Beslut EPOELY/440/2015 4.3.2015 VindIn Ab/Oy Mannerheimvägen 16 A 3 00100 Helsingfors Referens: Förfrågan om behovet av MKB-förfarande, Kalax 110 kv:s kraftledning Beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning Projekt: 110 kv:s kraftledning för anslutning av Kalax vindkraftspark Begäran om prövning av MKB-förfarande Beskrivning av projektet Hörande VindIn Ab/Oy har 4.2.2015 i sin begäran om prövning av MKB-förfarande begärt att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM-centralen) i egenskap av MKB-kontaktmyndighet fattar ett beslut om tillämpning av ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning i projektet som gäller en 110 kv:s anslutande kraftledning för Kalax vindkraftspark, lag 468/1994 (MKB-lagen). En miljöutredning var bifogad till begäran om prövning. En tilläggsutredning om eventuell samverkan erhölls 6.2.2015. VindIn Oy/Ab planerar att bygga en vindkraftspark med 20 30 vindkraftverk på ca sex kilometers avstånd från Närpes centrum mot nordväst. Enligt planerna ska vindkraftsparken kopplas med jordkabel till elstationen på Nixbacken i Närpes, som ligger ca 6 km från vindkraftsparken mot sydost. Kraftledningen kommer att gå i Närpes stads område. Ruttens totala längd är ca 8,4 km, av vilket ca 5 km kommer att gå utanför projektområdet. NTM-centralen i Södra Österbotten erbjöd följande instanser möjlighet att bli hörda: Närpes stad, Västkustens miljöenhet, Strålsäkerhetscentralen, Österbottens förbund och Österbottens landskapsmuseum. Skogscentralen ombads kontrollera eventuella objekt enligt skogslagen samt andra viktiga livsmiljöer. NTM-centralen i Södra Österbottens ansvarsområde för trafik och infrastruktur, enheten för vattenresurser, naturskyddsgruppen, gruppen för vattentjänster och markanvändningsgruppen ombads vid behov kommentera projektet. Närpes stad konstaterar att det inte finns behov av att staden hörs i ärendet. Österbottens förbund konstaterade i sitt utlåtande att användningen av jordkabel har mindre negativa konsekvenser för det nationellt värdefulla kulturlandskapsområdet Närpes ådal än luftledningar. I Österbottens etapplandskapsplan 2 har inga nya kraft- ETELÄ-POHJANMAAN ELINKEINO-, LIIKENNE- JA YMPÄRISTÖKESKUS, Ympäristö ja luonnonvarat Vaihde 0295 027 500 www.ely-keskus.fi/etela-pohjanmaa Alvar Aallon katu 8 PL 156, 60101 Seinäjoki Korsholmanpuistikko 44 PL 262, 65101 Vaasa NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I SÖDRA ÖSTERBOTTEN, Miljö och naturresurser Växel 0295 027 500 www.ntm-centralen.fi/sodraosterbotten Alvar Aallon katu 8 PB 156, 60101 Seinäjoki Korsholmsesplanaden 44 PB 262, 65101 Vasa Torikatu 40 PL 77, 67101 Kokkola Torggatan 40 PB 77, 67101 Karleby
2/9 ledningar från vindkraftsområden till det nationella elnätet anvisats. En reservering av ny kraftledning kräver utförligare utredningar och dessa har inte gjorts på landskapsnivå under processen med etapplandskapsplan 2. Österbottens förbund påpekar vikten av att i ett tidigt skede av projektutvecklingen utreda och förevisa anslutningspunkter och nya linjedragningar för kraftledningar. Också samarbete vindkraftsprojekten emellan är av yttersta vikt för att minska de negativa konsekvenserna av nya kraftledningar. Enligt Strålsäkerhetscentralen är den genomsnittliga tätheten för det magnetiska flödet av 110 kv:s jordkabeln enligt planen i miljöutredningen under 0,4 mikrotesla även vid de närmaste bostadshusen. Således finns det inte behov av att STUK ger utlåtande om projektet. Enligt Finlands skogscentral, Kustens regionenhet finns i Skogscentralens databas inga livsmiljöer och/eller andra värdefulla naturobjekt där kraftledningen planeras. Det är dock möjligt att det finns objekt som inte finns med i Skogscentralens databas. NTM-centralen i Södra Österbottens grupp för vattentjänster hade inget att kommentera i fråga om projektet. Enheten för vattenresurser kommenterade att kraftledningen enligt planerna dras 2 m under Närpes ås botten, vilket är tillräckligt. Kraftledningsrutten kommer att ha flera diken. I området finns två dikningsbolag som ansvarar för att dikena hålls i det skick som planen förutsätter. Ledningen bör dras minst en meter djupare än dikenas utjämningslinje. Om dikena måste fördjupas, bör hänsyn tas till detta. Konsekvensbedömningen i VindIn Ab/Oy:s miljöutredning Österbottens landskapsplan: I området av den preliminära jordkabelsträckningen finns inga beteckningar i landskapsplanen som skulle utgöra ett hinder för genomföring av projektet. I bild 7 skulle kabeln gå genom följande beteckningar: