Växelkurs MYR 1 = 2,17 SEK (aug 2014)

09 Kuala Lumpur Landfakta Malaysia Basfakta Officiellt namn Malaysia Huvudstad Kuala Lumpur Yta ca 330 000 km2 Folkmängd ca 30 miljoner (juli 2014) Befolkningstillväxt 1,6 % Befolkning ca 54,9 % malajer, 23,8 % kineser, 13,0 % ursprungsfolk, 7,2 % indier, 1,0 % övriga Språk Malaysiska (officiellt språk), engelska, kinesiska, tamil, telugu, malayalam, panjabi. Totalt talas ca 140 språk i Malaysia. Religion 61,3 % muslimer, 19,8 % buddhister, 9,2 % kristna, 6,3 % hinduer, 3,4 % övriga (2010) Statsskick Konstitutionell monarki, förbundsstat Statschef Kung Tuanko Abdul Halim Regeringschef Premiärminister Najib Razak Utrikesminister Anifah Aman Regeringspartier United Malay National Organisation (UMNO), Malaysian Chinese Association (MCA), Malaysian Indian Congress (MIC) m.fl. Oppositionspartier Parti Keadilan Rakyat (PKR), Democratic Action Party (DAP), Parti Islam Se- Malaysia (PAS) m.fl. Senaste allmänna val 5 maj 2013 Nästa reguljära val senast juni 2018 Valuta Ringgit (MYR) Växelkurs MYR 1 = 2,17 SEK (aug 2014) Postadress: Telefon: E-post: P.O. Box 10239 +60 3 2203 0200 ambassaden.kuala-lumpur@gov.se 50708 Kuala Lumpur www.swedenabroad.com/kualalumpur Besöksadress: Telefax: A-12-2 Hampshire Place Office +60 3 2203 0201 157 Hampshire 1 Jalan Mayang Sari

Sveriges Ambassad 2(8) BNP (nominell) 2012: 305,0 miljarder USD; 2013: 313,2 miljarder USD BNP/capita 2012: 10,432 USD; 2013: 10,514 USD BNP-tillväxt 2012: 5,6 %; 2013: 4,7 % Inflation 3,2 % (juli 2014) Arbetslöshet 2,8 % (juni 2014) Exporttillväxt 2,4 % (2013) Viktigaste exportprodukter elektronik, palmolja, petroleumprodukter, naturgas, kemikalier, råolja, maskiner Importtillväxt Viktigaste importprodukter maskiner, transportutrustning, tillverkningsvaror, bränsle och kemikalier Största handelspartners Kina, Singapore, USA, Japan och EU Svensk export till landet 2,9 miljarder SEK (2013) Svensk import från landet 3,2 miljarder (2013) 1. Kort historik Malaysia blev självständigt 1957 efter att ha varit en brittisk koloni sedan 1824, med avbrott för den japanska ockupationen under andra världskriget. Portugal koloniserade Malacka-halvön år 1511 varpå Holland avlöste portugiserna år 1640. 1963 bildades Malaysia genom en sammanslagning med Singapore och staterna Sabah och Sarawak på Borneo. 1965 lämnade Singapore federationen med Malaysia. 2. Inrikespolitik Malaysia är en federal konstitutionell monarki. Malaysia är indelat i 13 delstater och tre federala territorier (Kuala Lumpur, den administrativa huvudstaden Putrajaya och ön Labuan). Nio av delstaterna är ärftliga sultanat medan övriga fyra styrs av en guvernör utsedd av kungen. Allmänna val hålls vart femte år. Parlamentet består av två kamrar; senaten och representanthuset. Kungen är statschef och uppdraget roterar mellan de nio sultanerna vart femte år. Varje delstat har ett delstatsparlament och en delstatsregering ledd av en s.k. chief minister. Valsystemet bygger enligt brittisk modell på majoritetsval i enmansvalkretsar.

