Under torsdagen bjöd Näringslivets Regelnämnd, NNR och Entreprenörskapsforum på ett välbesökt seminarium på temat Bättre regelverk hur är det möjligt?

Relevanta dokument
Regelförenkling i valet 2010 Vad lovar politikerna och vad säger företagarna?

Maroš Šefčovič, vice ordförande i EU-kommissionen talade bl a om hur kommissionen arbetar för att skapa undantag för små och medelstora företag.

Företagens syn på regelförbättringsarbetet. SKOP-undersökning med svenska företagare

Datum Ert dnr Vårt dnr Ku2016/00181/D 2016/078

MED SVENSKA FÖRETAGARE

Regeringens regelförenklingsarbete för företag, ny byråkrati eller lägre kostnader?

Regelindikator En utvärdering av den svenska regeringens regelförenklingsarbete

6 Sammanfattning. Problemet

Näringslivets Regelnämnd, NNR Andrea Femrell

MED SVENSKA FÖRETAGARE

Misskött omorganisation. servicebaser

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

Tipspromenad. Fråga X

Bättre styrning för effektivare regelverk

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Grupparbete Jobbet och samhället

Arbetsgivardag Dalarna - Regelförbättring 4 oktober August Liljeqvist, Näringslivets Regelnämnd NNR

Budgetdirektiv. Kungälvs kommun 2016 med utblick mot

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Tolktjänst för vardagstolkning

Den 14 mars hade vi Årsmöte som avslutades med en föreläsning av Peppe Ekmark.

Mindre regelkrångel för företag

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

MED SVENSKA FÖRETAGARE

prioriteringar i regelförbättringsarbetet Intervjuer med riksdagspartiernas talespersoner och SKOP-undersökning med svenska företagare

Varför är vår uppförandekod viktig?

UberPOP. En fråga om skatt

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Nationella upphandlingsstrategin Beslut fattas under torsdagens regeringssammanträde.

Partiernas svar på FUB Kungälvs frågor

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Efter regn kommer sol

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk

Välkomna! Bild från Trollhättan???

Sammanfattning 2016:7

Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3

Kan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

Chefs- och ledarskapspolicy

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Kommunhuset, Administrativ service

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Sverige ska bli världens bästa land för delningsekonomi

Billigt, men till vilket pris? Hur man ställer, och följer upp, sociala och etiska krav i offentlig upphandling

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Effekter av regeringens skattepolitik

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

Avesta kommun. Styrande dokument Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10. Rapport

Partigranskning mars 2006

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Kalmar kommun. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum GATU- OCH PARKNÄMNDEN

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

SÅ Tycker SPF Seniorerna. Valfrihet Ekonomi Bostäder

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

RÄTT UNDERLAG FÖR RÄTT BESLUT

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Öppenhet, transparens och professionalism i Stockholms stads bolag Motion av Rolf Könberg (m) (2003:42)

Affärsplan 2016 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2016 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

Policy för medborgardialog

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Innovation och digitalisering från modeord till strategiska reformverktyg!

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011

Remissvar (Fi) Långtidsutredningen 2015 (SOU 2015:104) Den ekonomiska utvecklingen

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Regional överenskommelse

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

Effektivare regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(13) Kl. 10:00 torsdagen den 18 februari 2016, Kalmarrummet, Kommunhuset, Bålsta

Riktlinje för styrdokument i Mjölby kommun Riktlinje

Personalchefsindex. Kvartal

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

Policy. Policy för inköp och upphandling i Tranemo kommun

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Workshop spår 1 lokal Biljetten Konsekvensanalys vid regelgivning

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

REGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Reglemente för intern kontroll

Dialogmöte. Alstermo

Lättare regelbörda för näringslivet

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i den atlantiska världen

SKL. 1. Vad gör vi bra idag? 2. Vad kan vi göra bättre? Brittmarie Boman

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Transkript:

