Vilken roll skall SLF ta?

Relevanta dokument
Stiftelsen Lantbruksforskning

Benchmarkingstudie för LRF F&U. Presentation på KSLA

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Energiodlare och användare tillsammans

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

MPG - managementprogram för det gröna näringslivet. - i samarbete med Handelshögskolan Executive Education

Ny modell för organisation av Sverigeförsöken

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

FoU-program för Stiftelsen JTI

Landsbygdsprogrammet

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

STRATEGISK AGENDA

Forsknings- & utvecklingsprogram

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Stiftelsen Lantbruksforskning

Så här fortsätter Greppa Näringen

En kartläggning över lantbruksforskningen i några OECD länder. Uppdrag av Stiftelsen Lantbruksforskning Björn Sundell Frida Torstensson

LRFs WEBBINARIER

Lantmännens Strategi 2020

finansieringsmöjligheter

Sven-Olof Bernhoff, VD Skånefrö AB Vattendagen 2018

Forsknings- & utvecklingsprogram

Ecolan Agra ORGANIC

Framtiden är grön! Den digitala transformationen av lantbruket. Filip Lundin Konsult, Macklean

Hur kan forskning och innovationer lyfta de gröna näringarna? Svar på gruppuppgifter.

Stiftelsen Lantbruksforskning. Verksamhetsberättelse 2007

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

ANKOM Besv

440 milj till kreativa problemlösningar

Presentation ALMI Halland Fisnik Nepola, Mobiltelefon

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Mjuka pengar vad passar ditt företag?

något för framtidens lantbrukare?

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Nya innovationsstödet för jordbruk, trädgårds- och rennäring EIP-Agri. Januari 2016

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Odlingssystemforskning för framtiden

Matsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

20 december 2017 klockan , Slottet, Alnarp. Håkan Schroeder (ordf.), Lisa Germundsson, Kristina Wallertz och Jan Larsson Eric Agestam

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder

Verksamhetsplan Bakgrund. Syfte och mål

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Behovsinventering 2019/2020

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens

Vad är livsmedelsstrategin?

2017 _ 12" 2 7 Regeringsbeslut IV 7

Din verksamhet är en viktig del i världens viktigaste bransch

LiTH Syllabus Ver 2.0 1

Tillväxthinder och lösningar

Konsumenten & de gröna näringarna 2017

Tillväxt Nötkött - ett samarbete mellan LRF, McD och SNP. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

Vår vision. Kunskap bygger en hållbar värld

Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen:

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Finansierat av. Vindkraftsforskning i fokus,

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Strategiplan för Stiftelsen Hästforskning

DIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Transkript:

Forskning och innovation i de Gröna Näringarna Bengt Persson Ordförande Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF:s förbundsstyrelse Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Vilken roll skall SLF ta? Vill övriga aktörer ta en roll och i så fall vilken? 1

Stiftelsen Lantbruksforskning - Lantbruks- och trädgårdsnäringens egen forskningsstiftelse och verktyg till ny kunskap Totalt: 2013 70 MSEK 2015 100 MSEK 2020 200 MSEK Finansiering Privat Statlig (38) (20+1,5+12) Omvandling till kunskap Behovsinventering Programformulering Urval Uppföljning Resultat Resultatspridning Nytta för bonden och samhället Konkurrenskraft och lönsamhet Uppföljning Stiftelsen samlar in 38 miljoner kronor i privat finansiering per år. Exempel insamlande företag: Scan, Lantmännen, Arla och Skånefrö. Intensivt arbete pågår för att återställa statlig finansiering tillsammans med LRF. Stiftelsen och dess beslutsgrupper (med representanter från näring, akademi och rådgivning) säkerställer att de insamlade medlen omvandlas till ny viktig kunskap. Den nya kunskapen sprids och ska vara till nytta för stiftelsens uppdragsgivare och finansiärer, Sveriges bönder, samt samhället. Projektbanken Bakgrunden utredd Björn Sundell Macklean Formas Rekommendationer Björn Sundell, 2011 Genom analys av hur lantbruksforskning är organiserad och finansierad i några relevanta jämförelseländer, föreslå en utveckling av det svenska systemet. (DK, NL, FR, Fi, USA, GB) Formas, 2009 Utvärdering av de återförda miljöskatterna. Styrka, praktisk tillämpning av forskningsresultat. Svaghet, fragmentering av ämnen och svag kommunikation till intressenter. Macklean 2012 Benchmark SLF vs. PTS/Skogsforsk/Landbrug & Födevarer 2