Sveriges Ambassad 3(8) Malaysia har ända sedan självständigheten 1957 styrts av ett och samma parti United Malay National Organisation (UMNO) i koalition med olika partier. Regeringskoalitionen Barisan Nasional (BN) består idag av totalt 13 partier där UMNO dominerar men även bl.a. kinesiska Malaysian Chinese Association (MCA), indiska Malaysian Indian Congress (MIC) och Sarawak People s Party (PRS) ingår. Oppositionskoalitionen kallas Pakatan Rakyat (PR) och domineras av partiet People s Justice Party (Parti Keadilan Rakyat (PKR), vars informella ledare är Anwar Ibrahim. I oppositionskoalitionen ingår även kinesiska Democratic Action Party (DAP) och det islamska Parti Islam Se-Malaysia (PAS). I det senaste valet i maj 2013 vann regeringskoalitionen Barisan Nasional (BN) 133 av parlamentets 222 platser mot oppositionens Pakatan Rakyats (PR) 89 platser. Oppositionen vann 52 % av rösterna men på grund av det parlamentariska systemets uppbyggnad fick oppositionen endast 40 % av parlamentsplatserna. Utan delstaterna Sabah och Sarawak, som svarade för 35 % av regeringskoalitionens totala antal platser, skulle oppositionen ha vunnit valet. Valdeltagandet var rekordhögt (84,8 %). Diskrepansen mellan röstfördelning och tilldelning av parlamentsplatser blev omdiskuterat och ifrågasatt av oppositionen och internationellt. Flera större demonstrationer följde efter valet. Premiärminister Najib, tillika partiledare för UMNO, tillträdde 2009. En majoritet av ministrarna i regeringen representerar UMNO, vilka även besitter de tyngsta ministerposterna. Vid en regeringsombildning i juni 2014 utvidgades regeringen i form av tillskott från de mindre kinesdominerade koalitionspartierna. Regeringen består nu av 35 ministrar, varav två kvinnor, och 28 viceministrar, varav fem kvinnor. Enbart i sitt eget premiärministerkansli har Najib 10 ministrar. Den politiska utvecklingen i Malaysia präglas i hög grad av relationen mellan landets tre etniska huvudgrupper; malajer, kineser och indier. Efter raskravallerna 1969 infördes ett system med positiv diskriminering av den största men ekonomiskt eftersatta folkgruppen malajerna (den s.k. bumiputrapolitiken). 2008 lanserade Najib kampanjen 1Malaysia som handlar om att skapa enighet mellan etniska och religiösa grupper. Regeringen signalerade 2012 att bumiputrapolitiken skulle bort, men

Sveriges Ambassad 4(8) sedan valet 2013 har regeringen istället infört reformer som stärker den etniska folkgruppen bumiputra. Den politiska debatten har efter valet 2013 handlat mycket om ekonomin, bl.a. regeringens planer att införa moms på varor och tjänster den 1 april 2015. 2014 har dominerats av det nationella traumat i följden av det försvunna Malaysia Airlines-planet MH370 och det nedskjutna Malaysia Airlines-planet MH17. Totalt 537 människor dog varav 93 malaysier. En nationell sorgedag hölls den 22 augusti för MH17. Regeringen har presenterat en omstrukturering av Malaysia Airlines. Internet och sociala medier möjliggör en livlig politisk debatt. Pressfrihet för tryckt media och etermedia är dock begränsad bland annat med hänvisning till religiösa hänsyn. Självcensur förekommer. Internet förblir ocensurerat, men sedan 2012 kan operatörer hållas ansvariga för material som publicerats på internet. Religionsfriheten är begränsad i Malaysia. Islam är statsreligion. Förslag om att införa sharia-lagar även på straffrättens område har förts fram på delstatsnivå. Debatten om frågan har varit bitvis intensiv under 2014. 3. Utrikespolitik Malaysia är aktivt inom den islamska världen liksom regionalt inom Association of South East Asian Nations (ASEAN). Malaysia försöker agera brobyggare mellan den muslimska och icke-muslimska världen genom att förespråka en mer moderat och progressiv form av islam. Det finns samtidigt en oro hos icke-muslimska grupper i Malaysia om hur en pågående islamisering i landet kan komma att påverka dem. Malaysia har gjort sig känd som kritiskt inställd till globalisering och menar att denna har skett på de utvecklade ländernas villkor, vilket inte sällan återspeglas i malaysiska ställningstagande inom olika organ t ex WTO. Malaysia har på senare år kommit att uppskatta samarbetet inom Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) efter att det amerikanska inflytandet enligt malaysisk mening blivit mer balanserat. Efter den 11 september 2001 intog Malaysia en kraftfull hållning mot internationell terrorism. Malaysia samverkar med USA när det gäller bekämpning av terrorism, men kritiserar USA för vad man ser som