område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation, cykelled, överföringsavlopp och stomvattenledning. General- och detaljplaner: Jordkabelsträckningens mellersta del går genom delgeneralplansområdet för Närpes ådal på en sträcka av ca 1,3 km och sträckningens slutdel genom detaljplansområdet för Närpes centrum på en sträcka av ca 700 meter. Även området för utvidgning av elstationen ligger i detaljplaneområdet för Närpes centrum. Jordkabelsträckningen som har planerats i den västra kartdelen av delgeneralplanen för Närpes ådal går huvudsakligen på gränsen mellan ett jord- och skogsbruksområde (M) och ett nationellt värdefullt byområde samt på gränsen mellan ett landskapsmässigt värdefullt åkerområde och ett värdefullt byområde. Rutten korsar beteckningen för behov av lättrafikförbindelse. I omedelbar närhet av rutten ligger två befintliga byggplatser och en ny byggplats. Jordkabelsträckningen som planerats i den östra delen av kartdelen går huvudsakligen i ett landskapsmässigt värdefullt åkerområde och i ett jordoch skogsbruksområde (M). I Närpes ås strandområde på båda sidorna av ån finns smala jord- och skogsbruksremsor med särskilda miljövärden (MY). I detaljplaneområdet för Närpes centrum går rutten i ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T) och i ett område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET). Även utvidgningen av elstationen ligger i ett område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET).
3/9 Konsekvenser för markanvändning och bebyggelse: När kraftledningen byggs avverkas ca 3 5 ha skog helt och hållet. Jordkabelprojektet är inte i konflikt med beteckningarna i gällande landskaps-, general- eller detaljplaner. Närmaste bostadshus ligger på mindre än 10 meters avstånd från den planerade kabelrutten. Under byggtiden utsätts den närliggande bebyggelsen för kortvariga skadliga konsekvenser främst i form av buller. Konsekvenser av buller och eventuellt också skakningar uppkommer i synnerhet om jordkabelschaktet måste sprängas i berget. Dessutom kan bostadshusen i närheten av Närpes å utsättas för buller och skakningar när kabeln riktborras under Närpes å. Konsekvenser för rekreationsanvändning: Konsekvenserna som användningen av cykelleden eventuellt utsätts för uppkommer under byggtiden och är således tillfälliga. Enligt uppskattning hindrar kabeln inte användningen av området för rekreation, vilket betyder att den inte ger upphov till betydande olägenheter. Konsekvenser för landskap och kulturmiljö: Jordkabeln har inga konsekvenser för fjärrlandskapet. I skogsområden ses landskapskonsekvensen när man går över kabelområdet som blir trädlöst. Byggande av kabelschaktet i vägområdet eller i närheten av vägen orsakar landskapsolägenheter som endast begränsar sig till närlandskapet. På grund av långa avstånd uppskattas att fornminnena inte kommer att utsättas för konsekvenser. Konsekvenser för växtlighet och naturtyper: I jordkabelområdet avlägsnas skogs- och myrmarksväxtligheten på ett högst 10 meter brett område och efter detta röjs området regelbundet med ungefär fem års mellanrum. Konsekvenserna av kabelrutten för områdets natur uppskattas vara små. I den planerade kabelsträckningen finns inga betydande värdefulla naturtyper som skulle försämras som en följd av jordkabelinstalleringen. Konsekvenser för naturskyddsområden och hotade eller skyddskrävande arter: I naturkarteringen påträffades inga skyddsmässigt betydande naturtyper eller boplatser för stora rovfåglar. Längs rutten fanns några skogsfigurer som eventuellt passar som livsmiljö för flygekorre. Konsekvenserna för dessa skogsfigurer ansågs vara små. Konsekvenser för yt- och grundvatten: I området av den planerade kabelsträckningen eller i dess omedelbara närhet finns inga klassificerade grundvattenområden. Kraftledningsbygget uppskattades inte påverka grundvattnen. Jordkabeln riktborras under Närpes å. Åtgärden påverkar sannolikt inte åvattnets kvalitet. Konsekvenser för värdefulla ås- och bergsområden: Längs kraftledningsrutten eller i dess omedelbara närhet finns inga värdefulla bergs- eller åsområden. Konsekvenser för fågelbeståndet: På grund av skogsröjningen orsakar jordkabelbygget lindrig förlust av häckningsmiljö (max. 5 ha) och buller för fågelbeståndet i skogsmiljön. Det uppstår ingen kollisionsrisk. Konsekvenserna för fågelbeståndet uppskattades vara mycket små. Konsekvenser för övriga naturobjekt: Längs kabelsträckningen finns inga särskilt värdefulla naturobjekt eller värdefulla naturtyper. Konsekvenserna för den naturliga mångfalden förblir således i sin helhet obetydliga.
