor mellan åren. De högre kostnaderna under 2011 beror på den avsättning som görs för att avspegla skillnaden mellan Finansinspektionens huvudregel och den så kallade alternativregeln vid pensionsskuldsberäkningen. Detta sker för landstingets bolag som bokar pensionsskulder enligt huvudregeln. För 2012 bokas denna mellanskillnad istället som en finansiell kostnad vilket är orsaken till de lägre pensionskostnaderna under 2012. I det fall personalkostnaderna justeras för jämförelsestörande poster avseende pensionskostnaderna under 2011 och 2012 blir den procentuella personalkostnadsökningen 4,9 procent.

27 (148) AFA Försäkring sänkte avgiften för AGS-KL (Avtalsgruppsjukförsäkring) och Avgiftsbefrielseförsäkringen till noll under 2012 vilket minskade kostnaderna med 76 miljoner kronor jämfört med budget. Köpt hälso- och sjukvård Kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård ökade med 657 miljoner kronor och uppgick till 14 841 (14 183) miljoner kronor motsvarande 4,6 (4,4) procent. Kostnaderna var 31 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen jämfört med budget återfinns inom Karolinska Universitetssjukhuset som bland annat hade högre kostnader för verksamhetsanknutna tjänster än budgeterat. Köpt trafik Kostnaderna för köpt trafik uppgick till 11 604 (11 209) miljoner kronor och ökade med 395 miljoner kronor, 3,5 procent jämfört med 2011. Fördelat per verksamhet var kostnadsökningen 4,2 procent för kollektivtrafik på land, 1,4 procent för kollektivtrafik till sjöss samt en kostnadsminskning med 3,7 procent för kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning. Kostnadsökningen för kollektivtrafik på land berodde på nya avtal samt trafikförändringar. Kostnadsminskningen för kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning är en följd av nya taxiavtal med lägre priser. Kostnaderna för köpt trafik var 228 miljoner kronor lägre än budget. De lägre kostnaderna än budgeterat är ett resultat av lägre index för avtalen, lägre kostnader för incitament till följd av nya avtal inom busstrafiken, försenade starter av trafikförändringar samt lägre resandevolym inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel uppgick till 6 212 (6 223) miljoner kronor och minskade med 11 miljoner kronor, 0,2 procent jämfört med 2011. Den största delen av läkemedelskostnaderna, drygt 75 procent, är kostnader för den ersättning som patienten får vid köp av läkemedel på recept (läkemedelssubventionen). Denna kostnad uppgick till 4 763 miljoner kronor och minskade med 1,8 procent jämfört med 2011 och var 402 miljoner kronor lägre än budgeterat. En förklaring till den låga kostnadsökningstakten är den höjning av högkostnadsskyddet för läkemedel från 1 800 kronor till 2 200 kronor som genomfördes den 1 januari 2012. Ytterligare påverkande faktorer är en ökad följsamhet till Kloka Listan och patentutgångar för flera stora läkemedel vilket har lett till prispress och därmed lägre kostnader. Den andra delen av landstingets läkemedelskostnader består av landstingets sjukvårdsproducenters kostnader för läkemedel vid vård av patienter. Dessa kostnader var 1 449 (1 372) miljoner kronor och ökade med 77 miljoner kronor, 5,6 procent, och var 55 miljoner kronor högre än budget.

28 (148) Lämnade bidrag Lämnade bidrag uppgick till 1 373 (1 294) miljoner kronor och ökade med 79 miljoner kronor, 6,1 procent jämfört med 2011. Avvikelsen jämfört med budget var 151 miljoner kronor. Det totala bidraget till den gemensamma nämnden i Norrtälje, TioHundranämnden, var 1 217 (1 143) miljoner kronor, en ökning med 74 miljoner kronor, 6,4 procent, jämfört med 2011. Budgeterat bidrag för 2012 var 1 187 miljoner kronor. Nämndens underskott för 2012 uppgick till cirka 30 miljoner kronor vilket tillsköts från Stockholms läns landsting. Till följd av att Stockholms läns landsting enbart har kostnadsansvar för 50 procent av TioHundra AB elimineras delar av bidraget. För 2012 redovisade TioHundra AB ett underskott. Som en effekt av underskottet blev det egna kapitalet negativt. För att återställa detta tillsköts 12,5 miljoner kronor av Stockholms läns landsting. I beloppet för lämnade bidrag ingick bland annat bidrag till kultursektorn med 292 miljoner kronor, en ökning med 13 miljoner kronor jämfört med 2011. Lokaler och fastigheter samt hyror av anläggningstillgångar Lokal- och fastighetskostnader uppgick till 2 233 (2 216) miljoner kronor och ökade med 17 miljoner kronor, 0,8 procent jämfört med 2011, beroende på högre kostnader för reparation och underhåll samt ökade kostnader för lokalhyror. Hyra av anläggningstillgångar, till exempel kontorsutrustning och telefonväxel, minskade med 25 miljoner kronor, 22,7 procent, under året. Detta bidrog till att kostnaderna var 28 miljoner kronor lägre än budget. Övriga kostnader Övriga kostnader uppgick till 4 662 (4 691) miljoner kronor och minskade med 29 miljoner kronor, 0,6 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna var 92 miljoner kronor lägre än budget. IT-kostnaderna minskade med 45 miljoner kronor samtidigt som kostnader för inhyrd personal ökade med 39 miljoner kronor. Avskrivningar Genom avskrivningar fördelas investeringskostnaderna över den tidsperiod investeringen nyttjas. Avskrivningskostnaderna var totalt 3 408 (3 096) miljoner kronor och ökade med 312 miljoner kronor, 10,1 procent under året. Kostnaderna avvek med 175 miljoner kronor jämfört med budget, 5,4 procent. Den största enskilda posten består av avskrivning av finansiell leasing för till exempel tunnelbane- och pendeltågsvagnar som står för 636 miljoner kronor. Trafiknämnden och Landstingsfastigheter Stockholm hade de största ökningarna av avskrivningskostnader jämfört med föregående år,

29 (148) 205 respektive 74 miljoner kronor till följd av ökande investeringsvolym och ett flertal avslutade investeringsprojekt. Jämförelsestörande poster Den ränta som ligger till grund för pensionsskuldens beräkning för bolagen sänktes, vilket medfört ökade kostnader för bolagen. Bolagen beräknar pensionsåtagandet utifrån Finansinspektionens huvudregel. På koncernnivå görs sedan beräkningar enligt den så kallade alternativregeln. Detta medför i regel att det inte uppstår någon kostnadseffekt på koncernnivå, utan endast i respektive bolag. I år har även räntan för alternativregeln sänkts, vilket medfört en ökad kostnad på koncernnivå om 369 miljoner kronor. Denna kostnad redovisas som en finansiell kostnad och klassificeras som en jämförelsestörande post. Justerat resultat Under avsnitten jämförelsestörande poster redovisas vilka intäkter respektive kostnader som har uppstått under året. De helägda bolagen inom koncernen ska enligt beslut få kompensation för nettot mellan intäkterna för återbetalning av försäkringspremien från AFA Försäkring samt den ökade kostnaden, med anledning av sänkt ränta i pensionsskuldsberäkningen. Kompensation har lämnats i form av koncernbidrag alternativt aktieägartillskott. Redovisningen av koncernbidrag sker över resultaträkningen, vilket medför att bolagens resultat förändras motsvarande koncernbidraget. För att få jämförbarhet mellan åren redovisas i resultatanalysen ett justerat resultat som är rensat för jämförelsestörande poster. En sammanställning över årets resultat samt justerat resultat redovisas under avsnittet Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. 3.3 Investeringar Landstingsfullmäktige fastställde i beslutet om 2012 års budget landstingskoncernens investeringsbudget och angav utgiftsnivåer för landstingets förvaltningar och bolag. Vid sammanträdet den 18 september 2012 beslutade fullmäktige att fastställa investeringsbudgeten för Trafiknämnden till 5 045 miljoner kronor, LS 1205-0764 och LS 1207-0977. Investeringsbudgeten totalt för Stockholms läns landsting uppgår till 11 183 miljoner kronor. Investeringar Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall Utfall Utfall Mkr 2012 2012 mot budget 2011 2010 2009 2008 Trafikinvesteringar 4 328 5 045-718 4 499 4 730 3 909 3 564 Fastigheter 1 349 1 730-381 1 627 1 199 1 104 1 152 Inventarier m m 831 1 065-233 819 672 731 801 NKS 2 563 2 931-367 2 514 1 353 209 74 Citybanan 317 412-95 305 308 277 397 Totala investeringar 9 389 11 183-1 794 9 764 8 260 6 230 5 988 Fullmäktiges beslut avser totalkostnaden för specificerade objekt samt den sammanlagda utgiftsramen för budgetåret. Nivån för krav på specifikation

30 (148) är för utrustningsobjekt 10 miljoner kronor, byggnadsobjekt 20 miljoner kronor, fartyg och kajanläggningar 15 miljoner kronor och övriga trafikrelaterade objekt 25 miljoner kronor. Nämnder och styrelser får inom enhetens totala utgifter besluta om tekniska justeringar av investeringsplanen och besluta om ändringar i årets utgifter för enskilda objekt med anledning av ändrade tidsplaner, som förseningar eller tidigareläggningar. Utfall i förhållande till den fastställda budgeten för respektive förvaltning och bolag framgår av not. I tabellen över investeringar redovisas hur investeringsverksamheten utvecklats under 2012 i förhållande till den fastställda investeringsbudgeten samt utfallet under femårsperioden. Totalt uppgick landstingskoncernens investeringar till 9 389 miljoner kronor vilket motsvarar upparbetningsgrad i förhållande till budget på 84 procent. Utfallet är lägre än budget med 363 miljoner kronor. Större avvikelser framgår av tabell. Trafik Trafikinvesteringarna uppgick under året till 4 328 miljoner kronor vilket är 718 miljoner kronor lägre än budget. Utfallet påverkades av plan- och bygglovsprocesser hos externa aktörer, upphandlingar samt tillgängliga resurser på marknaden. I Trafikinvesteringstabellen redovisas utfallet per trafikslag. Trafikinvesteringar, mkr Utfall 2012 Tunnelbana 1 035 Pendeltåg 1 221 Lokalbana 1 407 Buss 428 Trafikslagsgemensamt 197 Sjötrafik 40 Totala trafikinvesteringar 4 328 Ett flertal stora investeringsprojekt som syftar till utbyggnad och modernisering av länets infrastruktur genomförs för närvarande. Inom tunnelbana pågick programmet Röda linjen som omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya fordon samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Programmet utreder även möjligheterna att införa helautomatisk drift. I pendeltågstrafiken startade den 9 december 2012 ny trafik till Uppsala via Arlanda och trafiken förstärktes med 12 nya X60-fordon. Genomförandet av Tvärbana Norr mot Solna pågick under 2012. Projektet drabbades av försenade leveranser av signalsäkerhetssystem. Utbyggnaden av kapacitet på Roslagsbanan fortsatte med etapp 2 som även innefattar upprustning av fordon, tillgänglighetsanpassningar samt bullerskydd.

31 (148) Bussterminalerna i Danderyd, Farsta, Jakobsberg, Täby, Vällingby, Älvsjö och Östertälje byggdes om i syfte att tillgänglighetsanpassa och modernisera terminalerna samt säkerställa trafikkapacitet. Investeringarna i bussterminalerna syftar även till att säkerställa att biogasbussar kan trafikera terminalen. Modernisering och renovering i V-båtarna: Väddö, Viberö samt Vaxö genomfördes under 2012. Djurgårdsfärjan Djurgården 10 återlevererades i mars 2012 efter helrenovering av huvudmotor och växlar samt byte av livräddnings- och brandlarmssystem. Under 2012 avslutades den mycket omfattande renoveringen och livstidsförlängningen av fartyget Västan, byggd 1900. Citybanan Arbetet med Citybanan fortsatte under 2012 med sprängningsarbeten och produktionen av de underjordiska tågtunnlarna. För att möjliggöra intensivt produktionsarbete stängdes tunnelbanetrafiken mellan Rådhuset och Kungsträdgården under fyra månader. Investeringen uppgick under 2012 till 317 miljoner kronor. Vid sammanträdet den 18 september 2012, LS 1205-0764 och LS 1207-0977, godkände landstingsfullmäktige anskaffningen av 46 pendeltågsfordon X60B för totalt 4 473 miljoner kronor för att möjliggöra planerade trafikutökningar i samband med Citybanans öppnande år 2017. Fastigheter Fastighetsinvesteringarna uppgick under året till 1 349 miljoner kronor, vilket var 381 miljoner kronor lägre än budgeterat och 278 miljoner kronor lägre än 2011. Det lägre utfallet beror på att många investeringar är senarelagda, dels på grund av försenade projekteringar och planprocesser och dels på grund av avvaktande på ställningstagande inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård. Det enskilt största pågående objektet var byggandet av Ny rättspsykiatrisk anläggning i Flemingsberg, som färdigställdes och driftsattes i december. Under året har det pågått ett flertal objekt gällande reservkraft främst vid Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Vid Danderyds sjukhus sattes systemet i drift under året. Vid Karolinska Huddinge sjukhus har ett nytt parkeringsgarage färdigställts. Fastighetsinvesteringar, mkr Utfall 2012 Nybyggnad för rättspsykiatri 204 Reservkraft, S:t Göran, DS och SÖS 167 Om- och nybyggnation akuten, S:t Göran 52 Rivning bef. garage/ev nytt, Karolinska Huddinge 47 Teknisk upprustning, Löwenströmska 39 Tabellen visar de största objekten under det gångna året.

32 (148) Inventarier och övriga investeringar Investeringar inom utrustning, inventarier och IT uppgick under året till 831 miljoner kronor vilket var 238 miljoner kronor lägre än budgeterat men 11 miljoner kronor högre än 2011. Inom hälso- och sjukvården blev utfallet för investeringar sammantaget 79 miljoner kronor lägre än planerat till följd av förskjutningar i investeringsplanerna. Landstingsstyrelsens förvaltnings investeringar, främst inom IT, blev 154 miljoner kronor lägre än planerat. Det största pågående objektet inom hälso- och sjukvården är Automation av diagnostik, Klinisk mikrobiologi, Karolinska Solna och Huddinge. Objektet är budgeterat till 64 miljoner kronor, varav 29 miljoner kronor har upparbetats 2012, objektet beräknar man slutföra under 2013. På grund av förseningar har ett antal objekt från tidigare budgetår färdigställts först under 2012, bland andra positronemissionstomograf till Sjukhusfysik samt datortomograf till Neuroradiologen, båda Karolinska Solna. Danderyds Sjukhus AB har investerat i en ny MR-kamera under året. Redovisning av projektet Nya Karolinska Solna I samband med 2012 års budget fattade landstingsfullmäktige beslut om att överföra ansvaret för att planera för verksamhetsinnehåll och driftsättning av det nya universitetssjukhuset till Karolinska. Övergången skedde den första januari 2012. Beslutet innebar att NKS-förvaltningen upphörde vid samma tidpunkt och organisatoriskt blev en enhet inom Landstingsstyrelsens förvaltning under benämningen NKS Bygg. I samband med förändringen säkerställdes att projektet fortsatt ska kunna redovisas sammantaget trots två organisatoriska tillhörigheter. I samband med budget 2013 gavs landstingsstyrelsen i uppdrag att redovisa de samlade kostnaderna och utgifterna för projektet för den tid som projektet har pågått. Bygget påbörjades 2009 och följer avtalet med Swedish Hospital Partners och färdigställs etappvis med start i december 2012 med leverans av parkeringshuset och slutlig leverans av sista fasen av sjukhuset i oktober 2017. Inflyttningen i den nya byggnaden kommer att ske successivt. Inom det nya sjukhusområdet har Stockholms läns landsting därutöver byggen i egen regi. Dessa beräknas pågå fram till år 2017. Arbetet med att anskaffa utrustning och inventarier och annan teknisk infrastruktur till det nya universitetssjukhuset har påbörjats och kommer att pågå till bygget är klart.

33 (148) Kostnader Nya Karolinska Solna, mkr 2008-2011 2012 Totalt Ledning och administration 87 8 96 Projekt Verksamhetsrelaterat, överfört till Karolinska 22 49 71 Inredning 0 1 1 IT och kommunikationsteknik 5 0 5 Medicinskteknisk utrustning 7 18 25 Konst 2 1 3 Evakuering och föreberedande arbete samt avtalsfrågor mm 379 67 446 Totalt projekt 416 136 552 Driftskostnader NKS Parkeringshus 2 2 Totalt kostnad 503 146 649 Totalt har planeringen runt och uppförandet av Nya Karolinska Solna samt samtliga följdprojekt kostat landstinget 649 miljoner kronor under åren 2008-2012. Av dessa avser 146 miljoner kronor 2012, vilket är i linje med budget. Under 2012 har de största kostnadsposterna avsett planering av verksamhetsinnehållet, samt kostnader för evakuering av befintlig verksamhet. Under året har landstinget betalat det första vederlaget för det färdigställda parkeringsgaraget. Utgifterna för pågående nybyggnationer och anläggningstillgångar uppgår ackumulerat till 6 770 miljoner kronor. Under 2012 har pågående investeringar uppgått till 2 564 miljoner kronor, vilket var 367 miljoner kronor lägre än budget. Investeringar Nya Karolinska Solna, mkr Ackumulerat 2011 2012 Totalt Byggnad Levererad byggnad 0 381 381 Pågående nybyggnad SLL-andel 469 57 525 Pågående nybyggnad OPS-andel 3 718 2 084 5 803 Totalt byggnad 4 187 2 522 6 709 Konst 2 2 3 Utrustning Informations- och kommunikationsteknik 18 21 39 Medicinskteknisk utrustning, främst Bild och funktion 0 19 19 Totalt utrustning 18 40 58 Investeringsnivån för projektavtalet blev något lägre under året till följd av att tidsplanen för byggandet av teknikhuset medvetet har senarelagts i syfte att förbättra logistiken för uppförandet av parkeringsgaraget. Senareläggningen av teknikbyggnaden gjorde att faktureringen av de resultatbaserade beloppen blev lägre än vad betalningsplanen möjliggjorde, 1 008 miljoner kronor jämfört med planerat 1 073 miljoner kronor. Den totala kostnaden för att uppföra Nya Karolinska Solna enligt projektavtalet har inte förändrats och innebär inte heller några förändringar i projektets färdigställandetider. Förändringen gav effekten att egna räntekreditiv blev lägre än planerat.

34 (148) Inom landstingets egna fastighetsinvesteringar har det under 2012 pågått ett arbete med klinisk design av byggnaden. Nödvändiga ändringar under planerings- och byggtiden har resulterat i att en förändringsförfrågan tagits fram. Denna kommer att tillställas landstingsfullmäktige för beslut under 2013. Under 2012 har investering i utrustning uppgått till 40 miljoner kronor, främst har utgifterna avsett Informations- och kommunikationsteknik samt investering i medicinteknisk utrustning till Bild och funktion. 3.4 Finansiering Likvida medel, upplåning Koncernens likviditet uppgick vid årets slut till 4 816 miljoner kronor vilket är 2 995 miljoner kronor högre än vid årets början. Trafiknämndens beslut att senarelägga 1 466 miljoner kronor i investeringar till 2013 förbättrade likviditeten under 2012. Utöver egna likvida medel har Stockholms läns landsting avtalade lånelöften uppgående till cirka 8 774 miljoner kronor. Likviditet 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Likviditet och låneskuld, Mkr rullande 12-månadersperiod Låneskuld 32 000 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 24 000 0 Dec11 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Likviditet Låneskuld 23 000 Landstingsfullmäktige har fastställt en upplåningsram på 67 000 miljoner kronor. Den avser summan av samtliga avtalade låne- och kreditlöften, låneprogram och leasingförpliktelser med mera.

35 (148) Landstingets upplåning Mkr Lånefinansiering Långfristig upplåning 17 325 Kortfristig upplåning 2 100 Summa lånefinansiering 19 425 Leasingfinansiering 11 573 Summa räntebärande skulder 30 998 Outnyttjade avtalade lånelöften och krediter Checkräkningskrediter 4 000 Övriga avtalade lånelöften 8 774 Summa outnyttjade avtalade lånelöften och krediter 12 774 Av landstingsfullmäktige 2011-05-03 fastställd samlad upplåningsram 67 000 Landstingets räntebärande skulder uppgick på balansdagen till 30 998 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 857 miljoner kronor sedan årets början. I den totala låneportföljen ingår leasingavtal för framförallt AB Storstockholms Lokaltrafik. Av den nuvarande låneskulden består cirka 38 procent av finansiell leasing och 27 procent av lån från Europeiska investeringsbanken. Därutöver stod obligationsfinansiering för 31 procent och Patientförsäkringen LÖF för 4 procent. Ansvarsförbindelse Landstingets pensionsförpliktelser som är intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelserna är långsiktiga och behöver inte omsättas på samma sätt som de räntebärande skulderna, men bör beaktas vid bedömningen av koncernens ekonomiska ställning. 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Pensionsförpliktelser och räntebärande skulder, mkr 2008 2009 2010 2011 2012 Räntebärande skulder Pensionsförpliktelser

36 (148) Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Mkr 2012 2011 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 393 2 818 Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 124-8 196 Kassaflöde efter investeringar 269-5 378 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 726 5 165 Förändring av likvida medel 2 995-213 Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt med 8 393 miljoner kronor, vilket är 5 575 miljoner kronor högre än 2011. Det högre kassaflödet från den löpande verksamheten förklaras av årets positiva resultat samt förändringar av kortfristiga fordringar och skulder. Investeringsverksamheten är den komponent i kassaflödesanalysen som har störst påverkan på kassaflödet. Beloppet uppgår för 2012 till 8 124 miljoner kronor. Kassaflödet efter investeringar är positivt och uppgår till 269 miljoner kronor, att jämföra med -5 378 miljoner kronor 2011. Nettoförändringen av lånefinansieringen under året påverkar kassaflödet med 2 726 miljoner kronor, att jämföra med 5 165 miljoner kronor 2011. Sammantaget innebär detta att kassaflödet blir positivt och därmed ökade de likvida medlen med 2 995 miljoner kronor, att jämföra med ett negativt kassaflöde på -213 miljoner kronor 2011. Likvida medel uppgick till 4 816 (1 821) miljoner kronor vid årets utgång. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter och finansiella kostnader och uppgick till-1 654 (-2 141) miljoner kronor, vilket var en förbättring med 487 miljoner kronor, 22,7 procent jämfört med 2011. Jämfört med budget var finansnettot 443 miljoner kronor bättre beroende på lägre marknadsräntor och ett reducerat lånebehov. De finansiella intäkterna uppgick till 108 (80) miljoner kronor vilket var 28 miljoner kronor högre än under 2011. Jämfört med budget var de finansiella intäkterna 21 miljoner kronor lägre, till följd av lägre marknadsräntor som lett till lägre ränteintäkter än budgeterat. De finansiella kostnaderna uppgick till 1 763 (2 221) miljoner kronor, vilket var 458 miljoner kronor, 20,6 procent lägre än under 2011. Det var framförallt kostnaderna för räntedelen i pensionsskulden och räntedelen för löneskattekostnaden som minskade jämfört med föregående år. Pensionsbolaget KPA beslutade att sänka räntan för landstingets bolag enligt alternativregeln under 2012 vilket innebar en kostnadsökning med 369 miljoner kronor. År 2011 gjordes motsvarande räntesänkning enligt RIPS 07 avseende

37 (148) pensionsavsättningar inom landstingets förvaltningsorganisation vilket medförde en kostnadsökning med 1 027 miljoner kronor. Utfallet för de samlade finansiella kostnaderna var 464 miljoner kronor lägre än budget. Räntekostnaderna för upptagna lån samt leasing var 741 miljoner kronor lägre än budget, eftersom marknadsräntorna varit cirka 0,5 procentenheter lägre än budgeterade 3,5 procent samt på ett reducerat lånebehov. Finanspolicy Under 2012 behöll kreditvärderings- och ratinginstitutet Standard and Poor s ratingbetyget för Stockholms läns landsting vid AA+ stabil. Internfinans bedrev under året placerings- och upplåningsverksamheten enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn. Den överskottslikviditet som uppstått under året placerades i kortfristiga räntebärande placeringar. Den genomsnittliga räntebindningstiden för placeringsportföljen uppgick vid årets slut till 36 dagar. Enligt landstingets finanspolicy ska den genomsnittliga betalningsberedskapen uppgå till minst 21 dagar. Den genomsnittliga betalningsberedskapen under december var 76 dagar. Portföljen för hantering av Stockholm läns landstings finansiella risker via derivat uppgick till 12 100 (12 200) miljoner kronor. Till detta tillkommer säkring av lån i utländsk valuta (euro) till ett värde av 4 191 miljoner kronor. Den genomsnittliga räntebindningstiden för landstingets låneportfölj var på balansdagen 4,2 år, jämfört med 3,8 år vid årets början. Detta ligger inom det av landstingsfullmäktige fastställda intervallet för räntebindningstid mellan 2 och 5 år. Landstinget ska planera vid vilka tidpunkter låne- och leasingavtal ska förfalla så att refinansieringsbehoven inte blir allt för stora under en enskild tidsperiod. Diagrammet visar med vilket belopp och vid vilken tidpunkt tecknade låne- och leasingavtal förfaller.

38 (148) Mkr Förfallostruktur för lån och leasing per 2012-12-31 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Lån Leasing Till följd av nedgradering har Danske Bank en rating under fastställd ratingnivå enligt finanspolicyn. Dock bedöms ingen reell motpartsrisk föreligga då marknadsvärdet på transaktionerna är negativa. Inga nya positioner ingås med motparten samtidigt som ingångna positioner bevakas noga av Internfinans. Hälso- och sjukvårdsnämnden har rapporterat en avvikelse mot landstingets finanspolicy. En betalningsrutin med löpande förskott utgår till Capio S:t Görans sjukhus. En ny upphandling av berörd verksamhet har genomförts och i och med att det nya avtalet träder i kraft 2013 kommer förskottshanteringen att upphöra. Ett avtal ingicks av Karolinska Universitetssjukhuset motsvarande 1,3 miljoner euro utan att valutasäkring skedde. Valutapositionen säkrades i efterhand. Övriga förvaltningar och bolag har rapporterat att landstingets finanspolicy följts utan avvikelser under 2012. 3.5 En ekonomi i balans Det egna kapitalets utveckling Eget kapital ökade under 2012 med årets resultat 1 984 miljoner kronor till 5 923 miljoner kronor på balansdagen. Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som en skuld i balansräkningen. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse. Dessa pensionsförpliktelser uppgick vid årets slut till 24 500 miljoner kronor. Om hänsyn togs till dem skulle landstingskoncernen redovisa ett negativt eget kapital på 18 577 miljoner kronor.

39 (148) 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Mkr Eget kapital -1 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Vid utgången av 2012 uppgick den redovisade soliditeten till 7,6 procent vilket är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående år. Om de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelser räknas med, blir soliditeten istället -23,9 procent. Akutsjukhusen ska enligt soliditetskravet ha en soliditet mellan 10 och 30 procent. Alla akutsjukhus uppfyller soliditetskravet per 2012-12-31. Soliditet LF beslut 2011 Balans- Eget kapital Res över Aktieäg. Årets Eget kapital omslutning Utdelning Soliditet Tkr 2011-12-31 res krav tillskott resultat 2012-12-31 2012-12-31 2013 utfall Karolinska Universitetssjukhuset 1 030 398-58 190 35 284 1 007 492 4 535 021 23% Södersjukhuset AB 340 309-25 378 314 931 1 853 304 17% Danderyds Sjukhus AB 196 606 22 100-2 801 215 905 1 453 210 15% Södertälje Sjukhus AB 110 415-2 416 107 999 356 744 4 112 30% S:t Eriks Ögonsjukhus AB 48 982 950-7 249 42 683 245 417 18% Sanktionsregler De av landstingsfullmäktige beslutade sanktionsreglerna, LS 0901-0012, ska tillämpas om förlusten för ett akutsjukhus överstiger 50 procent av det egna kapitalet. Avstämning av eget kapital i förhållande till sanktionsregeln ska göras i delårsrapport och årsbokslut. Om det egna kapitalet är mer än till 50 procent förbrukat vid två på varandra följande delårsrapport och årsbokslut inträder sanktionsregeln och landstingsfullmäktige ska pröva frågan om att utse ny styrelse inklusive styrelseordförande. Med eget kapital avses såväl bundet som fritt eget kapital. Vid avstämning av det egna kapitalet ska justering göras för semesterskuld. Samtliga akutsjukhus uppfyller de ekonomiska kraven och sanktionsregeln inträder inte.

40 (148) Långsiktiga finansiella mål För att Stockholms läns landsting ska uppnå god ekonomisk hushållning har det beslutats om verksamhetsmål som tillsammans med de finansiella målen stöder det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. Följande avstämning visar att landstingets verksamhet ur ett ekonomiskt perspektiv är hållbar. Dimension Mål Måluppfyllelse Resultat Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet Ja bibehålls Finansiering Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent Ja Skuldsättning Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar Ja In- och utbetalningsströmmar Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Ja Det finansiella perspektivet tar sikte på landstingets finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella ramarna för den verksamhet som bedrivs. Utgångspunkten är att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. För att klara de finansiella målen måste landstinget generera ett årligt överskott. Resultatet 2012, justerat för jämförelsestörande poster och reavinster, uppgick till 1 567 miljoner kronor. Den del av pensionsskulden som inte finns upptagen i balansräkningen uppgick vid årsskiftet till 24 500 miljoner kronor, en ökning med 111 miljoner kronor från årets början. Målet att resultatet ska vara i balans, med hänsyn tagen till kostnader som inte resultatförts, är därmed uppfyllt. Kassaflödet före förändring av rörelsekapital uppgick till 6 688 miljoner kronor vilket var högre än årets reinvesteringar vilka uppgick till 1 950 miljoner kronor. Detta innebär att målet att reinvesteringarna självfinansieras är uppfyllt för 2012. Upplåningen, den räntebärande låne- och leasingskulden, ökade under året med 3 857 miljoner kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 5 744 miljoner kronor som en nettoeffekt av framför allt årets investeringar och avskrivningar. Skuldsättningsmålet är därmed uppfyllt eftersom nyinvesteringarna var högre än upplåningen och lån därmed inte har finansierat landstingets löpande drift. Betalningsberedskapen består av låne- och kreditlöften och tillgänglig likviditet. Betalningsberedskapen uppgick i snitt i december till totalt 15 135 miljoner kronor. Behovet av betalningsberedskap är summan av verksamhetens kostnader och finansiella kostnader under året. Betalningsberedskapen uppgick i december till 76 dagar och det finansiella målet om 21 dagars betalningsberedskap är därmed uppfyllt.

41 (148) 4. Verksamhet 4.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 3 277 3 172 3% 3 208 - varav SLL internt 3 197 3 104 3% 3 136 Kostnader -3 203-3 151 2% -3 208 Resultat 74 21-0 Antal helårsarbeten 784 760 3% 813 Landstingsstyrelsens förvaltnings uppdrag är att genomföra de mål som anges i den politiska plattformen och i den budget som beslutas av landstingsfullmäktige varje år. I uppdraget ingår också att ta fram beslutsunderlag till den politiska organisationen samt att ge service till den politiska ledningen. Vidare ska förvaltningen ge stöd till landstingsstyrelsen i dess uppgift att leda, styra och samordna landstingets verksamhet. Förvaltningen planerar, utreder och driver olika ärenden och projekt samt ansvarar för det övergripande finansiella arbetet inom Stockholms läns landsting. Landstingsfastigheter Stockholms verksamhet omfattar administrationen av den centrala politiska organisationen inklusive landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen med utskott. Därutöver ingår Stockholms läns landstings medel för forskning, utveckling och utbildning. Inom Landstingsfastigheter Stockholm finns koncernövergripande funktioner för ekonomi och finans, juridik och upphandling, personal, tillväxt, miljö och regionplanering samt landstingets samlade IT-verksamhet. Förvaltningen ansvarar även för frågor om koncernens utveckling och styrning. Landstingsstyrelsen ansvarar även för Berga naturbruksgymnasium. Vid årsskiftet tillkom den tidigare förvaltningen för Nya Karolinska Solna som ett funktionsområde inom förvaltningen under benämningen NKS Bygg. Funktionsområdet har i uppdrag att säkerställa att det nya universitetssjukhuset är färdigt och funktionsdugligt enligt den beslutade tidsplanen. Resultatet för 2012 uppgick till 74 miljoner kronor, en avvikelse mot budget med 74 miljoner kronor, vilket var 53 miljoner kronor högre än i bokslut 2011. Inkluderas Nya Karolinska Solna i 2011 års utfall var resultatet 87 miljoner kronor högre. Intäkterna avvek positivt med 78 miljoner kronor jämfört med budget, eller 2,5 procent, främst till följd av vidarefakturering inom landstinget samt högre intäkter från Hälso- och sjukvårdsnämnden än planerat. De totala kostnaderna avvek negativt med 4 miljoner kronor jämfört med budget, eller motsvarande 0,1 procent. Avvikelsen beror främst på högre IT-kostnader, och då främst underhållskostnader och avtal.