Under torsdagen bjöd Näringslivets Regelnämnd, NNR och Entreprenörskapsforum på ett välbesökt seminarium på temat Bättre regelverk hur är det möjligt? Huvudtalare var Harvardprofessorn Cass Sunstein, som talade om hur de amerikanska administrationerna sedan Reagan oavsett ideologisk hemvist arbetat aktivt med konsekvensanalyser och regelförbättring, samt vilka följder det fått. Mycket av arbetet med ändamålsenliga regler i USA bedrivs från Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA), som Sunstein var chef för mellan 2009 och 2012 under president Obamas första administration. OIRA instiftades 1981 av dåvarande president Ronald Reagan och sedan starten beräknas OIRA ha besparat amerikanska företag och medborgare mer än 250 miljarder dollar. Mängder av regelverk har minskats i omfattning eller stoppats helt tack vare OIRAs inflytande. Vägledande i arbetet är en cost-benefit- analys, som genomsyrar allt regleringsarbete. Regler som kostar mer än de genererar i värde genomförs helt enkelt inte. Och det räcker inte heller att värdet är större än kostnaden, man tittar också noggrant på om det genom justering av förslagna regelverk går att öka de positiva effekterna och minska kostnaderna ytterligare. Arbetet handlar även om vilka verktyg man använder i regleringsarbetet. Insatserna bör exempelvis utgå ifrån vilka resultat man vill uppnå, snarare än vilka regler man vill införa. Utfallet är viktigare än konstruktionen, och så kallad nudging, att göra det önskvärda utfallet lättare eller lönsammare, är bättre än att reglera andra utfall i onödan. Redan när OIRA instiftades blev konsekvensanalyser vid införandet av nya regler obligatoriska, och inga nya regler fick enligt order från president Reagan införas om inte den potentiella samhällsnyttan översteg den potentiella kostnaden för samhället. Regelverket skulle dessutom maximera nettosamhällsnyttan, och fanns alternativa sätt att utforma regelverk skulle alltid det med lägst kostnader för samhället väljas. Det är grundprinciper som fortfarande guidar OIRAs arbete. Även under Clinton, George W Bush och Obama har arbetet fortskridit. Processerna och principerna kring konsekvensanalyser och prioriteringar detaljerades dessutom. Intressant, menar Sunstein, men inte särskilt förvånande. Regelförbättringsarbete är viktigt oavsett vilket parti som innehar Vita Huset.

Cass Sunstein Sunstein bedömer att verksamheten kommer fortsätta på liknande sätt även under Donald Trump. För framtidens regelfärbättringsarbete finns både bra och goda ideer. Principer som en in, en (eller två) ut tror han inte på, inte heller en budget för hur mycket nya regler som får stiftas. Det riskerar snarare att bli en gimmick, menar han. Det är viktigare på att fokusera på vilka regler som stiftas eller avskaffas och vilka konsekvenser de får. Däremot behövs en aggressivare policy för att minska existerande och inte alltid ändamålsenliga regler, liksom att involvera den privata sektorn i det arbetet. Likaledes behövs en aggressivare politik för att stoppa flödet av nya regler och för att minska pappersarbete och rapportbördor. Det finns en tro i lagstiftningssammanhang att det som är viktigt är den politiska diskussionen inom den lagstiftande församlingen, och visst är den diskussionen viktig. Men minst lika viktigt är att de människor som påverkas av reglerna får säga sitt. Kan folk se reglerna innan de stiftas kanske de kan berätta för sina lagstiftare varför de inte är någon bra idé, innan de blir verklighet, säger Sunstein. Därför har den utgående administrationen precis lanserat en app, The Reginfo mobile app, som ger omedelbar tillgång till alla de regler som är under diskussion bland lagstiftarna. Entreprenörskapsforums VD Johan Eklund önskar ett stärkt mandat för de som jobbar med regelförbättring inom det politiska systemet i Sverige.