4/9 Konsekvenser för hälsan: Det närmaste bostadshuset ligger på ca sju meters avstånd från jordkabelrutten, vilket betyder att de rekommenderade värdena för exponeringstid inte kommer att överskridas vid de närmaste bostads- och fritidshusen. Inte heller de rekommenderade värdena för icke betydande tid av exponering kommer att överskridas i samband med bärplockning mm. rekreationsanvändning. Konsekvenser för näringarna: Ca 4 5 ha skogsbruksmark tas ur bruk. Förlusten ersätts skogsägarna. I åkerområdena försöker man lägga ner jordkabeln i fastighetsgränserna eller i riktning med täckdiken. Under byggtiden förhindras bedrivande av jordbruk. Konsekvenserna av bearbetningen av marken i kabelarbetsområdet kan störa växtförhållandena efter bygget. Där kabeln dras är djupare markbearbetning än 0,5 m förbjuden. Marken ovanför kabeln kan värmas upp några grader och påverkar odlingen obetydligt. Längs kabelrutten finns ca 3 ha åkerområden. Konsekvenser för trafiken: Konsekvenserna uppträder under byggtiden. På de platser där jordkabelsträckningen korsar vägen, måste kabeln riktborras under vägen. Detta medför kortvariga konsekvenser för trafiksmidigheten. Avgörande Motiveringar NTM-centralen i Södra Österbotten beslutar att ett bedömningsförfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 inte tillämpas i 110 kv:s kraftledningsprojektet (jordkabel) för Kalax vindkraftspark enligt bilaga 1. Enligt MKB-förordningen (713/2006, ändring 359/2011) är projekt, på vilka bedömningsförfarandet tillämpas med stöd av 4 1 mom. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning enligt projektförteckningen i 6 i förordningen punkt 8) överföring och lagring av energi och substanser och enligt punkt c) mer än 15 kilometer långa kraftledningar ovan markytan för minst 220 kilovolt. Enligt 4 2 momentet i MKB-lagen tillämpas bedömningsförfarandet vidare i enskilda fall när ett projekt liksom även någon annan avsedd väsentlig ändring av ett redan genomfört projekt sannolikt föranleder betydande skadliga miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt som avses i 4 1 mom. Enligt 6 i MKBlagen fattar NTM-centralen ett beslut om tillämpning av bedömningsförfarandet på projekt som avses i 4 2 momentet med beaktande av projektets egenskaper, läge och konsekvensernas natur. Projektets egenskaper, i synnerhet storlek och samverkan: Enligt 7 i MKBförordningen (17.8.2006/713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tilllämpas i enskilda fall fästas särskild uppmärksamhet vid projektets egenskaper såsom projektets omfattning, samverkan med andra projekt, utnyttjande av naturresurser, alstrande av avfall, föroreningar och andra störningar samt risken för olyckor särskilt med beaktande av material och teknik som används. Projektets omfattar 8,4 km 110 kv:s jordkabel. Projektet ligger avsevärt under gränsen enligt projektförteckningen i MKB-förordningen. Enligt tilläggsutredningen förläggs på
5/9 basis av tillgänglig information inga andra elöverföringsprojekt för vindkraftsparker i närheten av kabelsträckningen. Således orsakar det planerade jordkabelprojektet ingen samverkan med andra planerade elöverföringsprojekt i närområdet. Olycksrisker kan uppstå bl.a. för yt- och grundvattnen av bränslen och smörjmedel samt vattendragsbelastningen i samband med att Närpes å underskrids om borrningen inte görs på tillräckligt avstånd. Även underskridningen av vägar kan skapa risksituationer för trafiksmidigheten. Projektets läge: Enligt 7 i MKB-förordningen (17.8.2006/713) ska vid prövning av om bedömningsförfarandet skall tillämpas i enskilda fall granskas projektets lokalisering, såsom nuvarande markanvändning, naturresursernas relativa förekomst, kvalitet och förnyelseförmåga i området, naturens känslighet, med särskild uppmärksamhet på våtmarker, kustområden, bergs- och skogsområden, naturskyddsområden och landskapsvårdsområden, områden som är klassificerade eller skyddade med stöd av lag, områden där riktgivande värden som beskriver miljöns tillstånd, vilka fastställts i gemenskapens lagstiftning redan har överskridits, tätbefolkade områden samt, historiskt, kulturellt eller arkeologiskt betydelsefulla områden. Enligt miljöutredningen är projektet inte i konflikt med beteckningarna i de befintliga planerna. Enligt