42 (148) Jämfört med föregående års bokslut var kostnaderna 53 miljoner kronor högre, motsvarande en ökning med 1,7 procent. Den största förändringen mellan åren avser kostnader för den överförda NKS-förvaltningen. Räknar vi in NKS-förvaltningen i utfallet för 2011 ger det en lägre kostnad under 2012 med 37 miljoner kronor, vilket främst avser att Nationell ehälsa har överförts till Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar under 2012. 4.1.1 Forskning och regional utveckling i världsklass Landstinget har ett nära och konstruktivt samarbete med Karolinska Institutet vilket bland annat lett till ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Under 2012 inleddes ett fördjupat och unikt samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet kring fyra pilotdiagnoser för att pröva hur systemet för kunskapsbildning inom sjukvården ska kunna förbättras. Det handlar om de vanligaste folksjukdomarna i Sverige idag bröstcancer, diabetes typ2, reumatologi och kardiovaskulära sjukdomar. Projektet kommer att ge ökad kunskap om dessa fyra sjukdomsgrupper och hur de kan förebyggas och behandlas effektivare. Ett särskilt projekt kring informatik är knutet till de fyra pilotprojekten. Stockholmsregionen har med Karolinska Institutet den starkaste medicinska forskningen i landet. Landstinget har i utbildningsfrågor även ett nära samarbete med Ersta Sköndal högskola, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola, Röda Korsets Högskola, Sophiahemmet Högskola och Stockholms Universitet. Under året har samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan stärkts, bland annat genom utbildningssatsningar inom patientsäkerhet. Landstinget fortsätter att samarbeta med Mälardalens högskola, Karolinska Institutet och landstingen i Sörmland och Västmanland i syfte att definiera och utveckla utbildningen på högskolenivå inom hälso- och sjukvården. Detta så att examensmålen enligt högskoleförordningen kan uppnås. Samarbetet har mynnat ut i en rapport som redovisades vid den nationella konferensen i Västerås om verksamhetsförlagd utbildning. De tre enskilda högskolorna inbjöds under 2012 att delta i det fortsatta arbetet. Under året genomfördes cirka 75 000-80 000 studerandeveckor inom landstingets verksamheter eller hos verksamheter som har vårdavtal med landstinget. Utvecklingen av verksamheterna vid de fyra etablerade Akademiska vårdcentralerna fortsatte planenligt under året. Beslut fattades att ytterligare fyra Akademiska vårdcentraler ska etableras under 2013 för att täcka in hela länet. Även arbetet med att etablera konceptet Den akademiska ambulansen fortskred planenligt. Arbetet med att certifiera två nya vård- och omsorgscollege påbörjades under året. Antalet praktikveckor för bland andra gymnasieungdomar inom landstingets verksamhet ökade under 2012.

43 (148) Landstinget kan räkna sig till de större utbildningsanordnarna i landet och arbetet med utvecklingen av pedagogiska strukturer i hälso- och sjukvården är ledande i Sverige. Under året har flera landsting och högskolor varit på studiebesök. Landstinget har tillsammans med Karolinska Institutet medverkat till utvecklingen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Finansieringen har skett via utlysning av ALF-projektmedel, statsbidrag, med inriktning mot pedagogiskt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete samt via egen utlysning av pedagogiska projektmedel. Även detta är för landet unika satsningar inom det pedagogiska området. Arbetet med innovationer i sjukvården har intensifierats under 2012. Landstingets Innovation har tagit fram tre nya patenterade produkter för sjukvården samt genomfört ett 30-tal projekt som stöder företag. Landstinget har öppnat ett Idéråd som på ett strukturerat sätt bedömer och stöttar idéer till nya tjänster som kan främja hälso- och sjukvårdens utveckling och förbättring. Innovationsplatsen, inom ramen för Karolinska Universitetssjukhuset förmedlar kompetens, tjänster och testbäddar. Under 2012 har till exempel trippel-helixkonsortier (samarbeten mellan landstinget, akademien och näringsliv) skapats inom områdena strålterapi, cellterapi, vård på distans och testbäddsverksamhet för medicinsktekniska produkter. Dessa program, som har stöd av Verket för innovation, Vinnova, involverar samarbete med ett stort antal företag. I budgeten för 2012 framhålls vikten av patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig. Landstinget har tillsammans med Karolinska Institutet format ett nära samarbete kring fyra diagnoser: hjärtsvikt, reumatologi, diabetes typ II och bröstcancer. Exempel på satsningar för att skapa en stark forskning även utanför universitetssjukhuset är utvecklingen av så kallade Akademiska vårdcentraler samt Cancercentrum Stockholm-Gotland. Life Science är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat medicinska, tekniska och naturvetenskapliga ämnen, som alla har olika infallsvinklar på hälsa. Landstinget gav under 2012 stöd till en rad olika klusterorganisationer för att ge goda förutsättningar för fortsatt utveckling inom Life Science. Landstinget deltar också i olika nationella arbeten, till exempel Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens initiativ kring ett projekt med syfte att öka antalet kliniska prövningar sponsrade av industrin. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, har drivits vidare och genomförandet av planen har följts upp, kommunicerats och redovisats till landstingsfullmäktige. Handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm godkändes under våren och en grupp av ledande aktörer i regionen har bildats för att genomföra programmet, fördjupa arbetet och kommunicera den viktiga frågan om studentbostäder.

44 (148) Det regionala arbetet med att göra organisationer mångfaldsorienterade ska bli ett handlingsprogram under RUFS 2010. Det arbetet har nu konkretiserats och landstinget samverkar med arbetsgivare i regionen. Förslaget till Handlingsprogram Regionala stadskärnor skickades på remiss under perioden 1 november 2012 till 31 januari 2013. Det fokuserar på ökad tillgänglighet, synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna, stadsutveckling samt att utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet. Ett arbete kring hållbar urban utveckling har inletts under året. Vissa bostadsområden i Stockholmsregionen tar i lägre utsträckning än andra del av regionens utveckling vilket är ett av problemen för tillväxt och sammanhållning. Arbetet handlar om hur vi ska arbeta i regionen för att stärka tillväxt och sammanhållning. I juni lämnade regeringen ett uppdrag till Stockholms läns landsting, i egenskap av regionplaneorgan, att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Uppdraget genomfördes i samverkan med kommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet i Stockholms län och redovisades till Socialdepartementet i december. Gemensamma framskrivningar av befolkning och sysselsättning har samlats i en gemensam skrift för östra Mellansverige (länen Stockholm, Gävleborg, Västmanland, Örebro, Södermanland, Uppsala och Östergötland). Samarbete pågår i viktiga storregionala frågor i enlighet med ambitionerna i RUFS 2010 och övriga läns regionala utvecklingsprogram. Uppföljningen av det skärgårdspolitiska programmet visar att många insatser pågår eller är på gång, exempelvis när det gäller att stärka besöksnäringen. Programmet är aktuellt som samlad grund för de landstingsverksamheter som har betydelse för skärgårdens utveckling. Inriktningen med Handlingsprogram för energi och klimat har gått vidare inom de fyra handlingsområdena Biogas, Avfall, Fjärrvärme och Samhällsplanering. Strategiska aktörer har haft ett rådslag under hösten för att diskutera inriktningen för det fortsatta arbetet. I oktober tog Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslut om inriktningen för en regional miljöstrategi för vatten och utgångspunkten är att de vattenrelaterade mål som finns i RUFS 2010 och Miljöutmaning 2016 ska uppnås. 4.1.2 Stolta medarbetare Som attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare ska landstinget kännetecknas av kompetenta, ansvarstagande och stolta medarbetare som alltid har patienten/kunden i fokus. Målet Stolta medarbetare följs upp genom landstingets medarbetarenkät och indikatorn Medarbetarindex. Resultatet för 2012 visar att totalvärdet på Medarbetarindex i likhet med 2011 uppgick till 75, av maximalt 100.

45 (148) Från och med januari 2012 har landstinget en ny basenkät som gör det möjligt att följa upp de övergripande principerna och värderingarna i landstingets personalpolicy: aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus samt förändring och utveckling. Uppföljningen av personalpolicyn visar att indexvärdet för år 2012 uppgick till 76. Sammantaget ligger indexvärdena på en hög nivå vilket ger en stark grund för landstingets fortsatta utvecklingsarbete. En huvudfråga under 2012 har varit hur landstinget ska säkra kompetensförsörjningen. Särskilt fokus har legat på de förslag och utmaningar som finns i Framtidsplan för hälso- och sjukvården, där de personalstrategiska frågorna är av stor vikt. Projektet för landstingets kompetensmodell inklusive IT-stöd har avslutats och breddinförande har påbörjats. För att öka kunskapen om landstingets uppdrag och värdegrund samt öka kunskapen om landstingets styrning arrangerades en introduktionsdag för nytillträdda chefer inom landstinget två gånger under året. Landstingets nätverk Ung och chef, som vänder sig till chefer som är högst 36 år, arrangerade fyra träffar under 2012. Syftet med nätverket är att skapa en arena där unga chefer kan mötas och diskutera frågor i sin roll som chef och att inspirera till att vilja utvecklas som chef. Målet med nätverket är att främja tillväxten av chefer, behålla och utveckla unga chefer, attrahera unga att vilja bli chefer samt öka rörligheten av chefer inom landstinget. Arbetet med Employer branding-frågor, landstingets varumärke som arbetsgivare, har i rekryteringsfrämjande syfte handlat om deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar. Informationsmaterial har tagits fram för att marknadsföra yrken och landstinget som arbetsgivare. Särskilt fokus har varit på marknadsföringsinsatser och aktiviteter till ungdomar och studenter. Unga har också fått möjlighet till sommarjobb och prao i landstingets verksamheter. Landstingets leverantörer av företagshälsovård fick under året i uppdrag att göra en kartläggning av sjukfrånvaron för kvinnor, med fokus på läkare och undersköterskor. I enlighet med det övergripande målet att kvinnors sjukfrånvaro ska reduceras så att den kommer i nivå med männens ska studien resultera i en rapport med åtgärdsförslag och ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Arbetet för alkohol- och drogfria arbetsplatser har effektiviserats. Landstinget har tecknat ett nytt landstingsövergripande avtal med Alna som har utvecklat en webbaserad kundsida för Stockholms läns landsting där avtalet, företagets tjänster, aktuella seminarier med mera presenteras. Alla medarbetare har tillgång till kundsidan som nås via förvaltningarnas och

46 (148) bolagens intranät. Ett utvecklingsarbete med syfte att ta fram verktyg till stöd för chefer som har ansvar för att göra kemiska riskbedömningar inom arbetsmiljöområdet har genomförts. En interaktiv utbildning för chefer, arbetsmiljöoch miljösamordnare samt skyddsombud har tagits fram. Landstingets leverantörer av företagshälsovård har genomfört en särskild utbildningssatsning som omfattar olika typer av riskbedömningar, inklusive kemikalieområdet. Under hösten har arbetet för en upphandling av företagshälsovård inletts då ramavtalet går ut sista december 2013. I arbetet samarbetar Landstingsfastigheter Stockholm med en expertgrupp där representanter för förvaltningar och bolag ingår. I december 2012 hade cirka 200 personer någon form av anställning eller praktik i arbetsmarknadspolitiska program inom landstinget. Sommarjobbsatsningen 2012 resulterade i att cirka 700 ungdomar i åldrarna 16-18 år genomförde 4 veckors sommarjobb. Av dessa hade runt 25 förstärkt handledarstöd och full lönetäckning. Av utvärderingen framgår att över 93 procent är nöjda eller mycket nöjda med sin tid i landstinget. 84 procent tycker att den introduktion de fick var bra eller mycket bra. 65 procent är helt säkra på att de kan tänka sig att arbeta inom landstinget i framtiden. 4.1.3 Allas lika värde lika behandling av alla En ny handlingsplan för den europeiska deklarationen för jämställdhet, Council of European Municipalities and Regions, har tagits fram under våren 2012. Council of European Municipalities and Regions är en europeisk jämställdhetsdeklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I handlingsplanen finns ett antal aktiviteter som är planerade för perioden 2012-2014. Projektet Genusaspekter vid läkemedelshantering fortsätter sitt arbete under 2013 med Hållbar Jämställdhet med medel från Sveriges Kommuner och Landsting för att vidareutveckla projektets intentioner om den så kallade Genusknappen. Landstinget har under året startat ett nyhetsbrev, Jämbrevet, som vänder sig till anställda inom landstinget och till privata verksamheter som har avtal med landstinget. Syftet är att spegla vad som är aktuellt inom jämlikhets- och jämställdhetsområdet och lyfta fram intressanta frågor. Under året har 67 chefer (varav 15 män) och 40 handläggare (varav 4 män) deltagit i den certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildningen. Projektet Din kompetens Vår möjlighet, som finansierades av Europeiska Socialfonden, avslutades i augusti. Projektets utbildningssatsning har därefter inlemmats i den certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildningen.

47 (148) Tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår ett arbete med att utveckla ett webbaserat utbildningsmaterial inom Hbt-området, homosexuella, bisexuella och transpersoner. Ett av målen i Hbt-policyn är att medarbetarna har relevant kompetens inom respektive yrkesområde för att professionellt kunna möta personer med Hbt-identitet. Personer med utländsk vårdutbildning utanför EU/EES-området har under 2012 erbjudits 72 praktik- och auskultationsplatser. Av dessa är 26 platser hos privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Den största gruppen, 48 personer, utgörs av specialistläkare som gjort eller gör provtjänstgöring inför svensk legitimation. Med hjälp av Nyckeltalsinstitutet har Jämställdhetsindex och nyckeltal för etnisk bakgrund tagits fram under året. Verksamheterna använder nyckeltalen som underlag för att utveckla och ta fram prioriterade områden inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, bland annat som underlag till jämställdhets- och mångfaldsplanerna. Seminariet Genus i vården i december hade cirka 100 deltagare. Syftet med dagen är att sprida kunskap och öka medvetenheten om jämlikhetens och jämställdhetens betydelse för länets invånare. 4.1.4 Hållbar miljö Stockholms läns landsting ska bidra till en ekologiskt hållbar utveckling av Stockholmsregionen och vara en föregångare på miljöområdet. Detta ska främjas genom en framsynt regional planering, resurshushållning, energibesparing, övergång till förnybara energikällor samt konsekvent minskade utsläpp till luft, mark och vatten. Energitekniska miljövänliga lösningar ska fortsätta att bejakas på fler områden. Landstinget fortsatte under 2012 att bidra till ett målinriktat genomförande av den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010. Den regionala utvecklingsplanen ska bland annat bidra till att Stockholm är en region med god livsmiljö. En strategi för att nå detta är att eftersträva en koncentration av boende, verksamheter och funktioner genom en flerkärnig och tät region, såväl inom Stockholms län som i östra Mellansverige. Vissa frågor kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer. Därför tar landstinget fram ett särskilt handlingsprogram, med åtgärder för att vidareutveckla en flerkärnig och tät region. Ett förslag till handlingsprogram skickades i november på remiss till regionens aktörer. För att göra Stockholm till en mer resurseffektiv region genomfördes under perioden 2010 till 2012 ett handlingsprogram kring energi och klimat, i samarbete med länsstyrelsen och Kommunförbundet i Stockholms län. De sista aktiviteterna inom handlingsprogrammet slutfördes 2012 och i oktober hölls ett avslutande rådslag, med ledande politiker och tjänstemän. En slutrapport publiceras 2013.

48 (148) Förra miljöprogrammet, Miljö Steg 5, avslutades vid årsskiftet 2011/2012 och 2012 gjordes den slutliga utvärderingen, som visade ett mycket bra resultat 20 av 23 mål i miljöprogrammet uppnåddes. Landstinget fortsätter att utveckla miljöarbetet genom det nya miljöprogrammet, Miljöutmaning 2016. Nämnder och styrelser påbörjade 2012 arbetet för att nå målen och året präglades av planering, initierande av nya projekt och utredningar samt utveckling av nya rutiner och samverkansformer. Miljöutmaning 2016 är ett utmanande och ambitiöst program och för att målen ska nås till 2016 krävs fortsatt hög prioritering och en effektiv samordning av landstingets miljöarbete. Den övergripande inriktningen på det nya miljöprogrammet är att landstinget ska vara klimateffektivt och resurseffektivt samt att landstinget ska bedriva ett hälsofrämjande miljöarbete. Lanseringen av Miljöutmaning 2016 inleddes i februari vid ett välbesökt seminarium för landstingets miljösamordnare och miljöchefer. Under våren följde fördjupade seminarier inom de tre målområdena: klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete. Inom respektive område startades nya projekt, specifikt inriktade på att nå olika mål i miljöprogrammet. Arbetssätt, kommunikationsmaterial och utbildningar ställdes om och anpassades till det nya miljöprogrammet. Likväl som att verka för att minska den egna miljöpåverkan samverkar landstinget såväl regionalt, nationellt som internationellt. Landstinget ska bland annat ta fram en regional miljöstrategi för vatten. Arbetet påbörjades 2012 med en övergripande aktörsanalys. Under hösten fattades ett politiskt inriktningsbeslut om fortsatt arbete och målprioritering påbörjades. Avsikten är att ett förslag till strategi ska godkännas under första halvåret 2013. Redovisning av arbetet med Miljöutmaning 2016, se avsnitt 6. Miljö. 4.1.5 Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är under de kommande åren Stockholms läns landstings största enskilda investeringsprojekt. Ambitionen är att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus. Ett sjukhus där avancerad medicinsk och annan forskning möter den kliniska vardagen. NKS-förvaltningen upphörde som egen förvaltning 31 december 2011 och NKS-projektet gick in i en ny fas. De delar som rör NKS-avtal, byggnation och anskaffning av IKT-utrustning (informations- och kommunikationsteknik) samt medicinteknisk utrustning och inredning ansvarar nu Landstingsfastigheter Stockholm för. Införandet av verksamhet i Nya Karolinska Solna ansvarar Karolinska Universitetssjukhuset för. Båda har ett nära samarbete med programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård. NKS Bygg ansvarar för det fortsatta arbetet med uppförandet av det nya universitetssjukhuset i samverkan med projektbolaget Swedish Hospital Partners AB. NKS Bygg ansvarar också för planering av drifttagande och

49 (148) anskaffning av utrustningen till sjukhuset som ska stå färdigt att ta emot de första patienterna i december 2016. Byggandet av den nya sjukhusanläggningen pågår för fullt och projektets tidsplan håller. Parkeringsgaraget färdigställdes enligt plan december 2012 och är i drift. I teknikbyggnaden är montering av fönster i fasaden och installationer invändigt påbörjat. Stommontage pågår för sjukhusbyggnaden och installationsarbeten inom vissa våningsplan är påbörjade. Sprängningsarbetena är färdiga för forskningsbyggnaden och grundläggningsarbeten pågår för fullt. Clinical design har under 2012 varit fokuserad på projektering av den inre och yttre gestaltningen. Projektbolagets förslag till lösningar har granskats noggrant. En arbetsgrupp har skapats för att samordna gestaltning, konstnärlig utsmyckning, skyltning och inredning. Gruppen påbörjar sitt arbete 2013. Detaljprojekteringen av de kliniska ytorna har fortsatt och utestående frågor har hanterats. Ett stort arbete har lagts ner på bland annat vårdrummets utformning. Granskning avseende typrummens placering i byggnaden har påbörjats och beräknas vara klar vid halvårsskiftet 2013. Arbetet med att färdigställa provrummen, mock-up, har pågått under hela året. Rummen beräknas vara färdiga i början av 2013 och kommer då att vara öppna för besökare. Provrummen ska användas för att testa funktionaliteten i rummen ur tillgänglighets- och arbetsmiljösynpunkt. Den upphandling av IKT-infrastruktur som påbörjades i slutet av 2011 avbröts i juni efter beslut i landstingstyrelsen. Orsaken var att priserna på inlämnade anbud översteg projektets budgetram. Arbetet med en ny upphandling påbörjades omedelbart. Ansökningsinbjudan till den nya upphandlingen annonserades i november och omfattar fast nätverk, trådlöst nätverk, leveranssamordning samt datorhallar. Upphandlingen genomförs som en så kallad konkurrenspräglad dialog. Viktiga skillnader jämfört med den tidigare upphandlingen är att detta är den första delen av flera upphandlingar inom IKT-området och där driftansvaret inte inkluderas. En tydlig ambition är också att öka möjligheterna till integration med landstingets övriga verksamheter. NKS Bygg har huvudansvaret för byggprojektet samt ansvarar för genomförandet av upphandlingar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset. Det operativa ansvaret för den medicintekniska kompetensen och kravställande på utrustningen för den kliniska användningen ligger på Karolinska Universitetssjukhuset. Samarbetet mellan NKS Bygg och Karolinska Universitetssjukhuset har utvecklats under året och formerna för det delade ansvaret har tydliggjorts.

50 (148) Förstudien för Bild och funktion blev klar 2011 och upphandlingsprocessen gick vidare under 2012. En förstudie pågår för att identifiera möjligheter att upphandla valda delar av Bild och funktionsförsörjningen till Nya Karolinska Solna enligt särskild ordning med beaktande av innovationsperspektivet. Förstudie för takhängd utrustning avslutades i november och övergick till upphandling i december. Förstudie pågår för operationsutrustning, tryckkammare och steriliseringsutrustning. Den 20 januari invigde finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl och Skanskas vd Johan Karlström NKS Showroom, ett samarbetsprojekt mellan Stockholms läns landsting och Skanska. Under det gångna året har NKS Showroom 8 varit välbesökt med cirka 10 000 besökare varav runt 300 har varit förbokade gruppbesök. Intresset har varit stort inom Sverige med besök från bland annat andra landsting, politiker och vårdpersonal. Även internationellt finns ett stort intresse med besök från exempelvis Kina, USA, Japan, Brasilien, Ryssland och flera europeiska länder. 4.1.6 Informationssäkerhet och IT-strategi I september 2012 initierade Rådet för Samordning och styrning av strategisk IT ett arbete för att ta fram en strategi för ehälsa och IT med en handlingsplan för perioden 2013 2018. Arbetet har utgått ifrån Framtidens hälso- och sjukvård samt intervjuer, workshops och möten för att fastställa verksamhetens krav på ehälsa och IT. Utifrån detta har sedan mål, strategi, fokusområden och aktiviteter tagits fram. Strategin för ehälsa och IT för att stödja nätverkssjukvården i Framtidens hälso- och sjukvård är att: säkerställa tillgång till nödvändig information av god kvalitet via e-tjänster, e-tjänsterna ska ha hög användbarhet baserad på ett standardiserat och säkert informationsutbyte mellan olika systemlösningar och aktörer, säkerställa ett samordnat genomförande i hela nätverkssjukvården genom ett strukturerat förändringsarbete i samordning med Framtidens hälso- och sjukvård och i samarbete med Nationell ehälsa. I strategin har Rådet för Samordning och styrning av strategisk IT särskilt lyft fokusområdet informationssäkerhet. Ett viktigt syfte är att skapa förutsättningar för att kunna dela information, dels i den direkta vårdsituationen, dels för styrning, uppföljning och beslutsstöd, utan att äventyra sekretess, patientsäkerhet eller integritet. Arbetet fortsätter med att se över nuvarande organisation för informationssäkerhetsarbetet inom vården. SLL IT som ansvarar för den löpande driften och förvaltningen av landstingets gemensamma och lokala IT-system fort- 8 Informationscentrum

51 (148) sätter sitt arbete med att utveckla organisationen för informationssäkerhetsarbetet. En ny informationssäkerhetspolicy samt nya riktlinjer för informationssäkerhet antogs av landstingsfullmäktige 2011 och började gälla i januari 2012. Under året genomfördes insatser för att stödja arbetet med att utforma anvisningar och instruktioner i verksamheterna. I samband med fullmäktiges beslut fick landstingsstyrelsen i uppdrag att återkomma med en omarbetad informationssäkerhetspolicy. Ett förslag togs fram med en ökad tydlighet i struktur, transparens och kravställning. En översyn av ledningssystemet för informationssäkerhet genomfördes, med förslag på anpassningar för att bättre stödja ett systematiskt arbete med informationssäkerhet i verksamheterna. Arbetet med att ta fram en ny utbildning för informationssäkerhet påbörjades. Som en del i uppföljningsarbetet genomfördes en övergripande risk- och sårbarhetsanalys, vilken resulterade i ett antal identifierade åtgärder som behöver prioriteras. Även en uppföljning av hur reglerna följs genomfördes. 4.2 Koncernfinansiering Koncernfinansiering Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter 6 097 5 260 16% 5 921 Verksamhetens kostnader -64 245-62 504 3% -65 037 Verksamhetens nettokostnader -58 147-57 243 - -59 116 Skatteintäkter, generella statsbidrag & utjämning 59 493 57 965 3% 59 696 Finansnetto -234-1 339-805 Resultat 1 112-618 -225 Justerat resultat* 529 - - -225 Investeringar 317 305 4% 412 *Avser resultat justerat för nettokompensation till bolagen för pensionskostnader Koncernfinansiering är en central redovisningsenhet där poster av landstingsövergripande karaktär såsom skatteintäkter och utbetalning av landstingsbidrag redovisas. Enheten har inga anställda och bedriver ingen egen verksamhet. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende pensionskostnader till bolagen, var 529 miljoner kronor och avviker mot budgeterat resultat med 754 miljoner kronor. Resultat före justering år 2012 uppgick till 1 112 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på återbetalning av försäkringspremier om 412 miljoner kronor, lägre personalkostnader än budget på 683 miljoner kronor och ett finansnetto på 570 miljoner kronor lägre än budget.

52 (148) Verksamhetens intäkter uppgick till 6 097 (5 260) miljoner kronor och var 177 miljoner kronor, 3,0 procent högre än budget. I intäkterna ingår AFA Försäkrings återbetalning av försäkringspremier för 2007 och 2008 med 412 miljoner kronor. Personalomkostnadsintäkterna, PO-intäkterna, från landstingets förvaltningar var 235 miljoner kronor lägre än budget, beroende på lägre kostnader i förvaltningarna än förväntat. Verksamhetens kostnader uppgick till 64 245 (62 504) miljoner kronor och var 792 miljoner kronor, 1,2 procent, lägre än budget. Personalkostnaderna var 683 miljoner kronor lägre än budget. Personalkostnaderna påverkades av AFA Försäkrings beslut att sänka avgiften för AGS-KL (Avtalsgruppsjukförsäkring) och Avgiftsbefrielseförsäkringen till noll under 2012 vilket minskade kostnaderna med 76 miljoner kronor jämfört med budget. De sociala avgifterna var 332 miljoner kronor lägre än budget beroende på lägre kostnader i förvaltningarna än förväntat. Årets samlade skatteintäkter uppgick till 59 493 (57 965) miljoner kronor och understeg budget med 202 miljoner kronor vilket framförallt berodde på att de generella statsbidragen, främst bidraget för läkemedelsförmånen, blev lägre än beräknat. Finansnettot var -234 (-1 339) miljoner kronor och är 570 miljoner kronor lägre än budget vilket bland annat beror på lägre marknadsräntor samt lägre externa räntekostnader till följd av ett reducerat lånebehov under året. 4.3 Hälso- och sjukvården 4.3.1 Verksamhet Styrningen av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting sker genom två tydligt åtskilda funktioner, beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsnämnden är beställare av hälso- och sjukvård och ansvarar för hälso- och sjukvårdsbudgeten. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att all hälso- och sjukvård och tandvård i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till att förbättra hälsotillståndet. Med utgångspunkt i analyser av befolkningens sjukvårdsbehov formulerar Hälso- och sjukvårdsnämnden sitt uppdrag och sina beställningar av sjukvård. Vården ska beställas från de vårdproducenter som levererar den kvalitativt bästa vården till det mest konkurrenskraftiga priset. En för Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun gemensam nämnd, TioHundranämnden, ansvarar för att sjukvårdsbehoven hos befolkningen i Norrtälje tillgodoses. TioHundranämnden bytte namn till Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje den 1 januari 2013.

53 (148) Styrningen av hälso- och sjukvården utövas bland annat genom de avtal med olika löptid och konstruktion som Hälso- och sjukvårdsnämnden träffar med vårdgivarna. Avtalen träffas i huvudsak på tre sätt: vårdval enligt lagen om valfrihetssystem upphandling enligt lagen om offentlig upphandling direktavtal. Gemensamt för den vård som regleras i avtal är en strävan att utveckla incitament till ökad produktivitet och effektivitet för att därigenom bidra till en god kvalitet och en stabil ekonomi. Vidare eftersträvas en ökad mångfald av vårdgivare. Utöver den vård som regleras i avtal har Hälso- och sjukvårdsnämnden finansieringsansvar för privata specialistläkare och sjukgymnaster som är verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning och enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik. Landstinget är den största utföraren av sjukvårdstjänster i länet. Vården styrs bland annat genom avtal och överenskommelser med vårdgivarna. För beställning av sjukvården i Stockholm ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden och inom Norrtälje kommun har TioHundranämnden motsvarande ansvar. Det är främst Stockholms läns sjukvårdsområde, akutsjukhusen, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB och Folktandvården Stockholms län AB som påverkas av detta. Utöver dessa arbetar även Stockholm Care AB och MediCarrier AB med vård men inte med den direkta vårdproduktionen. Privat samt offentlig andel av kostnader 2012 90% 80% 70% 60% 50% 40% 81% 80% 60% 40% 51% 49% 58% 42% 67% 68% 33% 32% 30% 20% 19% 20% 10% 0% Somatisk specialistvård Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrig hälsooch sjukvård Tandvård Totalt Privat prod. SLL prod. (inkl andra landsting, kommuner och stat) Av Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader för köpt hälso- och sjukvård 2012 stod privata vårdgivare för 32 procent, vilket är samma andel som 2011. De största kostnadsandelarna för privata utförare finns inom primärvård och övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälso- och sjukvård inkluderar

54 (148) bland annat hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Även inom respektive vårdområde var andelen privata utförare i nivå med 2011, förutom för övrig vård där kostnadsandelen för privata utförare minskade från 64 till 58 procent. Orsaken är främst förändringen av kostnadsansvaret för sjukresor. 4.3.2 Verksamhetsförändringar I december 2012 fanns det 203 husläkarmottagningar mot 196 i december 2011. Under året har åtta nya mottagningar öppnat och en har stängt. Antalet avtal för medicinsk fotsjukvård var 140 mot 134 i december 2011. Under året har tolv nya mottagningar öppnat och sex har upphört. En MVC-mottagning startade i november och en mottagning stängdes i december. En mottagning för obstetriska ultraljud startade i februari. En BVC-mottagning startade i februari och fyra BVC-mottagningar har stängt under året. Under 2012 startade 15 nya logopedmottagningar. Elva nya auktoriserade mottagningar för primär hörselrehabilitering startade. Tio nya mottagningar för primärvårdsrehabilitering och 34 nya mottagningar för specialiserad sjukgymnastik startade, de flesta sent under hösten. Under 2012 har 93 vårdgivare öppnat verksamhet inom de nya vårdvalsområdena enligt följande: Ögon 8, Gynekologi 41, Hud 22 samt Öron-, näsoch halssjukvård 22. De nya avtalen för ambulanssjukvårdstjänst och för transport av avlidna började gälla den första februari 2012. För att avlasta ambulanssjukvården flyttades ansvaret för förflyttning av patienter med syrgas över till liggande persontransporttjänsten från och med den första mars 2012. Tilläggsavtal för detta har tecknats med Sirius Färdtjänst. Planeringen av Nya Karolinska Solna verksamhetsinnehåll har överförts till Karolinska Universitetssjukhusets ansvarsområde. Käkcentrum överfördes från Södersjukhuset till Karolinska Universitetssjukhuset från 1 april vilket omfattade cirka 22 helårsarbeten. Målvolymerna motsvarande 10 miljoner kronor omvandlades till volymer inom andra specialiteter i avtalet för 2012. Inom förlossningsvården på Södertälje Sjukhus AB har patientsäkerheten ökat med införandet av barnjour 24 timmar om dygnet veckans alla dagar. Danderyds Sjukhus AB, stängde Löwenströmska sjukhusets specialistmottagning den 1 oktober eftersom avtalet gick ut i december 2012. Vissa patientgrupper inom gynekologi, urologi, kirurgi och hjärtkliniken har

55 (148) under senhösten tagits om hand på Danderyds Sjukhus AB. Ett underleverantörsavtal med TioHundra AB har upprättats och Danderyds Sjukhus AB har avlastats på kirurgi- och ortopedipatienter som remitterats till Löwenströmska sjukhuset. 4.3.3 Konsumtion Statistiken visar total vårdkonsumtion för hela landstinget, det vill säga Hälso- och sjukvårdsnämnden och TioHundranämnden sammantagna. Vård SLL Utfall 2012 Utfall 2011 Förändr. Budget Avvikelse totalt % 2012 mot budget Vårdtillfällen 324 500 318 059 2,0% 320 859 1,1% Läkarbesök 7 747 289 7 644 828 1,3% 7 714 993 0,4% Övriga vårdgivarbesök 8 666 850 8 373 077 3,5% 8 588 457 0,9% Antalet vårdtillfällen ökade med 2,0 procent, antalet läkarbesök ökade med 1,3 procent och antalet övriga vårdgivarbesök ökade med 3,5 procent jämfört med 2011. Under 2012 stod kvinnor för 57 procent av vårdtillfällena och fördelningen mellan könen är relativt oförändrad över tid. Förändringen av vårdkonsumtion jämfört med föregående år ska sättas i relation till befolkningstillväxten under 2012 som var 1,7 procent i Stockholms län. Konsumtion av vård 2012 jämfört 2011 VTF* somatik Läkarbesök somatik 1,4% 0,9% Läkarbesök primärvård 1,7% VTF psykiatri Läkarbesök psykiatri 0,5% 3,1% VTF geriatrik Läkarbesök geriatrik -2,2% 6,4% * Vårdtillfälle Somatisk specialistvård Antalet vårdtillfällen inom den somatiska specialistvården ökade med 1,4 procent vilket motsvarar 3 500 vårdtillfällen jämfört med 2011. Antalet vårdtillfällen ökade vid samtliga akutsjukhus, förutom vid Karolinska universitetssjukhuset. Den genomsnittliga medelvårdtiden var 3,6 dagar vilket var samma nivå som under 2011. Könsfördelningen för vårdtillfällen inom slutenvården var jämn mellan könen, när specialiteterna gynekologi

56 (148) och förlossning exkluderats, med 49,9 procent kvinnor och 50,1 procent män. Antalet läkarbesök inom den somatiska vården ökade med 0,9 procent jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning med 26 000 besök. Inrättandet av flera nya vårdvalsområden inom den somatiska specialistvården innebar att läkarbesök inom akutsjukhus och specialistvården ökade med 17 procent medan läkarbesöken hos privata specialister på nationella taxan minskade med 30 procent. Kvinnor konsumerade fler läkarbesök än män inom somatisk specialistvård, även efter att specialiteterna gynekologi och förlossning exkluderats. Andelen var 52,7 procent kvinnor och 47,3 procent män efter justering för gynekologi och förlossning. Antalet höft- och knäledsoperationer för vårdval inom slutenvården minskade med 135, vilket motsvarar 4,6 procent jämfört med 2011, exklusive TioHundranämnden. Antalet förlossningar ökade med 69, vilket motsvarar 0,3 procent. Av länets sex förlossningskliniker ökade BB Stockholm mest, med 6,4 procent. Primärvård Primärvårdens läkarbesök ökade med 1,7 procent vilket motsvarar 75 000 besök jämfört med 2011. Den största ökningen återfinns inom husläkarverksamheten som står för den största delen av besöken. Andelen kvinnliga läkarbesök hos husläkare var 57 procent medan män stod för 43 procent av besöken. Läkarbesök hos privata specialister som ersätts via nationella taxan minskade med 10,4 procent. Med anledning av vårdval inom husläkarverksamheten tillkommer inga nya privata specialister inom allmänmedicin samtidigt som de nu verksamma specialisterna börjar uppnå pensionsålder. Tillgängligheten ökade genom att åtta nya husläkarmottagningar öppnade under året medan en stängdes. Det finns nu totalt 203 husläkarmottagningar i länet. Övriga vårdgivarbesök ökade med 3,2 procent motsvarande 200 000 besök jämfört med 2011. Psykiatri Antalet vårdtillfällen inom den psykiatriska vården ökade med 3,1 procent motsvarande 1 000 vårdtillfällen jämfört med 2011. Närmare hälften av dessa bestod av vårdtillfällen inom beroendevården som ökade med 4,9 procent. Män stod för cirka 75 procent av vårdtillfällena inom beroendevården. Andelen har minskat något de senaste åren. Medelvårdtiden för de psykiatriska vårdtillfällena minskade från 9,2 dagar 2011, till 8,5 dagar 2012. Antalet läkarbesök inom psykiatrin ökade med 0,5 procent vilket motsvarar 2 000 besök jämfört med föregående år. Besök hos privata specialister som ersätts via den nationella taxan minskade med 8,1 procent jämfört med föregående år. Kvinnor hade fler läkarbesök än män inom allmänpsykiatrin, medan män hade fler läkarbesök inom beroendevården. Pojkar hade fler läkarbesök än flickor inom barn- och ungdomspsykiatrin.