Sveriges Ambassad 5(8) överdriven användning av militära medel. Malaysia önskar i stället uppmärksamma de förhållanden som skapar grogrund för terrorism. En av hörnstenarna i Malaysias utrikespolitik är det regionala sydostasiatiska samarbetet. Utvecklingen i Kina, som i Malaysias ögon betraktas som en möjlighet snarare än ett problem har gjort ASEAN:s samarbete med Kina särskilt betydelsefullt. Malaysia kommer att bli ordförande i ASEAN 2015 under temat A People Centred ASEAN. Malaysias roll inom FN ger landet ytterligare politisk tyngd. Sammanlagt har landet deltagit i ett tjugotal fredsbevarade insatser. Malaysia har bidragit med fredsbevarande styrkor och verkat som facilitator i Mindanao-konflikten i Filippinerna under flera år. Malaysia aspirerar på en plats i FN:s Säkerhetsråd 2015-16. 2006-2008 var Malaysia medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Malaysia har olösta gränsfrågor med samtliga grannar. Dispyter med Indonesien och Singapore har hänskjutits till Internationella Domstolen i Haag, ICJ. Territoriella konflikter t.ex. rörande Spratlyöarna anser Malaysia bör lösas förhandlingsvägen eller att frågorna hänskjuts till ICJ. En 30-årig tvist med Singapore om ön Batu Puteh avgjordes i ICJ till Singapores fördel 2008. Oroligheterna i muslimdominerade delarna i södra Thailand berör också Malaysia. På senare tid förekommer en mer aktiv dialog mellan länderna om utvecklingen i denna del av Thailand. I februari 2013 utbröt en konflikt i Sabah då anhängare till det tidigare sultanatet Sulu gjorde anspråk på området. Denna s.k. Sulu-invasion från södra Filippinerna innebar att mer än 200 militanter försökte återta den del av Borneo de ansåg tillhöra sultanatet. När de vägrade lämna drevs de ut med våld av den malaysiska säkerhetsmakten och 68 dödsoffer krävdes. Regeringen upprättade därefter en skyddszon och förstärkt bevakning i området. Det har dock inte hindrat i första hand kriminella grupper att med snabba motorbåtar utföra attacker, ofta kidnappningar i kustområdet. Sedan hösten 2013 har 8 personer kidnappats och UD har en reseavrådan för viss del av kuststräckan. 4. Ekonomiska läget Malaysia hade en genomsnittlig årlig tillväxt på 9,1 % under 1988-1997 och 5,5 % under 1999-2008. Malaysia har goda förutsättningar för

Sveriges Ambassad 6(8) ekonomisk tillväxt och ekonomin har varit motståndskraftig mot den globala ekonomiska krisen. Malaysia är idag den tredje största ekonomin i ASEAN efter Indonesien och Thailand. Malaysia har haft ett handelsöverskott 16 år i rad. BNP-tillväxten 2013 låg på 4,7 % och steg under andra kvartalet 2014 till 6,4 %. Den förre premiärministern Mahatir presenterade redan 1991 en strategi med målet att Malaysia ska bli ett höginkomstland år 2020, den s.k. Vision2020. Omfattande stimulanspaket har lagts fram sedan 2008. Regeringen presenterade 2010 en ny ekonomisk modell (NEM) för att nå Vision 2020. NEM syftar till att åstadkomma en strukturell förändring med siktet inställt på en mer avreglerad, privatiserad och liberaliserad höginkomstekonomi. Investeringar spelar en viktig roll i övergången. Statens roll ska begränsas. År 2020 ska den privata sektorn svara för 92 % av investeringarna i Malaysia. En viktig del i regeringens politik är en hög nivå av utländska direktinvesteringar. Regeringen har bl.a. infört lättnader vad gäller bolagsbeskattning och genomfört reformer inom tjänstesektorn. Sedan 2009 är ett stort antal undersektorer inom serviceområdet (bl.a. datoroch sjukvårdstjänster) fullt liberaliserade för utlänska investerare. 2013 ökade utländska investeringar med 29 % jämfört med 2012. Regeringens första budget efter valet i maj 2013 presenterades i oktober 2013. Moms på varor och tjänster (Goods and Services Tax, GST) med 6 % ska införas fr.o.m. den 1 april 2015. Regeringen har försökt införa moms flera gånger tidigare men stoppats pga. omfattande protestkampanjer. För att undvika motsvarande öde denna gång kompenseras inkomsttagare och företagare på olika sätt när GST införs. En annan viktig reform är utfasningen av subventionssystemet för energi och mat som funnits i flera årtionden. Subventionerna har syftat till att skydda konsumenterna mot globala prisökningar, men de har lett till enorma kostnadsökningar för staten. 2012 utgjorde kostnaderna för subventionerna 21,4% av statsbudgeten. Utfasningen inleddes 2010. Hösten 2013 sänktes subventionerna på bensin och socker, vilket lett till demonstrationer. Det finns fortfarande ett stort antal statligt ägda företag i Malaysia. De största är Maybank (bank), Petronas (olja och gas) och Malaysian Airlines (flyg). Regeringen inledde 2004 ett tioårigt reformprogram för att öka effektiviteten och lönsamheten i de statligt ägda företagen. 2011

