Växelkurs MYR 1 = 2,22 SEK (juni 2018) BNP (nominell) RM miljarder (2018) BNP/capita RM (2018)

Transkript

1 Landfakta Malaysia Basfakta Officiellt namn Malaysia Huvudstad Kuala Lumpur Yta ca km2 Folkmängd 32 miljoner (2017) Befolkningstillväxt 1,3 % (2017) Befolkning ca 54,9 % malajer, 23,8 % kineser, 13,0 % ursprungsfolk, 7,2 % indier, 1,0 % övriga (2010) Språk Bahasa Malaysia, engelska, kinesiska, tamil. Totalt talas ca 140 språk i Malaysia. Religion 61,3 % muslimer, 19,8 % buddhister, 9,2 % kristna, 6,3 % hinduer, 3,4 % övriga (2010) Statsskick Konstitutionell monarki, förbundsstat Statschef Kung Muhammad V (bär titel Yang Di- Pertuan Agong) Regeringschef Premiärminister Tun Dr Mahathir Mohamad Utrikesminister Större regeringspartier Parti Pribumi Bersatu Malaysia (PPBM), Democratic Action Party (DAP), Parti Keadilan Rakyat (PKR), Parti Amanah. Större oppositionspartier United Malays National Organisation (UMNO), Parti Islam Se-Malaysia (PAS) Senaste allmänna val 9 maj 2018 Nästa reguljära val senast augusti 2023 Valuta Ringgit (MYR) Växelkurs MYR 1 = 2,22 SEK (juni 2018) BNP (nominell) RM miljarder (2018) BNP/capita RM (2018) \\Kualal-em-dc-01\Shared\Posted\Landrapport\Landfakta Malaysia 2018.docx Postadress: Telefon: E-post: P.O. Box ambassaden.kuala-lumpur@gov.se Kuala Lumpur Besöksadress: Telefax: A-12-2 Hampshire Place Office Hampshire 1 Jalan Mayang Sari

2 Sveriges Ambassad 2(11) BNP-tillväxt 5,9% (2017), prognos 2018 ca 5%. Inflation 3,7 % (2017) Arbetslöshet 3,4 % (september 2017) Statsskuld (andel av BNP) 80 % (2018) Statsbudget 280,25 miljarder MYR (2018) Exporttillväxt 19 % (2017) Importtillväxt 3 % (2016) Handelsöverskott 27,7 miljarder MYR (2017) Största handelspartners Singapore, Kina, USA, Japan och Thailand Svensk export till landet 2,7 miljarder SEK (2017) Svensk import från landet 3,2 miljarder SEK (2017) 1. Kort historik Malaysia blev självständigt 1957 efter att ha varit en brittisk koloni sedan 1824, med avbrott för den japanska ockupationen under andra världskriget. Portugal koloniserade Malacka-halvön år 1511 varpå Nederländerna drev bort portugiserna år Mot slutet av 1700-talet vann britterna gradvis ökad kontroll över Malacka-halvön, och tog 1824 formellt över kontrollen från Nederländerna. Självständigheten 1957 omfattade bara Malacka-halvön, som då gick under benämningen den malajiska förbundsstaten och omfattade territoriet söder om Thailand och norr om Singapore bildades Malaysia genom en sammanslagning med Singapore och staterna Sabah och Sarawak på Borneo lämnade Singapore federationen med Malaysia. 2. Inrikespolitik Malaysia är en federal konstitutionell monarki. Malaysia är indelat i 13 delstater och tre federala territorier (Kuala Lumpur, den administrativa huvudstaden Putrajaya och ön Labuan). Nio av delstaterna är ärftliga sultanat medan övriga fyra styrs av guvernörer utsedda av kungen (som har titeln Yang di Pertuan Agong). Allmänna val hålls vart femte år. Parlamentet består av två kamrar; senaten och representanthuset. Kungen är statschef och uppdraget roterar mellan de nio sultanerna vart femte år. Kung Muhammad V tillträdde den 13 december 2016 då Kung Tuanko Abdul Halim avslutade sin femåriga mandatperiod som roterande kung. Varje delstat har ett delstatsparlament och en delstatsregering som leds av en chefsminister. Valsystemet bygger enligt brittisk modell på majoritetsval i enmansvalkretsar.