57 (148) Geriatrik Geriatriska vårdtillfällen var 6,4 procent fler än föregående år, det motsvarar 2 000 vårdtillfällen. En del av ökningen har sin grund i att tre nya vårdavdelningar öppnades under hösten 2011 samt andra aktiviteter för att öka tillgängligheten, såsom temporära utökningar av vårdplatser. Medelvårdtiden var oförändrad 11,3 dagar jämfört med 2011. Kvinnor hade en klart större andel vårdtillfällen än män inom den geriatriska vården. Läkarbesöken inom geriatriken minskade med 2,2 procent under året. Prehospital vård Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård ökade med 7,4 procent under 2012 jämfört med föregående år. Under året har det skett en ökning av utlarmning för transporter med prioritet 1. För att möta behovet har antalet ambulanser utökats, drifttiden hos vissa enheter utökats och den 1 februari 2012 påbörjades nya avtal med Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, Samariten Ambulans AB och Falck Ambulans AB. De nya avtalen stärker bland annat Stockholms Prehospitala Centrums roll som samordnande funktion för den prehospitala hälso- och sjukvården. Avtalet innebär också att intensivvårdsambulansen har fått egen bemanning dygnet runt. Uppdragen för ambulanshelikoptertjänsten ökade med fem procent jämfört med 2011 och antalet flygtimmar ökade med sju procent jämfört med 2011. Uppdragen för liggande persontransporter ligger på samma nivå som 2011 och antal sjukresor blev högre än 2012. Konsumtion av tandvård Andelen barn och ungdomar som under året har besökt tandvården är, med ett utfall på 94 procent, en procentenhet över budget. Väntetiden för behandling av barn och ungdomar inom specialisttandvården har dubblerats från föregående år, men håller sig inom den avtalade maxgränsen på två månader. Tandhälsan är fortsatt god. 97 procent av treåringarna var kariesfria, vilket är 1 procentenhet över budget. 68 procent av 19-åringarna hade kariesfria sidoytor, jämfört med budget på 65 procent. Antalet vuxna som behandlades, som ett led i en sjukdomsbehandling, 7 205 (7 522) stycken, är 8 procentenheter under budgeterat värde på 7 800. 4.3.4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2011 Framtidsplan för hälso- och sjukvården med inriktning på utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet. Genomförandet av framtidsplanen är ett omfattande arbete som bedrivs i flera faser. Under 2011 fastställdes målsättningen, 2012 var ett planeringsår inför konkretisering 2013 och genomförande 2013 till 2018. Årligen åter-

58 (148) redovisas det föregående årets arbete inom ramen för framtidsplanen till landstingsfullmäktige i samband med budgeten i juni. Samtidigt beslutar landstingsfullmäktige om nya direktiv inför det kommande årets arbete inom ramen för framtidsplanen. Landstingsstyrelsen har tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvaret för att genomföra framtidsplanen enligt landstingsfullmäktiges beslut. Arbetet bedrivs inom ramen för ett gemensamt programkontor under landstingsdirektören. Utvecklingen av arbetet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården under 2012 Programarbetet har under 2012 syftat till att planera för de förändringar som ska genomföras och arbetet med att konkretisera de åtgärder som krävs har inletts. Arbetet har främst skett inom de fem nedanstående områdena. Hälso- och sjukvårdens struktur och profil Utgångspunkten för arbetet med vårdens profil och struktur är att det på akutsjukhusen bara ska bedrivas den hälso- och sjukvård som kräver akutsjukhusets resurser. Ett viktigt underlag är det arbete som genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset. Alla verksamheter vid akutsjukhuset har systematiskt analyserats och förslag har lämnats på vilken vård som behöver det högspecialiserade sjukhusets kompetens och resurser, vilken vård som kan bedrivas på andra akutsjukhus och vilken vård som inte måste ske på akutsjukhus. Liknande analyser har skett inom flera vårdområden och särskilda utredningar har gjorts av bland andra barnsjukvården, det akuta omhändertagandet och den psykiatriska vårdens utveckling. Samtliga underlag som tagits fram har bearbetats av programkontoret som sammanställer detta i en modell en vårdutbudskarta som beskriver var utbudet av hälso- och sjukvården kommer att finnas i framtiden. Ett pilotprojekt har inletts för att utveckla den somatiska vården utanför akutsjukhusen. Kompetensförsörjning Framtidsplan för hälso- och sjukvården innebär nya krav på kompetenser och möjligheter för medarbetare i vården att arbeta på nya sätt. En modell för hur kommande kompetensbehov ska bedömas håller på att utarbetas. Kvalitetskriterier för och styrning av utbildningsuppdraget ses dessutom över.

59 (148) Styrning av hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården kommer i framtiden att bedrivas i nätverk där flera vårdgivare får ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvården av en patient. För att detta ska fungera behöver styrningen av vården samordnas. Stimulans till och krav på samverkan mellan vårdgivare utvecklas. Ersättningarna till hälso- och sjukvårdens aktörer ska stimulera till att skapa mervärde för patienterna i form av ständigt förbättrade kvalitativa resultat. Investeringar Landstingsfullmäktige fattade under 2012 ett inriktningsbeslut avseende en 10-årig investeringsplan för hälso- och sjukvården. Planen utgör bas för arbetet med investeringar inom ramen för framtidsplanen. I denna tas ett samlat grepp om de investeringar som behöver göras i hälso- och sjukvården under kommande år. Nuvarande akutsjukhus behöver upprustas och utvecklas för att fortsätta leverera en god vård. Motsvarande gäller för de närsjukhus Stockholms läns landsting är ägare till. Investeringarna ska också ge förutsättningar för sjukhusen att bedriva vården mer effektivt. Flera stora byggprojekt planeras och en organisation för att genomföra dessa införs. En modell för hur de ekonomiska risker dessa stora investeringar innebär ska delas av landstingets aktörer såsom fastighetsägare, vårdgivarna och beställaren är under framtagande. Innovationer och utveckling Syftet med framtidsplanen är att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Ett arbete har genomförts för att undersöka hur nya värderingar och arbetssätt kan införas i vården för att sätta patienten i centrum. En grundläggande förutsättning för vårdens utveckling är en utveckling av ITsystem och ehälsotjänster som stöder vårdgivarna och underlättar för patienterna att vara delaktiga, få inflytande och möjlighet att ta ett större ansvar för sin vård. En strategi för ehälsa och IT inom vården har därför tagits fram. Denna ska ligga till grund för det kommande arbetet och åstadkomma denna nödvändiga utveckling. I framtiden kommer en större andel av hälso- och sjukvården att utföras av flera vårdgivare utanför akutsjukhusen. Detta påverkar förutsättningarna för hur den patientnära forskningen kan ske. Hela sjukvården måste ge förutsättningar för forskningen. För att detta ska lyckas tas forskningsfrågor upp i alla delar av arbetet med framtidsplanen.

60 (148) 4.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Landstingsbidrag 46 333 44 324 5% 46 273 Övriga intäkter 1 848 1 722 7% 1 670 Summa verksamhetens intäkter 48 181 46 045 5% 47 943 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -382-329 16% -370 Köpt hälso- och sjukvård -41 125-39 175 5% -41 159 Övriga kostnader -6 318-6 129 3% -6 410 Summa verksamhetens kostnader -47 825-45 632 5% -47 939 Avskrivningar -8-8 - -4 Finansnetto 80 92 - - Resultat 429 497-0 Investeringar 5,6 1,1 409% 1,5 Antal helårsarbeten 537 486 10% 530 Hälso- och sjukvårdsnämnden, ska inom ramen för en budget på cirka 48 miljarder kronor, ansvara för att det finns ett utbud av hälso- och sjukvård som svarar mot befolkningens behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska upphandla och träffa avtal med sjukvårdsproducenter, ansvara för patientval och andra ersättningssystem samt godkänna de vårdgivare som patienterna ska kunna välja. Hälso- och sjukvårdsnämnden skriver avtal med cirka 1 000 olika vårdgivare, allt från stora vårdkoncerner och sjukhus till enskilda utförare. Avtalen har tillkommit via direktavtal med landstingsdriven produktion, upphandling, eller vårdval. Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar även för avtal med privata läkare och sjukgymnaster som har etablering via den nationella taxan. Behovet av vård ökar i takt med att befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka. Vårdkonsumtionen 2012 ökade inom de flesta verksamhetsområden jämfört med 2011. Detta gäller såväl öppenvård som slutenvård. Jämfört med 2011 ökade det totala antalet läkarbesök i öppenvården med 1,4 procent och antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökade med 2,1 procent. Mätningarna av besökstillgängligheten 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkare inom fem dagar. Tillgängligheten till ett första besök inom den specialiserade vuxenpsykiatrin har förbättrats under 2012, 79 procent av patienterna har fått tid inom 30 dagar. Stockholms läns landsting får ta del av Kömiljarden för besök till mottagning under alla månader 2012. Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulansmedlen för behandling uppnåtts de tre sista månaderna.

61 (148) Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 429 miljoner kronor, vilket är mindre än en procent av omsättningen. Resultatet är 68 miljoner kronor lägre än 2011 och 429 miljoner kronor högre än budget. Resultatet innebär att det övergripande målet om ekonomi i balans uppnås för sjätte året i rad. De största avvikelserna mot budget sammanfattas enligt nedan. Läkemedel inom läkemedelsförmånen redovisar en avvikelse mot budget med 285 miljoner kronor. Kostnaderna är en procent lägre 2012 jämfört med 2011. Detta förklaras av att högkostnadsskyddet, från den 1 januari, ökade till 2 200 kronor per år vilket minskade kostnaderna med 80 miljoner kronor. Patentutgångar för flera stora läkemedel leder till ökad prispress samt fortsatta effektiviseringar genom en ökad följsamhet till Kloka Listan. Ett obudgeterat finansnetto redovisar ett resultat på 80 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för köp av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt verksamhetsanknutna tjänster, uppgick 2012 till 41 125 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget uppgår till 34 miljoner kronor, eller 0,1 procent. Inom denna avvikelse redovisar Hälso- och sjukvårdsnämnden såväl över- som underskott för ett antal verksamheter. Budget för 2012, inklusive tilläggsanslag för rikssjukvård, medgav en kostnadsökning på 5,0 procent jämfört med 2011. Bokslutet visar att kostnadsökningen blev 4,1 procent. Detta är en högre nivå i förhållande till de två senaste åren där ökningen legat på omkring tre procent. Den höjda kostnadsökningstakten 2012 förklaras främst av beslutade höjda ersättningar till vårdgivarna: bland annat för husläkare, MVC och BVC samt ökade vårdvolymer inom geriatriken och nya vårdvalsområden. Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en positiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden i hälso- och sjukvården. För att ge medborgarna en reell möjlighet att utnyttja sin rätt att välja vård behövs information om hälso- och sjukvårdens utbud, kvalitet och resultat. Vårdguiden på internet och via telefon är Stockholms läns landstings kanaler när information om vårdens utbud ska föras ut till medborgarna. Vårdvalsavtal är införda inom hela primärvården, inom huvuddelen av barn- och ungdomstandvården och inom delar av den somatiska specialistvården. Successivt genomförs nya vårdval inom den somatiska specialistvården. Under 2012 infördes vårdval för öppenvård inom öron-, näs- och halssjukvård, gynekologi, hudsjukvård, enskild sjukgymnastik, primärvårdsrehabilitering och tandreglering för barn och ungdomar. Sammanlagt

62 (148) är nu 22 vårdområden upphandlade i enlighet med lagen om valfrihetssystem. Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i vården i möjligaste mån ska baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Det bidrar till att hälso- och sjukvården kan bistå med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel. Kunskapsstyrningen inom Stockholms läns landsting bedrivs på såväl lokal som nationell nivå. Samverkan sker dels med den Nationella samordningsgruppen för kunskapsstyrning inom Sveriges Kommuner och Landsting dels genom medverkan i Socialstyrelsens arbete med att ta fram nationella riktlinjer. Under 2012 har regionala tillämpningar införts av nationella riktlinjer för bland annat rörelseorganens sjukdomar, demens, diabetes och sjukdomsförebyggande metoder. Vidare har regionala vårdprogram tagits fram och införts för diagnostik och behandling av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, och utredning och behandling av magtarmbesvär hos barn. Dessutom har regionala handlingsprogram tagits fram för öppen- och slutenvård samt särskilda boenden vid behandling av vankomycinresistenta enterokocker, VRE, tuberkulos, MRSA, ESBL och ESBLCarba7. De patienter som inte får en tid inom vårdgarantins gränser (0-5-30-90) kan kontakta Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdgarantikansli för att få en tid till besök eller behandling med kortare väntetid. Flertalet av patienterna som vänt sig till Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdgarantikansli väntar inte till de stora akutsjukhusen utan till privata vårdgivare utanför sjukhusen. Patienterna kan i stor utsträckning hjälpas till en snabbare tid hos annan vårdgivare. Under 2012 har väntande, utanför vårdgarantins gränser, funnits främst inom områdena hand- och fotkirurgi samt IVF, provrörsbefruktning. Vårdval införs nu successivt inom flera specialiteter. Erfarenheten visar att de vårdval som genomförts hittills har lett till en god tillgänglighet med minskade köer. Arbetet med Patientsäkerhetsmiljarden, den nationella patientsäkerhetssatsningen, avrapporteras årligen den 30 september till Sveriges Kommuner och Landsting, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Stockholms läns landsting klarade samtliga grundläggande krav och tre av prestationskraven (patientsäkerhetskultur, trycksår och överbeläggningar) vilket innebär att landstinget fick drygt 66 miljoner kronor för 2012 års arbete. Nedan redovisas samtliga krav som Stockholms läns landsting därmed klarat med avseende på Patientsäkerhetsmiljarden 2012: samtliga vårdgivare ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 landstinget ska ha infört Säker IT för Hälso- och sjukvården och Hälsooch sjukvårdens adressregister samt ha anslutit sig till Nationell Patientöversikt och visa på bred användning av Nationell Patientöversikt

63 (148) landstinget ska ha påbörjat arbetet med att införa IT-stödet Infektionsverktyget landstinget ska arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning för att identifiera skador/vårdskador landstinget ska ha upprättat en handlingsplan med mål för patientsäkerhetskulturen och påbörjat ett förbättringsarbete. Under 2012 har arbetsnätverk för Risk- och händelseanalys och patientsäkerhetskulturmätningar införts. Vidare har insatser gjorts för att ansluta vårdgivare till den nationella databasen Nitha, nationellt IT-stöd för händelseanalyser landstinget ska ha upprättat handlingsplaner i syfte att minska trycksårsförekomsten och påbörjat ett förbättringsarbete landstinget har skapat system för att mäta överbeläggningar, där slutenvårdsavdelningar kan rapportera in till Sveriges Kommuner och Landstings databas. Utvecklingen av ehälsotjänster riktade mot befolkningen och vårdgivarna har fortsatt under 2012. Bland annat har en tjänst för att digitalisera och dirigera remisser för laboratorieanalyser tagits fram liksom en e-tjänst för självskattning av levnadsvanor direkt in i journalsystemet. Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram en uppdragsbeskrivning för första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Representanter för vårdgivarna är involverade i arbetet. Bland annat utreds vilken avtalsform som är lämpligast. Ett vårdprogram kring första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa ska tas fram under 2013. Tandhälsan för barn och ungdomar har förbättrats under senare år. Trots de påtagliga förbättringar i tandhälsan som skett i utsatta områden är skillnaden fortfarande stor jämfört med områden med bättre tandhälsa. Det program som syftar till att minska antalet barn och unga som har hål i tänderna, karies, som genomförs i utsatta områden fortsatte under 2012 och omfattar bland annat fluorsköljning i vissa riskåldrar. De förebyggande insatserna har förstärkts genom ett särskilt forskningsprojekt med ettåringar. Arbetet med att implementera den regionala cancerstrategin har fortsatt under 2012. Inom en rad områden inom cancersjukvården genomlyses de befintliga vårdprocesserna, med syfte att optimera vården runt cancerpatienten och närstående. Bröstcancerprocessen och processen för gynekologisk cancer är de områden där arbetet kommit längst. Som redovisas i Framtidsplan för hälso- och sjukvården uppstår de ekonomiska utmaningarna framför allt under perioden 2015 till 2020. Men redan under 2013 och 2014 kommer ökade kostnader att uppstå när vården successivt ska förstärkas för att klara de nödvändiga omstruktureringarna. Det är av stor vikt att kostnaderna för den befintliga verksamheten kan begrän-

64 (148) sas och alla möjligheter till effektiviseringar tas tillvara för att öka möjligheterna att genomföra planeringen inom givet ekonomiskt utrymme. Under 2013 kommer sannolikt förändringar i sjukvårdsstrukturen som framgår av Framtidsplan för hälso- och sjukvården att medföra förändringar och omflyttningar för Stockholms läns sjukvårdsområdes verksamheter. Omfattningen av Stockholms läns sjukvårdsområdes verksamhet kommer att minska med cirka 100 miljoner kronor på grund av pågående upphandlingar inom psykiatrin. 4.5 TioHundranämnden TioHundranämnden Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Landstingsbidrag, SLL 1 187 1 144 4% 1 187 Kommunbidrag, Norrtälje Kommun 849 821 3% 848 Övriga intäkter 218 221-1% 210 Summa verksamhetens intäkter 2 254 2 186 3% 2 245 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -35-36 -3% -34 Köpt hälso- och sjukvård och omsorg -2 021-1 888 7% -1 946 Övriga kostnader -253-272 -7% -295 Summa verksamhetens kostnader -2 309-2 196 5% -2 275 Resultat -55-10 - -30 Från och med den 1 januari 2006 är TioHundranämnden beställare av hälso- och sjukvård samt omsorg i Norrtälje. Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun finansierar gemensamt TioHundranämndens verksamhet. TioHundranämnden bytte namn till Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje den 1 januari 2013. Till en början beslutades att projekttiden för hela det så kallade TioHundraprojektet skulle vara i fem år, det vill säga 2006-2010. Projektet förlängdes sedan till den 31 december 2012. Beslut om en ytterligare förlängning på tre år, fram till den 31 december 2015, fattades under 2012. Resultatet år 2012 var -55 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat resultatkrav på noll. Utav dessa 55 miljoner är landstingets andel cirka 30 miljoner kronor. Avvikelsen beror huvudsakligen på högre kostnader vid köp av somatisk specialistvård, det vill säga specialistvård vid fysiska åkommor, vid andra akutsjukhus än Norrtälje sjukhus. Utfallet på 321 miljoner kronor överstiger budget med 23 miljoner. Avvikelsen beror även på högre kostnader för särskilt vårdkrävande individer och ökade kostnader för hemsjukvård. Ett övergripande och långsiktigt mål är att invånarna ska kunna ta del av en säker och tillgänglig vård och omsorg med hög kvalitet. Målet har delvis

65 (148) inte kunnat uppnås. Köerna till ett så kallat särskilt boende för äldre har under året varit långa. Den långa väntetiden har medfört att fler personer än tidigare tvingats vara på korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende. Detta har inneburit att antalet disponibla platser på korttidsboende inte har räckt till för de personer som har behov av en sådan efter en sjukhusinläggning. Följden har blivit att antalet utskrivningsklara på sjukhus under det gångna året har varit högt. TioHundranämnden har tagit fram en boendeplan med prognostiserade behov och nybyggnationer. Vårdbarometern visade att 91 (93) procent anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver och 90 (88) procent anser att de har förtroende för sjukvården. 4.6 Producentorganisationen 4.6.1 Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 7 679 7 383 4% 7 601 -Såld hälso- och sjukvård, SLL 7 508 7 205 4% 7 439 Övriga intäkter 1 448 1 223 18% 1 222 Summa verksamhetens intäkter 9 127 8 607 6% 8 823 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -6 439-5 995 7% -6 332 Övriga kostnader -2 524-2 386 6% -2 357 Summa verksamhetens kostnader -8 963-8 382 7% -8 689 Avskrivningar -59-60 - -63 Finansnetto 5 6-5 Resultat 110 171-75 Investeringar 104 83 25% 102 Antal helårsarbeten 10 724 10 432 3% 10 500 Stockholms läns sjukvårdsområde ansvarar för landstingets egenägda psykiatri för barn och ungdomar, vuxna och äldre och har även specialiserad beroendevård och rättspsykiatri. Primärvården omfattar vårdcentraler, närakuter, barn- och mödrahälsovård, ungdomsmottagningar och rehabiliteringsenheter. Stockholms läns sjukvårdsområde bedriver också hjälpmedelsverksamhet, habilitering, geriatrik samt avancerad hemsjukvård. Resultatet år 2012 var 110 miljoner kronor och översteg budgeterat resultat med 34 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras av högre intäkter än budget. Då Stockholms läns sjukvårdsområde drivs i förvaltningsform påverkas det inte av effekter av AFA eller förändrad ränta för pensionskostnader.

66 (148) Verksamhetens intäkter uppgick till 9 127 (8 607) miljoner kronor och översteg budget med 305 miljoner kronor, 3,5 procent. Folkhälsoverksamheten som överfördes från Karolinska Institutet under året var inte budgeterad och står för 111 miljoner kronor av de ökade intäkterna. Andra intäkter som var högre än budget var projektintäkter, FoUU-bidrag, vårdintäkter och intäkter för patientavgifter. Verksamhetens kostnader uppgick till 8 963 (8 382) miljoner kronor och översteg budgeterade kostnader med 274 miljoner kronor. Folkhälsoverksamheten står för 103 miljoner kronor av de ökade kostnaderna. Bemanningskostnaderna var 203 miljoner kronor, 3,2 procent, högre än budget, varav inhyrd personal stod för 96 miljoner kronor av avvikelsen. Kostnaderna för läkemedel och material avvek negativt mot budget liksom lokaloch fastighetskostnader. De övergripande målen för 2012 var att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i vården samt att ha en ekonomi i balans. Målet med en ekonomi i balans har uppnåtts i och med att resultatet översteg det budgeterade resultatkravet. Gjorda mätningar visar att både tillgängligheten och kvaliteten förbättrades under året. Tillgängligheten ökade genom en bättre telefontillgänglighet inom primärvården. Andelen telefonsamtal som besvarades inom godkänd tid på vårdcentralerna var 93 procent 2012 jämfört med 92 procent 2011. Telefontillgängligheten till vuxenpsykiatrin ökade, från 90 procent 2011 till 95 procent 2012. 89 procent av patienterna erbjöds läkarbesök på vårdcentralerna inom fem dagar, vilket är 2 procentenheter högre än under 2011. Som ett led i kvalitetsarbetet presenterar Stockholms läns sjukvårdsområde ett kvalitetsbokslut varje år. Kvalitetsresultaten publiceras på intranätet där medarbetarna själva ser sina resultat. Drygt 90 procent av länets invånare är listade vid en vårdcentral. Av dessa är 42 procent, 774 000, listade vid en vårdcentral som bedrivs i Stockholms läns sjukvårdsområdes regi. Under 2012 ökade antalet listade med 2 748 personer, 0,4 procent. Antalet primärvårdsbesök var 3 912 000 (3 867 000) vilket var en ökning med 1,1 procent jämfört med föregående år. Budgeterat antal besök uppgick till 3 971 000. Minskningen mot budget återfinns framförallt inom primärvårdsrehabiliteringen och besök på barnavårdscentraler som påverkas av konkurrens från privata mottagningar. Inom geriatriken var antalet vårdtillfällen 9 800 (9 100) vilket var en ökning jämfört med föregående år på 8,4 procent och jämfört med budget på 2,1 procent. Medelvårdtiden minskade från 10,2 dagar 2011 till 9,8 dagar 2012. Antalet besök inom öppenvården var 12 900 (13 200) vilket var en minskning med 2,2 procent jämfört med föregående år och en avvikelse mot budget med 2,4 procent färre besök. Antalet psykiatriska vårdtillfällen var 28 000 (27 700) vilket var en ökning med 0,9 procent. Antalet besök var 1 368 000 (1 353 000) vilket var en ök-

67 (148) ning med 1,1 procent. Antalet vårdtillfällen var 3,6 procent färre än budget medan besöken var 2,0 procent högre än budget. Produktiviteten, jämfört med 2011, minskade med 1,2 procent (producerat antal poäng/justerad totalkostnad) för Stockholms läns sjukvårdsområde totalt sett. Produktionsvolymen har ökat med 1,8 procent medan kostnaderna ökade med 3,0 procent. Av den totala produktiviteten minskade primärvåren med 1,3 procent främst på grund av ökade kostnader. Inom geriatriken ökade produktiviteten med 0,5 procent beroende på fler vårddygn. Psykiatrin minskade produktiviteten med 1,3 procent till följd av en svag volymökning. 4.6.2 Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 12 418 12 039 3% 12 349 -Såld hälso- och sjukvård, SLL 11 514 11 514-11 496 Övriga intäkter 2 903 2 658 9% 2 646 Summa verksamhetens intäkter 15 321 14 697 4% 14 995 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -8 692-8 268 5% -8 585 Övriga kostnader -6 264-6 055 3% -5 989 Summa verksamhetens kostnader -14 956-14 323 4% -14 574 Avskrivningar -294-280 - -313 Finansnetto -36-36 - -50 Resultat 35 58-58 Investeringar 370 309 20% 359 Antal helårsarbeten 15 095 15 013 1% 15 006 Karolinska Universitetssjukhuset, är ett av Europas största sjukhus. Huvuduppdraget är att ansvara för landstingets riks- och regionsjukvård vilket omfattar specialiserad och högspecialiserad sjukvård, samt forskning och utbildning. Sjukhusets verksamhet bedrivs huvudsakligen i Solna och Huddinge men också vid bland annat Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB och Rosenlunds sjukhus samt på cirka 80 lokala laboratorier i primärvården. Årets resultat uppgick till 35 (58)miljoner kronor vilket var 23 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatkravet. Intäkterna var 326 miljoner kronor högre än budgeterat, 2,2 procent, vilket var 624 miljoner kronor högre än föregående år vilket i sin tur motsvaras av 4,2 procent. Intäkterna för såld vård inom landstinget var 20 miljoner kronor lägre än budgeterat, 0,2 procent, men 265 miljoner kronor högre än i årsbokslutet 2011, motsvarande 2,4 procent. Efterfrågan på vård från andra landsting har ökat under året och var 52 miljoner kronor högre än

68 (148) budgeterat, 6,6 procent och 95 miljoner högre än under föregående år, 13 procent. Intäkter för landstingets strategiska satsningar inom den högspecialiserade vården för att erhålla rikssjukvård och intäkter för den överflyttade verksamheten av käkkirurgiska verksamheten från Södersjukhuset AB, har bidragit positivt till intäktsutvecklingen. Intäkter för verksamheter med vårdval, förlossningsverksamhet och ultraljud, avviker negativt mot planerat. Intäkter för sålda tjänster föll högre ut än budget och föregående år, främst avseende intäkter från laboratorieverksamheten. Övriga intäkter var 187 miljoner kronor eller 56 procent högre än budgeterat, vilket var 164 miljoner högre än föregående år, 46 procent. De högre övriga intäkterna förklaras bland annat av ersättning för det övertagna ansvaret för planeringen och verksamhetsinnehållet i Nya Karolinska Solna och ökade intäkter för projekt med bland annat kliniska prövningar. De totala kostnaderna avvek negativt med 349 miljoner kronor jämfört med årets budget, 2,3 procent, vilket var 647 högre kostnader än under föregående år motsvarande 4,4 procent. De största avvikande kostnadsposterna jämfört med budget är kostnader kopplade till vårdproduktionen såsom bemanningskostnaden, det vill säga kostnader för egen och inhyrd personal, materialkostnader och kostnader för sjukvårdstjänster. Bemanningskostnaderna överskred årets budget med 150 miljoner kronor, motsvarande 1,7 procent, vilket är 443 miljoner kronor högre än under 2011, en ökning på 5,3 procent. En förklaring till de ökade bemanningskostnaderna är den tillkommande käkkirurgiska verksamheten samt det övertagna planeringsansvaret för Nya Karolinska Solna. Kostnaden för köpta sjukvårdstjänster har överskridit budgeten med 132 miljoner kronor, motsvarande 60 procent, vilket främst förklaras av en omprioritering av budgetmedel till andra poster. Ökningen jämfört med föregående år var 23 miljoner kronor, motsvarande 6,9 procent. Den härleds främst till köp av operations- och intensivvårdstjänster samt kostnader för brännskadevård. Kostnaden för material överskred budget med 92 miljoner kronor, motsvarande en procentuell avvikelse på 8,2 procent. Jämfört med bokslut 2011 har ökningen varit mer ringa, 16 miljoner kronor, eller 1,4 procent. Utfallet för läkemedelskostnaderna har varit lägre än budgeterat med 48 miljoner kronor, eller 2,9 procent. Jämfört med föregående år har det skett en kostnadsökning med 16 miljoner kronor, vilket motsvaras av 0,8 procent. Övriga kostnader exklusive inhyrd personal var under året 63 miljoner kronor högre än såväl budgeterat som föregående år, motsvarande i båda fallen 4,3 procent. Detta förklaras bland annat av projektkostnader. Avskrivningskostnaderna har under året varit 19 miljoner kronor lägre än budgeterat, -6,2 procent, till följd av att planerade investeringar har skjutits på framtiden eller inte genomförts. Finansnettot, det vill säga finansiella intäkter och kostnader, har bidragit positivt till resultatet med en budgetavvikelse på 14 miljoner kronor, vilket är 27 procent bättre än budgeterat.

69 (148) Sammantaget uppfyller inte Karolinska Universitetssjukhuset alla mål som fastställts av landstingsfullmäktige och i avtal med beställaren. Målet om en ekonomi i balans uppnås inte då resultatet understiger det budgeterade resultatkravet. Tillgängligheten har under året förbättrats för antal väntande patienter, både för behandling och nybesök. Däremot har tillgängligheten mätt i vistelsetid på akutmottagningen med mindre än fyra timmar minskat med 3 procentenheter till 69 procent. Andelen vårdrelaterade infektioner är 12 procent, vilket är en förbättring mellan 2012 och 2011 med 2 procentenheter. Dock nås inte Karolinska Universitetssjukhusets mål på 10 procent. Årets totala produktion uppgick till cirka 108 900 (110 000) vårdtillfällen och 1 497 000 (1 478 700) besök. Akut öppenvård ökade med 4,0 procent men akut slutenvård minskade med 0,8 procent. För planerad öppenvård skedde en ökning med 1,1 procent jämfört med föregående år samtidigt som planerad slutenvård minskade med 4,5 procent. En av huvudförklaringarna till förändringarna är svårigheten att rekrytera vårdpersonal vilket leder till brist på disponibla vårdplatser. Produktiviteten, jämfört med 2011, minskade med 4,4 procent (producerat antal poäng/justerad totalkostnad). Produktivitetsminskningen mellan åren förklaras av en minskning av antal producerade poäng samtidigt som kostnadsökningstakten har varit högre än budgeterat. Karolinska Universitetssjukhuset kommer under 2013 att arbeta med verksamhetens största utmaning att skapa en helhet av det arbete som görs idag och föra ihop det med morgondagens planer och behov, där färdigställandet av Nya Karolinska Solna är en viktig milstolpe. Under 2013 kommer det att vara fortsatt fokus på uppdraget att planera för verksamhetsinnehållet och driftsättningen av det nya universitetssjukhuset i samarbete med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Landstingsstyrelsens förvaltning. Vidare kommer patientflödesarbetet att intensifieras för att integrera produktionsplanering med bemannings- och resursplanering. Målet är att klara en ekonomi i balans under 2013 och samtidigt säkerställa en god vårdproduktion, tillgänglighet och patientsäkerhet.