Analys av Forskning, Utveckling & Innovationsprocessen 5 Vi har identifierat 3 stycken brytningar mellan de olika stegen i processen: 1. Gränssnittet mellan forskning och nyföretagandet 2. Gränssnittet mellan forskning och kunskapsspridning Baserat på skrivbordskartläggning av forsknings och innovationsprocesser samt intervjuer 3. Gränssnittet mellan konceptualisering och praktiskt användning av kunskapen 6 Benchmark hur gör andra? Landbrug & Fødevarer Var 3-4 år så tillfrågas alla medlemmar viket forskningsbehov man har nu och vad de kan se 10 år framöver. Svaren samlas in, bearbetas och struktureras upp i teman Behovsinsamlingen används till att informera och påverka universitet och politiker för att därigenom främja strategisk forskning inom branschen. Detta används även för att påverka EUs forskningsprogram. Olika beroende på projekt men ofta 6 månaders rapportering. Pengar hålls inne om inte krav uppfylls. Ansvaret ligger på Videncenter, som har samarbete med universiteten. Det finns 500 personer som arbetar med att översätta information och sen föra ut resultatet via lokala rådgivare och utbildning Skogforsk Var 4e år tas det fram ett 4-årigt ramprogram med input från omvärldsanalys, personal, rågivandeexperter samt externa inspiratörer. Årsvis prioriteras projekt utifrån ramprogramet utav de rådgivande grupperna som består av intressenter, samarbetspartners och myndigheter. Projekten följs upp på resultat och hur de kommuniceras. Det påverkar även de anställdas löneutveckling då förmågan att kommunicera är en av de parametrar som bedöms vid den individuella lönesättningen. Ungefär 20 % av omsättningen används till att kommunicera forskningsresultat. Forskarna är själva ansvariga för kommunikationen men får hjälp av kommunikationsavd Ex är kurser & konferenser Exkursioner, Utbildningsfilmer Webreportage, Kunskap Direkt 3

Vi bygger vidare på kända koncept Fyra utmaningsdrivna forskningsområden relaterat till finansiering Kött Mjölk Trädgård Växtodling Fältförsök Livsmedel Energi Företagande Klimat & miljö Utgångspunkt detta är beslutat Vi ska gå från 14 forskningsprogram till 4 behovsområden Ev. statlig uppväxling relateras till storlek på insamlade medel Vi ska leverera på målen kopplade till behovsområdena i strategin Näringen ska bli tydligare i sin beställning av ny kunskap till akademin 4

Ny modell för forskning via SLF principbild 4 framtida tvärvetenskapliga forskningsområden Typ av forskning energi klimat & miljö livsmedel företagande utvärdering produktutveckling demonstration Visa att det går att producera i volym konceptutveckling Ta fram ny mjölksort med längre hållbarhet tillämpbar forskning Ny bakteriestam för mjölkprodukter grundforskning Ny bakteriestam Stiftelsen Lantbruksforskning Forskningsagenda 2014 Utlysning: 1-3 Riktade 1 Öppen Beredning: 2 steg Relevans (skiss) Kvalitet (ansökan) 5

SAMBAND MELLAN LEVANDEVIKT OCH BRÖSTOMFÅNG HOS KÖTTDJUR - Anna Hessle, Ingemar Olsson, Jan-Eric Englund, SLUTSATS Med hjälp av en funktion med logaritmerade värden erhålls en godtagbar skattning av levandevikten hos köttdjur utifrån dess bröstomfång. Noggrannheten i skattningen är ± 15 kg och ± 75 kg vid 100 respektive 200 cm bröstomfång. Med kännedom om djurets kroppsform och utfodringsintensitet kan skattningen av djurets vikt förbättras. Sid 11 Lantbrukarnas Riksförbund 1 Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis, en litteraturstudie - Joakim Ekelöf och Tora Råberg Sammanfattning Potatis är en viktig gröda för svenskt lantbruk med en odlingsareal som uppgår till omkring 27 000 hektar. För att lyckas väl med grödan krävs en välplanerad odlingsstrategi som optimerar energianvändandet. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla insatsåtgärder som sätts in utnyttjas optimalt. Samtliga av 14 näringsämnen som är essentiella (livsviktiga) för potatisplantan kan påverka skördeutbytet, vilket visar på vikten av en väl sammansatt gödslingsstrategi för en hållbar svensk potatisproduktion. I denna rapport har den senaste forskningen kring växtnäring och potatis sammanfattats. Näringsämnena delas in i tre kategorier, makronäringsämnen, mikronäringsämnen och hjälpämnen. Till makronäringsämnena hör kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel. Dessa utgör Sid 12 Lantbrukarnas Riksförbund generellt mer än 1 g/kg torrvikt av plantan. 1 6

Rådgivning Företaget/ Gården Sid 13 Lantbrukarnas Riksförbund Analys av Forskning, Utveckling & Innovationsprocessen 14 Vi har identifierat 3 stycken brytningar mellan de olika stegen i processen: 1. Gränssnittet mellan forskning och nyföretagandet 2. Gränssnittet mellan forskning och kunskapsspridning Baserat på skrivbordskartläggning av forsknings och innovationsprocesser samt intervjuer 3. Gränssnittet mellan konceptualisering och praktiskt användning av kunskapen 7

Slutsatser Tydliggöra och komma överens om arbetsfördelningen i kunskapsvärdekedjan Ödmjukhet för olika aktörer i Kunskapsvärdkedjans olika kulturer och språk Skapa vår modell över hur överlämning skall ske mellan de olika kunskapsstegen (TRL) Skapa former för de delar som ligger utanför SLF:s roll i sneda vågen Ödmjukhet för processen, det är lätt att ta reda på det vi inte vet, men det vi inte vet att vi inte vet är omöjligt. Sid 15 Lantbrukarnas Riksförbund 8