samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Utlysning av forskningsmedel: Smygande och utdragna samha llssto rningar Steg 1 MSB-51.1
samhällsskydd och beredskap PM 2 (10) Innehåll Utlysning av forskningsmedel: Smygande och utdragna samhällsstörningar... 3 MSB:s uppdrag samt bakgrund till utlysningen... 3 Utlysningens syfte/forskningsbehov... 4 Inriktning 1 Identifiering och hantering av smygande och utdragna samhällsstörningar... 5 Inriktning 2 - Öppen inriktning... 5 Begrepp... 6 Ramar och förutsättningar... 6 Urval och beredning... 7 Steg 1, Intresseanmälan... 7 Steg 2, Fullständig forskningsansökan...8 Mer information... 10 Kontakt för utlysningen... 10
samhällsskydd och beredskap PM 3 (10) Utlysning av forskningsmedel: Smygande och utdragna samhällsstörningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att under högst fem år finansiera två till tre forskningsprojekt inom området Smygande och utdragna samhällsstörningar. Utlysningen omfattar cirka 15 miljoner kronor. Beräknad start för utvalda forskningsprojekt är vid årsskiftet 2018/2019. Utlysningen kommer att ske i två steg. I första steget välkomnas forskare att lämna in en intresseanmälan senast 16 maj 2018. Därefter gör MSB en behovsoch relevansbedömning av de inkomma intresseanmälningar och väljer ut ett antal sökande som bjuds in att lämna in en fullständig ansökan i forskningsutlysningens andra steg. MSB:s uppdrag samt bakgrund till utlysningen MSB arbetar för att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att det är redo när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. MSB ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. I det arbetet behöver vi kunskap där forskning och utveckling är viktiga medel i vår kunskapsförsörjning. För att säkerställa att det bedrivs relevant forskning inom myndighetens ansvarsområden har MSB i uppdrag att inrikta, beställa och kvalitetssäkra forskning. Samhällsskydd och beredskap kan alltså sägas handla om att förebygga och hantera vissa risker och hot. Den komplexitet som präglar samhället idag sätter dock gränser för vår förmåga att korrekt förutspå och bedöma ofta diffusa risker. Ett förändrat omvärldsläge för med sig nya hot och risker, upplevda såväl som verkliga. Framtiden kan ju komma att utspela sig på olika sätt. 1 Ett samhälle som har förberett sig är mer motståndskraftigt mot samhällsstörningar både i fred och vid höjd beredskap. Vad är det då samhället ska förbereda sig för? Den säkerhetspolitiska utvecklingen i och utanför Europa har förändrats under de senaste åren och bidragit till en oroligare omvärld med allt ifrån terrordåd till spridning av falska nyheter och alternativ fakta. Gränserna mellan krig och fred har blivit allt mer otydliga. 2 Inbördeskrig samt globala klimatförändringar och dess sekundära effekter får just nu tillsammans med fattigdom miljontals människor att bryta upp från sina hemländer för att söka ett bättre liv någon 1 Samhället år 2032: Fem utmanande framtidsscenarier för samhällsskydd och beredskap, MSB398 - maj 2012, ISBN: 978-91-7383-230-4 2 Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021 2025, Ds 2017:66
samhällsskydd och beredskap PM 4 (10) annanstans, till exempel i Sverige. 3 Digitalisering och en ökande uppkoppling mot internet gör samhällsviktiga funktioner åtkomliga för cyberattacker 4 och det uppkopplade informationssamhället skapar förutsättningar för påverkanskampanjer som i förlängningen kan påverka medborgares tillit till samhället. Allt fler antibiotikasorter blir ineffektiva mot bakterieinfektioner 5, vilket kan ge förutsättningar för smittspridning och förvärra konsekvenserna av olyckor och andra incidenter. På sikt kan alla dessa vitt skilda skeenden, ibland isolerat och ibland i kombination med andra faktorer eller omständigheter, leda till omvälvande förändringar och i vissa fall allvarliga samhällsstörningar. Det är inte alltid en samhällsstörning har en tydlig början eller slut. Denna utlysning handlar om smygande och utdragna samhällsstörningar, vilket är nära besläktat med det engelska begreppet creeping crisis som är till sin karaktär både svårfångat och till viss del motsägelsefullt. När går en smygande samhällsstörning från ett skeende som