3 Sveriges Ambassad 3(11) De senaste parlamentsvalen den 9 maj 2018 ledde för första gången sedan Malaysias självständighet 1957 till ett regeringsskifte. Fram till det senaste valet styrdes Malaysia av ett och samma parti, United Malays National Organisation (UMNO), i koalition med andra, mindre partier. Men i maj 2018 vann den tidigare oppositionskoalitionen Pakatan Harapan det fjortonde nationella valet i landets historia. Den nya regeringskoalitionen leds av den 92-årige tidigare premiärministern Tun Dr Mahathir Mohamed. Fyra partier ingår i den nya regeringskoalitionen: Parti Keadilan Rakyat (PKR), Parti Pribumi Bersatu Malaysia (PPBM), Democratic Action Party (DAP) och Parti Amanah Malaysia. Flera skäl finns sannolikt till valresultatet. Stödet för det malajnationalistiska UMNO-partiet har gradvis eroderat under åren, i takt med att Malaysia utvecklats och moderniserats. Intryck av maktfullkomlighet och oförmåga att leverera en socialt balanserad tillväxt bidrog också till maktskiftet, liksom i icke ringa utsträckning bristen på transparens i hanteringen av den omfattande korruptionsskandalen om den statliga investeringsfonden 1MDB. Den nya regeringen har utlovat reformer. Krafttag har aviserats mot korruption, i synnerhet för att skapa klarhet i 1MDB-skandalen och repatriera försnillade belopp till Malaysia. Allmänt utlovas bättre och mer transparent samhällsstyre, ökat utrymme för det civila samhället och bättre respekt för politiska fri- och rättigheter. Den nygamla 92-åriga premiärministern Tun Dr Mahathir Mohamed förväntas sitta som premiärminister i drygt ett-två år innan han lämnar över posten till den tidigare oppositionsledaren Anwar Ibrahim, som veckan efter valet benådades från ett godtyckligt utdömt fängelsestraff. Regeringen består för närvarande av 14 ministrar inklusive premiärministern, varav tre är kvinnor, men en hel del ministerposter väntar på att fyllas, bl a regeringsportföljerna med ansvar för utrikes relationer och handelsfrågor. Den politiska utvecklingen i Malaysia har under åren i icke ringa utsträckning varit avhängig relationen mellan landets tre etniska huvudgrupper; malajer, kineser och indier. Efter raskravallerna 1969 infördes ett system med positiv diskriminering till förmån för den