Johan Eklund Det finns flera tänkbara administrativa lösningar men det är viktigt med en fristående enhet med starkt mandat som ansvarar för frågan, säger Johan Eklund. Han tror att det behövs fler presentationer och diskussion som denna. I Sverige kanske inte det alltid handlar om ett politiskt problem utan ett utbildningsproblem, menar han. Det är viktigt att klargöra var problemet ligger. Niklas Johansson, statssekreterare hos Närings- och innovationsminister Mikael Damberg, sade sig vilja sticka ut näsan och säga att vi är rätt bra på det här i Sverige, att det inte är så krångligt. Sverige är ett land med ett gott innovativt klimat. Men även om vi är bra, bättre än de flesta till och med, finns det förbättringspotential. Det finns alltid förbättringspotential. Och det finns saker att lära av andra. Av konsekvensutredningarna håller 36 procent god kvalitet i dag, mot 46 procent 2009. Det måste vi bli bättre på, bland annat genom bättre digitalt stöd för lagstiftare om hur de ska göra goda konsekvensutredningar. Niklas Johansson Sunsteins presentation är ett bra exempel på vad Sverige kan lära av andra, menar Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson. USA, Nederländerna och Australien är alla exempel på länder som på högsta nivå tagit ett helhetsgrepp på regelkrånglet. Cost-benefitanalyser bör i betydligt större utsträckning påverka det politiska arbetet. Vi har experterna, vi har kalkylerna, men vi lyssnar inte på dem. Vi talar gärna om vård, skola omsorg och hur mycket pengar vi vill lägga men vad vi borde fokusera på är output inte input. Hur mycket vård som ges, hur betygen ser ut, sa Mats Persson.

Mats Persson Dessutom menar han att konsekvenser för små- och medelstora företag behöver understrykas extra. Vilken påverkan ny lagstiftning har på mindre företag förbigås ofta och kan skilja sig mycket från effekterna samma regler har på större bolag. Swedbanks chefekonom Anna Breman påpekade att vi har en hög grad av teknikutveckling i Sverige men en väldigt litet produktivitetsutveckling. En anledning tror hon är just att regelarbetet inte hänger med i utvecklingen. Idag deklarerar vi enkelt i mobilen om man är fast anställd i ett företag. Är man exempelvis egenföretagare är det betydligt krångligare. Det är tydligt att Sverige inte hängt med i möjligheterna till arbete och entreprenörskap som den nya tekniken ger. Regelsystemet och skattesystemet kring egenföretagande är krångligt och komplicerat. Anna Breman I det efterföljande panelsamtalet säger Niklas Johansson att han inte tror på någon typ av lagfästa krav om effektivitet i regelarbetet, likt det i USA, men att det är viktigt med ordentliga konsekvensanalyser. Cass Sunstein konstaterar att Reagans idéer om cost/benefit var kontroversiella när de kom, men att även demokraterna har accepterat dem eftersom de visat sig effektiva.

Johan Eklund påpekar att det inte handlar om att stoppa regler till varje pris, men att ordentlig konsekvensanalys skapar transparens och tydliggör vilka effekter reglerna har och vilka konsekvenser det är vi faktiskt vill skapa. Mats Persson menar att man måste vara medveten om att det finns en inbyggd vilja i staten att utöka regelsystemet. Vissa regler är bra, andra inte, men att det hela tiden blir fler. Därför måste systemet få regelgivarna att stanna upp och tänka igenom vilka regler man vill stifta och varför. Konsekvensanalyser är ett verktyg för det. Cass Sunstein, Anna Breman, Johan Eklund, Niklas Johansson, Mats Persson och Andrea Femrell Som avslutning på seminariet presenterade Andrea Femrell en tidsserie från den undersökning NNR gör bland sina medlemmar om hur de upplevt regelbördan jämfört med föregående år. Resultatet över tid är nedslående. Andelen företag som tycker att det blivit krångligare över tid ligger nu över 30 procent medan andelen som tycker att det blivit enklare endast uppgår till några få procentenheter. 2016 års siffror innebär en försämring. Att så många av företagarna upplever att det blivit krångligare visar på behovet för Sverige att ta frågan på allvar och genomföra genomgripande åtgärder. Våra undersökningar och tidsserien visar att regelförbättringsarbetet har halkat efter trots att det hävdas att frågan är prioriterad. Det finns dock goda exempel att arbeta med och lära sig av, vilket detta seminarium visat. Regelförbättring är ett effektivt sätt för regeringen att förbättra företagsklimatet och därmed stärka både välfärden och arbetsmarknaden, säger NNRs VD Andrea Femrell. Förhoppningsvis kan Cass Sunsteins erfarenheter från USA inspirera svenska lagstiftare att vända denna trend. Se seminariet i efterhand här och här (2 delar). Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmunson skriver mer om seminariet här.