kan och bör hanteras som ett nytt normalläge till att vara en kris? Det kan gälla smygande och utdragna förändringar som, när de når en tipping point kommer att eskalera kraftigt i omfattning och därmed bli mångdubbelt mer svårhanterliga, exempelvis den till följd av globala uppvärmningen tinande permafrosten i Sibirien eller långvarig lågintensiv störning på elnätet. En störning inom en sektor kan också sprida sig vidare till andra sektorer som ringar på vattnet. Hur ska en sådan händelse definieras och därmed hanteras? De smygande och/eller utdragna samhällsstörningar som berörs här kan ha både ursprung och påverkan inom landet, men gäller även i allt högre utsträckning för globala, utdragna och mångfacetterade skeenden. I många fall samspelar kultur och mänskligt beteende med teknik och miljöfaktorer i dessa komplexa frågor, vilket ofta kräver en tvärvetenskaplig forskningsansats. Utlysningens syfte/forskningsbehov Syftet med utlysningen är att inom områdena olyckor, samhällsstörningar och civilt försvar bidra till ökad kunskap om hur smygande och utdragna störningar/kriser som ofta ställer stora krav på uthållighet, analysförmåga, samverkan och ledning hos de inblandade aktörerna kan identifieras och hanteras i samhället. Utlysningen har en huvudsaklig inriktning samt en öppen inriktning som välkomnar originella och nytänkande projekt. 3 Asylum applications respond to temperature fluctuations. Missirian, A: Schlenker, M (2017) Science Vol. 358, Issue 6370, pp. 1610-1614 DOI: 10.1126/science.aao0432 4 Se t.ex. https://www.msb.se/sv/om-msb/nyheter-och-press/nyheter/nyttinformationssakerhet/omfattande-cyberangrepp-hos-driftleverantorer/ 5 Se t.ex. Antimicrobial resistance: Global Report on Surveillance, WHO 2014
samhällsskydd och beredskap PM 5 (10) Då temat är komplext och mångfacetterat välkomnar MSB särskilt tvärvetenskapliga forskningsförslag. Inriktning 1 Identifiering och hantering av smygande och utdragna samhällsstörningar En samhällsstörning som utvecklas långsamt kan vara svår att identifiera innan den har utvecklats till en kris. MSB har identifierat att det finns behov av att utveckla kunskap om metoder för att identifiera, klassificera, analysera och hantera en smygande och utdragen samhällsstörning. I texten som följer ges några exempel på aktuella frågor inom området. Vilka organisatoriska förmågor och verktyg krävs speciellt för att på ett tidigt stadium bli varse och på ett effektivt sätt hantera en smygande eller utdragen samhällsstörning? Vilka organisatoriska hinder finns - och hur kan de bäst hanteras? Hur har historiska händelser eller händelser i andra delar av världen som i efterhand identifierats som en smygande samhällsstörning kunnat identifieras och går dessa att applicera på svenska nutida förhållanden? Under en utdragen samhällsstörning påverkas samhället på olika sätt, såväl för myndigheter, institutioner som medborgare. Situationer kan uppstå som kräver att beslut av olika slag tas på kort och lång sikt under tidspress. Hur fungerar beslutsfattande när det gäller att identifiera och hantera en samhällsstörning? Vilka verktyg skulle behövas för att effektivisera och komplettera dagens system? Hur kan man minimera negativa effekter av situationer när omfattande beslut som exempelvis gäller lagändringar och institutionella reformer tas utan noggrann utredning och gängse beredningsrutiner och hur kan sådana situationer undvikas? En samhällsstörning hanteras av olika aktörer i samhället. Hur ser den svenska krisberedskapen ut på lokal, regional och nationell nivå för denna typ av samhällsstörningar? I vilket skede kopplas aktörerna i och utanför krisberedskapssystemet in och hur fattas dessa beslut? Vilka brister och förtjänster finns uttalade i strategier men även implicita? Hur kan kontinuitet och uthållighet säkerställas, och hur hanteras en långdragen överbelastning i krishanteringssystemet? Ansökningar med förslag på forskning inom Inriktning 1 kan ta upp delar av eller hela temat såsom det beskrivs ovan. Inriktning 2 - Öppen inriktning I denna inriktning kan du som forskare fritt formulera din projektidé inom områdena olyckor, samhällsstörningar och civilt försvar och inom ramen för utlysningen. Vi välkomnar särskilt originella och nytänkande projekt med väl