70 (148) 4.6.3 Södersjukhuset AB Södersjukhuset AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 3 319 3 125 6% 3 190 -Såld hälso- och sjukvård, SLL 3 256 3 065 6% 3 129 Övriga intäkter 435 369 18% 441 Summa verksamhetens intäkter 3 754 3 495 7% 3 631 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -2 373-2 189 8% -2 272 Övriga kostnader -1 270-1 208 5% -1 228 Summa verksamhetens kostnader -3 644-3 397 7% -3 500 Avskrivningar -91-83 - -87 Finansnetto -186-12 - -29 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -166 3-15 Bokslutsdispositioner 141-3 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -25 0-15 Justerat resultat* -25 - - 15 Investeringar 81 19 326% 170 Antal helårsarbeten 4 158 4 082 2% 4 075 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Södersjukhuset AB är ett av landstingets akutsjukhus. Huvuduppdraget är att ge specialiserad akut och planerad vård med särskilt ansvar för akut omhändertagande och prehospital vård. Sjukhuset har sin tonvikt på de stora folksjukdomarna diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och höftfrakturer. Kärlkirurgi är en särskild nisch liksom regionuppdraget för handkirurgi. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var -25 miljoner kronor att jämföra med ett budgeterat resultat på 15 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt år 2012 uppgick till -166 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade pensionskostnader med 192 miljoner kronor till följd av sänkt ränta vid pensionsskuldsberäkning samt en återbetalning från AFA för premier 2007 och 2008 med 51 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter uppgick till 3 754 (3 495)miljoner kronor och överstiger budget med 123 miljoner kronor, 3,4 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att vårdintäkterna var 129 miljoner kronor högre än budget. De högre vårdintäkterna är framförallt ett resultat av en ökad produk-

71 (148) tion av akut slutenvård samt en större andel kostnadsytterfall 9 än budgeterat. Verksamhetens kostnader uppgick till 3 644 (3 397) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med -143 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre bemanningskostnader 10 med 105 miljoner kronor. I bemanningskostnaderna ingår en ökad kostnad för löneskatt beroende på den sänkta diskonteringsräntan på 38 miljoner kronor. Andra kostnader som avviker negativt mot budget är sjukvårdskostnader såsom kostnader för laboratorietjänster, läkemedelskostnader och kirurgimaterial beroende på en ökad produktion. Även lokal- och fastighetskostnader var högre än budget beroende på omflyttningar och renoveringar. Finansnettot uppgick till -186 (-12) miljoner kronor och avviker mot budget med -158 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av räntedelen av ökade pensionskostnader med 155 miljoner kronor. Under 2012 låg fokus på tillgänglighet, kvalitet och ekonomi i balans. Målet med en ekonomi i balans har inte uppnåtts under året då resultatet understiger det budgeterade resultatkravet. Tillgängligheten har förbättrats i och med att antalet väntande patienter till behandling har minskat. Ett fastställt mål för tillgänglighet som följs upp i vårdavtalet är att minst 79 procent av de akuta fallen ska ha en vistelsetid på akutmottagningen på mindre än fyra timmar. Andelen uppgick till 58 procent under 2012 vilket är en försämring jämfört med 2011 då värdet var 59 procent. Flera kvalitetsmål har förbättrats under året. Andelen patienter med en vårdrelaterad infektion, där det under året skett en särskild satsning, minskade från 8,8 procent 2011 till 7,1 procent 2012. Årets totala produktion uppgick till cirka 59 800 (57 100) vårdtillfällen inom slutenvården och 504 000 (491 000) besök. Öppenvården var totalt sett 0,8 procent högre än budget. Slutenvården var 2,1 procent högre än budget. Antalet kostnadsytterfall var kring 30 procent fler än både föregående år och budget. Produktiviteten, jämfört med 2011, ökade med 1,4 procent (producerat antal poäng/justerad totalkostnad). Produktivitetsökningen berodde på sjukhusets höga produktion. Under 2013 kommer sjukhuset att intensifiera arbetet med att uppnå uppsatta kvalitetskrav och förbättra tillgängligheten samt få en ekonomi i balans. 9 Vårdtillfällen som är väsentligt dyrare än genomsnittet för respektive diagnosrelaterad grupp, DRG. Ytterfall finns för att de mest kostnadskrävande patienterna inom varje DRG ska särskiljas och ersättas separat. 10 Personalkostnader och inhyrd personal.

72 (148) 4.6.4 Danderyds Sjukhus AB Danderyds Sjukhus AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 2 748 2 564 7% 2 691 -Såld hälso- och sjukvård, SLL 2 689 2 514 7% 2 620 Övriga intäkter 394 303 30% 295 Summa verksamhetens intäkter 3 142 2 867 10% 2 986 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -1 921-1 762 9% -1 827 Övriga kostnader -1 095-1 067 3% -1 062 Summa verksamhetens kostnader -3 015-2 828 7% -2 889 Avskrivningar -52-50 - -54 Finansnetto -150-12 - -30 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -75-24 - 12 Bokslutsdispositioner 72 3 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -3-21 - 12 Justerat resultat* 34 - - 12 Investeringar 79 59 34% 84 Antal helårsarbeten 3 350 3 258 3% 3 355 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Danderyds Sjukhus AB, är ett akutsjukhus där den akuta vården utgör drygt 80 procent av produktionsvolymen inom slutenvården. Vid sjukhuset bedrivs forskning och undervisning i samarbete med Karolinska Institutet. Danderyds Sjukhus AB är huvudsakligen inriktat på internmedicin, kardiologi, allmänkirurgi, ortopedi, obstetrik och gynekologi. Sjukhuset har därutöver bland annat Stockholms enda talklinik, ett nationellt respirationscentrum och Sveriges största universitetsklinik för rehabiliteringsmedicin. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var 34 miljoner kronor och överstiger budgeterat resultat med 22 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt år 2012 uppgick till -75 miljoner kronor. Avvikelserna omfattar både intäkter och kostnader. Verksamhetens intäkter uppgick till 3 142 (2 867) miljoner kronor exklusive jämförelsestörande poster och överstiger budget med 157 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av en ökad produktion. Intäkterna för 2012 reducerades med 38 miljoner kronor som en effekt av att vård producerades utöver avtalade målvolymer. Verksamhetens kostnader uppgick till 3 015 (2 828) miljoner kronor exklusive jämförelsestörande poster och överstiger budgeten med 126 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av en ökad produktion, som kräver mer

73 (148) vårdplatser, och prisökningar. Ett fastställt mål för tillgänglighet som följs upp i vårdavtalet är att minst 79 procent av de akuta fallen ska ha en vistelsetid på akuten som är mindre än fyra timmar. Där uppgick värdet för 2012 till 66 procent. Detta var en försämring jämfört med 2011 då värdet var 68 procent. Det har vidtagits åtgärder för att förkorta väntetiderna på akuten. Ett omfattande förbättringsarbete med syfte att förkorta patienternas väntetid och att öka kvalitet och patientsäkerhet har påbörjats på hela akuten. Andelen patienter som väntade mindre än 30 dagar på nybesök var 88 procent vilket är en förbättring jämfört med 2011 då värdet var 76 procent. Andelen patienter som väntade mindre än 90 dagar på behandling/operation var 99 procent vilket är en förbättring jämfört med 2011 då värdet var 98 procent. Ett viktigt kvalitetsmått är andelen patienter med en vårdrelaterad infektion där andelen var 8 procent, vilket var något lägre än 2011 (8,4 procent). Årets totala produktion uppgick till cirka 45 500 (43 700) vårdtillfällen och 414 000 (407 000) besök. Produktiviteten ökade 2012 jämfört med 2011 beroende på att antalet producerade poäng var högre 2012 samtidigt som kostnaderna inte ökade i samma utsträckning. Slutenvården ökade med drygt 4 procent, varav akuta vårdtillfällen ökade med 4,7 procent samtidigt som planerade vårdtillfällen ökade med 0,6 procent jämfört med föregående år. I jämförelse med föregående år och budget 2012 ökade produktionen både i öppenvård, 4,3 procent jämfört med 2011 respektive 3,9 procent jämfört med budget, och slutenvård, 3,5 procent jämfört med 2011 respektive 1,6 procent jämfört med budget. Den största procentuella ökningen skedde inom den akuta slutna vården och den planerade öppna vården. Antalet sökande till akutmottagningen ökade med 3,2 procent från 2011 och antalet inläggningar i sluten vård via akutmottagningen ökade med 3 procent. Det totala antalet akuta vårdtillfällen ökade med 4,4 procent mot 2011 och 2,0 procent jämfört med budget. Sjukhuset har från och med 1 januari 2013 tagit över nio vårdplatser för andningshandikappade patienter och ytterligare tio vårdplatser som sjukhuset har för avsikt att använda till neurologpatienter. Danderyds Sjukhus AB har beslutat att öppna en hjärt- och kärlmottagning i Mörby. Nuvarande lokaler på Danderyds Sjukhus AB räcker inte till för de växande patientvolymerna och bolaget säkerställer därmed behovet av en adekvat hjärtspecialistvård i norra delen av länet. Lokalerna beräknas öppna efter sommaren 2013, efter ombyggnation.

74 (148) 4.6.5 TioHundra AB TioHundra AB Utfall Utfall Förändr. Budget Utfall Utfall Budget Mkr 2012 2011 % 2012 2012 2011 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 326 319 2% 321 652 638 641 varav SLL internt 0 323-100% 306 0 646 613 Övriga intäkter 413 390 6% 408 827 779 816 Summa verksamhetens intäkter 740 709 4% 729 1 479 1 417 1 457 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -594-559 6% -571-1 188-1 117-1 142 Övriga kostnader -157-159 -1% -144-314 -318-287 Summa verksamhetens kostnader -751-718 5% -715-1 502-1 435-1 429 Avskrivningar -12-10 - -12-23 -19-24 Finansnetto -4-1 - -2-8 -2-4 Resultat -27-19 - 0-53 -39 0 Genomsnittligt antal årsarbetare* 2 128 2 172-2% 2 160 2 128 2 172 2 160 *Antal årsarbeten upptas till 100% Andel av TioHundra AB (50 %) TioHundra AB totalt Från och med den 1 januari 2006 bedrivs den landstingsägda hälso- och sjukvården samt den kommunalägda omsorgsverksamheten med mera i Norrtälje av ett bolag, TioHundra AB, TioHundra, som bildats gemensamt av Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Bolaget ägs till hälften av landstinget och till hälften av Norrtälje kommun via ett kommunalförbund, där de två huvudmännen är de enda medlemmarna. Beställare är TioHundranämnden. Det övergripande målet med samarbetet mellan landstinget och kommunen är att tillsammans och med patienternas behov i fokus skapa mer effektiva vårdkedjor inom hälso- och sjukvård och omsorg i Norrtälje. Bolagets verksamhet omfattar Norrtälje sjukhus, primärvård, psykiatri, äldreomsorg, handikappomsorg samt barn- och ungdomsvård. Initialt beslutades att projekttiden för hela det så kallade TioHundraprojektet skulle vara i fem år, det vill säga 2006-2010. Därefter förlängdes projektet till den 31 december 2012. Under 2012 fattades sedan beslutet att projektet skulle förlängas i ytterligare tre år och fortlöpa fram till och med den 31 december 2015. Resultatet år 2012 var -53 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat resultatkrav på 0. Avvikelsen förklaras till viss del av en erhållen återbetalning för AFA om 29 miljoner kronor och ökade pensionskostnader om 37 miljoner kronor med anledning av en sänkning av diskonteringsräntan. Nettoeffekten av detta blir 8 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras även av ökade personalkostnader. Verksamhetens intäkter uppgick till 1 479 (1 417) miljoner kronor och överstiger budget med 22 miljoner kronor, 1,5 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre intäkter för såld hälso- och sjukvård, 632 miljoner

75 (148) kronor mot budgeterade 611 samt högre övriga intäkter, 139 miljoner kronor mot budgeterade 117. De övriga intäkterna innefattar återbetalningen av AFA försäkringspremier. Verksamhetens kostnader uppgick till 1 502 (1 435) miljoner kronor och avviker mot budget med -73 miljoner kronor, 5,1 procent. Avvikelsen förklaras främst av högre personalkostnader, 1 188 miljoner kronor mot budgeterade 1 142, högre lokalhyror, 52 miljoner kronor mot budgeterade 41 samt högre övriga verksamhetskostnader, 86 miljoner kronor mot 75. Personalkostnaderna inkluderar 7 miljoner kronor i löneskatt samt 29 miljoner kronor i ökade pensionskostnader avseende sänkningen av diskonteringsräntan. När det gäller verksamhetskostnader rör det sig främst om ökade kostnader för inhyrd personal. Finansnettot uppgick till -8 (-2) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med 4 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ränta på pensionsskulden, 1,6 miljoner kronor, lägre ränteintäkter på grund av att Norrtälje kommun återtagit sitt stående förskott på 1,6 miljoner kronor och räntekostnad avseende den sänkta diskonteringsräntan, 0,6 miljoner kronor. Ett fastställt mål för tillgänglighet som följs upp i vårdavtalet är att minst 79 procent av de akuta fallen ska ha en vistelsetid på akuten mindre än fyra timmar. Utfallet blev 84,5 procent. Andelen patienter som väntat på ett nybesök mindre än 30 dagar var 65,8 procent under 2012, jämfört med 53 procent 2011 och ett uppsatt mål på 100 procent. Målsättningen att samtliga patienter ska vänta mindre än 90 dagar på behandling eller operation uppnåddes endast i 98,5 procent av fallen. Ett viktigt kvalitetsmått är andelen patienter med en vårdrelaterad infektion. Andelen uppgick till 5,5 procent för 2012, vilket är bättre än målsättningen på mindre än 6 procent och en förbättring med 2,2 procentenheter jämfört med 2011. Årets totala produktion uppgick till närmare 318 000 (308 500) öppenvårdsbesök och cirka 8 000 (7 900) slutenvårdstillfällen. Öppenvården har tagit emot cirka 4 000, 1,3 procent fler än budgeterat. Ökningen är främst inom primärvården och den akuta öppenvården. Slutenvården är i linje med budget. Produktiviteten har beräknats för några av bolagets verksamhetsområden. Den har ökat mest inom vårdboenden, 3,3 procent och minskat mest inom geriatriken, -14,8 procent. Kortare vårdtider har lett till färre DRG-poäng, det vill säga poäng för diagnosrelaterade grupper. Därutöver har personalen utökats jämfört med föregående år utan motsvarande ökning i produktionen. Under 2013 kommer TioHundra att, utöver utveckling av kvalitets- och ledningssystem samt systematiskt förbättringsarbete, driva prioriterade förbättringsprojekt.

76 (148) 4.6.6 Södertälje Sjukhus AB Södertälje Sjukhus AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 817 764 7% 803 -Såld hälso- och sjukvård, SLL 799 747 7% 784 Övriga intäkter 94 88 6% 81 Summa verksamhetens intäkter 911 852 7% 884 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -597-551 8% -573 Övriga kostnader -289-272 6% -274 Summa verksamhetens kostnader -887-823 8% -847 Avskrivningar -27-24 - -29 Finansnetto -21-1 - -3 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -24 5-5 Bokslutsdispositioner 21-5 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -2 0-5 Justerat resultat* -2 - - 5 Investeringar 24 141-83% 23 Antal helårsarbeten 1 012 986 3% 985 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för pensionskostnader Södertälje Sjukhus AB är ett akutsjukhus som erbjuder specialistvård inom internmedicin, kirurgi, ortopedi, urologi, obstetrik-gynekologi (inklusive BB/förlossningsvård), pediatrik (barnmedicin), öron-, näs- och halssjukvård, geriatrik, vård av äldre och palliativ vård (lindrande vård i livets slutskede). Resultatet år 2012 justerat för pensionskostnader var -2 miljoner kronor och avviker med 7 miljoner mot budgeterat resultatkrav på 5 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt uppgick till -24 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade pensionskostnader om 21 miljoner kronor med anledning av en sänkning av diskonteringsräntan. Verksamhetens intäkter uppgick till 911 (852) miljoner kronor och avviker mot budget med 27 miljoner kronor, 3,1 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av en högre produktion än budgeterat. Verksamhetens kostnader uppgick till 887 (823) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med -40 miljoner kronor, 4,7 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre personalkostnader, 597 miljoner kronor mot budgeterade 573 och högre övriga kostnader, 152 miljoner kronor mot budgeterade 134. Det senare beror främst på högre kostnader för material och vårdtjänster, kopplade till den ökade produktionen.

77 (148) Personalkostnaderna omfattar högre kostnader för bemanning till följd av den ökade produktionen samt 4 miljoner kronor i löneskatt avseende ökade pensionskostnader i samband med sänkningen av diskonteringsräntan. Finansnettot uppgick till -21 (-1) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med 18 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av kostnader för räntedelen av pensionskostnaderna, 17 miljoner kronor, med anledning av sänkningen av diskonteringsräntan. Ett fastställt mål för tillgänglighet som följs upp i vårdavtalet är att minst 79 procent av de akuta fallen ska ha en vistelsetid på akuten mindre än fyra timmar. Utfallet blev 75,5 procent. Andelen patienter som väntat mindre än 30 dagar på nybesök var 80,8 procent med en målsättning på 100. Målsättningen att samtliga patienter ska vänta mindre än 90 dagar på behandling eller operation uppnåddes endast i 94,8 procent av fallen. Ett viktigt kvalitetsmått är andelen patienter med en vårdrelaterad infektion där andelen uppgick till 4,2 procent för 2012, vilket är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med 2011. Årets totala produktion uppgick till cirka 13 300 (12 800) slutenvårdstillfällen och närmare 123 600 (114 100) öppenvårdsbesök. Slutenvården är i linje med budget, medan öppenvården har tagit emot cirka 18 900 patienter, 18,0 procent, fler än budgeterat. Ökningen ligger främst inom den elektiva öppenvården, det vill säga den öppenvård som inte är akut. Produktiviteten ökade för tredje året i rad och är nu på 3,3 (2,8) procent. Ökningen förklaras av en högre produktion. Under 2013 kommer Södertälje Sjukhus AB fortsätta att producera vård enligt vårdavtalen med Hälso- och sjukvårdsnämnden och arbeta för att uppnå god tillgänglighet och god kvalitet.

78 (148) 4.6.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld hälso- och sjukvård 363 349 4% 357 -Såld hälso- och sjukvård, SLL 332 322 3% 327 Övriga intäkter 85 78 10% 73 Summa verksamhetens intäkter 448 427 5% 430 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -249-235 6% -237 Övriga kostnader -191-182 5% -185 Summa verksamhetens kostnader -440-417 6% -422 Avskrivningar -11-9 - -12 Finansnetto -28-2 - -4 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -31 0 - -8 Bokslutsdispositioner 23 - - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -7 0 - -8 Justerat resultat* -7 - - -8 Investeringar 12 14-14% 15 Antal helårsarbeten 360 353 2% 354 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett universitetssjukhus som bedriver ögonsjukvård inom Stockholms läns landsting samt högspecialiserad ögonsjukvård även för patienter utanför det egna landstinget. S:t Eriks Ögonsjukhus AB har en omfattande forsknings-, utvecklings- samt utbildningsverksamhet i samverkan med Karolinska Institutet. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var -7 miljoner kronor och avviker med 1 miljon mot budgeterat resultatkrav på -8 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt uppgick till -31 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av en erhållen återbetalning för AFA om 5 miljoner kronor och ökade pensionskostnader om 28 miljoner kronor med anledning av en sänkning av diskonteringsräntan, netto -23 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter uppgick till 448 (427) miljoner kronor och överstiger budget med 18 miljoner kronor, 4,2 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre intäkter för sålda primärtjänster, 385 miljoner kronor mot budgeterade 377 och högre övriga intäkter, 63 miljoner kronor mot budgeterade 53. De övriga intäkterna omfattar återbetalningen av AFA. Verksamhetens kostnader uppgick till 440 (417) miljoner kronor och avviker mot budget med -18 miljoner kronor, 4,3 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre personalkostnader, 250 miljoner kronor mot

79 (148) budgeterade 237 samt högre övriga kostnader, 191 miljoner kronor mot budgeterade 185. De ökade personalkostnaderna beror främst på en utökning av platser för ST-läkare som förberedelse för kommande pensionsavgångar inom en snar framtid. Personalkostnaderna inkluderar 6 miljoner kronor i löneskatt avseende ökad pensionskostnad till följd av sänkningen av diskonteringsräntan. Finansnettot uppgick till -28 (-2) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med 24 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre kostnader, 23 miljoner kronor, för räntedelen av pensionskostnaderna, med anledning av sänkning av diskonteringsräntan. Ett fastställt mål för tillgänglighet är att minst 79 procent av de akuta fallen ska ha en vistelsetid på akuten mindre än fyra timmar. Utfallet blev 92 procent, vilket är en ökning mot föregående år med 5 procent. Andelen patienter som väntat på ett nybesök mindre än 30 dagar var 96 procent under 2012, jämfört med 97 procent 2011 och ett uppsatt mål på 100 procent. Målet att samtliga patienter ska vänta mindre än 90 dagar på behandling uppfylldes. För 2011 var siffran 99 procent. S:t Eriks Ögonsjukhus AB hade, i enlighet med uppsatt kvalitetsmål, inga vårdrelaterade infektioner under 2012. MRSA-odlingar gjordes på 95 procent av riskpatienterna, jämfört med 100 procent för 2011 och ett mål för 2012 på 93 procent. Årets totala produktion uppgick till cirka 197 300 (200 300) öppenvårdsbesök och 1 707 (1 656) slutenvårdstillfällen. Budget för öppenvården låg på 198 000 besök. Jämfört med budget på 1 650 besök ökade produktionen av slutenvård med 3,5 procent. Ökningen ligger inom den elektiva slutenvården, det vill säga den slutenvård som inte är akut. Produktiviteten har under 2012 sjunkit med 2,5 procent på grund av ett ökat antal nya ST-läkare, som under sin utbildning inte producerar fullt ut. Under 2013 kommer S:t Eriks Ögonsjukhus AB att utveckla sina metoder för att mäta och följa upp medicinska resultat. Detta görs tillsammans med andra ledande ögonkliniker och -sjukhus, såväl nationellt som internationellt.

80 (148) 4.6.8 MediCarrier AB MediCarrier AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 554 507 9% 496 - varav SLL internt 436 393 11% 393 Kostnader -546-497 10% -496 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 8 10-0 Bokslutsdispositioner -8-1 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0 9-0 Justerat resultat* 8 - - 0 Investeringar 0,5 1,5-67% 3 Antal helårsarbeten 104 106-2% 101 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader MediCarrier AB lagerhåller och distribuerar sjukvårds- och förbrukningsartiklar samt är beställar- och logistikenhet för miljöanpassade transporter till verksamheter inom landstinget. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var 8,4 miljoner kronor och överstiger budget med 8,2 miljoner. Resultatet före dispositioner och skatt år 2012 uppgick till 8 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter uppgick till 554 (507) miljoner kronor och överstiger budget med 58 miljoner kronor, 12 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av en ökad produktförsäljning. Verksamhetens kostnader uppgick till 546 (497) miljoner kronor och budget med 50 miljoner kronor, 10 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av en prissänkning i november 2011 samt en ej budgeterad prissänkning i slutet av maj 2012 vilket har gett en årseffekt på cirka -8 miljoner kronor och ökade transportkostnader som en följd av ett nytt transportavtal på grund av Panaxias konkurs under hösten 2012. MediCarrier överträffade 2012 målet för tillgänglighet mätt i servicegrad till kunderna. Målet var 98 procent och resultatet blev 99 procent. Årets produktion mätt i antalet levererade orderrader ökade med 7 procent jämfört med föregående år. Målet om ekonomi i balans uppnåddes. MediCarrier kommer under 2013 att fokusera på att fortsätta öka effektiviseringen och leveranssäkerheten, sänka kostnader och öka stoltheten hos medarbetarna.

81 (148) Sedan hösten 2011 arbetar MediCarrier med Leankoncept, som en metod för verksamhetsutveckling. Det kommer att genomsyra hela verksamheten under 2013. 4.6.9 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 179 145 24% 180 - varav SLL internt 174 143 22% 180 Kostnader -178-143 24% -179 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 1-1 Bokslutsdispositioner -1-1 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0 0-1 Justerat resultat* 1 - - 1 Investeringar 10 9 12% 10 Antal helårsarbeten 241 226 7% 245 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, bedriver ambulanssjukvård åt landstinget och bemannar 22 akutambulanser samt en intensivvårdsambulans och en utomlänsambulans samt två enheter med ansvar för att transportera avlidna. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var 1,1 miljoner kronor och överstiger budgeterat resultat med 0,4 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt år 2012 uppgick till 1,2 miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 179 (145) miljoner kronor vilket är i nivå med budget. Detta beror till största delen på det nya avtal som trädde i kraft i februari 2012 vilket innebar ett utökat uppdrag. Intäkterna från beställaren blev dock 7,8 miljoner kronor lägre än budgeterat främst med anledning av att det slutliga avtalet slöts efter budgetens fastställande. Återbetalningen från AFA uppgick till 2,7 miljoner kronor. Övriga intäkter, främst med anledning av utbildningsuppdrag och evenemangsuppdrag, gav 3,3 miljoner kronor mer än budgeterat. Kostnaderna ligger i nivå med budget. Årets totala produktion uppgick till 74 119 (66 060) ambulansuppdrag, vilket innebär att produktionen ökade med 12,2 procent jämfört med föregående år. Under året utfördes 3 776 (3 396) transporter av avlidna, vilket är en ökning med 11,2 procent jämfört med året innan. Antalet beredskapstimmar uppgick under året till totalt 156 900 (133 800), vilket var 17 procent mer än under 2011.

82 (148) Under 2013 kommer Ambulanssjukvården i Storstockholm AB att fortsätta anpassa verksamheten utifrån avtals- och kvalitetskrav. Ambulanssjukvården i Storstockholm AB kommer att fortsätta leda utvecklingen för att införa den Akademiska ambulansen i samarbete med övriga intressenter. 4.6.10 Stockholm Care AB Stockholm Care AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 92 105-12% 106 - varav SLL internt 23 28-21% 30 Kostnader -91-96 -4% -102 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 1 10-4 Bokslutsdispositioner -1-10 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0 0-4 Justerat resultat* 2 - - 4 Genomsnittligt antal årsarbetare 9 9-9 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Stockholm Care AB är Stockholms läns landstings bolag för export av vård och vårdtjänster. Bolagets huvudsakliga inriktning är att erbjuda och förmedla ledig kapacitet inom den högspecialiserade vården vid landstingets vårdenheter till utländska patienter. På uppdrag av landstinget äger och förvaltar bolaget även Tobias Registret som är Sveriges nationella benmärgsregister. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var 1,8 miljoner kronor och avviker negativt mot budgeterat resultat med 2,3 miljoner kronor. Verksamhetens resultat efter bokslutsdispositioner och skatt år 2012 uppgick till 0 kronor. Avvikelsen förklaras av ökade pensionskostnader och en vikande marknad på grund av den ekonomiska krisen i Europa. Verksamhetens intäkter 2012 var 92 (104) miljoner kronor och avviker mot budget med -14 miljoner kronor. Den främsta orsaken till omsättningsminskningen var den pågående ekonomiska krisen som främst drabbat Europa och i synnerhet viktiga marknader som Grekland och Island. Verksamhetens kostnader 2012 var 91 (96) miljoner kronor och avviker mot budget med -12 miljoner kronor. Minskningen vad det gäller köpt hälsooch sjukvård var direkt relaterad till den minskning som skedde av omsättningen inom patientvården. Eftersom den ekonomiska krisen i Europa och övriga världen långt ifrån är över känns osäkerheten inför 2013 fortsatt stor. Dock kan man redan nu konstatera att inflödet av nya ärenden under december och januari var bra

83 (148) och därför räknar företaget med att första kvartalet 2013 blir bra omsättningsmässigt. Under 2013 kommer en omfattande satsning att ske på att förbättra typningskvaliteten 11 i Tobias Registret. Flera aktiviteter kommer att genomföras under året för att rekrytera fler donatorer. Processen för att anmäla sig som donator kommer att förenklas. 4.6.11 Folktandvården Stockholms län AB Folktandvården AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Såld tandvård 792 762 4% 794 Patientavgifter 639 598 7% 626 Övriga intäkter 38 16 129% 15 Summa verksamhetens intäkter 1 468 1 376 7% 1 434 -varav SLL internt 545 527 4% 542 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -902-869 4% -923 Köpt tandvård -1-1 -2% -1 Övriga kostnader -379-383 -1% -425 Summa verksamhetens kostnader -1 283-1 254 2% -1 349 Avskrivningar -52-49 - -59 Finansnetto -56-2 - -6 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 78 71-20 Bokslutsdispositioner -90-65 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -12 6-20 Justerat resultat* 115 - - 20 Investeringar 72 44 64% 67 Antal helårsarbeten 1 798 1 792-1 795 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Folktandvården Stockholms län AB, erbjuder ett komplett utbud av allmäntandvård och specialisttandvård. Klinikerna har en stor geografisk spridning med 84 kliniker i Stockholms län. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var 115 miljoner kronor och överstiger med 95 miljoner kronor budgeterat resultatkrav på 20 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt uppgick till 78 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av en återbetalning för AFA om 22 miljoner kronor samt ökade pensionskostnader om 59 miljoner kronor med anledning av en sänkning av diskonteringsräntan, netto 37 miljoner kronor. 11 Vävnadsprovskvalitet

84 (148) Verksamhetens intäkter uppgick till 1 468 (1 376) miljoner kronor och avviker mot budget med 34 miljoner kronor, 2,4 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre övriga intäkter, 27 miljoner kronor mot budgeterade 3 miljoner samt ökad effektivitet inom allmäntandvården. De ökade intäkterna omfattar en återbetalning av AFA-försäkringar till ett belopp av 22 miljoner kronor. Prislistan år 2012 höjdes i genomsnitt med 2,8 procent. Verksamhetens kostnader uppgick till 1 283 (1 254) miljoner kronor och avviker positivt mot budget med 66 miljoner kronor, 4,9 procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av lägre personalkostnader, 902 miljoner kronor mot budgeterade 923, vilket främst beror på en lägre lönekostnadsökning än budget samt lägre övriga verksamhetskostnader, 88 miljoner kronor mot budgeterade 116. Det senare beror på systemutveckling som ännu inte kommit igång och färre konsulttimmar än budgeterat. Personalkostnaderna inkluderar 11 miljoner kronor i löneskatt avseende ökade pensionskostnader till följd av sänkningen av diskonteringsräntan. Finansnettot uppgick till -56 (-2) miljoner kronor och avviker mot budget med -50 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre kostnader, 47 miljoner kronor, med anledning av tidigare nämnda sänkning av diskonteringsräntan. Ett av huvudmålen för tillgänglighet är att vuxna utan akuta problem ska erbjudas tid för undersökning inom fyra veckor. För 2012 var målet 91 procent. Resultatet blev 87 procent, jämfört med 70 procent år 2011. Målet att samtliga barn och ungdomar som remitteras till specialisttandvård ska behöva vänta max två månader uppnåddes endast för 88 procent, jämfört med 100 procent år 2011. Kvalitet mäts genom regelbundna undersökningar av hur många patienter som är nöjda med behandling och bemötande i Folktandvården Stockholms län AB. Utfallet 2012 blev 99 procent, jämfört med en målsättning på 95 procent. Totalt behandlades närmare 307 400 (292 600) vuxna och 156 400 (154 800) barn och ungdomar inom allmäntandvården, vilket är en ökning med 4,6 procent mot budgeterade 294 000 respektive 2,2 procent mot budgeterade 153 000. För vuxen- respektive barnspecialisterna var utfallet 12 619 (12 586) respektive 14 936 (14 337). Totalt behandlades något färre barn och vuxna än budgeterat. Produktiviteten var i allmäntandvården 56,2 procent, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2011. Inom specialisttandvården var den 49,9 procent, vilket är en ökning med 1,0 procentenhet jämfört med 2011. Under 2013 fortsätter arbetet med att attrahera och behålla vuxenpatienter genom det frisktandvårdsavtal som introducerades 2010, som innebär att patienter kan köpa tandvårdstjänster till en fast månadskostnad. Vid slutet

85 (148) av 2012 hade cirka 30 000 avtal tecknats. Fler nya tandvårdskliniker kommer att öppnas samtidigt som Eastmanhuset kommer att evakueras för renovering. 4.7 Kollektivtrafiken Trafik Utfall Utfall Förändr. Mål Avvikelse totalt tusental 2012 2011 % 2012 mot mål Kollektivtrafiken på land. Påstigande* 2 703 2 615 3% 2 635 3% Kollektivtrafiken till sjöss. Passagerare 3 794 4 027-6% 3 920-3% Kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Resor 3 964 3 953-3 975 0% *SL redovisar antal påstigande en vanlig vintervardag. Tidigare redovisade måttet påstigande på helårsbasis (718 000 000 i bokslut 2011) budgeteras ej längre. Konsumtion av trafik Inom kollektivtrafiken på land har genomsnittligt antal påstigande en vanlig vintervardag ökat med 87 000 motsvarande 3,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Resandet har ökat under samtliga månader 2012 och april, som enskild månad, visar en ökning med 4,2 procent. Generellt ökar resandet under höst och vinter men minskar under vår och sommar då fler personer går eller cyklar. Resevolymen överstiger budgeten med 2,6 procent. Inom kollektivtrafik till sjöss har antalet passagerare minskat med 5,8 procent motsvarande 233 000 passagerare jämfört med 2011. Minskningen har skett såväl i skärgårdstrafiken som i hamntrafiken med 3,6 respektive 7,3 procent. Utfallet understiger budgeten med 3,2 procent. Inga specifika orsaker har identifierats till resandeminskningen. Resandet 2011 ökade jämfört med 2010 i samma grad som resandet 2012 minskade jämfört med 2011. Det totala antalet resor inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning har ökat med 11 000 vilket är en marginell ökning jämfört med 2011. Färdtjänstresorna har minskat med 20 000 varav taxiresorna minskat med 94 000 medan resorna med rullstolstaxi ökat med 74 000. Sjukresorna har ökat med 32 000 resor och tjänsteresorna minskat med 1 000. Volymförändringarna speglar resenärsminskningen, den relativt milda vintern 2012, tillgänglighetssatsningarna i den allmänna kollektivtrafiken samt den fortsatt stora efterfrågan på rullstolstaxi som resform. Resevolymen understiger budgeten med 11 000 resor eller mindre än en procent. Färdtjänstresorna är 58 000 färre än budget, fördelat på en minskning med 141 000 taxiresor och en ökning med 83 000 rullstolstaxiresor. Sjukresorna överstiger budgeten med 52 000 resor. Tjänsteresorna ligger 5 000 resor under budget.