4 Sveriges Ambassad 4(11) största men ekonomiskt då eftersatta folkgruppen malajerna (en politik som går under namnet bumiputerapolitiken). En underliggande fråga för både tidigare och nuvarande regering har varit och är hur hantera den initialt till tjugo år tidsbegränsade positiva särbehandlingen av den malajiska befolkningen. Det är ännu oklart hur den nya regeringen tar sig an den frågan, men indikationerna pekar på en mindre etnicitetsfokuserad politik under den nya regeringen. Den f d premiärministern Najib Razak signalerade inför valet 2013 att det var tid att avveckla den positiva särbehandlingen av malajerna, inte minst pga att politikens inkomstutjämnande syften i stort uppnåtts, men särbehandlingspolitiken har hittills bestått. Inrikespolitiska frågor som prioriteras av den nya regeringen är bl a politiska reformer för att reducera de stora socioekonomiska klyftorna i landet (momsen avvecklades 1 juni 2018 och kommer att ersättas av en försäljningsskatt den 1 september), stärka rättsväsendets och rättsvårdande myndigheters institutionella självständighet för att undvika oegentlig politisk påverkan, utreda korruptionsfall under tidigare regeringar och förnyad utvärdering av stora och kostnadskrävande infrastrukturprojekt. Frågor om fri- och rättigheter förväntas tillmätas ökad prioritet av den nya regeringen. Direkt efter valet kunde noteras att ramarna för yttrande- och medias frihet ökat avsevärt. Förhoppningarna är stora om att frågor om etnicitet och religion ska bli mindre explosiva med tiden, men fortsatt gäller vissa inskränkningar beroende på religionstillhörighet. I princip råder religionsfrihet i Malaysia, men inskränkningar finns såtillvida att konverteringar från islam inte tillåts. Islam i sunnitisk uttolkning är statsreligion och andra muslimska inriktningar tillåts inte. Den tidigare regeringen kritiserades för att föra en politik som positivt särbehandlade malajiska sunnimuslimer och främjade islamisering. Det malaysiska samhället har under de senaste åren präglats av en ökande religiös konservatism. Det finns en utbredd oro hos de ickemuslimska befolkningsgrupperna i Malaysia för konsekvenserna av vad som uppfattas vara en gradvis ökande islamisering av landet.

5 Sveriges Ambassad 5(11) 3. Utrikespolitik Malaysias utrikes- och säkerhetspolitik kan beskrivas som alliansfri och prioriterar stabilitet i det egna närområdet, fredlig konfliktlösning i bred bemärkelse, goda relationer med stormakterna Kina och USA, samarbete med de regionala ekonomiska stormakterna Korea och Japan liksom med grannarna inom Association of Southeast Asian Nations (ASEAN). Relationerna till den muslimska världen tillmäts hög prioritet och Malaysia är aktivt inom Organisation of Islamic Cooperation (OIC). Malaysia försöker utrikes förespråka en moderat och progressiv uttolkning av islam. Förväntningar finns om ökad emfas på relationerna med Asien under den nya regeringen, med inslag av återgång till den look east politik som kännetecknade Mahatir Mohamads första tid som premiärminister. En av hörnstenarna i Malaysias utrikespolitik är det regionala sydostasiatiska samarbetet inom ASEAN. Inom ramen för ASEAN verkar Malaysia för en engagemangspolitik i förhållande till Kina och Indien. Malaysia var ordförande i ASEAN 2015 under temat A People Centered ASEAN. Malaysia tillmäter FN hög prioritet. Sammanlagt har landet deltagit i ett tjugotal fredsbevarande insatser, bl a i Somalia och Libanon. Malaysia har agerat medlare i flera konflikter, bl a Mindanao-konflikten i södra Filippinerna och de interna spänningarna i södra Thailand. Malaysia satt i FN:s säkerhetsråd Malaysia kandiderade till FNs Råd för de mänskliga rättigheterna (MRR) , men blev inte invalt. Malaysia har olösta gränsfrågor med sina grannar, bl a dispyter med Indonesien som har hänskjutits till Internationella Domstolen i Haag, ICJ. Malaysias principiella hållning är att territoriella konflikter, t.ex. rörande Spratlyöarna i Sydkinesiska havet, måste lösas fredligt via förhandlingsvägen eller hänskjutas till ICJ. Malaysia har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention, men accepterar i flyktingar. UNHCR har registrerat drygt personer som havande flyktingstatus i Malaysia. Därtill finns ett stort antal migranter utan uppehållstillstånd, med ursprung i konfliktländer, som vistas i Malaysia, inte minst rohingyer från Myanmar. Situationen i Myanmar har blivit en viktig utrikespolitisk prioritet, och även en känslig