miljöutredningen skulle fyra bostadshus förläggas i omedelbar närhet av jordkabelsträckningen (på mindre än 40 meters avstånd), av vilka två längs väg 6760 (Vettmossvägen) och två i Finby. Det närmaste bostadshuset skulle ligga på ca sju meters avstånd från kabelsträckningen. Enligt bedömningarna utsätts bebyggelsen endast för störningar under byggtiden på grund av buller och vibrationer. De rekommenderade värdena för el- och magnetfält när det gäller människornas hälsa kommer inte att överskridas. I projektområdet ligger enligt miljöförvaltningens karttjänst Adolf Fredriks postväg, som är en betydande byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY), RKY 1993 Närpes ås kulturlandskap samt tätorts- och detaljplaneområden. I miljöutredningen nämns i anslutning till landskapet och kulturmiljön Närpes ås kulturlandskap (RKY 1993), där kabeln kommer att gå genom åkerområdet på en sträcka av 4,4 km samt objektet Adolf Fredriks postväg RKY 2009, genom vilket kabeln skulle dras (ca 400 m). På grund av jordkabellösningen har det uppskattats att fjärrlandskapet inte kommer att utsättas för konsekvenser. På basis av miljöutredningen finns inga betydande naturvärden längs kabelsträckningen såsom boplatser för rovfåglar, värdefulla naturtyper, Natura 2000-, naturskyddsområden eller områden enligt naturskyddsprogrammen eller arter som har klassificerats som hotade. Längs rutten finns ett fåtal skogsfigurer som eventuellt passar som livsmiljö för flygekorre, men observationer av arten, risbon, hålträd eller utvuxna aspar har inte gjorts. I miljöförvaltningens datasystem finns inga anteckningar om observationer av hotade arter. De närmaste observationerna ligger på mer än 600 meters avstånd från den planerade kabelsträckningen. I naturutredningen har den närmaste punkten längs kabelsträckningen konstaterats vara lämplig för en art, men det finns inga hänvisningar om att arten förekommer på platsen.
6/9 Konsekvensernas karaktär: Enligt 7 i MKB-förordningen (17.8.2006/713) skall vid prövning av om bedömningsförfarandet i enskilda fall skall tillämpas i synnerhet granskas konsekvensernas karaktär, såsom verkningsområdets omfattning med beaktande av storleken på den befolkning som berörs av konsekvenserna, konsekvensernas gränsöverskridande karaktär, konsekvensernas omfattning och komplexitet, hur sannolika konsekvenserna är, konsekvensernas varaktighet, upprepning och återhämtningsförmåga. I miljöutredningen bedömdes att installeringen av jordkabeln knappast kommer att medföra några konsekvenser förutom att skogen avverkas på en ca 3 4 ha skogsareal och buller och eventuella vibrationer uppstår vid de närmaste bostadshusen. Konsekvenserna av projektet lindras av att kraftledningen byggs som jordkabel istället för luftledning. Nedläggning av kraftledningen som jordkabel i marken är dock en långvarig lösning och när projektet har avslutats planeras oftast att kablarna lämnar kvar i marken. I miljöutredningen har projektets livscykel inte beaktats vad gäller avslutning av projektet och eventuella miljökonsekvenser som detta ger upphov till. Dessa bör utredas vid sidan av ansvarsfrågorna innan det fattas beslut om projektet. Projektet är långvarigt, trots att de uppskattade konsekvenserna delvis bara begränsar sig till byggtiden. Konsekvenserna är delvis reversibla och befolkningsantalet som utsätts för konsekvensen är förhållandevis litet, eftersom jordkabelns verkningsområde är tämligen smalt i jordkabelns omgivning. Enligt Strålsäkerhetscentralen är den genomsnittliga tätheten för det magnetiska flödet av 110 kv:s jordkabeln enligt planen i miljöutredningen under 0,4 mikrotesla vid de närmaste bostadshusen. Det är skäl att ta hänsyn till kommentaren som framförts av NTM-centralens enhet för vattenresurser i syfte att avgränsa konsekvenserna för dikena så att de blir så små som möjligt. På förhand uppskattat orsakar projektet på basis av begäran om prövning av behovet av MKB och informationen som erhållits i samband med hörandet inte sådana betydande skadliga miljökonsekvenser, som måste utredas i ett förfarande enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Tillämpade rättsnormer Lag förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och ändringen av lagen (458/2006, 1584/2009) 4, 6, 17, 