86 (148) Under 2012 genomfördes en utredning som har resulterat i en rapport om jämställdhet i kollektivtrafiken. Nedan följer fakta från rapporten: Kvinnor reser mer med kollektivtrafiken än män och har därmed högre kunskap om kollektivtrafiken. I Stockholms län reser 55 procent av kvinnorna minst två gånger per vecka med kollektivtrafiken jämfört med 45 procent av männen. Kvinnor uppskattar konsten i tunnelbanan i högre grad än männen. Majoriteten av både män och kvinnor anser att det är lagom mycket reklam i kollektivtrafiken. Fler män än kvinnor anser dock att reklamen kan utökas. Män ser allvarligare på biljettfusk. Män har inte behov av tryckta tidtabeller i samma utsträckning som kvinnor. Tas de tryckta tidtabellerna bort är det fler kvinnor än män som kommer att sakna dem. Verksamhetsförändringar Under 2012 startades en ny pendeltågslinje till Arlanda och Uppsala. I Södertälje utökades turtätheten på flera busslinjer. En ny busslinje från Södertälje centrum till Södertälje Syd infördes i samarbete med Scania och Södertälje kommun. Reskassan, den biljett som under 2013 helt ska ersätta remsan, infördes under 2012. Reskassan är den sista delen av SL Accessinförandet och kan ses som en slags digital plånbok, till vilken resenärerna laddar ned pengar som dras från kortet vid varje restillfälle. I juni 2012 togs ett tilldelningsbeslut angående drift och underhåll av bana, el och signal i AB Storstockholms Lokaltrafiks infrastruktur. Entreprenörerna tog över ansvaret den 7 januari 2013. Upphandlingen ligger i linje med AB Storstockholms Lokaltrafiks mål att utvecklas som beställarorganisation. Upphandlingen av nytt biljettkontrollavtal avslutades och entreprenören tog över verksamheten från januari 2013. I augusti tog Arriva Sverige AB över trafikområdena Bromma, Solna/Sundbyberg och Sollentuna samt Lidingöbanan. Upphandlingen av tjänsten att leverera sms-biljetter vanns av Mobill och Samtrafiken. Avtalet gäller från och med 1 februari 2013. Ett nytt taxiavtal trädde i kraft den 1 februari 2012 inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Avtalet innebär en minskning av antalet leverantörer av taxitransporter och en sänkning av prisnivån med cirka 5 procent. Upphandling av rullstolstaxi utan kundval för resenärer som inte själva vill välja leverantör har genomförts och avtal har träffats med en leverantör. Avtalet trädde i kraft 1 maj 2012.

87 (148) Inom kollektivtrafiken till sjöss har nya och återuppbyggda bryggor öppnats under våren: Mor Annas brygga på Lidingö, Södra Grinda med särskild tillgänglighet för funktionshindrade samt Grenadjärbryggan vid Oskar Fredriksborg. Möjlighet att använda sms-biljetter i hamntrafiken har införts. 4.8 Trafiknämnden Trafiknämnden Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter 6 719 6 085 10% 6 763 Övriga intäkter 3 418 2 851 20% 3 188 Landstingsbidrag 7 482 7 495 0% 7 482 Summa verksamhetens intäkter 17 618 16 431 7% 17 432 -varav SLL internt 7 710 7 508 0% 7 705 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -486-557 -13% -501 Köpt trafik -11 608-11 209 4% -11 832 Övriga kostnader -2 788-2 587 8% -2 474 Summa verksamhetens kostnader -14 881-14 353 4% -14 807 Avskrivningar -1 928-1 723 - -1 793 Finansnetto -755-603 - -833 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 55-247 - 0 Bokslutsdispositioner -6 - - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 49-248 - 0 Justerat resultat* 130 - - 0 Investeringar 4 328 4 499-4% 5 045 Genomsnittligt antal årsarbetare 633 688-8% 671 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Den 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Strategiska beslut om kollektivtrafiken fattas i förvaltningsform för att främja ökad insyn och förbättra samordningen med annan samhällsplanering. I varje län finns det en regional kollektivtrafikmyndighet. Myndighetens obligatoriska uppgift är att fatta strategiska beslut, till exempel beslut om trafikförsörjningsprogram. Trafiknämnden har i uppdrag att från och med den 1 januari 2012 fullgöra landstingets uppgifter som en regional kollektivtrafikmyndighet. Nämnden har det övergripande ansvaret för planering och upphandling av trafiktjänster. Nämnden ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss och för personer med funktionsnedsättning. Trafiken upphandlas och utförs av externa entreprenörer.

88 (148) Varje dag reser drygt 760 000 personer med kollektivtrafiken på land, det vill säga resor med tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor, samt cirka 10 400 personer med kollektivtrafiken till sjöss. Det görs över 2 700 000 påstigningar inom kollektivtrafiken på land, cirka 8 600 resor med den särskilda kollektivtrafiken samt cirka 2 100 sjukresor. Verksamheten omfattar cirka 800 spårfordon, drygt 2 100 bussar, 24 fartyg i den egna flottan samt 15 mindre entreprenörsfartyg. Inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning finns det nu 33 närtrafiklinjer som trafikeras med 40 fordon. Närtrafiken omfattar 23 linjer med 26 bussar, två flexlinjer med två bussar samt åtta anropsstyrda områden med tolv specialfordon. Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. En bidragande orsak till att kollektivtrafiken används i så stor utsträckning är att den är väl utbyggd, har god täckning över hela länet och hög turtäthet. För att få fler resenärer pågår ett arbete tillsammans med trafikentreprenörerna med att ytterligare öka attraktiviteten i att resa med kollektivtrafiken. Den 9 december 2012 startade pendeltågstrafiken till Arlanda och Uppsala. Genom trygga och trivsamma kundmiljöer förstärks kollektivtrafikens attraktivitet. Särskilda satsningar har gjorts för att förbättra belysningen på plattformar och stationer i pendeltågstrafiken. Upprustade vagnar på Roslagsbanan erbjuder resenärerna både ökad trygghet och trivsammare miljö. Under hösten 2012 infördes ett program för att komma till rätta med problemen i spärrarna i tunnelbane- och pendeltågstrafiken. Införandet av alkolås i bussarna blev fullt genomfört under hösten 2012. Ansvaret för trafikinformation för pendeltågstrafiken har övertagits från Trafikverket vilket skapar förutsättningar för att ge mer exakt och realtidsbaserad information. På busshållplatser har digitala skyltar satts upp under 2012 i syfte att öka tillförlitlighet i trafikinformationen. Införandet av en digital realtidplattform för aktuell störningsinformation i tunnelbanan är påbörjat under 2012. Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet och ska också vara ett möjligt val för personer med funktionsnedsättning. Arbetet pågår i nära samverkan med handikapporganisationer i syfte att utveckla tillgängligheten för funktionshindrade. Ett nytt tillgänglighetsnummer för resenärer med funktionsnedsättning har öppnats av SL Kundtjänst. Specialutbildad personal svarar på frågor och samordnar ledsagning. På Roslagsbanan har tillgängligheten på stationerna och i vagnarna förbättrats bland annat genom att mellanvagnarna byggts om till lågt golv för att förenkla av- och påstigning. På Spårväg City planeras ombyggnad av plattformarna för att förenkla av- och påstigning. Tills det är genomfört har det under året funnits servicevärdar utplacerade för att hjälpa till med av- och påstigning.

89 (148) Under hösten har ett arbete med resecoachning startat för att stimulera ett kollektivt resande för äldre resenärer och resenärer med funktionsnedsättning. Trafikförvaltningens representanter besöker exempelvis möten i pensionärsorganisationer och informerar om tillgänglighetsåtgärder, resemöjligheter, reseplanerare samt trygghet och säkerhet. Deltagande i Stockholms stads samarbetsprojekt e-adept ingår i projektet. E-Adept arbetar med digitala hjälpmedel för att människor ska hitta och förflytta sig tryggt i stadstrafik. Kvaliteten på utförd verksamhet inom kollektivtrafiken på land mäts genom ombordundersökningar. Kundnöjdheten var 73 procent vilket är oförändrat jämfört med 2011 men lägre än målet på 75 procent. Mätningar bland passagerare inom kollektivtrafiken till sjöss visade att kundnöjdheten ökade från 91 procent 2011 till 92 procent. Målet 2012 var 91 procent. Mätningarna i Svensk Kollektivtrafiks kundbarometer inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning visar att andelen resenärer som har gett betyg 4-5 på en femgradig skala för hela resan uppgick till 88 procent vilket är lägre än 2011 års utfall på 89 procent och under målet på 90 procent. Resultatet år 2012 justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader var 130 miljoner kronor och avviker mot budgeterat resultat med 130 miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt år 2012 uppgick till 55 miljoner kronor och är 55 miljoner kronor högre än budgeterat nollresultat och 303 miljoner kronor högre än 2011 års resultat. Skattefinansieringsgraden inom kollektivtrafiken på land uppgår till 46 (49) procent vilket är i nivå med budget. Skattefinansieringsgraden inom kollektivtrafiken till sjöss var 64 (63) procent vilket är lägre än budgeterade 66 procent. Antalet årsarbetare minskade till följd av verksamhetsförändringar under året. Verksamhetens intäkter uppgick till 17 618 (16 431) miljoner kronor och överstiger budget med 186 miljoner kronor, 1 procent. Återbetalning från AFA ingår i avvikelsen med 16 miljoner kronor. Jämfört med budgeten minskade biljettintäkterna med 44 miljoner kronor motsvarande 0,7 procent, främst till följd av att budgeterad försäljningsökning av sms-biljetterna uteblev. Även intäkterna från uthyrning av fordon var 34 miljoner kronor lägre beroende på att den faktiska rörliga räntan var lägre än den budgeterade räntenivån. Reklamintäkter var 23 miljoner kronor högre än budget. Övriga större avvikelser avser 108 miljoner kronor i återbetalning från Handelsbanken enligt beslut i hovrätten i tvistefråga samt 144 miljoner kronor avseende realisationsvinst från försäljning av fastigheterna Åstorp 6, Blåsut, och Persikan 5, Söderdepån.

90 (148) Jämfört med 2011 års utfall ökade intäkterna med totalt 1 187 miljoner kronor motsvarande 7 procent. Biljettintäkterna ökade med 634 miljoner kronor, 10 procent, till följd av ökat resande samt taxehöjning från 1 september 2011. Övriga större avvikelser avser den tidigare nämnda återbetalningen från Handelsbanken, realisationsvinsterna samt AFA. Verksamhetens kostnader uppgick till 14 872 (14 354) miljoner kronor och överstiger budget med 65 miljoner kronor motsvarande 0,4 procent. Kostnader för köpt kollektivtrafik på land blev 224 miljoner kronor motsvarande 2 procent lägre än budget. Avvikelsen förklaras av lägre indexvärden för elkostnader, nettoprisindex och räntekostnader, samt lägre kostnader för incitament till följd av nya avtal inom busstrafiken och kvalitetsbrister inom tunnelbanan. Även försenade starter av trafikförändringar, bland annat start av Uppsalapendeln, medförde lägre kostnader för köpt trafik. En tvist med Stockholmståg om felfrekvensen på X60-pendeltågen har avgjorts och resulterar i ett lägre kostnadsutfall än budgeterat. Lägre resandevolym inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning medförde lägre kostnader för köpt färdtjänsttrafik. Övriga större avvikelser avser högre kostnader för drift och underhåll samt realisationsförlust till följd av avyttring av utgående biljettautomater. Jämfört med 2011 blev verksamhetens kostnader 518 miljoner kronor, motsvarande 4 procent, högre. Framför allt ökade kostnaderna för köpt trafik med 4 procent motsvarande 399 miljoner kronor till följd av trafikförändringar under 2011 och 2012, prisutveckling samt satsningar på tillgänglighet och miljö. Tillgänglighetsanpassningar gör att det blir färre sittplatser i bussarna och då krävs det fler bussar för att köra samma antal passagerare, vilket ökar kostnaderna. Miljöbussar är dyrare än dieselbussar. Kostnaden såväl per personkilometer som sittplatskilometer har ökat under 2012. Den genomsnittliga beläggningsgraden har ökat med 0,8 procent jämfört med 2011. Antalet personkilometer har ökat inom samtliga trafikslag. Lokalbanorna svarar för en ökning med 0,4 procent, pendeltåg och tunnelbana har ökat med drygt 4 procent samt buss 2 procent. Antalet sittplatskilometer har ökat för tunnelbana och buss med 1,7 respektive 0,9 procent. Lokalbana och pendeltåg redovisar samma antal sittplatskilometer som föregående år. Nettokostnaden per personkilometer visar en ökning om 1 procent jämfört med föregående år. Avskrivningarna blev 135 miljoner kronor högre än budget och 205 miljoner kronor högre än 2011. Kostnadsökningen beror på det ökade avskrivningsunderlaget till följd av ökande investeringsvolym och flera avslutade investeringsprojekt. Finansnettot uppgick till -755 (-603) miljoner kronor vilket är 78 miljoner kronor lägre än budget. I avvikelsen ingår ökade pensionskostnader på 74 miljoner kronor. Förbättringen jämfört med budget förklaras av lägre marknadsräntor. I budgeten antogs en rörlig ränta på 2,8 procent medan

91 (148) den faktiska rörliga räntan för 2012 uppgick i genomsnitt till 2,0 procent. Jämfört med 2011 blev finansnettot 152 miljoner kronor högre, främst till följd av större låneportfölj samt ökade pensionskostnader. Landstingsfullmäktige beslutade den 18 september 2012 om reviderad investeringsbudget för Trafiknämnden på 5 045 miljoner kronor, LS 1205-0764 och LS 1207-0977. Investeringarna uppgick till 4 328 miljoner kronor. Pendeltågstrafiken till Uppsala via Arlanda startade den 9 december. Genomförandet av Tvärbanans Solnagren mellan Alvik och Solna station, via Ulvsunda industriområde, Sundbybergs centrum och Solna centrum, fortsätter med beräknad tidpunkt för färdigställande år 2014. Djurgårdsfärjan Djurgården 10 återlevererades i mars 2012 efter helrenovering och uppgradering. Omfattande renovering och livstidsförlängning av det gamla motorfartyget Västan, byggd 1900, avslutades under året. Befolkningen i Stockholms län uppgår till drygt 2,1 miljoner invånare och beräknas öka med runt 300 000 invånare under kommande tioårsperiod. Befolkningstillväxten innebär en ökad belastning på trafiksystemet och Trafiknämnden står inför betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och tillgänglighetsanpassningar, med mera. Det medför att kostnader för köpt trafik, underhåll samt kapitalkostnader till följd av investeringar kommer att öka framöver. 4.9 Kulturnämnden Kulturnämnden Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 410 398 3% 406 - varav SLL internt 389 378 3% 389 Kostnader -409-399 3% -406 Resultat 0 0-0 Investeringar 0,2 0,7-71% 0,4 Antal helårsarbeten 48 47 2% 46 Kulturnämnden stöder det fria kulturlivet i Stockholms län genom dels långsiktigt verksamhetsstöd, dels olika projektstöd. Kulturverksamhet som erhåller stöd ska ha en hög kvalitet. Dessutom baseras alla beslut om stöd till kultur- och föreningsliv på de fyra målområdena: Demokrati, Jämställdhet mellan könen, Jämlikhet samt Tillgänglighet för funktionshindrade. Nämnden ställer även krav på att organisationer som erhåller stöd om 500 000 kronor eller mer ska ha en fastställd miljöplan eller motsvarande. För att komma i fråga för stöd måste båda könen finnas representerade i styrelsen för den organisation som tar emot stödet.

92 (148) Årets resultat är i överensstämmelse med budget. Kostnaderna för interkommunala ersättningar har dock blivit 1,3 miljoner kronor högre än budget medan kostnaderna för förvaltningskontor och gemensamma anslag, till stor del beroende på vakanser, blivit 1,4 miljoner kronor lägre än budget. Stödet till den regionala kulturverksamheten uppgick 2012 till 224 miljoner kronor, varav landstingsbidraget stod för 209 miljoner kronor. Stockholms Konserthusstiftelse fick bidrag på 120 miljoner kronor, en ökning enligt gällande avtal med 7 miljoner kronor jämfört med 2011. Stödet till föreningslivet uppgick till 47 miljoner kronor medan stödet till folkbildningen uppgick till sammanlagt 90 miljoner kronor. Avseende de direktiv som landstingsfullmäktige riktade till Kulturnämnden i budget 2012 kommenterar kulturförvaltningen bland annat följande: Främja entreprenörskap och möjligheterna att söka EU-stöd - sker bland annat genom fortsatta satsningar på Transit kulturinkubator, delaktighet i EU-projekt samt inrättande av en funktion för att stödja kulturlivet i strävan att söka EU-bidrag. Landstinget ska inte producera verksamhet i egen regi - från och med vintern/våren 2013 kommer endast Film Stockholm att kvarstå i landstingets regi. Barnen först - cirka 74 procent av de externa stöden har gått till verksamhet för barn och unga, Kulturnämnden uppfyller därmed landstingsfullmäktiges mål om 70 procent. Under 2013 kommer förvaltningen att tillhandahålla visst stöd i EU-frågor till länets kulturorganisationer. Förvaltningen räknar också med att något eller några samverkansprojekt inom kulturella och kreativa näringar ska starta med flera av länets kommuner som partner. I enlighet med landstingsfullmäktiges direktiv, att kulturproduktion ska ske utanför kulturförvaltningen, kommer länshemslöjdskonsulenterna att föras över till Stockholms läns museum under början av 2013. 4.10 Patientnämnden Patientnämnden Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 20 20-2% 19 - varav SLL internt 18 19-3% 18 Kostnader -20-20 -2% -19 Resultat 0 20-0 Investeringar - 0,1 - - Antal helårsarbeten 19 19-19 Patientnämnden är en från vården fristående och opartisk instans som patienter och anhöriga kan vända sig till när det uppstått problem i kontakterna med offentligt finansierad hälso- och sjukvård, privat, kommunal, och landstingskommunal, samt Folktandvården och privata tandhygienister.

93 (148) Genom att återföra slutsatser från sina ärenden bidrar nämnden till att utveckla kvaliteten i vården. Nämnden rekryterar, utbildar och utser stödpersoner för patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Årets resultat är i överensstämmelse med budget, detta gäller såväl intäkter som kostnader. Patientnämnden redovisar kvalitetsmål från fem identifierade verksamhetsområden: Patientärenden, Stödpersoner, Prevention, Öka kunskapen om Patientnämnden och dess förvaltning samt Främja kontakter. Målnivån har angetts till 90 procent i de fall målet endast berör nämndens verksamhet. När nämnden inte självständigt kan påverka att målet uppnås har det satts till 80 procent. Enligt nämndens redovisning uppnåddes de mätbara målen, med något enstaka undantag. I de fall målet inte uppnåtts vidtar Patientnämnden konkreta förbättringsåtgärder. Under 2012 mottog förvaltningen 5 346 (4 916) ärenden, vilket är nio procent fler än förra året. Det budgeterade antalet var 4 600. Ärenden kommer in som skrivelser, telefonsamtal, e-post eller vid personliga besök. De vanligtvis mer komplexa skriftliga ärendena har ökat kontinuerligt de senaste åren och mer än fördubblats sedan 2005. Under 2012 uppgick de till 1 892, vilket var fem procent fler än föregående år. De största förändringarna under 2012 utgjordes av klagomål på vård vid akutsjukhus som ökade med elva procent respektive specialistvård utanför akutsjukhus som ökade med tio procent. För primärvården noterades en marginell ökning, medan klagomålen på psykiatri minskade med tre procent. Vid akutsjukhusen ökade ärenden rörande vård och behandling med tio procent. Ärenden avseende kommunikation, till exempel bemötande, information och samverkan med patient/anmälare, ökade med 19 procent. Förvaltningen följer förbättringsåtgärder i vården i skriftliga ärenden. Dessa kan avse en övergripande nivå eller endast det enskilda ärendet. Åtgärder har vidtagits i 430 skriftliga ärenden som avslutades under 2012, vilket var 45 procent fler än föregående år. I 291 ärenden har åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 183 har föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Patientnämnden räknar med att såväl antalet patientärenden som antalet ansökningar om stödpersoner kommer att ligga kvar på samma nivå som under 2012. Patientnämnden anser sig sakna möjligheter att påverka omfattningen av de olika verksamhetsdelarna eftersom de som har synpunkter på vården, kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål.

94 (148) 4.11 Fastigheter Fastighetsbeståndet i Landstingsfastigheter Stockholm utgörs i huvudsak av sju akutsjukhusbyggnader, varav två byggnader används som universitetssjukhus, tio närsjukhus samt ett antal vårdcentraler, psykiatriska mottagningar och tandvårdskliniker. Fastighetsbeståndets totala lokalyta uppgår till 2,1 miljoner kvadratmeter bruttoarea, BTA, varav de strategiska fastigheternas lokalyta uppgår till 2,0 miljoner kvadratmeter BTA. Locum AB är en serviceenhet inom landstingskoncernen med uppgift att svara för ägarfrågor av fastighetsförvaltande karaktär avseende Landstingsfastigheter Stockholm. Uthyrningsgraden för de strategiska fastigheterna uppgick i december 2012 till 94 procent, vilket är oförändrat jämfört med december 2011. Strategiska fastigheter är fastigheter som landstinget avser att behålla, exempelvis akutsjukhusen. 4.11.1 Locum AB Locum AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter 240 246-2% 248 - varav SLL internt 237 245-4% 248 Verksamhetens kostnader -235-230 2% -242 Avskrivningar -2-2 - -3 Finansnetto -29 1-2 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -25 16-5 Bokslutsdispositioner 25-5 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0 11-5 Justerat resultat* 7 - - 5 Investeringar 2 10-84% 4 Antal helårsarbeten 212 207 2% 220 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader Locum AB är en serviceenhet inom landstingskoncernen med uppgift att svara för ägarfrågor av fastighetsförvaltande karaktär avseende Landstingsfastigheter Stockholm samt att på uppdrag av landstinget bistå ägaren i fastighetsstrategiska frågor. Locum AB administrerar och har resultatansvar för Landstingsfastigheter Stockholm som är en resultatenhet inom landstinget. Resultatet år 2012, justerat för nettokompensation avseende AFA och pensionskostnader, var sju miljoner kronor och överstiger budgeterat resultat med två miljoner kronor. Resultat före dispositioner och skatt år 2012 uppgick till -25 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade pensionskostnader om 35 miljoner kronor med anledning av en sänkning av diskonteringsräntan.

95 (148) Verksamhetens intäkter uppgick till 240 (246) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med 8 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av en återbetalning för AFA om tre miljoner kronor samt en minskad försäljning av fastighetsservice om elva miljoner kronor. Verksamhetens kostnader uppgick till 235 (230) miljoner kronor och avviker mot budget med åtta miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av minskade kostnader för konsultarvoden. Finansnettot uppgick till -29 (1) miljoner kronor och avviker negativt mot budget med 31 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade kostnader med anledning av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden. För att bättre kunna tillmötesgå kundernas behov har kundplaner för respektive kundområde arbetats fram under året. Syftet är att kundområdena ska arbeta på ett likartat sätt och fokusera på projekt som är värdeskapande för kunden. För att kvalitetssäkra att Locum får det som har beställts av leverantörerna har leveransuppföljningar genomförts enligt en ny gemensam arbetsmetod. Under 2012 har Locum startat ett internt projekt för att aktivt arbeta med brand- och säkerhetsfrågor. Under hösten har arbetet fokuserat på målformuleringar och förslag till ny brandorganisation. Energianvändningen, el och värme, är 2 procent lägre än 2011. Optimeringsåtgärder är den huvudsakliga källan till årets reducerade utfall för värme medan elanvändningen ökat på grund av större ombyggnationer. Omhändertagandet av avfall från Locums byggprojekt, driftentreprenader och avfallsentreprenad har fungerat väl. Inom flera sjukhus pågick under 2012 planering för omhändertagande av fastighetsföroreningar samt saneringar av främst PCB, asbest och kvicksilver. Ett av Locums huvudfokus under 2013 kommer att vara att förbereda arbetet med de strategiska investeringarna i Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Ett annat viktigt område kommer att vara att utveckla och förbättra kundrelationen och kundnöjdheten.

96 (148) 4.11.2 Landstingsfastigheter Stockholm Landstingsfastigheter Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 2 724 2 672 2% 2 548 - varav SLL internt 2 287 2 244-2 237 Vinst fastighetsförsäljningar 70 266-74% 69 Summa verksamhetens intäkter 2 795 2 938-5% 2 617 Verksamhetens kostnader -1 375-1 390-1% -1 365 Avskrivningar -765-691 - -689 Finansnetto -227-213 - -329 Resultat 428 644-235 Investeringar 1 349 1 627-17% 1 730 Landstingsfastigheter Stockholm är en resultatenhet inom Stockholms läns landsting, i vilken redovisning sker av landstingets fastighetsförvaltning. Fastigheterna förvaltas av Locum AB enligt avtal med Stockholms läns landsting och i enlighet med de ägardirektiv som fastställts av landstingsfullmäktige. Landstingsfastigheter Stockholms resultat, inklusive fastighetsförsäljningar, år 2012 var 428 miljoner kronor och överstiger budgeterat resultat med 193 miljoner kronor. Fastighetsförsäljningar netto uppgick till 70 miljoner kronor, en avvikelse mot budget med 1 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter uppgick till 2 795 (2 938) miljoner kronor och överstiger budget med 178 miljoner kronor, det vill säga sju procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade interna hyresintäkter. I budget användes ett oförändrat index från 2010 på 301,1 medan det verkliga indextalet blev 313,42. Detta ger en intäktsökning om ungefär fyra procent. Samtidigt har tilläggshyror tillkommit till följd av nya avtal. Verksamhetens kostnader uppgick till 1 375 (1 390) miljoner kronor, en negativ avvikelse mot budget med 10 miljoner kronor, motsvarande en procent. Avskrivningarna uppgick till 765 (691) miljoner kronor, en negativ avvikelse mot budget med 77 miljoner kronor, det vill säga elva procent. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av fler och tidigare aktiveringar och delaktiveringar än beräknat i budgeten samt avskrivningar för projekt som inte var beslutade vid budgeteringstillfället. Finansnettot uppgick till -227 (-213) miljoner kronor och avviker positivt från budget med 102 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras av att räntorna förväntades ligga på en högre nivå än vad de har gjort under året samt en medveten räntestrategi. En lägre investeringsvolym har också resulterat i att Landstingsfastigheter Stockholm inte har tagit lika stora lån som planerat.

97 (148) Investeringar i Landstingsfastigheter Stockholm har skett med 1 351 (1 611) miljoner kronor. Den budgeterade investeringsvolymen uppgick till 1 730 miljoner kronor. De projekt med störst utfall under 2012 är: nybyggnation för rättspsyk (Helix), om- och nybyggnation av akuten på S:t Görans sjukhus, uppgradering av reservkraft på S:t Görans sjukhus, ny reservkraft på Danderyds sjukhus, rivning av det gamla och uppbyggnad av nytt parkeringshus på Huddinge sjukhus, teknisk upprustning av byggnad 1 på Löwenströmska sjukhuset, ombyggnad av två dubbelavdelningar på Huddinge sjukhus (M61-63 och M71-73). Anledningar till att utfallet är lägre än budgeterat: många fastighetsägarinitierade projekt har senarelagts i väntan på beslut om de specifika projekten i Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Karolinska Universitetssjukhuset hade investeringsstopp delar av 2012 vilket medförde senareläggningar av hyresgästinitierade investeringar, av de specificerade projekten är det framförallt ett stort investeringsprojekt som har försenats, teknisk upprustning av byggnad 1 på Löwenströmska sjukhuset. Anledningen till förseningen är bland annat förändringar i tidsplan på grund av programfrågor om planlösning med hänsyn tagen till arbetsmiljökrav, evakueringar av vårdavdelningar samt vårdavtal. Under 2012 har 1 657 miljoner kronor aktiverats som anläggningstillgångar. Pågående nyanläggning uppgår per den sista december till 1 959 miljoner kronor. Verksamheten kommer att bedrivas enligt Affärsplan 2013. Planen har utarbetats med utgångspunkt i Locums uppdrag och policyer samt det måloch budgetdokument som beslutats av landstingsfullmäktige inför 2013 med planår 2014-2015. Huvudfokus under den kommande perioden kommer att vara att förbereda arbetet med de strategiska investeringarna för Framtidsplan för hälso- och sjukvården samt att utveckla och förbättra kundrelationen och kundnöjdheten.

98 (148) 4.12 Övrigt 4.12.1 Landstingshuset i Stockholm AB Landstingshuset i Stockholm AB Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 44 4 922% 0 - varav SLL internt 0 0-0 Kostnader -109-57 90% -25 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -65-53 - -24 Bokslutsdispositioner -155 89 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -220 36 - -24 Resultatet år 2012 för Landstingshuset i Stockholm AB var -220 miljoner kronor. Resultatet har belastats med kostnader för nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar, aktier i dotterbolag, med 89 miljoner kronor. Därutöver redovisas intäkter avseende en utdelning på aktier i dotterbolag om 39 miljoner kronor från Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, Stockholm Care AB och Södertälje Sjukhus AB. 4.12.2 AB SLL Internfinans AB SLL Internfinans Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 55 33 69% 28 - varav SLL internt 11 11 2% 11 Kostnader -46-29 58% -25 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 10 4-3 Bokslutsdispositioner -10-4 - - Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0 0-3 Justerat resultat* 10 - - 3 Investeringar 0,4 - - - Antal helårsarbeten 8 7 14% 8 *Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader AB SLL Internfinans har landstingets uppdrag att fungera som internbank för landstingets förvaltningar och helägda bolag. Internfinans agerar samordnat gentemot externa aktörer på finansmarknaden. Bolaget ska på affärsmässiga grunder bistå Stockholms läns landsting och dess förvaltningar och bolag, med att förvalta central likviditet, låna upp medel på kapitalmarknaden och låna ut till landstingets förvaltningar och bolag. Internfinans hanterar även landstingskoncernens finansiella risker, administrerar landstingets koncernkontosystem samt förvaltar landstingets donationsfonder.

99 (148) Årets resultat uppgick till 10 miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor högre än budgeterat. Det högre resultatet förklaras främst av ett högre räntenetto till följd av en större överskottslikviditet än beräknat, på grund av en större finansiering i förväg av landstingets investeringsplaner. 4.12.3 Landstingsrevisorerna Landstingsrevisorerna Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 32 33-2% 32 - varav SLL internt 32 32-1% 32 Kostnader -32-32 -2% -32 Resultat 0 0-0 Antal helårsarbeten 22 24-8% 21 Landstingsrevisorerna har fullmäktiges uppdrag att granska all verksamhet i Stockholms läns landsting oavsett organisationsform. Revisionen av bolagen genomförs av lekmannarevisorerna och de auktoriserade revisorerna. De förtroendevalda revisorerna och lekmannarevisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i landstingsstyrelsen, övriga styrelser och nämnder samt bolag och stiftelser. Årets resultat är i överensstämmelse med budget, detta gäller såväl intäkter som kostnader. Varje år beslutar de förtroendevalda revisorerna om en revisionsplan med inriktningsmål för granskningen. Under 2012 har en del fördjupade granskningar genomförts, exempelvis sådana som avser bisysslor, patientsäkerhet och avtalsuppföljning. Inom verksamhetsrevisionen genomförs varje år ett antal större projekt. Inom 2012 års revision har bland annat följande granskningar genomförts i form av projekt: Vårdgaranti och vårdval, Investeringsprocessen i landstinget, Trafikplaneringen i landstinget, Tryggt i kollektivtrafiken och Byggnationen av Nya Karolinska Solna.

100 (148) 4.12.4 Skadekontot Skadekonto Utfall Utfall Förändr. Budget Mkr 2012 2011 % 2012 Intäkter 12 12-1% 12 - varav SLL internt 12 12 1% 12 Kostnader -12-26 -53% -12 Resultat 0-14 - 0 Skadekontot är landstingets försäkringssystem för egendoms- och följdskadeförsäkring. Landstingets alla fastigheter och alla enheters verksamheter utom trafikbolagen är försäkrade genom Skadekonto. Verksamheten finansieras via årliga premier från försäkringstagarna. Resultatet år 2012 var noll miljoner kronor. Det är 14 miljoner kronor bättre än år 2011 då resultatet belastades med kostnader för vattenskada vid Södertälje Sjukhus AB. Resultatet år 2012 överensstämmer med budgeten. Resultatet har utjämnats mot Skadekontos konto för avsättningar med 4,2 miljoner kronor. 4.13 Stiftelser Resultatet för 2012 fastställs under första halvåret 2013, varför tabellen avser resultatet per 2011 jämfört med 2010. Stiftelser Årets resultat Årets resultat Eget kapital Balansomslutning Tkr 2011 2010 2011-12-31 2011-12-31 Cancercentrum Karolinska 1 598 177 69 886 106 891 Centrum för Molekylär Medicin 2 868 168 90 779 167 512 Clara -13 947 6 715 171 116 1 312 931 Stockholms läns museum 2 034-50 3 018 6 507 Stockholms läns äldrecentrum 11-1 477 5 480 44 058 Skärgårdsstiftelsen i Sthlms län 4 402 716 8 860 91 915 Stockholms Konserthusstiftelse 702 121 12 658 90 228 Stiftelsen Flemingsberg Science 1) 1 724-11 724 12 775 1) Stiftelsen Flemingsberg Science bildades den 1 januari 2011 med ett stiftelsekapital på 10 miljoner kronor varav Stockholms läns landsting tillsköt 3,5 miljoner kronor. Intressebolag, stiftelser, kommunalförbund och donationsfonder I landstingskoncernens resultat- och balansräkning ingår nämnder, styrelser och bolag där ägarandelen är mer än 50 procent. Intressebolag, det vill säga bolag där ägarandelen är mellan 20 och 50 procent, redovisas enligt den så kallade kapitalandelsmetoden (se även not 12). Stiftelser konsolideras inte i koncernens resultat och balansräkning på annat sätt än att eventuella givna bidrag redovisas som en kostnad i resultaträkningen.