6 Sveriges Ambassad 6(11) inrikespolitisk fråga. Malaysia har riktat skarp kritik mot Myanmar för övergreppen mot rohingyerna. Malaysias har även kritiserat ASEAN:s oförmåga att hantera krisen. I början av 2017 mördades Kim Jong-Nam, halvbror till Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, på Kuala Lumpurs internationella flygplats. Mordet har lett till starkt förbistrade relationer mellan Malaysia och Nordkorea utbröt en konflikt i Sabah på Borneo då ca 200 anhängare till det tidigare sultanatet Sulu på Mindanao i Filippinerna gjorde ett misslyckat försök att invadera östra Sabah i Malaysia. Kriminella och terroristanknutna grupper från södra Filippinerna har fortsatt att utföra attacker i Malaysia, främst kidnappningar i kustområdet i östra Sabah. Inga kidnappningar har förekommit under Sverige, liksom övriga EUländer, har en reseavrådan för viss del av kuststräckan av östra Sabah. Malaysia tillmäter bekämpning av terrorism och religiös radikalisering hög prioritet och samarbetar nära med USA, Storbritannien och Australien i dessa frågor. De nära relationerna med USA har inte hindrat Malaysia från att uttala stark kritik mot det amerikanska beslutet att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. 4. Ekonomiska läget Malaysia har de senaste fem decennierna utvecklats från ett utvecklingsland beroende av råvaruexport till ett högre medelinkomstland med en diversifierad ekonomi och växande tillverkningsindustri. Landet kan uppvisa imponerande strukturreformer med ekonomisk utveckling och diversifiering, som nästan helt har utrotat extrem fattigdom. Medelklassen har vuxit och inkomstskillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare minskat, om än skillnaden mellan de översta och lägsta samhällsskikten fortfarande är substantiella. Under Mahathirs första period som premiärminister presenterades 1991 den nationella utvecklingsstrategin Vision 2020 med målet att Malaysia ska bli ett höginkomstland år Strategin uppdaterades av den förra, Najib-ledda regeringen 2010 med ökad inriktning på avreglering, satsningar på utbildning och högutbildad arbetskraft, effektiva

7 Sveriges Ambassad 7(11) offentliga tjänster, större investeringar i privat sektor och ökade möjligheter för alla malaysier. Målet med Vision 2020 har nästan uppnåtts och den uppföljande utvecklingsstrategin inriktas på 2050 och går under benämningen TN50 (Transformasi Nasional 2050), som har som vision att Malaysia ska bli ett av världens högst utvecklade och hållbara länder Malaysia är idag den tredje största ekonomin i ASEAN, efter Indonesien och Thailand, och den näst största per capita efter Singapore. BNP-tillväxten 2017 var 5,9 % och 2018 beräknas tillväxten vara fortsatt stark. Arbetslösheten minskade 2017 till 3,4 % (2016: 3,5 %). Den ekonomiska tillväxten tog fart under 2017 med stöd av en robust tillväxt inom elektronik- och elektricitetssektorn, ökande privat konsumtion, löneökningar, ökat statligt direktstöd till hushåll och genomförandet av stora infrastrukturprojekt. Moms på 6% infördes för första gången 2015, vilket sammanföll med oljeprisets omfattande fall, som slog hårt mot malaysisk ekonomi. Reformen var kontroversiell men var av avgörande betydelse för den statsfinansiella stabiliteten pga av oljeprisfallet En av den nyvalda regeringens huvudsakliga vallöften var att avskaffa den impopulära momsen, vilket gjordes den 1 juni 2018, och ersätta den med Sales and Services Tax på 10% som riktas mot producenter istället för konsumenter. Statsfinanserna för betecknas som relativt stabila, om än upptäckten efter regeringsskiftet av okända indirekta statliga skuldförbindelser, gjort att statsskuldens andel av BNP gått från drygt 50% till 80%, skapar vissa frågetecken. God tillväxt i ekonomin tillsammans med korruptionsbekämpning, ned- och omprioriteringar av lånefinansierade infrastrukturprojekt och en fortsatt affärs- och investeringsvänlig politik skapar dock intrycket av att även det nya statsskuldsbeloppet är hanterbart. Regeringens budget för 2018 förblir expansiv. Trots ökade statsutgifter, förutses budgetunderskottet fortsätta att minska till 2,8 %. Budgeten innehåller stora satsningar på teknologiutveckling, innovation, digitalisering, turism, transport och utbildning. Om trenden med högre oljepriser fortsätter under 2018, blir det en extra bonus för statsfinanserna valåret 2018.