samhällsskydd och beredskap PM 6 (10) förankrad tvärvetenskaplig ansats. Observera att denna inriktning ställer extra höga krav på en tydlig motivering av behov och relevans. Begrepp Definitionerna kring olika begrepp skiljer sig åt och förändras över tid. Nedan ges MSB:s utgångspunkt för den här utlysningen. Smygande samhällsstörning: Ett händelseförlopp med långsam utvecklingstakt som under en längre tid inte tydligt uppfattas som en samhällsstörning. Det kan röra sig om ett enskilt, avgränsat smygande förlopp eller ett flertal små incidenter/störningar som tillsammans efterhand utgör en större samhällsstörning. Utdragen samhällsstörning: En samhällsstörning som pågår under lång tid och ställer stora krav på uthållighet. Samhällsstörning: En företeelse eller händelse som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället, det vill säga människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga frioch rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet. 6 Kris: Ett tillstånd i samhället som drabbar många människor och stora delar av samhället och som kan hota grundläggande värden och viktiga samhällsfunktioner och där konsekvenserna av en händelse är eller riskerar att bli så svåra och allvarliga att de vanliga resurserna inte räcker till för att hantera händelsen. 7 En kris är subjektiv och därmed avhängigt den skadeverkning som händelsen ger upphov till och den sårbarhet som finns. En given händelse innebär därför inte nödvändigtvis att den i sig är en kris. Ramar och förutsättningar Utlysningen omfattar cirka 15 miljoner kronor, fördelat på högst fem år. Preliminärt ser MSB att två till tre projekt kan beviljas inom ramarna för utlysningen. Ämnesöverskridande angreppssätt uppmuntras särskilt. Projekten förväntas starta vid årsskiftet 2018/2019. Huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. 6 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, sid 207. MSB777 reviderad februari 2017. 7 http://www.sakerhetspolitik.se/krisberedskap/vad-ar-en-kris/
samhällsskydd och beredskap PM 7 (10) Urval och beredning Utlysningen kommer att ske i två steg. Det första steget består av en intresseanmälan. Utlysningen för intresseanmälan öppnar 28 mars 2018 och intresseanmälan ska ha inkommit till MSB senast 16 maj 2018. Bedömning av inkomna intresseanmälningar sker av en intern beredningsgrupp på MSB. Bedömningen utgår ifrån behov och relevans och avsikten är att välja ut ett antal intresseanmälningar som erbjuds att inkomma med en fullständig ansökan till MSB. I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att inkomma till MSB med en fullständig forskningsansökan. Utlysningens steg två beräknas preliminärt öppna i augusti. Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda cirka en månad senare. De fullständiga ansökningarna genomgår en fördjupad myndighetsintern granskning. Därtill inhämtas vetenskapliga experters bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Beslut om tilldelning meddelas under hösten 2018. Därefter vidtar avtalsdialog. MSB:s mål är att forskningsprojekten påbörjas vid årsskiftet 2018-2019. MSB förbehåller sig rätten att kontakta sökanden för diskussion och informationsinhämtande. Observera en intresseanmälan/ansökan som har sänts in till MSB är en offentlig handling och en kopia på intresseanmälan/ansökan kan komma att lämnas ut om någon begär det. Steg 1, Intresseanmälan Intresseanmälan lämnas in via MSB:s internetbaserade ansökningssystem. Utlysningen öppnar för intresseanmälningar 28 mars 2018 och stänger 16 maj 2018. Intresseanmälan till MSB ska bestå av följande: Grunduppgifter om huvudsökande En kortfattad projektbeskrivning med er problemställning, behov av projektet, projektmål och förväntad effekt av projektet. En idéskiss som innefattar en övergripande beskrivning av forskningsfronten, forskningsbehov och framtida utvecklingen av området samt syfte, mål och metodologiska ansatser av den forskning som ska bedrivas. Här ska målgrupper, grundläggande kommunikationsplan och tänkt samhällsnytta för forskningssatsningen också beskrivas. Skriv också med en ungefärlig uppskattad totalbudget för projektet. (Bifoga som bilaga, max 4 sidor.)