101 (148) Nedan presenteras de större stiftelser och förbund som landstinget ensamt eller tillsammans med andra har bildat. Stiftelsen Cancercentrum Karolinska, CCK Inom CCK har all experimentell cancerforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset samlats. CCK:s verksamhet stärker den kliniska cancerforskningen vid sjukhuset. Stiftelsen bildades 1994. Intäkterna är främst hyror. Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin, CMM CMM samlar cirka 500 personer med kliniska erfarenheter från Karolinska Universitetssjukhuset och forskningskompetens från Karolinska Institutet för att forska inom folksjukdomarna. Genom att klargöra de molekylära mekanismerna bakom sjukdomarna går det att utveckla bättre diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder. Intäkterna är främst hyror. Stiftelsen Clara Stiftelsen har till uppgift att finansiera, uppföra, äga och förvalta lokaler för Södertörns högskola. Stiftelsen bildades 1998 av landstinget. Stiftelsens intäkter är främst hyror. Stiftelsen Stockholms läns museum Museet arbetar för att göra alla medvetna om betydelsen av länets historia och värdet av kulturmiljöer. Stiftelsen Stockholms läns museum bildades 1982 genom en överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje, Sigtuna och Södertälje kommuner, Stockholms stad samt Stockholms läns hembygdsförbund. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum Äldrecentrum har till uppgift att initiera och genomföra forskning. Stiftelsen verkar också för att praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden som har särskild betydelse för äldres situation i samhället. Forskningsstiftelsen Äldrecentrum bildades 1986 av Stockholms läns landsting och Stockholms stad och de är fortfarande huvudmän. Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar mark i Stockholms skärgård. Syftet är att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt främja att friluftsliv, kultur, rekreation och turism utvecklas. Stiftelsen arbetar långsiktigt för en levande skärgård. Landstinget är huvudfinansiär och bidraget till verksamheten 2011 uppgick till 47 miljoner kronor. Konserthusstiftelsen Konserthusstiftelsen har som uppgift att förverkliga konstnärliga och kulturella syften samt att driva en aktiv musikverksamhet. I mån av resurser ska stiftelsen aktivt verka för andra aktiviteter som direkt eller indirekt främjar musikintresset och ökar musikutbudet. Konserthusstiftelsen äger Konserthuset och Stockholms läns landsting är huvudfinansiär för Konserthuset

102 (148) och Kungliga Filharmonikerna. Landstingets bidrag till Konserthuset för 2011 uppgick till 113 miljoner kronor. Under perioden 2007-2009 genomfördes omfattande renoveringar i Konserthuset. Denna finansierades med ett räntefritt lån från Stockholms läns landsting på 123,4 miljoner kronor att amorteras på 20 år. Stiftelsen Flemingsberg Science Landstingsfullmäktige beslutade att godkänna bildandet av Stiftelsen Flemingsberg Science den 12 oktober 2010. Stiftelsen bildades per 1 januari 2011 med ett stiftelsekapital på 10 miljoner kronor varav Stockholms läns landsting har tillskjutit 3,5 miljoner kronor. Stiftelsen Flemingsberg Science ska främja samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle i Flemingsberg. Stiftare är Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. Donationsfonder Landstingets donationsfonder, som på uppdrag av landstingsstyrelsen förvaltas av Internfinans, uppgår till 144 stiftelser/gåvofonder. Marknadsvärdet var 461 miljoner kronor vid årsskiftet 2012-2013. Under 2012 delade stiftelserna ut 29,6 miljoner kronor i enlighet med ändamålsbestämmelserna. Det bokförda värdet är 426 miljoner kronor. Samordningsförbund Samordningsförbund för rehabilitering har bildats i Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö samt för Östra Södertörn (Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner). Samordningsförbunden har som ändamål att svara för att finansiellt samordna rehabiliteringsinsatser mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun. För 2012 bidrog Stockholms läns landsting med 13,9 miljoner kronor till samordningsförbunden. 4.14 Intern kontroll Intern kontroll är viktig för att uppnå: ändamålsenlig, kostnadseffektiv och säker verksamhet tillförlitlig ekonomisk och finansiell rapportering och information efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter, med mera. Policyn och reglementet om intern kontroll utgör grunden för Stockholms läns landstings interna kontroll. Landstingsfullmäktige beslutade den 13 december 2005 om Intern kontroll - policy och reglemente för Stockholms läns landsting och bolag, LS 0508-1353. Beslutet innebär bland annat att nämnder och styrelser ska upprätta interna kontrollplaner. Samtliga dessa regler finns samlade och tillgängliga på Stockholms läns landstings intranät. En del av den interna kontrollen för nämnder och styrelser är att följa upp hur policybesluten och övriga viktiga styrdokument, till exempel finanspolicyn, följs.

103 (148) I förvaltningsberättelsen för landstingets förvaltningar och bolag avrapporteras statusen på underhåll och utveckling av de interna kontrollplanerna. Uppföljningen sker främst i samband med delårsrapport och årsbokslut. I samband med delårsrapporteringen per augusti rapporterade alla verksamheter in sina interna kontrollplaner och protokollsutdrag, över den antagna planen. Av inkommet material framgår att alla enheter arbetar med intern kontroll utifrån policyn. Redovisningsprinciper och instruktioner som har betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras löpande och återfinns i Stockholms läns landstings ekonomihandbok. Finansiell rapportering sker regelbundet till landstingsstyrelsen i enlighet med fastställda tidsplaner. Även de uttalanden som förvaltnings- och bolagsledningarna obligatoriskt får avlämna i samband med avlämnandet av årsbokslutet ingår som en del av landstingsstyrelsens kontroll av verksamheten. 5. Medarbetare Landstingets personal- och kompetensförsörjning är avgörande för att de övergripande målen, hög tillgänglighet, ökad effektivitet och stärkt patientsäkerhet ska uppnås. Under året genomfördes en rad aktiviteter och åtgärder för att säkra framtidens kompetensförsörjning inom Stockholms läns landsting. För att tydliggöra utbildningsområdet och stärka landstinget i dess roll som beställare av utbildning, inrättades ett utbildnings- och kompetensråd med företrädare för förvaltningar och bolag samt privata vårdgivare. I samverkan med regionens högskolor gjordes särskilda satsningar för att kvalitetssäkra innehåll och inriktning i vårdutbildningarna och tillgodose behovet av specialistutbildad personal. Det personalstrategiska arbetet utgår från de grundläggande principerna i landstingets personalpolicy: aktivt ansvarstagande kund- och resultatfokus förändring och utveckling.

104 (148) Medarbetare per verksamhetsområde 2012 2011 Förändr. 1) I underlaget ingår alla anställda i TioHundra AB som ägs av landstinget tillsammans med Norrtälje kommun med 50 procent var. Totalt har Tiohundra AB 2 452 månadsanställda. 2) I övrig verksamhet ingår Kulturförvaltningen, MediCarrier AB, Landstingsstyrelsens förvaltning inklusive Nya Karolinska Solna, Landstingsrevisorerna, Patientnämndens förvaltning och AB SLL Interfinans. 3) Sysselsättningsgrad i förhållande till antal anställda. 4) Andelen kvinnor respektive män av totalt antal deltidsanställda. 5) Summerad sysselsättningsgrad. Personalvolym 2012 Antal anställda % andel andel Hälso- och sjukvård inkl tandvård 1 41 168 41 049 0,3% 81% 19% Trafik 635 663-4,2% 49% 51% Fastighetsverksamhet 216 217-0,5% 46% 54% Övrig verksamhet 2 1 024 1 026-0,2% 54% 46% Totalt 43 043 42 955 0,2% 80% 20% Varav inom förvaltningarna 28 220 27 990 0,8% 79% 21% Varav inom bolagen 14 823 14 965-0,9% 82% 18% Sysselsättningsgrad 3 96% 95% 0,8% 96% 98% Deltidsanställda 4 14% 15% -1,3% 90% 10% Antal årsarbetare 5 41 340 40 670 1,6% 80% 20% SLL Personalvolym Budget 2012 39 789 Utfall 2012 40 189 Utfall 2011 39 662 * Helårsarbete avtalad tid för samtliga enheter. Antal helårsarbeten uppgick under 2012 till 40 189. De enheter som står för största avvikelserna jämfört med budgeten är Karolinska Universitetssjukhuset och Trafiknämnden. Övriga enheter följer budget.

105 (148) Bemanningskostnader Bemanningskostnader 2012 2011 Förändr. Mkr % Lönekostnader -16 002-15 254 5% därav -sjuklön -242-230 5% -semester -1 903-1 820 5% -ersättning för övrig frånvaro -2 575-2 462 5% -övertidsersättning -258-225 15% Pensionskostnader -3 361-3 676-9% Sociala avgifter -4 927-4 651 6% Övriga personalkostnader 1) -541-522 4% Summa personalkostnader -24 831-24 103 3% Kostnad för inhyrd personal -335-296 13% därav -Hälso- och sjukvården inkl tandvård -274-218 25% -Trafik -60-75 -20% -Fastigheter - - - -Övriga -2-3 -20% Summa bemanningskostnader -25 166-24 399 3% 1) Företagshälsovård, friskvård, utbildnings- och konferenskostnader, personalrepresentation, kostnadsersättningar samt förändring semesterlöneskuld. Löner Medellönen för anställda inom landstinget var 32 422 kronor per månad, en ökning med 2,5 procent jämfört med föregående år. För kvinnor var ökningen 2,6 procent och för män var ökningen 2,0 procent. Chef- och ledarskap Inom landstinget har flera initiativ tagits i syfte att identifiera chefskandidater, tydliggöra uppdraget som chef samt utveckla och stödja nuvarande chefer inom ledarskap, stärka det kund- och resultatinriktade ledarskapet och utveckla ledningsgrupper. För att öka kunskapen om landstingets uppdrag och värdegrund samt öka kunskapen om landstingets styrning arrangerades en introduktionsdag för nytillträdda chefer inom landstinget vid två tillfällen under året. Landstinget driver ett nätverk för unga chefer, 36 år eller yngre. Målet med nätverket är att behålla och utveckla unga chefer, attrahera unga att vilja bli chefer samt att öka rörligheten av chefer inom landstinget. Andelen chefer Antal och andel chefer på olika nivåer fördelat på Kvinnor 2012 Män Totalt Kvinnor 2011 Män Totalt Antal % Antal % Antal Antal % Antal % Antal AA - Chef direkt underställd politisk nämnd/styrelse 6 38% 9 62% 15 9 47% 10 53% 19 BA - Chef direkt underställd AA-chef 46 48% 51 52% 97 46 46% 55 54% 101 BB - Mellanchef underställd AA/BA- chef 209 63% 125 37% 334 211 64% 119 36% 330 BC - Chef direkt överställd C-chef 67 80% 17 20% 84 74 78% 22 23% 95 C - 1:a linjens chef 1 033 76% 320 24% 1 354 1 032 77% 312 23% 1 344 Totalt 1 361 72% 522 28% 1 883 1 372 73 518 27 1 889 * Med chef menas person med personal-, budget- och verksamhetsansvar.

106 (148) Personal- och kompetensförsörjning Det ökade vårdbehovet i kombination med kommande pensionsavgångar, strukturella förändringar samt medicinsk/teknisk utveckling och ekonomiska förutsättningar, kräver framförhållning och planering. Kompetensförsörjning är ett av huvudområdena i arbetet med genomförandet av Framtidens hälso- och sjukvård. Inom huvudområdet pågår ett antal projekt i syfte att förbättra och säkra planeringsunderlag samt styrning och stöd för att möta de förändringar och krav som ställs på kompetens inom hälso- och sjukvården. Arbetet med att införa den landstingsgemensamma modellen för strategisk och strukturerad kompetensplanering har påbörjats och 30 procent av landstingets förvaltningar och bolag hade vid årsskiftet någon eller några verksamheter igång. I enlighet med anvisningarna har förvaltningar och bolag lämnat in en personal- och kompetensförsörjningsplan. Resultatet av dessa kommer att redovisas i separat rapport under våren. Utifrån nuvarande uppdrag och situation beskrivs obalans mellan tillgång och efterfrågan på kompetens främst inom vissa läkar- och sjuksköterskespecialiteter. Fortsatt är det brist på specialistsjuksköterskor inom barn, anestesi, operation och intensivvård. Här har landstinget gjort insatser för att säkerställa utbildningsplatser på specialistutbildningar inom bristområden. För läkarspecialiteter råder det större efterfrågan än tillgång bland annat inom anestesi, intensivvård, allmänmedicin, geriatrik, klinisk fysiologi, internmedicin och psykiatri. Verksamheter utanför hälso- och sjukvården rapporterar svårigheter att rekrytera kvalificerade projektledare bland annat inom IT, fastighet, teknik och bygg. För att främja den långsiktiga rekryteringen deltog landstinget på flera arbetsmarknadsdagar och mässor. Insatser som riktar sig till unga har varit särskilt prioriterade. Ungdomar erbjöds möjlighet att prova på landstingets verksamheter, bland annat genom prao-platser och sommarjobb. Av utvärderingarna framgår det att cirka 90 procent av ungdomarna kan tänka sig att arbeta inom hälso- och sjukvården i framtiden. Utbildnings- och kompetensutveckling I landstingets uppdrag som sjukvårdshuvudman ingår att planera den långsiktiga personal- och kompetensförsörjningen för att säkerställa tillgången på rätt kompetens i länet. Detta görs bland annat genom samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och länets högskolor. Samarbetet mellan landstinget och Stockholms stad för att utveckla Vårdoch omsorgscollege i Stockholms län fortsatte.

107 (148) Landstinget tar varje år emot ett stort antal studenter och elever för att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning. Arbetet med att utveckla Akademiska vårdcentraler, ett koncept för att stärka och utveckla utbildning och forskning inom primärvården, fortsatte under året. Målet är att utveckla en övergripande modell för hur utbildningsfrågor ska stärkas och hanteras inom vården. Samma koncept användes för att etablera den Akademiska ambulansen. Arbetsmiljö och hälsa Som attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare ska landstinget kännetecknas av kompetenta, ansvarstagande och stolta medarbetare som alltid har patienten/kunden i fokus. Genom den nya basenkät, som infördes i januari, har medarbetarundersökningen blivit ett verktyg för att följa upp de övergripande principerna och värderingarna i landstingets personalpolicy: aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus samt förändring och utveckling. Det samlade värdet på det nya AKA-indexet Attraktiv och Konkurrenskraftig Arbetsgivare uppgick till 76. Värdet på landstingets medarbetarindex var 75. Sammantaget ligger indexvärdena på en hög nivå vilket ger en stark grund för landstingets fortsatta utvecklingsarbete. Hälsorelaterade nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008 Medarbetarindex 75 75 75 74 72 Frisktal i % * 64 69 73 71 62 Sjukfrånvaro i % 5,3 5,2 5,4 6,1 6,9 Sjukdagar per anställd 17,2 16,3 15,4 16,2 18,4 * Andel anställda med noll eller högst 5 sjukfrånvarodagar I likhet med riket i övrigt fortsatte sjukfrånvaron att öka något. Den totala sjukfrånvaron i relation till ordinarie arbetstid ökade från 5,8 till 5,9 procent. Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning 2012 2011 Sjukfrånvaroandel i relation till ordinarie arbetstid* % % Kvinnors sjukfrånvaroandel 5,9 5,8 Mäns sjukfrånvaroandel 3,0 3,0 Totala sjukfrånvaroandelen 5,3 5,2 Sjukfrånvaroandel för medarb < =29 år 4,7 4,3 Sjukfrånvaroandel för medarb 30-49 år 5,0 4,9 Sjukfrånvaroandel för medarb > = 50 år 5,9 5,5 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i relation till total sjukfrånvarotid 45,6 50,5 * Ordinarie arbetstid = anställningens avtalade tid exkl. frånvaro i enlighet med SKL:s tolkning. Arbetet med riskbedömningar inom arbetsmiljöområdet har vidareutvecklats i samverkan med företagshälsovården och Alna Sverige. Exempelvis har Alna utvecklat en webbaserad kundsida för landstinget i enlighet med det nya

108 (148) samarbetsavtal som tecknats. Under hösten har arbetet med en upphandling av företagshälsovård inletts. Likvärdig behandling lika villkor och möjligheter En ny handlingsplan för den europeiska deklarationen för jämställdhet, Council of European Municipalities and Regions, har tagits fram under våren. I handlingsplanen finns ett antal aktiviteter som är planerade för perioden 2012-2104. Den certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildningen har fortsatt under året. Projekten Genusaspekter vid läkemedelshantering och Nyckeltal i ledningssystem fortsätter under 2013 med så kallad Hållbar Jämställdhet med medel från Sveriges Kommuner och Landsting, för att vidareutveckla projekten. Ett arbete pågår med att utveckla ett webbaserat utbildningsmaterial inom Hbt-området, homosexuella, bisexuella och transpersoner. Jämställdhet och mångfaldsaspekten betonas också i flertalet chefsutbildningar. Ett antal arbetsgivare i länet har startat ett arbete i regional samverkan för att utveckla framgångsfaktorer för en inkluderande arbetsmarknad i länet. Landstinget är drivande i detta arbete. Nyckeltal för etnisk bakgrund visar att andelen anställda med utländsk bakgrund stämmer väl överens med andelen utländska invånare i länet. 6. Miljö Miljöutmaning 2016 Från den första januari 2012 gäller landstingets sjätte miljöpolitiska program, Miljöutmaning 2016. Nedan ges en kort sammanfattning. En mer omfattande sammanställning och analys görs i landstingets separata miljöredovisning. Under 2012 var miljöarbetet ett fokusområde i landstingets budget och en särskild redovisning finns därför i avsnittet 4.1.4 Hållbar miljö. Klimateffektivt Energianvändningen i landstingets externa lokaler kartlades för första gången 2012. Kartläggningen gäller lokaler där landstinget är hyresgäst men inte äger fastigheten. Dessa utgör cirka 25 procent av den totala lokalytan. I de fastigheter som landstinget äger, för vård- och kontorsverksamhet, minskade energianvändningen per kvadratmeter med en procent 2012. Det berodde till största delen på olika optimeringsåtgärder för att minska energianvändning för värme. Trafiknämndens busstrafik står för den avgjort största delen av landstingets transporter. Där ökade andelen förnybart drivmedel till 65 (56) procent. Även kollektivtrafiken till sjöss utgör betydande delar av landstingets transporter, men där är andelen förnyelsebara drivmedel endast cirka 4

109 (148) procent. Den preliminära bedömningen, för landstingets alla transporter, är att andelen förnyelsebara drivmedel är 57 procent. En kartläggning av omfattningen av anestesigas- och lustgasanvändningen inom landstingsfinansierad vård påbörjades 2012. Dessutom gjordes en studie över metoder för att minska utsläppen av anestesigaser. Södersjukhuset AB arbetar sedan några år tillbaka med att minska klimatpåverkan från anestesigaser genom lågflödesteknik och 2012 minskade användningen av Sevorane per anestesitimme med ytterligare 12 procent. Även sjukhusets utsläpp av lustgas fortsätter att minska. Under året började Karolinska Universitetssjukhuset att tillämpa så kallad lågflödesanestesi på anestesikliniken i Solna, något som fortsätter under 2013 både i Solna och i Huddinge. Danderyds Sjukhus AB destruerade lustgas från förlossningen under hela året och utsläppen var 398 gram per förlossning, vilket kan jämföras med att cirka 1 kilo lustgas släpps ut vid en förlossning utan lustgasrening. Resurseffektivt Två nya projekt startade inom målområdet: att minska nyinköp av vissa utvalda produktgrupper samt att minska andelen engångsmaterial. Projekten drivs i samverkan mellan Landstingsstyrelsens förvaltning och berörda förvaltningar och bolag. En så kallad plockanalys gjordes, där avfallet från ett antal sjukhus, vårdcentraler och tandkliniker undersöktes. Plockanalysen och en workshop kring avfallshantering kommer att utgöra underlag till en avfallsminimeringsplan för landstinget. Parallellt togs livscykelanalyser för olika material och produkter fram. Chefer/tjänsteansvariga vid SLL IT hade därutöver en workshop för att utreda behovet av kommande projekt inom Grön IT. Hälsofrämjande miljöarbete En ny handlingsplan togs fram, för att minska landstingets miljöpåverkan av läkemedel, och ska vara ett stöd för att uppfylla läkemedelsmålen i Miljöutmaning 2016. Den handlingsplan som gällde 2010-2011 följdes upp under 2012 och flertalet av målen är uppnådda. Även listan över miljöstörande läkemedelssubstanser, som landstinget ska bevaka och arbeta särskilt med, uppdaterades. Listan är godkänd av Läkemedelskommittén. En ny uppdaterad version av landstingets utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier beslutades 2012 i landstingsstyrelsen. Kemikalieintensiva verksamheter deltog i workshops för att arbeta fram verksamhetsanpassade utfasningsplaner för 2012-2016. Landstingsstyrelsens förvaltning Stockholm arrangerade ett seminarium samt tog fram en webbutbildning om riskbedömning av hantering av kemikalier, riktad till framförallt chefer. Landstinget fick 2012 pris från EkoMatcentrum för att som en av 33 kommuner och landsting kvala in i Ekomatligan, med över 25 procent ekologiskt 2011. Mängden ekologiska livsmedel i landstinget fortsatte att öka 2012. Det underlag som finns för patientkosten pekar på att landstinget når

110 (148) 28 procent ekologiska livsmedel under 2012. Statistiken visar också att det fortfarande är så att andelen ekologiskt är högre när vårdpersonalen själv väljer, jämfört med måltiderna från leverantören. 7. Funktionsnedsättning Mer än bara trösklar Mer än bara trösklar är Stockholms läns landstings program 2011-2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I samband med att anvisningarna till landstingets årsbokslut skickades ut, sändes en enkät till bolag och förvaltningar. Glädjande är att svarsfrekvensen 2012 var bättre än föregående år. Inom ramen för projektet, Din kompetens vår möjlighet, har en utbildning tagits fram för att öka kunskapen om funktionsnedsättning och funktionshinder ur ett arbetsperspektiv. Möjlighet finns även till en webbaserad utbildning. Under året har förvaltningar och bolag fortsatt att arbeta med att införa programmet. Några exempel ges nedan. Inom AB Storstockholms Lokaltrafik lanserades en tillgänglighetsgaranti som innebär att SL kundtjänst kan hjälpa till att ordna rullstolstaxi eller annan service för att hjälpa resenärer med funktionsnedsättning om den utlovade tillgänglighetsnivån inte uppfylls på resan. AB Storstockholms Lokaltrafik har också lanserat ett nytt tillgänglighetsnummer. Det är ett prioriterat nummer som är öppet dygnet runt. Waxholms Ångfartygs AB har förbättrat tillgänglighetsinformationen och påbörjat ett arbete med att ta fram riktlinjer för bättre skyltning av fartygen, för personer med synnedsättning. Locum arbetar med konceptprogram för vårdmiljöer. Målet med dessa är att skapa vårdmiljöer som möter patienternas och vårdens behov. Det senast framtagna konceptprogrammet omfattar utformning av entréer så att dessa blir funktionella, tillgängliga och upplevs som trygga. Vid flera sjukhus sker arbete med att öka tillgängligheten på hemsidor, bland annat med möjlighet att välja större text eller vid behov få text uppläst. Översyn av skyltningen sker också. 8. Folkhälsoarbete Hälsofrämjande och prevention Genomförandet av prioriterade insatser enligt Stockholms läns landstings folkhälsopolicy, Handling för hälsa 2012 2014 och Folkhälsorapport 2011 har fortsatt under 2012. Huvudstrategierna i folkhälsopolicyn är att arbeta

111 (148) för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, att samverka kring hälsa med andra aktörer i Stockholms län och att arbeta med hälsofrämjande kommunikation. Handlingsplanen har introducerats till aktörer i Stockholms läns landsting, till kommuner och andra organisationer genom en serie frukostseminarier under 2012. Totalt har cirka 300 personer deltagit i seminarierna. Genomgången av årsredovisningarna från landstingets förvaltningar och bolag visar att det folkhälsoinriktade arbetet får allt högre prioritet och större utrymme inom landstingets verksamhet. Under våren 2012 överfördes en verksamhet för folkhälsovetenskaplig kunskap, metodutveckling och utvärderingsmetodik från Karolinska Institutet till Stockholms läns sjukvårdsområde. Tre centrum har bildats för verksamheten: Centrum för arbets- och miljömedicin, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin och Centrum för hälsoekonomi, vårdinformatik och sjukvårdsforskning. Dessa tre centrum har under hösten 2012 erhållit uppdrag genom att avtal har tecknats med Stockholms läns sjukvårdsområde. Arbetet med att stödja implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats genom initiering av samordningsprojektet Stöd för goda levnadsvanor. Projektet syftar till att stödja införandet av bland annat sjukdomsförebyggande metoder i besluts- och metodstöd, journaler och ehälsa, FoUU samt avtalsstyrning. En projektorganisation etablerades och behovet av insatser kartlades. Utredningen inför upphandlingsprocessen av specialistmottagningar för goda levnadsvanor slutfördes under våren 2012. Utredningen ligger till grund för förfrågningsunderlag och upphandling av tre specialistmottagningar. Under hösten 2012 har ett arbete för att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandlingen genomförts. Uppdraget föreslås heta Hälsomottagning specialistmottagning för goda levnadsvanor. Upphandlingen genomförs våren 2013 och den första mottagningen beräknas vara i drift i februari 2014. Husläkarmottagningarna ska för 2012 rapportera sitt arbete utifrån ovannämnda riktlinjer enligt uppföljningsplan i förfrågningsunderlag. Detta sker dels i form av en patientenkätfråga och dels i en redovisning av den andel patienter där ohälsosamma levnadsvanor identifierats och som till följd av detta erbjudits åtgärd. Under våren 2012 infördes ekonomiska incitament för motiverande samtal eller annan evidensbaserad metod om livsstilsförändring i husläkarverksamheten. Åtgärden ska utföras av distriktssköterska eller sjuksköterska med specialistutbildning inom diabetes eller astma/kol 12. Till och med 12 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

112 (148) september 2012 hade fyra procent av besökande på distriktssköterskemottagningar erhållit motiverande samtal. Under våren 2012 infördes ytterligare ekonomiska incitament för hälsofrämjande insatser i form av höjd ersättning för Hälsosamtal till 75- åringar. Kravet är att hälsosamtalen utförs av distriktssköterska. Under 2012 erbjöds 75 procent av länets 75-åringar ett hälsosamtal, varav 40 procent tackade ja. Under 2011 erbjöds 53 procent av länets 75-åringar ett hälsosamtal, varav 30 procent tackade ja. Fem nya vårdval 13 som har startat under 2012 innehåller uppföljningsindikatorer om patienternas rökstatus, förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept, FaR eller om patienten fått rådgivning om rökning eller motion. Hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser i socialt och ekonomiskt utsatta områden genomförs genom särskilda avtal med några vårdcentraler. Uppföljnings- och kunskapsseminarier har hållits med deltagande vårdcentraler. En plan har tagits fram för att utöka verksamheten med fler vårdcentraler. Planering angående fortsatt vetenskaplig utvärdering av projektet har också påbörjats med Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska Institutet. Landstingets Handlingsprogram övervikt och fetma har drivits vidare under året. Inom ramen för programmet driver elva barn- och ungdomsmedicinska mottagningar arbete i målgruppen med en gemensam behandlingsmodell. Projektet Våga Väga för blivande mammor med fetma fortsätter på Danderyds sjukhus. Deltagande mammor har lyckats begränsa sin viktuppgång och andelen som förlöstes med kejsarsnitt är 26 procent (2006-2011). 50 procent av kvinnor med BMI över 30 förlöstes med kejsarsnitt i Sverige. Uppdraget att uppmuntra vårdgivare att förskriva Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Stockholms läns landsting och att genomföra Handlingsprogram övervikt och fetma 2010-2013 fortgår. Utbildningar och seminarier om FaR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har arrangerats. I Botkyrka sker samverkan mellan alla husläkarmottagningar, Botkyrka kommun och Stockholmsidrotten, SISU. SISU har uppdraget att förvalta webbplatsen www.farledare.nu, där både vårdgivare och patienter i hela länet kan söka särskilt utbildade så kallade FaR-ledare, som kan ta hand om personer som fått fysisk aktivitet på recept. Projektet Noll självmord som drevs i fyra områden fram till och med 2011 har utvärderats. Goda effekter påvisas framför allt vad gäller ökade kunskaper och positivare attityder bland målgrupperna: personal inom psykiatrin, primärvården och socialtjänsten. Under 2012 pågick planering för att 13 Specialiserad gynekologisk vård, specialiserad hudsjukvård i öppenvård, specialiserad sjukgymnastik, specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, primärvårdsrehabilitering.

113 (148) integrera erfarenheterna i Stockholms läns landstings löpande verksamhet för suicidprevention. Stockholms läns landsting medverkade som enda regional aktör på utställningen Hälsotorget vid Medicinska riksstämman 2012. Landstinget har tagit fram ett nytt informationsmaterial som stöd för vårdgivare i arbetet med goda levnadsvanor, Digitala verktyg och telefonlinjer, som delades ut på Hälsotorget. Stockholms läns landsting fortsätter sitt aktiva medlemskap i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård, HFS. I grupperna sker ett ömsesidigt lärande och gemensam kompetensutveckling. Stockholms läns landsting var medarrangör av den trettonde nationella HFS-konferensen i april 2012. Omkring 200 personer deltog på konferensen. 9. Upphandling Effektiva upphandlings- och inköpsprocesser är av stort värde för att frigöra resurser till landstingets kärnverksamheter. Samtliga inhämtade uppgifter härrör från landstingets olika förvaltningar och bolag som själva har att ansvara för innehållet i de inrapporterade uppgifterna. Organisation Ansvaret för genomförande av upphandlingar är delat mellan landstingets nämnder/styrelser och bolag. SLL Upphandling genomför i huvudsak samordnade upphandlingar samt vårdupphandlingar åt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och upphandlingar av medicinteknisk utrustning till Nya Karolinska Solna. Övriga organisationer genomför i första hand upphandlingar för att tillgodose respektive förvaltnings eller bolags egna specifika behov. 2012 Under 2012 har en ny enhet skapats på SLL Upphandling, enheten för medicinteknisk utrustning, som främst genomför upphandlingar för Nya Karolinska Solna. Under 2012 har dock ännu ingen av dessa slutförs, tilldelningsbeslut kommer att fattas först under 2013, varför de först då kommer finnas med i statistiken över gjorda upphandlingar. Några av de upphandlingar som genomförts under året av SLL Upphandling är mycket omfattande, exempelvis kan nämnas ortopediska implantat som omfattar över 60 000 artiklar.

114 (148) Upphandlingsvolym 2012 Totalt upphandlat inom SLL under 2012, avtalsvärden Mkr SLL Upphandling 5 692 Sjuk- och tandvård 945 Fastighet 1 123 Trafik 13 458 Övriga 146 Totalt 21 364 Antalet upphandlingar som slutförts under året (undantaget direktupphandlingar) uppgår till 238. Överprövningar Överprövningar 2012 *) 2011 2010 2009 SLL har fått rätt. Ärendet har blivit avslaget/avskrivet/återkallat 36 12 26 20 SLL har fått göra en rättelse eller göra om 7 9 4 5 Överprövningar där dom saknas den 31/12 respektive år - 15 12 5 Totalt antal 43 36 42 30 *)Från år 2012 mäts överprövningar med ny metod antal unika överprövningsmål med lagakraftvunna domar. De båda sätten är inte jämförbara. Överprövningar är en del av upphandlingsarbetet. Den stora mängden överprövningar ligger på nivåer som speglar den stora andelen överprövningar nationellt. Landstingets upphandlingspolicy Landstingets upphandlingspolicy innehåller övergripande målsättningar som ska beaktas vid genomförandet av upphandlingar. Samordning Under året har samordnade upphandlingar till ett värde om 4 231 miljoner upphandlats. (Siffran avseende landstingets upphandling, 5 692 miljoner inkluderar även enskilda uppdrag, det vill säga de upphandlingar som ej är samordnande). Små och medelstora företag Hos nio av 15 förvaltningar eller bolag som har genomfört upphandlingar över direktupphandlingsgränsen, har en anpassning av förfrågningsunderlag gjorts i syfte att särskilt underlätta för små och medelstora företag. Av 238 upphandlingar över direktupphandlingsgränsen angav 228 (96 procent) att de beaktat landstingets miljöprogram.

115 (148) Uppförandekod sociala krav Krav på uppförandekod (av landstingsfullmäktige beslutad uppförandekod för leverantörer) har ställts i 100 procent av de upphandlingar som bedömts omfattas av de initialt utpekade områdena med större risker för att de inte efterlevt kraven, totalt fyra upphandlingar. Härutöver har sociala krav ställts i ytterligare 108 upphandlingar utanför de utpekade riskområdena. Under 2012 har avtalsuppföljning av sociala krav inom två prioriterade riskområden genomförts. Det är operationstextilier samt IT. Beslut har tagits att genomföra fabriksrevisioner hos två leverantörer, vilket kommer ske under 2013. Resultat av uppföljning och revision kommer att meddelas alla landsting under 2013. Under året har existerande modell för att ställa och följa upp sociala avtalsvillkor analyserats. Analysen visar att regioner och landsting i Sverige ligger i framkant i en internationell jämförelse. Dock måste möjligheten att följa upp och utvärdera kraven mer effektivt säkerställas. Av den anledning har Sveriges landsting och regioner under år 2012 inlett ett samarbete med Miljöstyrningsrådet för att utveckla ett webb-baserat avtalsuppföljningsverktyg för de sociala krav som ställs i upphandlingar. Det nya verktyget heter Uppföljningsportalen.se.