8 Sveriges Ambassad 8(11) En viktig del i regeringens ekonomiska politik är att främja utländska direktinvesteringar. Malaysia har sedan 2010 varit en av de största mottagarna av utländska direktinvesteringar i regionen (inte minst Kina är en stor investerare). Handelspolitiskt är Malaysia frihandelsorienterat. Malaysia är konstruktivt aktivt inom WTO, men tenderar att inta positioner som går i linje med den s.k. sydfalangens prioriteringar, t ex ekonomisk utjämning mellan rika och fattiga länder. Det av den tidigare amerikanske presidenten Obama initierade Trans Pacific Partnership Agreement (TPPA) tillmättes hög prioritet av Malaysia, som även hann ratificera TPPA. Efter USAs frånträde från TPPA i början av 2017 under Trump-administrationen har Malaysia aktivt deltagit i omförhandlingen av ett nytt Trans Pacific Partnership Agreement utan USA. Malaysia undertecknade därefter det nya frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific-Partnership) tillsammans med tio andra länder den 8 mars 2018, utan USA. Malaysia tillmäter också den Kina-drivna processen om skapandet av Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP), som inkluderar i princip alla länder i Asien och Oceanien, hög prioritet. Malaysia är också engagerat med Kina inom ramen för det kinesiska Belt and Road Initiative (BRI). Malaysia eftersträvar goda handelsförbindelser med EU, men förhandlingarna om ett frihandelsavtal (FTA) mellan Malaysia och EU har legat på is sedan Sedan dess har diskussioner förts om ett eventuellt återöppnande av förhandlingarna, men hittills utan konkreta resultat. Förhandlingarna om ett partnerskapsavtal (PCA) Malaysia EU avslutades i december 2015, men PCA har ännu inte ratificerats. 5. Sveriges relationer med Malaysia Sveriges relationer med Malaysia är utmärkta. Handeln spelar sedan länge en central roll i våra förbindelser. Malaysia är alltjämt en av Sveriges främsta handelspartners i Sydostasien minskade visserligen svensk export till Malaysia med 4 % medan importen från Malaysia ökade med 14 %. De viktigaste exportprodukterna från Sverige till Malaysia är hel- och halvfabrikat av verkstadsprodukter, industriella maskiner, kemiska produkter samt ICT-utrustning. Sveriges import

9 Sveriges Ambassad 9(11) från Malaysia utgörs till största delen av elektronik och matvaror. Sveriges varuhandel med Malaysia uppgick 2017 till 2,7 mdkr (export) och 3,2 mdkr (import). Drygt 90 svenskrelaterade företag finns etablerade i Malaysia. I princip alla svenska stora multinationella företag finns på plats, såsom Volvo Cars, Ericsson, ABB, Volvo Trucks, Scania, IKEA, H&M, Atlas Copco, SKF, SAAB, Tetra Pak, Alfa Laval, Sandvik, Electrolux, Autoliv, m fl. Många har gjort betydande investeringar i Malaysia. IKEA öppnade sitt första varuhus i Kuala Lumpur 2003 och idag finns tre varuhus med ytterligare ett fjärde som öppnar H&M öppnade sin första butik 2012 och har nu 39 butiker i Malaysia. De mindre och medelstora Sverigerelaterade företagen i Malaysia är spridda över flera sektorer, inte minst ICT, elektronik och fintech-sektorn. Ett innovationssamarbete som går under benämningen Sweden-Malaysia Innovation Initiative (SMII) finns sedan 2011, där svenska företag i samarbete med ambassaden och Business Sweden verkar för ett ökat innovationssamarbete med malaysiska motparter. Team Sweden i Malaysia, d v s ambassaden och Business Sweden, arrangerade i februari 2018 Sweden-Southeast Asia Business Summit (SSEABS 2018) i Kuala Lumpur. Eventet, som var den största satsning som Sverige gjort i Malaysia på länge, syftade till att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Sydostasien, med visst fokus på Malaysia. Tema för SSEABS 2018 var innovation, entreprenörskap och social och ekologisk hållbarhet som förutsättningar för god konkurrenskraft. Bilaterala avtal finns om upphävande av viseringstvång (1960), luftfart (1967), dubbelbeskattning (1970), investeringsskydd (1979), tekniskt och vetenskapligt samarbete (1985), och på försvarssamråd (1994). Det svenska kungaparet avlade ett statsbesök i Malaysia i mars 1996, åtföljda av utrikeshandelsministern och en industridelegation. Dåvarande handelsminister Sten Tolgfors besökte Malaysia 2007 och hälsovårdsminister Göran Hägglund med en företagsdelegation våren Statssekreterare Gunnar Oom besökte Kuala Lumpur i september 2013, statssekreterare Oscar Stenström i september 2015 och statsrådet Kristina Persson i november Under 2016 besökte kungaparet