19 samt statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) och ändringen av förordningen (359/2011) 4, 6, 7, 8 och 25. Skyldighet att vara konsekvensmedveten Sökande av ändring Trots att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte förutsätts i projektet, gäller för de projektansvariga en skyldighet att vara konsekvensmedveten. Den som ansvarar för något annat projekt än ett sådant som avses i 4 skall, utöver vad som särskilt stadgas, vara tillräckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (25 i MKB-lagen). Den projektansvarige får söka ändring i detta beslut genom besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisningen medföljer beslutet. Besvärsskriften ska tillställas
7/9 Vasa förvaltningsdomstol inom 30 dagar från att den projektansvarige har fått beslutet till kännedom. I övrigt får ändrig i detta beslut inte sökas genom besvär. De som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 17 2 mom. kan likväl söka ändring i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över ett sådant avgörande av ett tillståndsärende enligt någon annan lag som gäller ett projekt eller över något annat beslut som är väsentligt för genomförandet av projektet. Kungörelse Beslutet är framlagt till påseende på Närpes stads officiella anslagstavla (Kyrkvägen 2, 64200 Närpes) under 14 dagars tid och elektroniskt på NTM-centralen i Södra Österbottens webbsida på adress www.miljo.fi > Ärendehantering, tillstånd och miljökonsekvensbedömning > Miljökonsekvensbedömning > MKB-beslut. Välj i menyn Regional information > Södra Österbottens NTM-central. Miljöskyddschef Päivi Kentala Överinspektör Päivi Saari Sändlista VindIn Ab/Oy mot mottagningsbevis FCG Design och Planering Ab/Kjellman och Harju, Företagaregatan 12, PB 187, 65101 Vasa Närpes stad/för kungörelse på den officiella anslagstavlan (kopia) Bilagor: Bilaga 1 Kalax vindkraftsparks läge och kraftledningssträckningen som behandlas i detta MKB-beslut Bilaga 2 Besvärsanvsining
Bilaga 1 Kalax vindkraftsparks läge och kraftledningssträckningen som behandlas i detta MKB-beslut (källa: Miljöutredning, FCG Design och Planering Ab) 8/9
9/9 Bilaga 2 Besvärsanvisning BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med detta beslut kan söka ändring i beslutet genom skriftligt besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsskriften skall tillställas Vasa förvaltningsdomstol inom besvärstiden. Besvärstid Besvärstiden är trettio (30) dagar från att beslutet har delgivits. När besvärstiden räknas ut skall den dag då delgivningen sker inte medräknas. Om den sista dagen av besvärstiden infaller på en helgdag, en lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, omfattar besvärstiden ännu följande vardag. Dagen för delgivningen framgår av delgivnings- eller mottagningsbeviset. I besvärsskriften skall anges - ändringssökandens namn och hemkommun - det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas och de grunder på vilka ändring yrkas - postadress och telefonnummer under vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvärsskriften, skall i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Till besvärsskriften skall fogas - det beslut i original eller kopia i vilket ändring söks - intyg över vilken dag beslutet har delgivits eller annan utredning över när besvärstiden har börjat - ombudets fullmakt, samt - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte tidigare har tillställts myndigheten Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften kan inlämnas personligen eller genom ombud. Den kan också på avsändarens ansvar sändas per post, genom bud eller per e-post. Om besvärsskriften postas skall detta ske i så god tid att den är framme senast den sista besvärsdagen innan besvärsmyndigheten stänger. Registratorskontoret vid Vasa förvaltningsdomstol har öppet vardagar kl. 8.00 16.15. Vasa förvaltningsdomstols postadress: PB 204, 65101 Vasa besöksadress: Korsholmsesplanaden 43, Vasa telefon: 029 56 42611 fax: 029 56 42760 e-postadress: vaasa.hao@oikeus.fi Rättegångsavgift För behandlingen i förvaltningsdomstolen uppbärs av ändringssökanden en rättegångsavgift på 97 euro. I 7 i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer stadgas skilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.