116 (148) 10. Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Resultaträkning Koncernen Landstinget Mkr Not 2012 2011 2012 2011 Verksamhetens intäkter 1 17 630 15 838 7 378 6 691 Verksamhetens kostnader 1-70 077-68 054-63 066-61 415 Avskrivningar 2-3 408-3 096-1 220-1 131 Verksamhetens nettokostnader -55 855-55 312-56 908-55 855 Därav jämförelsestörande poster 6 570-188 412-188 Skatteintäkter 3 54 800 52 190 54 800 52 190 Generella statsbidrag 3 4 773 5 430 4 773 5 430 Inkomst- och kostnadsutjämning 3-80 345-80 345 Skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning 59 493 57 965 59 493 57 965 Finansiella intäkter 4 108 80 535 447 Finansiella kostnader 5-1 763-2 221-950 -1 937 Finansnetto -1 654-2 141-415 -1 490 Därav jämförelsestörande poster 6-369 -1 027-369 -1 027 Årets resultat, förändring av eget kapital 1 984 512 2 171 620 Avgår realisationsvinster -216-301 Korrigering räntekostnad pensioner 369 1 027 Reserverat eget kapital, omstrukturering -2 100-1 200 Årets resultat enligt balanskravet 37 38

117 (148) Balansräkning Mkr Tillgångar Not Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 75 58 57 50 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 40 515 38 042 12 465 11 145 Maskiner och inventarier 10 6 288 5 744 3 560 3 253 Pågående nyanläggningar, förskott avseende materiella anläggningstillgångar 11 17 558 14 832 8 422 6 511 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 12 848 779 20 472 18 769 Summa anläggningstillgångar 65 285 59 455 44 976 39 728 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 687 464 202 194 Kortfristiga fordringar 13 6 956 6 864 6 483 5 443 Kortfristiga placeringar 14 2 299 - - - Kassa och bank 2 517 1 821 8 182 12 Summa omsättningstillgångar 12 459 9 149 14 867 5 649 Summa tillgångar 77 744 68 604 59 843 45 377

118 (148) Balansräkning forts Mkr Eget kapital, avsättningar och skulder Not Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Eget kapital Ingående eget kapital 15 3 944 3 434 2 290 1 672 Övrig förändring av eget kapital -5-2 0-2 Årets resultat 1 984 512 2 171 620 Summa eget kapital 5 923 3 944 4 461 2 290 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 18 048 16 311 15 135 14 175 Andra avsättningar 17 883 1 182 373 492 Summa avsättningar 18 932 17 493 15 508 14 667 Skulder Långfristiga skulder 18 36 577 32 796 20 220 16 257 Kortfristiga skulder 19 16 312 14 371 19 654 12 163 Summa skulder 52 889 47 167 39 874 28 420 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 77 744 68 604 59 843 45 377 Ansvarsförbindelser 21 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 24 500 24 389 24 500 24 389 Övriga ansvarsförbindelser 787 863 17 222 17 191 Summa ansvarsförbindelser 25 287 25 252 41 722 41 580

119 (148) Kassaflödesanalys Mkr Not Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat 1 984 512 2 171 620 Justering för ej likviditetspåverkande poster 1 4 704 4 112 2 668 2 576 Minskning av avsättningar pga utbetalningar - -281 - - Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 6 688 4 343 4 839 3 196 Ökning(-) resp minskning(+) av förråd och varulager -222-47 -8-18 Ökning(-) resp minskning(+) kortfristiga fordringar -92-1 846-722 -1 798 Ökning (+) resp minskning (-) av kortfristiga skulder (exkl 2 019 368 108 698 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 393 2 818 4 217 2 078 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -17-46 -7-38 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - 1 - - Investering i materiella anläggningstillgångar -8 323-8 498-3 897-3 729 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 216 347 71 332 Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 124-8 196-3 833-3 435 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 4 245 9 012 10 794 9 424 Amortering av långfristiga skulder -1 300-4 049-1 300-4 049 Ökning långfristiga fordringar -68-228 -1 703-4 012 Förändring av leasingfinansiering -539-156 -5-1 Erhållna bidrag 388 305 - - Minskning av avsättningar pga utbetalningar - 281 - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 726 5 165 7 786 1 362 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0 0 0 0 Årets kassaflöde 2 995-213 8 170 5 Likvida medel vid årets början 1 821 2 034 12 7 Likvida medel vid periodens slut 4 816 1 821 8 182 12 Outnyttjad checkräkningskredit 4 000 3 000 - - Outnyttjade avtalade krediter 8 774 6 974 - - Summa outnyttjade avtalade lånelöften och krediter 12 774 9 974 - - 1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 3 408 3 096 1 220 1 131 Förändring av andra avsättningar 1 438 1 526 841 1 361 Erhållna statsbidrag, intäktsförda -389-305 - - Realisationsresultat (- Reavinst/+ Reaförlust) 7-169 -267-55 -265 Övriga poster 416 62 662 349 Justering för ej kassapåverkande poster 4 704 4 112 2 668 2 576

120 (148) Investeringar per förvaltning och bolag Mkr Utfall Utfall Budget Avvikelse 2012 2011 2012 mot budget Landstingsstyrelsens förvaltning 71,8 128,0 225,8-154,0 Skadekontot - - - - Koncernfinansiering 317,1 304,9 412,0-94,9 Nya Karolinska Solna 2 563,5 2 513,7 2 930,8-367,3 Landstingsstyrelsen Totalt 2 952,4 2 946,6 3 568,6-616,2 Hälso-och sjukvården Hälso- och Sjukvårdsnämnden 5,6 1,1 1,5 4,1 Stockholms läns sjukvårdsområde 104,2 83,1 102,0 2,2 Karolinska Universitetssjukhuset 369,7 309,0 359,0 10,7 Södersjukhuset AB 81,2 19,4 170,0-88,8 Danderyds Sjukhus AB 78,7 59,2 84,0-5,3 Södertälje Sjukhus AB 23,8 141,2 23,0 0,8 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 11,8 14,4 15,0-3,2 Akutsjukhusen totalt 565,2 543,2 651,0-85,8 Folktandvården Stockholms län AB 71,7 43,7 67,0 4,7 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB 10,2 9,1 9,9 0,3 Stockholm Care AB - - - - Hälso-och Sjukvården totalt 756,9 680,2 831,4-74,5 Trafik AB Storstockholms Lokaltrafik 4 287,1 4 439,1 4 963,8-676,7 Färdtjänstverksamheten - - 0,3-0,3 Färdtjänstavdelningen 0,1-0,1 - Waxholms Ångfartygs AB 40,4 59,6 81,0-40,6 Trafiknämnden totalt 4 327,5 4 498,7 5 045,2-717,7 Fastigheter Locum AB 1,6 9,7 4,0-2,4 Landstingsfastigheter Stockholm 1 349,4 1 626,9 1 730,1-380,7 Fastigheter totalt 1 351,0 1 636,6 1 734,1-383,1 Övriga MediCarrier AB 0,5 1,5 3,0-2,5 Kulturnämnden 0,2 0,7 0,4-0,2 Patientnämnden - 0,1 - - Landstingsrevisorerna - - - - Landstingshuset i Stockholm AB - - - - AB Stockholms Läns Landstings Internfinans 0,4 - - - Övriga Totalt 1,0 2,3 3,4-2,4 Summa investeringsutgifter 9 388,8 9 764,4 11 182,7-1 793,9

121 (148) Driftredovisning Mkr Komp. Justerat Budget Intäkter Kostnader Resultat AFA och Resultat helår pensioner 2012 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens förvaltning 3 149,7-3 086,9 62,8 62,8 0,0 Skadekontot 12,4-12,4 0,0 0,0 0,0 Koncernfinansiering 66 558,1-65 446,2 1 111,9-583,3 528,6-224,7 Nya Karolinska Solna 127,8-116,5 11,2 11,2 0,0 Landstingsstyrelsen totalt 69 847,9-68 662,0 1 185,9-583,3 602,6-224,7 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden 48 262,8-47 834,1 428,7 428,7 0,0 Stockholms läns sjukvårdsområde 9 132,1-9 022,5 109,7 109,7 75,3 Karolinska Universitetssjukhuset 15 330,2-15 295,0 35,3 35,3 58,2 Södersjukhuset AB 3 765,2-3 931,6-166,3 140,9-25,4 15,3 Danderyds Sjukhus AB 3 154,2-3 229,1-74,9 109,0 34,1 12,0 TioHundra AB 740,4-767,2-26,7-26,7 0,0 Södertälje Sjukhus AB 913,0-936,8-23,8 21,4-2,4 5,2 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 449,5-480,1-30,7 23,4-7,2-8,2 Akutsjukhusen totalt 24 352,6-24 639,7-287,1 294,8 7,6 82,5 Folktandvården Stockholms Län AB 1 474,6-1 396,4 78,2 36,3 114,5 20,0 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB 179,3-178,0 1,2-0,1 1,1 0,7 Stockholm Care AB 92,0-91,5 0,6 1,2 1,8 4,1 Hälso- och sjukvården totalt 83 493,4-83 162,2 331,2 332,2 663,4 182,6 Trafik AB Storstockholms Lokaltrafik 16 089,2-16 034,0 55,2 74,1 129,3 0,0 Färdtjänstverksamhet 1 220,3-1 210,9 9,4 9,4 0,0 Färdtjänstavdelningen 24,4-40,3-15,9-15,9 0,0 Waxholms Ångfartygs AB 364,4-358,5 5,9 1,4 7,3 0,0 Trafiknämnden totalt 17 698,4-17 643,7 54,6 75,5 130,1 0,0 Fastigheter Locum AB 247,6-272,8-25,2 32,0 6,7 5,0 Landstingsfastigheter Stockholm 2 797,0-2 369,0 428,0 428,0 234,9 Fastigheter totalt 3 044,6-2 641,9 402,7 32,0 434,7 239,9 Övriga MediCarrier AB 554,5-546,0 8,4 8,4 0,3 Kulturnämnden 409,7-409,4 0,3 0,3 0,0 Patientnämnden 19,8-19,6 0,2 0,2 0,0 Landstingsrevisorerna 31,8-31,8 0,0 0,0 0,0 Landstingshuset i Stockholm AB 43,9-109,2-65,3-65,3-24,4 AB SLL Internfinans 55,3-45,5 9,8 0,3 10,0 3,0 Övriga totalt 1 114,9-1 161,5-46,6 0,3-46,3-21,1 Justering kompensation AFA 143,4 143,4 - Koncernjusteringar 55,9 55,9 55,9 - S:a resultat samtliga resultatenheter 175 199,2-173 215,3 1 983,8-1 983,8 176,7

122 (148) Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt kommunallagen, lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, med undantag för redovisning av skatteintäkter samt avsättningar. Dessa rekommendationer gäller den juridiska personen landstinget och landstingets sammanställda redovisning. Bolagens årsredovisningar har upprättats enligt årsredovisningslagen, ÅRL, samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden, BFN. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska ge en sammanfattande och rättvisande bild av landstingets totala ekonomiska ställning och resultat oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. AB Storstockholms Lokaltrafiks och Landstingshuset i Stockholm AB:s underkoncerner är upprättade med full konsolidering och är intagna i sin helhet i landstingskoncernen. Den sammanställda redovisningen för Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje Sjukvård och Omsorg och dess dotterbolag TioHundra AB har tagits in med proportionell konsolidering. Ägarandelen uppgår till 50 procent. Intressebolag har tagits in enligt kapitalandelsmetoden. Resultatandelar från intresseföretag inkluderas i verksamhetens nettokostnader. Från och med år 2012 redovisar bolagen, i förekommande fall, erhållna och lämnade koncernbidrag över resultaträkningen, som bokslutsdisposition, istället för mot eget kapital. Jämförelsetal för tidigare år har justerats i bolagens årsredovisningar. I den sammanställda redovisningen omräknas bolagens finansiella rapporter som upprättats enligt ÅRL/BFN:s regelverk till kommunal redovisningssed i de fall väsentliga avvikelser föreligger. Jämförelsestörande poster Med jämförelsestörande poster menas händelser eller transaktioner, som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. Det kan exempelvis avse åtgärder för omstrukturering, nedskrivningar och realisationsresultat. De jämförelsestörande posterna specificeras i not 6. Periodisering Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att huvudprincipen är att utgifter kostnadsförts det år då förbrukning skett och inkomster intäktsförts det år som intäkten genererats. Intäkter Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Intäkter från avgifter och bidrag redovisas i den period där kostnaden beräknas att uppstå. Ett bidrag som ska täcka redan uppstådda kostnader

123 (148) intäktsförs direkt. Avser bidraget att täcka kostnader över en flerårsperiod så periodiseras intäkten över de år som avses. Utdelningar redovisas när rätten att få en utdelning kan säkerställas, normalt i samband med ett bolags årsstämma. Försäljningsintäkter från fastighetsförsäljningar intäktsförs normalt vid tillträdesdagen. Skatteintäkter Skatteintäkterna redovisas enligt RKR:s rekommendation 4.2 Redovisning av Skatteintäkter. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i december har i huvudsak använts vid beräkningen av årets skatteintäkter för 2011 respektive 2012. Landstinget använder sig i sina skatteintäktsprognoser av de skatteunderlagsprognoser som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar i dokumenten Planeringsförutsättningar. Det gäller såväl skatteunderlagsutvecklingen i riket som i länet. Däremot använder sig inte Stockholms läns landsting av Sveriges Kommuner och Landstings befolkningsprognoser. Landstinget erhåller en specialbeställd befolkningsprognos för riket och länet från SCB och funktionsområdet Tillväxt, miljö och regionplanering. Detta medför vissa smärre differenser mellan landstingets och Sveriges Kommuner och Landstings prognoser avseende avräkningslikvider och kommunalekonomisk utjämning. Dessutom föreligger en viss metodskillnad i beräkningen av prognosen för avräkningslikvid, som också förorsakar en mindre differens. Skälet till avvikelserna är att en mer rättvisande bild bedöms kunna presenteras. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserad på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Nyttjandeperioden utgör grunden för bedömningen av avskrivningstidens längd. Bedömningen utgår från en lokal bedömning och anpassas till bland annat den aktuella anläggningens speciella förutsättningar, till exempel verksamhetens art, utnyttjandet av tillgången och geografiska förutsättningar. Följande avskrivningsperioder tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Byggnader Byggnadsinventarier Skepp Spåranläggningar 3-5 år 3-10 år 25-50 år 17 år 10-25 år 20 år På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Nedskrivningar Prövning görs om behov finns av nedskrivning alternativt återföring av tidigare gjorda nedskrivningar.

124 (148) Hyres- och leasingavtal För att ge en rättvisande bild redovisas leasade objekt, vid redovisning av väsentliga kontrakt, som finansiella leasingavtal i balansräkningen för koncernen och landstinget, medan samtliga leasingavtal redovisas som operationella i underliggande enheter. Finansiella leasingavtal avser i huvudsak tåg och tågbanor och redovisas som anläggningstillgång och som skuldpost till leasegivaren. Se not 22. Lånekostnader Lånekostnader redovisas med alternativ metod innebärande att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde om de är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång. Landstinget använder i dotterbolaget Locum en beräknad kreditivränta som är ett avsteg från rekommendation 15.1 som anger att en kreditivränta endast kan förkomma om det finns en verklig lånekostnad. AB Storstockholms Lokaltrafiks lånekostnader belastar i huvudsak resultatet, med undantag för vissa tillgångar, där räntan ingår i anskaffningsvärdet. Under 2011 har en genomsnittlig ränta på fastighetsinvesteringar på 3,2 procent motsvarande ett belopp på 56 miljoner kronor aktiverats. Utöver detta har det under året, avseende Nya Karolinska Solna, aktiverats 326 miljoner kronor till en genomsnittlig ränta på 6,0 procent. Bolagsskatt Bolagen i Landstingshuset i Stockholm AB-koncernen behöver i nuläget inte betala inkomstskatt då koncernen, enligt gällande skatteregler, kan utjämna de skattemässiga resultaten inom koncernen genom koncernbidrag och aktieägartillskott samt nyttja tidigare års underskottsavdrag. För Södertälje Sjukhus AB vars verksamhet startade i bolagsform under 2009, gäller dock en koncernbidragsspärr för taxeringsåren 2010 2015. Eventuell bolagsskatt redovisas under övriga verksamhetens kostnader i den sammanställda redovisningen. Bolagen redovisar inga uppskjutna skatteskulder på grund av outnyttjade underskottsavdrag. Anläggningstillgångar En immateriell anläggningstillgång är en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form medan en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång avsedd för stadigvarande bruk. För att klassas som materiell anläggningstillgång ska värdet uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp per objekt och ha en nyttjandeperiod som överstiger tre år. För immateriella anläggningstillgångar är det fem olika kriterier som ska vara uppfyllda för att aktivering ska ske. Tillgången: ska vara identifierbar, ska vara en resurs som landstinget har kontroll över, förväntas ge framtida ekonomiska fördelar, har uppkommit till följd av inträffade händelser, har ett anskaffningsvärde som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

125 (148) Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då syftet med innehavet är att tillgången ska innehas eller brukas stadigvarande. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Förråd Förråd värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering. Förråd består främst av förbrukningsmaterial som används vid reparationer och underhåll samt förbrukningsartiklar. Fordringar Fordringar prövas individuellt och tas upp till det belopp som beräknas bli betalt. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, till exempel terminssäkring, används terminskursen. Pensioner Enligt kommunal redovisningslag 5 kap 4 så redovisas pensioner enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensioner som är intjänade före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser istället för som en skuld eller avsättning i balansräkningen. Under året intjänade pensioner samt utbetalda pensioner som intjänats till och med 1998 redovisas över resultaträkningen. Förvaltningarnas pensioner beräknas enligt RIPS 07, se vidare not 16. Bolagen beräknar pensionsåtagandet utifrån Finansinspektionens huvudregel. KPA:s beräkningar ligger till grund för bolagens pensionsavsättningar. På övergripande nivå inom koncernen bokas skillnaden mellan huvudregeln och den så kallade alternativregeln upp. Pensionsskuld beräknad enligt alternativregeln bedöms bättre avspegla den reella skuld som skulle föreligga om verksamhet fördes tillbaka till landstinget eller såldes. Förutom pensionskostnaden tillkommer också kostnader för särskild löneskatt. Skillnaden mellan huvudregeln och alternativregeln uppgår i 2012 års bokslut till 652 mkr inklusive särskild löneskatt. 2011 uppgick mellanskillnaden till 1 055 mkr, vilket är en förbättring med 403 mkr. Den minskade skillnaden beror på att Finansinspektionen har beslutat att sänka räntan enligt huvudregeln från 3,5 till 2,2 procent, medan räntan enligt alternativregeln sänkts från 2,0 till 1,5 procent. Under 2012 har räntan för pensionsskuldens beräkning enligt huvudregeln sänkts. Detta har medfört att pensionsskulden för bolagen ökat. Effekten av den sänkta räntan belastar resultatet för 2012. Räntan för beräkning av alternativregeln har också sänkts. Även denna effekt redovisas under 2012.

126 (148) Avsättningar Avsättningar görs för förpliktelser som är ovissa vad gäller förfallotidpunkt och belopp. En avsättning redovisas i balansräkningen när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Det är endast legala förpliktelser som redovisas i balansräkningen. Informella förpliktelser redovisas som en ansvarsförbindelse. Se not 17. Under år 2012 har en bedömning gjorts av befintliga avsättningar utifrån principerna i den nya rekommendationen. Detta har medfört att återföring har gjorts av tidigare års avsättningar med 64 miljoner kronor. Avvikelse från gällande principer görs avseende redovisning av avsättning för framtida pensionskostnader om 700 miljoner kronor. Avsättning gjordes år 2007. Skulder Erhållna investeringsbidrag tas upp som en kortfristig eller långfristig förutbetald intäkt i balansräkningen och intäktsförs successivt i resultaträkningen över tillgångens nyttjandeperiod. Se vidare not 18. Åtaganden utanför balansräkningen Stockholms läns landsting hade per 2012-12-31 tecknat ett antal ränteswapavtal. Marknadsvärdet på ett ränteswapavtal varierar under löptiden, men när avtalstiden löper ut är marknadsvärdet noll. Då landstinget har för avsikt att inneha dessa löptiden ut, bokförs inte värdeförändringarna och därigenom påverkas inte resultatet. Övriga åtaganden är ansvarsförbindelser för bland annat pensioner intjänade före 1998. Se not 16 och not 21.

127 (148) Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Verksamhetens intäkter Patientavgifter, sjukvård 651 602 434 398 Patientavgifter, tandvård 596 571 - - Resenärsavgifter 6 709 6 083 179 171 Såld hälso- och sjukvård 1 368 1 291 1 189 1 113 Såld tandvård 260 251 - - Försäljning av övriga primärtjänster 102 100 61 69 Hyresintäkter, försäljning övriga tjänster, material och varor 3 522 3 397 2 211 2 113 Statsbidrag och övriga bidrag 2 445 2 291 2 193 2 052 Övriga intäkter 1 407 1 000 699 523 Jämförelsestörande intäkter 570 252 412 252 Summa verksamhetens intäkter 17 630 15 838 7 378 6 691 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Not 1.1) 24 831 23 663 17 336 16 608 Köpt hälso- och sjukvård 13 008 12 408 20 197 19 120 Köpt tandvård 299 283 801 764 Köpt trafik 11 604 11 209 917 951 Köpta övriga primärtjänster 12 11 16 20 Verksamhetsanknutna tjänster (lab., röntgen 1 521 1 481 1 574 1 515 m.m.) Läkemedel inom läkemedelsförmånen 4 763 4 851 4 716 4 810 Övriga läkemedel 1 449 1 372 1 220 1 154 Övriga material och varor mm. 4 322 4 136 1 720 1 673 Lämnade bidrag 1 373 1 293 2 201 2 096 Lämnade bidrag till SL och WÅAB - - 6 637 6 511 Lokal- och fastighetskostnader, hyra av 2 233 2 216 2 259 2 227 anläggningstillgångar Övriga kostnader 4 662 4 691 3 472 3 526 Jämförelsestörande kostnader - 440-440 Summa verksamhetens kostnader 70 077 68 054 63 066 61 415

128 (148) 1.1 Personalkostnader Koncernen Ledning, förtroendevalda Övrig ledning Övrig personal Totalt Mkr 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Löner och arvoden 49 48 51 55 15 949 15 171 16 049 15 274 Sociala, pensions- och övr. personalkostnader 13 13 25 27 8 744 8 789 8 782 8 829 Avgår jämförelsestörande poster - - - - - -440 - -440 Summa personalkostnader 62 61 76 82 24 693 23 520 24 831 23 663 Med ledning avses ledamöter och suppleanter i nämnder och styrelser samt VD, vice VD, förvaltningschef och bitr. förvaltningschef. Not 2 Avskrivningar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter, dataprogram 11 20 4 - Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 220 1 959 478 438 Maskiner och inventarier 1 177 1 117 738 693 Summa avskrivningar 3 408 3 096 1 220 1 131

129 (148) Not 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Mkr Koncernen 2012 2011 Preliminära skatteintäkter 54 199 51 169 Prognos för avräkningslikvid 2012 resp. 2011 564 833 Justeringspost för skatteintäkter 2011 resp. 2010 37 188 Summa skatteintäkter 54 800 52 190 Bidrag för läkemedelsförmånen 4 608 4 834 Tillfälligt konjunkturstöd 0 421 Bidrag för minskad sjukfrånvaro, villkorad del 69 9 Bidrag för minskad sjukfrånvaro, rörlig del 96 166 Summa generella statsbidrag 4 773 5 430 Kostnadsutjämningsbidrag 714 810 Regleringsbidrag 0 1 648 Summa bidrag från utjämningen 714 2 458 Inkomstutjämningsavgift -388 0 Regleringsavgift -406-2 114 Summa avgifter till utjämningen -794-2 114 Summa kostnads- och inkomstutjämning -80 345 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning 59 493 57 965 N0t 4 Finansiella intäkter Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Ränteintäkter på räntebärande värdepapper - - - - Övriga räntor 108 80 46 32 Räntor på intern utlåning - - 489 415 Summa finansiella intäkter 108 80 535 447

130 (148) Not 5 Finansiella kostnader Mkr 2012 2011 2012 2011 Räntor 564 467 534 457 Räntedel pensionskostnader 597 495 10 412 Räntekostnader, leasingskuld 233 232 - - Räntor på intern inlåning - - 37 41 Jämförelsestörande finansiell kostnad Not 6 369 1 027 369 1 027 Summa finansiella kostnader 1 763 2 221 950 1 937 Not 6 Jämförelsestörande poster Koncernen Landstinget Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Under verksamhetens intäkter: Återbetalning premier AFA-försäkring 570-412 - Reavinst fastighetsförsäljning 1) - 252-252 Under verksamhetens kostnader: Räntesänkning pensionsskuld alternativregeln 2) - -440 - -440 Under finansiella kostnader: Räntesänkning pensionsskuld alternativregeln/rips 2) -369-1 027-369 -1 027 Summa jämförelsestörande poster 201-1 215 43-1 215 1) Försäljning av Norrtulls sjukhus 2) Från och med 2012 redovisas effekten av alternativregeln som en finansiell kostnad

131 (148) Not 7 Realisationsresultat I övriga verksamhetsintäkter och övriga verksamhetskostnader ingår realisationsresultat avseende försäljning av materiella anläggningstillgångar. Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Övriga verksamhetsintäkter Realisationsvinster vid Landstingsfastigheter Stockholms försäljning av materiella anläggningstillgångar 71 267 71 267 vid SL-koncernens försäljning av övriga tillgångar 142 31 - - vid övriga försäljningar av materiella anläggningstillgångar 3 2-2 Övriga verksamhetskostnader Realisationsförluster vid SL-koncernens försäljning av övriga tillgångar -28-29 - - vid övriga försäljningar av materiella anläggningstillgångar -19-4 -17-4 Realisationsresultat netto vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 169 267 55 265

132 (148) Not 8 Nyttjanderätter och andra immateriella anläggningstillgångar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 76 32 51 12 Inköp 38 46 21 39 Avyttringar och utrangeringar -23-2 -9 - Omklassificeringar - - - - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 91 76 62 51 Ingående avskrivningar -11-10 -1-1 Årets avskrivningar -11-2 -4 - Avyttringar och utrangeringar 7 1 - - Omklassificeringar - - - - Utgående ackumulerade avskrivningar -16-11 -5-1 Ingående nedskrivning -7-7 - - Utgående nedskrivningar - -7 - - Summa utgående värde 75 58 57 50 Utgående värde nyttjanderätter uppdelat på anläggningstyp: Nyttjanderätter 17 7 - - Dataprogram 58 51 57 50 Summa utgående värde 75 58 57 50 Huvuddelen av nyttjanderätterna avser dataprogramvaror.

133 (148) Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 56 261 53 555 15 405 14 425 Periodens aktiverade ränta 47 19 45 19 Inköp 4 311 2 157 1 373 346 Omföring från pågående nyanläggningar 381 686 381 702 Försäljningar och utrangeringar -445-176 -10-92 Omklassificeringar 51 106-6 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 60 606 56 347 17 194 15 406 Ingående avskrivningar -18 131-16 264-4 141-3 750 Försäljningar och utrangeringar 384 72 9 51 Årets avskrivningar -2 175-1 978-478 -438 Omklassificeringar -50-5 0-5 Utgående ackumulerade avskrivningar -19 971-18 175-4 610-4 142 Ingående nedskrivningar -130-131 -119-119 Försäljningar och utrangeringar 11 1 - - Utgående ackumulerade nedskrivningar -119-130 -119-119 Summa utgående värde 40 515 38 042 12 465 11 145 Utgående planenligt restvärde uppdelat på anläggningstyp: Byggnader inkl. hyresgästanpassning 14 902 13 288 8 443 7 562 Mark 2 032 1 963 1 477 1 477 Markanläggning 3 352 2 820 2 367 1 999 Ombyggnad i förhyrda lokaler 265 191 179 107 Fartyg 395 396 - - Rullande materiel 850 840 - - Spåranläggningar 8 075 7 303 - - Finansiell leasing rullande materiel (bussar och spårfordon) 10 644 11 241 - - Summa utgående värde 40 515 38 042 12 465 11 145

134 (148) Not 10 Maskiner och inventarier Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Ingående anskaffningsvärde 14 399 13 132 9 050 8 314 Periodens aktiverade ränta 120 4 41 4 Inköp 1 688 1 072 1 011 431 Omföring från pågående nyanläggningar 3 439-427 Försäljningar och utrangeringar -445-309 -133-128 Omklassificeringar -48 21-21 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 718 14 359 9 968 9 069 Ingående avskrivningar -8 647-7 730-5 791-5 220 Försäljningar och utrangeringar 401 252 127 116 Årets avskrivningar -1 222-1 116-738 -693 Omklassificeringar/justeringar 45-13 - -13 Utgående ackumulerade avskrivningar -9 424-8 607-6 402-5 810 Ingående nedskrivningar -8 - -6 - Omklassificeringar 2 - - - Årets nedskrivningar - -8 - -6 Utgående ackumulerade nedskrivningar -6-8 -6-6 Summa utgående värde 6 288 5 744 3 560 3 253 Not 11 Pågående nyanläggningar och förskott materiella anläggningstillgångar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Ingående balans 14 832 9 520 6 511 3 511 Periodens aktiverade ränta 326 139 326 139 Under året nedlagda kostnader byggnader 4 493 6 309 3 581 3 995 Under året nedlagda kostnader maskiner och inventarier 40 18 40 18 Omföring till övriga anläggningstillgångar -2 041-1 125-2 037-1 152 Omklassificeringar -93-29 0 - Summa pågående nyanläggningar och förskott 17 558 14 832 8 422 6 511 En stor del av årets nedlagda kostnader hänför sig till byggnationen av Nya Karolinska Solna (NKS) och investeringar hos SL och Landstingsfastigheter.

135 (148) Not 12 Finansiella tillgångar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Utlämnade lån till koncernföretag - - 13 884 12 505 Övriga utlämnade lån 828 745 550 456 Aktier i dotterbolag 1) 0-6 034 5 804 Andelar i intressebolag 2) 12 30 - - Andra aktier och förlagsbevis 3 - - - Bostadsrätter 4 4 4 4 Summa finansiella anläggningstillgångar 848 779 20 472 18 769 1) Aktier i dotterbolag, Landstinget Aktier i dotterbolag Ägd andel % Antal aktier Bokfört värde, mkr AB Storstockholms Lokaltrafik 100 80 000 000 5 628 Landstingshuset i Stockholm AB 100 1 000 406 Summa 6 034 Uppgift om organisationsnummer och säte Dotterbolag Org. nummer Säte AB Storstockholms Lokaltrafik Landstingshuset i Stockholm AB 556013-0683 556477-9378 Stockholm Stockholm 2) Andelar i Intressebolag Org. Ägd Kapitalnummer andel % andel, mkr Barnbördshuset Stockholm AB 556612-1290 49,0 12 Summa 12 Not 13 Kortfristiga fordringar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Kundfordringar 1 617 1 425 828 693 Fordringar hos bolagen - 924 531 Fordringar på staten 1 160 1 149 1 160 1 149 Övriga fordringar 3 012 3 122 2 640 2 273 Förutbetalda kostnader 618 548 517 411 Upplupna intäkter 550 620 414 386 Summa kortfristiga fordringar 6 956 6 864 6 483 5 443

136 (148) Not 14 Kortfristiga placeringar Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Kortfristiga placeringar Överlikviditet placerad av AB SLL Internfinans 2 299 - - - Summa kortfristiga placeringar 2 299 - - - Not 15 Eget kapital Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Ingående eget kapital 3 944 3 434 2 290 1 672 Övrig förändring av eget kapital 1) -5-2 -2 Årets resultat 1 984 512 2 171 620 Utgående eget kapital 5 923 3 944 4 461 2 290 1) Ägarandelen i Transitio har minskat under 2012. Därigenom redovisas bolaget inte längre som intressebolag. Tilläggsupplysning reserverat eget kapital Omstrukturering framtidens hälso- och sjukvård 2016-2017 Reserverat i 2011 års bokslut 1 200 1 200 Reserverat i 2012 års bokslut 2 100 - Summa omstrukturering 3 300 1 200 Not 16 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsskuld (inkl.löneskatt) Mkr 1) 2) 3) 4) Koncernen Landstinget Pensionsskuld enligt balansräkning per 11-12-31 16 311 14 175 Förändring av pensionsskuld inkl. löneskatt och räntedel 1 737 960 Pensionsskuld enligt balansräkning per 12-12-31 18 048 15 135 - varav löneskatt 5) 2 691 2 691 - varav pensionsbehållning 922 922 - varav förmånsbestämd ålderspension 10 357 7 986 - varav särskild avtals-/visstidspension 6) 114 91 - varav intjänad pensionsrätt bolagen 194 - - varav pensioner Locum AB, merparten är PA KFS pensioner 253 - - varav bolagspensioner hos koncernfinansiering 1 692 1 692 - varav avsättning för framtida pensionskostnader 7) 700 700 - varav uppbokning mellanskilln altern/huvudregel inkl löneskatt 2) 652 652 - varav övriga pensionsförmåner 473 401

137 (148) Not 16 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser forts Årets pensionskostnad 8) Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Förändring av pensionsskulden under året 650 1 241 466 1 026 Avgiftsbestämd ålderspension 760 696 533 480 Utbetalning av pensioner mot ansvarsförbindelsen 813 755 813 755 Utbetalning av övriga pensioner 331 290 271 241 Övriga pensionskostnader 16 35 11 11 Löneskatt på pensioner 790 659 534 528 Summa pensionskostnad exkl. finansiell kostnad 3 360 3 676 2 628 3 041 Tillkommer räntedel på pensionskostnad 966 1 522 379 1 439 Summa pensionskostnad inkl. finansiell kostnad 4 326 5 198 3 007 4 480 varav jämförelsestörande poster 369 1 467 369 1 467 Ansvarsförbindelse Koncernen 9) Mkr 2012-12-31 2011-12-31 Pensioner 19 717 19 627 Löneskatt 4 783 4 762 Summa ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 24 500 24 389 varav jämförelsestörande poster - 1 842 Totalt pensionsåtagande Mkr 2012-12-31 2011-12-31 Pensionsavsättning enligt balansräkning 18 048 16 311 Ansvarsförbindelse pensioner 24 500 24 389 Summa pensionsåtagande 42 548 40 700 1) Pensionsåtaganden inom landstingets förvaltningsorganisation har beräknats enligt RIPS 07 medan för bolagen har värdering gjorts enligt Finansinspektionens s.k.huvudregel (FFFS 2007:24) vid beräkning av pensionsåtaganden. 2) En reserv på 652 mkr inkl. löneskatt har bokats, den avser mellanskillnaden mellan Finansinspektionens huvudregel och den s.k. alternativregeln vid pensionsskuldsberäkningar för bolag. Beräkningen enligt alternativregeln bedöms bäst avspegla den skuld som skulle föreligga om verksamhet skulle föras tillbaka till landstinget eller säljas externt. 3) Aktualiseringsgraden i KPA:s register för landstingets förvaltningsorganisation är 91,0 procent. 4) Samtliga pensionsmedel är återlånade. 5) Landsting och kommuner betalar löneskatt på utbetalda pensioner medan bolag betalar löneskatt på årets pensionskostnad. 6) Av de totala beloppen under rubriken "Särskild avtals- och visstidspension" utgör visstidspensioner 69 mkr (31 personer) per 2012-12-31. Resterande belopp utgörs av särskild avtalspension enligt beslut. Visstidspensioner för förtroendevalda heltidspolitiker där uppdraget ännu inte är avslutat ingår fr.o.m. 2011 i pensionsskulden. 7) Avsättning om 700 mkr för framtida pensionskostnader genomförd i årsbokslutet 2007 enligt beslut i landstingsfullmäktige, LS 0710-1116 8) Utgående kapital i överskottsfonden efter indexering är 113 351 kr. 9) Enligt den kommunala redovisningslagen som trädde i kraft fr.o.m. 1998-01-01 redovisas pensionsförpliktelser intjänade före 1998 avseende anställda i landstingets förvaltningsorganisation som ansvarsförbindelse.