samhällsskydd och beredskap PM 8 (10) CV för huvudsökande. Huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. (Bifoga som bilaga, max 2 sidor.) Beskrivning av forskningsmiljö med övergripande förslag till organisering och tänkt forskargrupp. (Bifoga som bilaga, max 1 sida.) Ofullständig ansökan beaktas ej. Steg 2, Fullständig forskningsansökan I det andra steget bjuds ett urval av de sökande från steg ett att skicka in en fullständig forskningsansökan till MSB. Utlysningens steg två beräknas preliminärt öppna i augusti. Fullständiga ansökningar ska vara MSB tillhanda cirka en månad senare. Den fullständiga forskningsansökan till MSB ska bestå av följande: En projektbeskrivning som utvecklar och fördjupar idéskissens resonemang och förslag enligt ovan. En utvecklad beskrivning av hur forskningsresultaten ska nyttiggöras. Tidplan för arbetet CV med publikationslista för huvudsökande, huvudsökande måste vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut CV för samtliga medsökande Publikationslista för huvudsökande Budget Mer information kring sidantal, datum etc. meddelas i inbjudan till steg 2. Att tänka på: MSB ger full kostnadstäckning för direkta kostnader kopplat till projektet. Ange den procentsats för OH-påslag som ditt lärosäte/institut tillämpar MSB finansieriar inte datorer. Utrustning finansieras endast i särskilda fall. Lokalkostnader för arbetsrum ska vara inkluderade i OH-påslag. MSB:s formella krav på forskningsansökningar är att: Huvudsökande ska vara disputerad och tillhöra ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut. Projektansvarig forskare ska arbeta minst 15 % i projektet.
samhällsskydd och beredskap PM 9 (10) Medsökande i projektet som finansieras av MSB ska arbeta minst 10 % av en heltidstjänst i projektet under den tid de ingår i projektet. Ansökan ska vara godkänd av firmatecknare vid lärosäte eller forskningsinstitut. Samtliga sökande måste godkänna hantering av personuppgifter i enlighet med PUL. Ofullständig ansökan beaktas ej. Kriterier för granskning Beredningen av inkomna intresseanmälningar och ansökningar hålls samman av en MSB-intern beredningsgrupp där sakkunniga handläggare ingår. I steg två kommer ansökningarna också granskas av extern vetenskaplig expertis. Följande kriterier kommer att tillämpas: 1. Behovsbaserad forskning Forskningen ska utgå från identifierade problem, utmaningar eller frågeställningar inom området. Forskningen ska bidra till ökad förståelse och lösningar på problem. Forskningen ska innehålla element av såväl grundforskning som tillämpad forskning. 2. Relevans Hur väl speglar idéskissen MSB:s önskemål om inriktning och utformning av forskningssatsningen? 3. Ömsesidighet Det är MSB:s strävan att etablera långsiktiga, förtroendefulla relationer med forskningsutövare. Dialog mellan forskare, beställare och användare ska vara ett naturligt inslag i satsningen. Det finns förväntningar på att ansvariga forskare under satsningen gång ska kunna bidra till MSB:s verksamhet med preliminära resultat eller som experter. 4. Nyttiggörande av resultat Resultaten av MSB:s forskningsfinansiering ska kunna användas på såväl policynivå som av praktiker. Resultaten ska också kunna omsättas i utbildnings-, utvärderings-, övnings- och utvecklingsverksamhet. Forskningssatsningen bör betona kommunikation och kontakt med användare som kan nyttja forskningsresultaten. Av idéskissen ska framgå hur man inom forskningssatsningen ska organisera samarbetet med användare och intressenter. Det ska också finnas en plan för både vetenskaplig och bredare spridning. 5. Synergier med andra forskningsfinansiärer ska tas tillvara Användningen av forskningsresurser bör optimeras och synergier av samarbeten nyttjas. Därför ser MSB positivt på deltagandet av fler finansiärer kopplat till satsningen.
samhällsskydd och beredskap PM 10 (10) 6. Internationellt perspektiv - Samhällsskydd och beredskap i allmänhet och forskningen inom området i synnerhet har en gränsöverskridande dimension vilken måste beaktas i MSB:s forskningssatsningar. När det gäller internationella perspektiv är Norden och EU av särskilt intresse. 7. Vetenskaplig kvalitet- I granskningen av ansökans vetenskapliga kvalitet bedöms bland annat nyhetsvärde, problem, metod, kommunikation och sökandes kompetens. Att väga samman vetenskaplig kvalitet och nytta är en del i MSB:s strävan att identifiera forskning med störst potential. I situationer där två forskningsansökningar bedöms lika sett till behov och relevans ska vetenskaplig kvalitet prioriteras. Mer information Information om MSB:s forskningsverksamhet finns på: www.msb.se/forskning För ytterligare vägledning kring utlysningen, se följande publikationer: MSB:s forskningsstrategi: Forskning för ett säkrare samhälle. Ny kunskap för framtidens utmaningar. (MSB610) Kontakt för utlysningen Frågor gällande utlysningen eller tekniska frågor gällande ansökningssystemet: Jenny Selrot, Forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, Tfn 010-240 5122, epost: forskning@msb.se Carina Olsson, Forskningssamordnare, Enheten för kunskapsutveckling, Tfn 010-240 4171, epost: forskning@msb.se