Sveriges Ambassad 7(8) beslutade regeringen att sälja sitt kapital i 33 statligt ägda företag. Men hittills har bara ca 15 privatiseringar genomförts. 5. Sveriges relationer med Malaysia Sveriges relationer med Malaysia är utmärkta. Handeln spelar sedan länge en central roll i våra förbindelser. Malaysia är alltjämt en av Sveriges främsta handelspartners i Sydostasien. Under de senaste åren har handeln mellan Sverige och Malaysia minskat något. 2013 minskade svensk export till Malaysia med 10 %, och importen från Malaysia med 10 %. 2012 minskade svensk export med 11 % och svensk import med 4,2 %. Sverige exporterar främst hel- och halvfabrikat av verkstadsprodukter, järn och stål, papper och pappersvaror, kemiska produkter samt telekomutrustning. Främsta importvaror är verkstadsprodukter, bränslen och telekomutrustning. Sveriges varuhandel med Malaysia uppgick 2013 till 2,9 mdkr (export) och 3,2 mdkr (import). Antalet svenskrelaterade företag etablerade i Malaysia är ca 120. IKEA öppnade varuhus 2003 och ytterligare två är på gång. Den enskilt största svenska investeringen har SKF gjort (1 mdkr) i en stor kullagerfabrik. Därutöver har Ericsson, ABB, Electrolux och Scania gjort betydande investeringar. H&M öppnade sin första butik 2012 och har nu sex butiker i Kuala Lumpur. Bland de mindre och medelstora Sverigerelaterade företagen i Malaysia verkar ett antal som konsulter inom IT-sektorn. På försvarsmaterielområdet finns betydande öppningar för svenskt näringsliv. Svenska företag i Malaysia arbetar tillsammans med ambassaden och Business Sweden för ett samarbete kring innovation (Sweden Malaysia Innovation Initiative). Bilaterala avtal har ingåtts om upphävande av viseringstvång (1960), luftfart (1967), dubbelbeskattning (1970), investeringsskydd (1979), tekniskt och vetenskapligt samarbete (1985) och försvarsområdet (1994). Dåvarande handelsminister Sten Tolgfors besökte Malaysia 2007. Det senaste ministerbesöket avlades av hälsovårdsminister Göran Hägglund med en företagsdelegation våren 2011. Det svenska kungaparet avlade ett statsbesök i Malaysia i mars 1996, åtföljda av

Sveriges Ambassad 8(8) utrikeshandelsministern och en industridelegation. Statssekreterare Gunnar Oom besökte Kuala Lumpur i september 2013. Utrikesminister Anifah Aman gjorde ett kort besök i Sverige i oktober 2010. Malaysias dåvarande vice handelsminister Husni besökte Sverige i maj 2007. Handels- och industriministern besökte Sverige i oktober 2011. En delegation från AIM (motsvarighet till Vinova) besökte Sverige september 2012. Det malaysiska kungaparet avlade ett svarsbesök i Sverige i september 2005. Det senaste premiärministerbesöket ägde rum 2003 då Mahathir Mohamad gjorde ett officiellt besök i Sverige åtföljd av sex ministrar, däribland Najib. På försvarsmaktsområdet äger samverkan rum inom ramen för ett avtal (MoU). 2009 arrangerade ambassaden en svensk filmfestival i Kuala Lumpur. I maj 2010 ordnade ambassaden och de övriga nordiska ambassaderna en nordisk filmfestival. 2012 och 2013 hölls en EU- filmfestival på olika platser i Malaysia. Även 2014 planeras en EU-filmfestival med svensk medverkan hållas. Under 2009 besökte ca 44 000 svenska turister landet vilket var mer än en fördubbling jämfört med 2002 (då statistik började föras över svenska turister i landet). Idag beräknas ca 40 000 svenska turister besöka Malaysia årligen. Malaysiska östkusten, öarna Langkawi och Penang är populära resmål, liksom Borneo. Uppskattningsvis bor upp emot 500 svenska medborgare i Malaysia, varav många genom Malaysia My Second Home (MM2H). Merparten har en eller annan koppling till svensk företagsamhet i landet. I september 2012 återöppnades den svenska ambassaden i Kuala Lumpur och flyttade in i nya lokaler i april 2013. Ambassadens utsända består av ambassadör, ambassadråd, kanslichef samt försvarsattache. Därtill har ambassaden fem lokalanställda och en svensk praktikant. Business Sweden öppnade regionalt kontor i Kuala Lumpur 2005. En svensk handelskammare (Malaysian Swedish Business Association, MASBA) finns på plats.