138 (148) Not 17 Andra avsättningar Koncernen 2011 Ianspråktaget Återföring ej Årets 2012 under året utnyttjat avsättning Mkr belopp Omstruktureringsreserver 65-14 -50-1 Försäljningsomkostnader fastigheter 362-48 - - 314 Beräknade underhållskostnader 525-66 -27 27 459 Övriga poster 230-17 -116 12 109 Summa andra avsättningar 1 182-145 -193 39 883 Landstinget 2011 Ianspråktaget Återföring ej Årets 2012 under året utnyttjat avsättning Mkr belopp Försäljningsomkostnader fastigheter 362-48 - - 314 Övriga avsättningar 130-4 -77 10 59 Summa andra avsättningar 492-52 -77 10 373 Not 18 Långfristiga skulder Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Extern låneskuld med förfallodag 1-5 år 5 870 7 069 5 856 7 055 Extern låneskuld med förfallodag > 5 år 14 362 10 647 14 361 9 194 Summa extern låneskuld 20 232 17 716 20 217 16 250 Statsbidrag för ej aktiverade investeringar 5 541 3 735 - - Leasingförpliktelser 10 803 11 345 3 7 Summa långfristiga skulder 36 577 32 796 20 220 16 257

139 (148) Not 19 Kortfristiga skulder Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Kortfristig låneskuld 2 100 795 8 622 2 219 Förskott från kunder 436 509 409 497 Leverantörsskulder 5 812 5 563 4 226 4 096 Skulder till bolagen - - 1 726 1 553 Skulder till staten 30 30 30 30 Leasingförpliktelser, kort del 769 767 3 3 Övriga skulder 1 584 1 404 1 345 717 Semester- och löneskuld 1 639 1 780 1 078 1 205 Upplupna kostnader 3 117 2 598 2 060 1 715 Förutbetalda intäkter 826 925 154 127 Summa kortfristiga skulder 16 312 14 371 19 654 12 163 Not 20 Räntebärande skulder och avsättningar Mkr Koncernen 2012 2011 Långfristig låneskuld 17 325 14 234 Kortfristig låneskuld 2 100 795 Summa räntebärande låneskulder 19 425 15 029 Leasingförpliktelser 11 573 12 112 Räntebärande avsättning till pensioner 18 048 16 311 Summa räntebärande skulder och avsättningar 49 046 43 452 Icke räntebärande skulder och avsättningar 22 775 21 208 Summa skulder och avsättningar 71 821 64 660 Varav avsättningar 18 932 17 493 Varav skulder 52 889 47 167 Den genomssnittliga upplåningsräntan (exklusive leasing) för landstingets låneportfölj uppgår per 2012-12-31 till 3,0 procent.

140 (148) Not 21 Borgen och andra ansvarsförbindelser Mkr Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Pensioner 19 717 19 627 19 717 19 627 Löneskatt 4 783 4 762 4 783 4 762 Summa 24 500 24 389 24 500 24 389 Ansvarsförbindelser till förmån för koncernföretag och intresseföretag 1) AB SL, finansiell leasing - - 13 516 14 195 Landstingets helägda bolag, finansiell leasing - - 6 8 SL-koncernen, pensionsskuld - - 474 380 Waxholms Ångfartygs AB, pensionsskuld - - 11 9 Locum, pensionsskuld - - 253 216 Danderyds Sjukhus AB, pensionsskuld - - 681 485 S:t Eriks Ögonsjukhus AB, pensionsskuld - - 128 89 Södersjukhuset AB, pensionsskuld - - 865 600 Södertälje Sjukhus AB - - 97 60 TioHundra AB (f.d. Norrtälje Sjukhus AB), pensionsskuld 92 66 184 132 Folktandvården Stockholms län AB, - - 287 211 Övriga bolag, pensionsskuld - - 25 19 Summa 92 66 16 527 16 404 Ansvarsförbindelser till förmån för koncernexterna parter 3) AB Transitio 2) 276 370 276 370 Stiftelsen Stockholms Skärgård 32 30 32 30 Stiftelsen Clara 375 375 375 375 Övriga borgensåtaganden 12 22 12 12 Summa 695 797 695 787 Summa övriga ansvarsförbindelser 787 863 17 222 17 191 Summa ansvarsförbindelser 25 287 25 252 41 722 41 580 1) Landstinget har borgensåtaganden gentemot koncernföretag avseende finansiella leasingkontrakt, främst avseende SL. Dessa borgensåtaganden redovisas inte som ansvarsförbindelser i koncernen eftersom finansiella leasingåtaganden redovisas i koncernens balansräkning. 2) Landstinget har ingått solidarisk borgen med ett tak på 8 miljarder kronor till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per 2012-12-31 har 6,3 miljarder kronor utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas SLL:s åtagande till den del som SL finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per 2012-12-31 till 0,3 miljarder 3) Landsting ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har haft att erlägga för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2012 uppgår premien till 196,4 mkr.

141 (148) Not 22 Leasingavgifter Leasingkostnader, koncernen Mkr Leasingavgifter per förfalloår (kontrakt tecknade t.o.m.2012) 2013 2014 2015 2016 2017 2018- Finansiell leasing 1 030 963 1 614 2 254 1 643 1 205 Operationell leasing 28 27 15 7 7 7 Summa leasing 1 058 990 1 632 2 261 1 650 1 213 Leasingkostnader, landstinget Mkr Leasingavgifter per förfalloår (kontrakt tecknade t.o.m.2012) 2013 2014 2015 2016 2017 2018- Finansiell leasing 3 3 1 - - - Operationell leasing 4 4 2 - - - Summa leasing 4 4 2 0 0 0 Finansiella leasar avser främst spårfordon och bussar samt viss medicinsk utrustning. Not 23 Inköp och försäljning mellan koncernenheter Nedan anges årets inköp och försäljning mellan koncernenheter inom SLL-koncernen. Mkr Koncernen Landstinget 2012 2011 2012 2011 Intern försäljning 96 229 91 990 79 130 78 511 Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Not 24 Genomsnittligt antal årsarbetare per verksamhetsområde Antal årsarbetare 2012 Antal årsarbetare 2011 Hälso- och sjukvård inkl.tandvård 36 746 36 150 Trafik 633 688 Övrig verksamhet 1 746 1 737 Subtotalt 39 125 38 575 TioHundra AB 1) 1 064 1 086 Totalt 40 189 39 661 1)TioHundra AB ägs till 50% varför antalet årsarbetare ovan också visas till 50%

142 (148) Not 25 Årets resultat och justerat resultat 2012 Mkr Intern- WÅAB Care AISAB MediC Locum DSAB S:t Erik SÖS StS AB FTV LISAB SL Bolag finans Resultat före bokslutsdispositioner 10 6 1 1 8-25 -75-31 -166-24 78-65 55 Bokslutsdispositioner Återbetalning AFA-försäkring 0 0 0-3 -1-3 -42-5 -51 0-22 128 - Effekt av sänkt ränta i - pensionsskuldsberäkning 0 2 1 3 1 35 151 28 192 21 59-493 Skattedisposition -10-7 -2-1 -9-7 -37-11 -127 211 - Överavskrivningar 11 Summa bokslutsdispositioner -10-6 -1-1 -9 25 72 23 141 21-90 -155 0 Årets resultat 0 0 0 0 0-1 -3-7 -25-2 -12-220 55 Resultat före bokslutsdispositioner 10 6 1 1 8-25 -75-31 -166-24 78-65 55 Kompensation Kompensation för AFA 0 0 0-3 -1-3 -42-5 -51 0-22 - -16 Kompensation för pensioner 0 2 1 3 1 35 151 28 192 21 59-90 Justerat resultat 10 7 2 1 8 7 34-7 -25-2 115-65 129 Aktieägartillskott 0 0-0 4-22 1 - - 42-74 Utdelning - - - - - - - - - -4 - - -

143 (148) 11. Definitioner och begrepp Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda för stadigvarande innehav och bruk i verksamheten. Anställd är en person som har en eller flera anställningar (inte timanställning) inom landstinget. Avskrivning är den årliga kostnaden för värdeminskning av anläggningstillgångar i förhållande till nyttjandeperioden av tillgången. Avsättningar är förpliktelser som finns på balansdagen och som är säkra eller sannolika, men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att en kommuns eller landstings intäkter måste överstiga kostnaderna. Balansräkning visar totala tillgångar, totala skulder, inklusive eget kapital vid bokslutstidpunkten. Betalningsberedskap är likvida medel, inklusive outnyttjade krediter, i förhållande till landstingskoncernens genomsnittliga driftskostnad/dag. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader plus avskrivningar. Eget kapital är skillnaden mellan totala tillgångar och totala avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering av interna mellanhavanden görs när interna och externa ekonomiska data från flera enheter summeras. Det betyder att de interna posterna tas bort, så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder endast visar externa värden. Finansieringsanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändring av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Generella statsbidrag är ett bidrag för läkemedelsförmånen, minskad sjukfrånvaro och sysselsättningsstöd. Genomsnittligt antal årsarbetare beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer enligt mätningar vid minst två representativa tidpunkter under räkenskapsåret. Inkomstutjämningen garanterar alla kommuner och landsting en skattekraft som motsvarar riksgenomsnittet. De landsting som har en beskattningsbar inkomst per invånare (skattekraft) över riksgenomsnittet

144 (148) betalar en avgift. De som har en skattekraft under riksgenomsnittet får bidrag. Stockholms läns landsting betalar från och med 2005 en inkomstutjämningsavgift på den del av skatteunderlaget som överstiger 115 procent av skattekraften i riket (medelskattekraften). Jämförelsestörande poster är intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten från föregående år. Koncernen som sådan är ingen juridisk person utan enbart ett samlingsbegrepp, en sammanslutning av bolag och förvaltningar till en ekonomisk enhet. Landstingskoncernen inkluderar en bolagskoncern samt en förvaltningskoncern. Bolagskoncernen innefattar dess bolag, dotterbolag och intressebolag. Kortfristiga fordringar och skulder är sådana fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år eller mindre från balansdagen. Landstinget är den juridiska förvaltningsorganisationen vilken följer den politiska organisationen. Varje nämnd eller styrelse har en förvaltning, vars tjänstemän ska se till att de beslut som de förtroendevalda fattar genomförs. De tar också fram underlag till beslut. Landstingsdirektören har det yttersta ansvaret för att den politiska ledningens beslut genomförs. Landstingsdirektören är sammankallande i koncernledningen, som diskuterar och processar frågor som rör hela koncernen. I koncernledningen sitter samtliga förvaltnings- och bolagschefer. Landstingsbidrag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, det vill säga den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsbidraget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. LF-budget. Landstingsfullmäktige fastställer det budgeterade resultatet. Övriga resultatposter framgår av respektive nämnd/styrelsebehandlad budget. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Medellönen är grundlön + fast lönetillägg uppräknat till heltid/antalet anställda. Medelskattekraft är rikets skatteunderlag dividerat med antalet invånare vid taxeringsårets början. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter minskade med statsbidrag och sådana försäljningsinkomster som har direkt samband med investeringen. Nettokostnader är verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar.

145 (148) Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som kortfristigt omsätts eller förbrukas som exempelvis kassa, bank, postgiro, förråd, lager eller kundfordringar. Pensionsskuld för kommuner och landsting upptas endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998 i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Primärtjänster är de tjänster som primärt produceras och utgörs av såld hälso- och sjukvård, tandvård och utbildning. Produktivitet är kvoten mellan produktionsmängden under en tidsperiod (output) och den förbrukade mängden av en viss resurs under samma tidsperiod (input). Regleringsbidrag/-avgift är nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämfört med de för utjämningsåret anslagna medlen (fram till 2004 kallades dessa medel för invånarrelaterat generellt statsbidrag). Om nettobeloppet överstiger anslaget ska kommuner och landsting betala en regleringsavgift och vice versa. Avgiften eller bidraget beräknas med enhetliga belopp i kronor per invånare. Relativ skattekraft är länets skatteunderlag fördelat på länets invånarantal i relation till rikets nivå. Resultatenhet är en av landstingsfullmäktige fastställd enhet med ansvar inför nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse för resultaträkning och balansräkning. Resultaträkning är en sammanställning av intäkter och kostnader för en viss bestämd period. Skattefinansieringsgrad är den del av verksamhetskostnaderna som finansieras med medel som inte är knutna till en viss verksamhet, huvudsakligen kommunalskatt och generella statsbidrag. Skattekraft är den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten per invånare. Skatteunderlag är den kommunalt beskattningsbara inkomsten för fysiska personer. SLL-interna intäkter är de intäkter som uppstår vid intern handel inom koncernen.

146 (148) Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Sysselsättningsgrad är faktisk veckoarbetstid i förhållande till heltidsarbetsmåttet per vecka. Utomlänsintäkter är ersättning från andra landsting enligt riksavtalet för utomlänspatienter samt andra ersättningar för utförd vård åt andra landsting. Övriga vårdgivarbesök besök av andra vårdgivare än läkare som till exempel sjuksköterskebesök.

147 (148) 12. Förkortningar AISAB Care DSAB FtjA FtjV FTV HSN HSF Karolinska KcFi KN LFS LISAB Lrev LSF NKS PaN SKL SL SLL SLSO S:t Erik StS SÖS TioHundra TN WÅAB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Stockholm Care AB Danderyds Sjukhus AB Färdtjänstavdelningen Färdtjänstverksamheten Folktandvården Stockholms län AB Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Karolinska Universitetssjukhuset Koncernfinansiering Kulturnämnden Landstingsfastigheter Stockholm Landstingshuset i Stockholm AB Landstingsrevisorerna Landstingsstyrelsens förvaltning Nya Karolinska Solna Patientnämnden Sveriges Kommuner och Landsting AB Storstockholms Lokaltrafik Stockholms läns landsting Stockholms läns sjukvårdsområde S:t Eriks Ögonsjukhus AB Södertälje Sjukhus AB Södersjukhuset AB TioHundra AB Trafiknämnden Waxholms Ångfartygs AB

148 (148) 13. Fakta om Stockholms läns landsting 2008-2012 2012 2011 2010 2009 2008 Sveriges folkmängd vid årets slut 9 555 893 9 480 205 9 415 570 9 340 682 9 256 347 Folkmängd i Stockholms län vid årets slut 2 127 006 2 091 473 2 054 343 2 019 182 1 981 263 Andel i Stockholms län i % 22,3 22,1 21,8 21,6 21,4 Antal anställda i Stockholms läns landsting 43 030 42 955 42 360 43 136 44 858 - varav inom förvaltningarna 28 220 27 990 27 660 28 021 31 023 Skatteintäkter, generellt statsbidrag 59 493 57 965 55 085 53 191 51 209 och utjämning mkr - kr/inv. 27 970 27 807 26 814 26 343 25 847 Skattesats, % i Stockholms läns landsting 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 Genomsnittlig landstingsskattesats i riket 11,01 10,82 10,82 10,80 10,73 Tillgångar, mkr 77 744 68 604 59 855 56 186 50 036 - kr/inv. 36 551 32 802 29 136 27 826 25 255 Skulder, mkr 71 821 64 660 56 421 54 058 49 121 - kr/inv. 33 766 30 916 27 464 26 772 24 793 Eget kapital, mkr 5 923 3 944 3 434 2 128 915 - kr/inv. 2 785 1 886 1 672 1 054 462 Energianvändningen kwh/kvm 212 214 219 230 238

RESULTATDISPOSITIONER ÅR 2012 FÖR RESULTATENHETER INOM FÖRVALTNINGAR UB lokalt IB Lokalt kapital 2012 Resultat- Förändring kapital 2013 exkl årets krav enligt av centralt efter justerat Tkr resultat Årets resultat budget kapital 1) resultat Förtroendemannaorganisation Koncernledningsfunktioner Landstingsstyrelsen 22 485 62 809 0 62 809 22 485 HSN inkl Tandvården 13 404 428 729 0 428 729 13 404 Trafik Färdtjänstavdelningen 973 Färdtjänstverksamheten 47 650 Övrig verksamhet Kulturnämnden 78 LSF Utbildning 76 NKS 0 Landstingsrevisorerna 1 574 Patientnämnden 458 Summa Förtroendemannaorganisation 86 698-15 892 0-15 892 973 9 403 0 9 403 47 650 308 0 308 78-48 0-48 76 11 224 0 11 224 0 0 0 0 1 574 210 0 210 458 496 743 496 743 86 698 Producentorganisation Hälso- och sjukvård Stockholms läns sjukvårdsområde 433 141 Karolinska Universitetssjukhuset 972 208 Fastighetsverksamhet Landstingsfastigheter Stockholm 3 588 079 Övrig verksamhet Skadekontot 0 Summa Producentorganisation 4 993 428 Summa Totalt 5 080126 1 069 645 109 657 75 300 75 300 467 498 35 284 58 200 58 200 949 292 427 961 234 900 234 900 3 781 140 0 0 0 0 572 902 368 400 368 400 5197 930 368 400 865 143 5 284 628 1) + = avsättning till centralt landstingskapital - = täckning ur centralt landstingskapital Producenter inom sjukvården har rätt att behålla 100 procent av årets resultat utöver fastställt resultatkrav upp till en nivå för soliditeten på 30 procent. LS 0901-0012.

Landstingshuset i Stockholm AB 796 098-220 296-69 887 505 915 Södersjukhuset AB 340 310-25 379 314 931 Danderyds Sjukhus AB 196 606-2 801 22 100 215 905 Södertälje Sjukhus AB 110 408-2 422 107 986 S:t Eriks Ögonsjukhus AB 48 981-7 249 950 42 682 Folktandvården Stockholms län AB 215 423-12 189 42 200 245 434 AISAB 13 367 0 400 13 767 Stockholm Care AB 15 864-32 15 832 MediCarrier AB 27 958-105 4100 31 953 Locum AB 109 934-640 109 294 Waxholms Ångfartygs AB 43 110-131 131 43 110 AB SLL Internfinans 45 102-6 6 45 102 Huddinge Universitetssjukhus AB, vilande 285 285 LANDSTINGSHUSET Koncernen I STOCKHOLM AB Resultatdispositioner år 2012 inom koncernen Landstingshuset i Stockholm AB (tkr) Eget kapital Årets Aktieägartillskott 2012-01-01 resultat erhållna (+) lämnade (-) Eget kapital 2012-12-31

Södersjukhuset AB -25 379 15 300 1 712 359 18 Danderyds Sjukhus AB -2 801 12 000 22 100 1 358 997 16 LANDSTINGSHUSET I STOCKHOLM AB Koncernen Underlag beräkning aktieägartillskott Landstingshuset i Stockholm AB (tkr) Årets resultat Resultatkrav enligt budget Utdelning att reglera 2013 Aktieägartillskott att reglera 2013 Balansomslutning 2012-12-31 Soliditet % Landstingshuset i Stockholm AB -220 296 4112-69 887 Södertälje Sjukhus AB -2 422 5 200-4112 346 249 31 S:t Eriks Ögonsjukhus AB -7 249-8 200 950 221 066 19 Folktandvården Stockholms län AB -12 189 20 000 42 200 818 225 30 AISAB 0 700 400 57 839 24 StockholmCare AB -32 4100 58 692 27 MediCarrier AB -105 300 4100 106 483 30 Locum AB -640 5 000 374 365 29 Waxholms Ångfartygs AB -131 0 131 500 973 9 AB SLL Internfinans -6 3 000 6 4 081 949 1 Huddinge Universitetssjukhus AB, vilande

Återrapportering beslutade uppdrag i budget 2012 Ar Diarienummer Område/ämne Uppdrag till Uppdragsbeskrivning i att-sats Åtgärdat Kommentar åtgärder LS 1105-0733 Ekonomi LS att utforma tidsplan och de förutsättningar som behö vs för att landstingsfullmäktige ska kunna fatta beslut o m budget 2013 i juni 2012 Ja Delvis Nej X Tidsplan och anvisningar publicerades 16 januari 2012. _ LS~tio 5733~ Ekonomi Is avlämna månadsrapporter, prognoser, delårsrapporter, årsbokslut, personalrapporter, miljörapporter, årsredovisning och övriga erforderliga undertag till landstingets koncernbokslut och övrig uppföljning i enlighet med de anvisningar som landstingsstyrelsens förvaltning utfärdar på landstingsstyrelsens uppdrag X Lö^änd"eTenligheTrnTd publicerade anvisningar och tidplan 2012 " LS"tti5~-Ö733' Ekonomi LS att utforma sina respektive slutliga budgetar i enlighet med vad denna budget medger Skedde under hö sten i enlighet med tidplan 2012 LS 1105-0733 Ekonomi Ekonomistyrning LS utreda om nuvarande interna regelsystem kring soliditet tillsammans med övriga interna regelsystem för ekonomistyrning får önskad effekt för landstinget som helhet X Ad acta lagt och förväntas ingå i nytt uppdrag i budget 2013 med målet att ta fram en Ekonomistyrningsstrategi 2012 ' Ls"liÖ5JÖ733" Ekonomi Ekonomistyrning LS utreda om deri interna ekonomistyrningen för soliditet samverkar väl med de externa regelverken som påverkar koncernens olika verksamheter X Ädäctä lågt o ch förväntas ingå i nytt uppdrag i budget 2013 med målet att ta fram en Ekonomistyrningsstrategi 2012 LS 1109-1219 Hälso-och sjukvård Investeringsplan ts~^ utarbeta fö rslag till tioårig investeringsplan för beslut i landstingsfullmäktige X P ågår o ch redo vis as ino m ramen fö r FHS LS 1109-1228 Hälso-och sjukvård Investeringar LS i samråd med berörda verksamheter, utarbeta ett förslag till modell fördelning av risker vid genomförandet av investeringarna inom Stockholms läns landsting för beslut i landstingsfullmäktige Pågåroch redovisas i samband med budget 2014 2012 LS 1105-0733 Ekonomi Investeringar LS återkomma med förslag på ansvars-och beslutsordning avseende investeringsstrategi för Stockholms läns landsting X Beslutad av LF i samband med budget 2013 LS 1105-0733 Ekonomi Investeringar LS återkommamedförslagpåtidplanför f implementering av investeringsstrategi; etapp Itill X Beslutad av LF 6 december 2011 2012 LS 1109-1232 Ekonomi Investeringar LS återkomma med översyn av framtida investeringsutrymme X Uppdrag levererat till LF i samband med budget 2013 LS 1109-1223 Hälsor och sjukvård Fastighetsunderhåll LS tydliggöra definitionen av fastighetsunderhåil och beakta behovet Hanteras enligt fastställd tidsplan av programkontoret 2012 LS 1109-1232 Hälso-och sjukvård LS Uthyrning vårdlokaler att uppdra åt landstingsstyrelsen att besluta om principer för uthyrning av vårdlokaler X Hanteras av LSF:s nya funktionsområde "Strategiska fastighetsfrågor" samt inom ramen för FHS underrubriken "Uthyrning av strategiska lokaler". 2Ö12 LS 1109-1226 Hälso-och sjukvård Ekonomisk kalkyl framtidsplanen och NKS LS utarbeta ett förslag till övergripande ekonomisk kalkyl avseende de åtgärder som redovisats i framtidsplanen och omställningskostnader samt kostnaderförimplementering av NKSförbeslut i landstingsfullmäktige att redo visas i budgetärendet fö r år 2013 Hanteras enligt fastställd tidsplan av programkontoret 2012 LS 1109-1234 Personal Personal-och kompetensförsörjningsplan LS i samråd med berörda organ tillse att alla landstingsdrivna verksamheter har en perso naloch kompetensförsörjningsplan X Rapportering av personal-och kompetensförsörjningsplan av resp bolag/förv i samband med års bo ks luts rappo rteri ng 2012 LS 1109-2117 Ägardirektiv N KS-relaterade ägardirektiv Is utarbetaförs lagtill ägardirektivför Karolinska: Universitetssjukhuset med beaktande av styrelsens ansvar för NKS från 2012 för beslut I: landstingsfullmäktige Klar 2012 LS 1105-0733 Ägardirektiv N KS-relaterade ägardirektiv LS föreslå ändringar i reglementet för landstingsstyrelsen och Karolinska Universitetssjukhuset med beaktande av det fö rändrade ansvaret f ö r N KS från 2012 fö r beslut i landstingsfullmäktige X Klar

Ar Diarienummer Område/ämne Uppdrag till Uppdragsbeskrivning i att-sats Åtgärdat Kommentar åtgärder 2012 LS 1105-0733 IT-strategiska frågor Strategi fö r arbete med IT-frågor LS i samråd med berörda verksamheter, utarbeta ett förslag till strategi för arbete med IT-frågor inkluderandeinvesteringarför beslut i landstingsfullmäktige Ja Delvis Nej Strategin förarbete med ehälsa och ITfrågorframtagen och beslutad : 2Ö-C Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för hälso-och sjuvården följa upp genomförandet av Framtidsplanförhälsooch sjukvården X Löpande återkoppling och avrapportering sker till styrgruppen. Programkontoret rapporterarockså löpande till sjukhusdirektörsgruppen som förövrigt också ses oftare än tidigare. 2012 Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för hälso - 0 ch sjuvården i samråd med berörda verksamheter, samordna upphandlingar av byggnationer, inventarier och IT förde behov som framgår av Framtidsplan för : hälso-och sjukvården X Påbörjat arbete som fortsätter under 2012 2012 LS 1109-1233 Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för hälso-och sjuvården årligen i samband med behandling av budgetärendet i landstingsfullmäktige redovisa vilka åtgärder som vidtagits respektive kommer att vidtas samt tidplan fö r att implementera Framtidsplan fö r hälso - och sjukvården X Kommer attske i juni 2013 2012 LS 1109-1236 Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för hälso-och sjuvården anpassa program förtillbyggnadförsödersjukhuset förakutmottagning, operation; sterilcentral och förlossning/bb i enlighet med beslut i ärendet Framtidsplan för hälso- och sjukvården X Ärendet fördelat från LD till programkontoret och pågår enligt tidplan 20 ~ "~ LS^D9^E37" Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för hälso-och sjuvården anpassa program för tillbyggnad för FRIOoperation och intervention i enlighet med beslut i ärendet Framtidsplan för hälso-och sjukvården X ÄTendéTfördelat från LD till programkontoret och pågår enligt tidplan 2012 LS 1109-1238 Hälso-och sjukvård Ts~~~~~ Framtidsplan för hälso- och sjuvården anpassa program för Ny byggnad för akutsjukvård vid Danderyds sjukhus i enlighet med beslut i ärendet Framtidsplan för hälso- och vården X Ärendet fördelat från LD till programkontoret och pågår enligt tidplan LS11ÖT13T Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för hälso-och sjuvården utreda hur Framtidsplan för hälso- och sjukvården, LS 1t)4-0574, påverkar pågående och framtida förstudieroch programarbeten utöver SÖS, Danderyds sjukhus samt Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge X Ärendet fördelat från LD till programkontoret och pågår enligt tidplan LS 109-1225 Hälso-och sjukvård LS Framtidsplan för ; hälso-och sjuvården i samråd med berörda verksamheter, utveckla arbetet medforskning, utveckling och utbildning (FoUU) i enlighet med Framtidsplan för hälso-och sjukvården X Sker löpande med berörda verksamheter enligt plan 2012 Hälso-och sjukvård LS att uppdra åt landstingsstyrelsen att utarbeta förslag till profilering av re-spektive akutsjukhus för beslut i landstingsfullmäktige X Integreras i budet 2014 inom ramen för Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012 LS 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att - besluta om utveckling av specialistcentra X Förslag ingår i underlag till budgetför 2013. En pilotverksamhet förbereds under 2012 med start under 2013. Specificering i underlag till budget för 2014. 2012 LS 1108-0863 Hälso- och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att - besluta om utveckling av det akuta omhändertagandet X Förslag ingåri underlag till budgetför 2013. Ytterligare specificering i underlag till budget för 2014 2012 LS 1108-0863 Hålso^och sjukvård Framtidsplanför : hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso-och sjukvårdsnämnden att : - besluta om utveckling av integrerat arbete med psykisk ohälsa X Arbete pågår och fo rtsätter. under 2012: Förslag lämnas 2013. Specificering kommer ibu2014 2012 LS 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta om utveckling av en hälsofrämjande inriktning av sjukvården X Socialstyrelsens riktlinjer för hälsofrämjande arbete införs i hela vården med bö rjan från 2012. En fortlöpande utveckling sker av krav i avtal och uppföljningföratt ytterligare stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Ad acta LS 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso-och sjukvårdsnämnden besluta om utveckling av barnsjukvården Särskild bamsjukvårdsutredning är genomförd. Förslagen från den ingår i underlag till budget 2013. Vårdval införs för barnläkare i öppenvård. Barnsjukvårdsutredningens fö rslag utgö r del av underlagen fö r detta. Specificering kommer i B U2014. ;

Ar Diarienummer Område/ämne Uppdrag till Uppdragsbeskrivning i att-sats Åtgärdat Kommentar åtgärder 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta o m fö rtydligande av begrepp i hälso- och sjukvårdstrukturen Ja Delvis Nej X Görs löpande och arbetet fo rtsätter. Ad acta. 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om fortsatt arbete med tjänster för patienter med speciella behov X Förslag ingåri underlag till budget för 2013. Arbetssättet från det projekt Aktiv hälsostyrning som drevs på Karolinska Huddinge införs på alla akutsjukhus. M ed utgångspunkt från Aktiv hälsostyrning utarbetas metoderföratt stödja andra grupper. Ad acta ' 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om framtida behov av förlossningskliniker X Vårdval är infört inom förlossningsvården, viss översyn av det sker. Ad acta. 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso-och sjukvårdsnämnden besluta om utveckling av geriatrikvård och ASiH Fö rslag till utökade vo lymer lämnas i underlag till budget 2013. I samband med upphandling av geriatrisk vård har uppdraget utvecklas. Vårdval införs inom ASiH. Specificering kommeri BU2014 2012 T1Ö*8~U86 3" Hälso-och sjukvård Framtidsplan för hälso-och sjukvården HSN~ ~ att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om vårdavtal X Avtalen med akutsjukhusen har förnyats till 2012. Nya mallaroch en nyförenklad struktur har tagits fram f ör ö vriga vårdavtal. Ad acta 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård Framtidsplan fö r hälso-och sjukvården HSN att uppdra åt hälso^och sjukvårdsnämnden besluta om utveckling av ehälsa och andra sätt att stärka patienten som medaktör i den egna vården 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård HSN att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att besluta o m vårdavtal fö r Karolinska Universitetssjukhuset med beaktande av ansvaret för NKS X Förslag ingåri underlag till budgetför 2013 Ett projekt om ehälsa pågår och nya e- hälsotjänster införs successivt. Specificering kommer i B U 2014. Konsekvenser i vårduppdragen beaktas när avtal om vård vid Karolinska Universitetssjukhuset ska tecknas för tiden efter nu gällande f lerårsavtal. Ad acta 20-tT" T108-0863 '" Häfso- och sjukvård HSN att uppdra åt häiso-och sjukvårdsnämnden att tillsammans med berörda verksamheter genomföra omlokalisering av psykiatrivård och geriatrikvård från akutsjukhus till närsjukhus och därmed särskilt beakta behovet av goda forskningsmiljöer I Ingåri underlag till budget för2öi3 Ad acta 2012 1108-0863 Hälso-och sjukvård HSN go dkänna att de delar av psykiatrivården so m efter ytterligare analys inte bedöms kräva akutsjukvårdens kompetens flyttas från Karolinska Universi-tetssjukhuset i Huddinge, Danderyds sjukhus och S:t Görans sjukhus till närsjukhusen och inleda detta senast våren 2012 X Ingår i underlag till budget fö r 2013. Ad acta 2012 1108-0863 Hälso-: och sjukvård HSN:^:;iK;:. godkänna att de delar av geriatrikvården som efter ytterligare analys inte bedöms kräva akutsjukvårdens kompetens flyttas från Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Danderyds sjukhus till närsjukhusen och inleda detta senast våren 2012 w& Ingår i underlag till budget för 2013, Ad acta 1083863 "''' Hälso-och sjukvård HSN uppdra åt hälso-och sjukvårdsnämnden att tillsammans med berörda verksamheter genomföra omlokalisering av psykiatrivård och geriatrikvård från akutsjukhus till närsjukhus och därmed särskilt beakta behovet av goda forskningsmiljöer X Ingår i underlag till budget fö r 2013. Ad acta 2ÖiE ~" Hälso-öch sjukvård FTV " att styrelsen för FoIktanävårdenÄ medges':' gö ra en justering av: prislistan fö r. vuxentandvård med +2,8 procent förår 2012 X Folktandvårdens prislista för vuxentandvård har höjts med 2,8 %.