10 Sveriges Ambassad 10(11) Kuala Lumpur för att delta i Global Child Forum. Även statssekreterare Pernilla Baralt, statssekreterare Niklas Johansson och Försvarsutskottet genomförde besök I anslutning till SSEABS 2018 avlade näringsminister Mikael Damberg ett bilateralt besök till Malaysia. Det senaste officiella regeringschefsbesöket ägde rum 2003, då Mahathir Mohamad gjorde ett officiellt besök i Sverige åtföljd av sex ministrar, däribland Najib Razak som då var försvarsminister. Det malaysiska kungaparet avlade ett officiellt svarsbesök i Sverige i september Malaysias tidigare utrikesminister Anifah Aman gjorde ett kort besök i Sverige i oktober Malaysias dåvarande vice handelsminister Husni besökte Sverige i maj Handels- och industriminister Mustapa Mohamed besökte Sverige i oktober En delegation från AIM (motsvarighet till Vinova) besökte Sverige september Borgmästaren i Kuala Lumpur med delegation besökte Sverige i april Minister Mah Siew Keong, minister i premiärministerns kansli, besökte Sverige i april En malaysisk energidelegation besökte Sverige i maj 2016 och en malaysisk handels- och investeringsdelegation under ledning av chefen för Malaysia Investment Development Authority (MIDA) genomförde besök i Sverige i oktober På försvarsmaktsområdet äger samverkan rum inom ramen för ett avtal (MoU). Den 18:e EU-filmfestivalen hölls i Malaysia 2017 där den svenska dokumentären The Girl Who Saved My Life visades. Under hösten 2017 organiserade ambassaden Svenska Institutets fotoutställning Swedish Dads i samarbete med bland annat ministeriet för kvinno- familje- och samhällsutveckling. Under 2015 besökte ca svenska turister landet vilket var en minskning med ca 6 % jämfört med Uppskattningsvis bor upp emot 350 svenska medborgare i Malaysia, varav många genom Malaysia My Second Home (MM2H). Merparten har koppling till svensk företagsamhet i landet. Malaysiska östkusten, öarna Langkawi, Penang, och Borneo är populära resmål för svenskar. I september 2012 återöppnades den svenska ambassaden i Kuala Lumpur och flyttade in i nya lokaler i april Ambassadens utsända

11 Sveriges Ambassad 11(11) består av ambassadör, ambassadråd, kanslichef samt försvarsattaché (baserad i Bangkok). Därtill har ambassaden fem lokalanställda. Business Sweden öppnade regionalt kontor i Kuala Lumpur 2005 som förestås av en handelssekreterare. En svensk handelskammare (Malaysian Swedish Business Association, MASBA) finns på plats.