1,5 % övriga (ffa koreaner och kineser) Befolkningstillväxt: -0,28 % (2016) Religion: Shintoism 50 %, buddhism 44 %, kristendom 1 %

Transkript

1 Promemoria Landfakta Japan Officiellt namn: Japan Huvudstad: (13,4 miljoner invånare i staden och 37,9 miljoner invånare i stor- ) Yta: km 2 (jfr Norge km 2 ) Folkmängd: ca 125 miljoner (oktober 2016) Befolkning: 98,5 % japaner 1,5 % övriga (ffa koreaner och kineser) Befolkningstillväxt: -0,28 % (2016) Språk: Japanska Religion: Shintoism 50 %, buddhism 44 %, kristendom 1 % Statsskick: Konstitutionell monarki Statschef: Kejsar Akihito (trontillträde 1989) Regeringschef: Shinzo Abe Utrikesminister: Fumio Kishida Större politiska partier: 1 Liberaldemokratiska partiet (292/122) Demokratiska partiet (DP) (97/49) Komeito (35/25) Kommunistpartiet (21/14) Senaste allmänna val: 14 december 2014 (underhuset) och juli 2016 (överhuset) Nästa allmänna val: 2018 (underhuset) och sommaren 2019 (överhuset) Valuta: Yen Växelkurs: 100 yen = 8,26 SEK (18 april 2017) BNP: miljarder USD (2016) BNP/capita: USD (2016) BNP-tillväxt: 1,2 % (årsbasis, Q3 2016) Inflation: 0,2 % (februari 2016 februari 2017) 1 Mandat i underhuset respektive överhuset inom parantes. Totalt antal mandat i underhuset är 475 och i överhuset 242.

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(7) Arbetslöshet: 2,8 % (februari 2017) Viktigaste näringar: Motorfordon, elektronik, verkstadsprodukter, metaller, fartyg och kemikalier Budgetbalans: -10,8 % (2017) Valutareserv: miljarder USD (april 2017) Statsskuld (andel av BNP): 219 % (2016) Bytesbalans: 25,8 miljarder USD (februari 2017) Export (andel av BNP): 17,6 % (2015) Exporttillväxt: -7,4 % (2016) Viktigaste exportprod: Maskiner, motorfordon, elektronik och kemikalier Import (andel av BNP): 18 % (2015) Importtillväxt: -15,9 % (2016) Viktigaste importprod: Maskiner, fordonskomponenter, telekomutrustning, bränsle och livsmedel Största handelspartners: Kina, USA, EU, Sydkorea Svensk export: 17,9 miljarder SEK (2016) Svensk import: 14,7 miljarder SEK (2016) Historia Ett enhetligt japanskt kejsardöme grundades i början på 700-talet. Kontakt med Europa etablerades på 1500-talet. Den livaktiga kristna missionsverksamheten sågs som ett hot och verksamheten förbjöds. Landet stängdes för omvärlden och japaner förbjöds att resa utomlands. Japans isolering bröts först 1854 då amerikanska örlogsfartyg krävde att den japanska handeln öppnades mot omvärlden. Efter detta följde en period av mycket snabb förändring i det japanska samhället, den så kallade Meijirestaurationen. Denna drevs av insikten om att Japan måste lära sig av utlandet för att undvika de förödmjukelser som Kina utsatts för av europeiska stormakter och USA. Ekonomiskt och politiskt kom Japan att på bara några årtionden utvecklas från randstat till regional stormakt. Under 1900-talets första hälft koloniserade Japan Korea och besegrade Ryssland och Kina. En aggressiv nationalism växte fram under och 30-talen och kulminerade under andra världskriget då stora delar av Östasien utsattes för en hårdhänt ockupation.

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(7) Efter krigsslutet etablerade den amerikanska ockupationsmakten en ny japansk konstitution där landet avsvor sig krig. Den parlamentariska demokrati som växte fram blev västerländsk till sin karaktär. Japans ekonomi utvecklades i en enastående takt och landet är nu världens tredje största ekonomi och en utvecklad välfärdsstat. Inrikespolitik Japan har under större delen av efterkrigstiden styrts av det konservativa Liberaldemokratiska partiet (LDP). Ett historiskt maktskifte ägde rum Då vann Demokratiska partiet (DPJ) en jordskredsseger. Ett folkligt hopp om samhällsförändring tändes. DPJ lyckade inte leva upp till väljarnas förväntningar och man förlorade stort i valet Sedan dess styr LDP återigen landet. Denna gång i koalition med det buddhistiskt- och pacifistiskt influerade Komeito. Partiet är den juniora parten i regeringen och innehar endast en ministerpost. Regeringskoalitionen återvaldes i december 2014 med egen majoritet i underhuset. Majoriteten i överhuset säkrades redan 2013 och utökades i överhusvalet I mars 2016 slogs det största oppositionspartiet Demokratiska partiet (DPJ) samman med det mindre partiet Innovationspartiet och bildade Demokratiska partiet (DP). Premiärminister Abe har sedan 2012 fokuserat på ekonomiska frågor, populärt kallat för Abenomics. Deflationen bekämpas genom en aktiv penningpolitik och infrastruktursatsningar genomförs för att få fart på tillväxten. Under förra året var fokus också på försvarspolitisk reform. Trots ett mycket starkt motstånd från den politiska oppositionen och stora folkliga demonstrationer antog parlamentet reformen i september. Förändringarna är kontroversiella i ljuset av Japans fredskonstitution, men ter sig inte radikala i ett internationellt perspektiv. Bland annat möjliggörs ett mer robust agerande i fredsbevarande operationer, till exempel väpnat skydd av civila och andra länders fredsbevarande trupper. Reformerna

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(7) möjliggör även utövande av kollektivt självförsvar då allierade styrkor attackeras och det egna landet står under akut hot. Ekonomi Japans ekonomi växte i en enastående takt från krigsslutet till början av 1990-talet då den japanska kreditbubblan sprack. Även om Japan har haft tillväxtperioder sedan dess har den inhemska konsumtionen aldrig riktigt återhämtat sig. Inflationen har under långa perioder fortsatt att ligga kring eller under nollstrecket. En av de största ekonomiska utmaningarna ligger i att hantera den bekymmersamma statsfinansiella situationen. Landets förvisso i huvudsak inhemskt upplånade statsskuld uppgår till omkring 240 procent av BNP. Statsskulden tar årligen omkring en fjärdedel av statsbudgeten i anspråk, varav räntebetalningarna uppgår till cirka tio procent. Skulden växer fortfarande, men regeringens målsättning är att nå budgetöverskott och minska skulden från och med En annan framtidsutmaning är Japans låga födelsetal. Arbetskraften minskar snabbt och alltför få kvinnor förvärvsarbetar samtidigt som de offentliga utgifterna för den åldrande befolkningen ökar. Den demografiska utvecklingen kommer sannolikt att tvinga fram reformer av pensions- och sjukförsäkringssystemen. För att öka arbetsstyrkan har regeringen satt som mål att fler kvinnor ska förvärvsarbeta och att deras ställning på arbetsmarknaden ska förbättras. Detta kallas Womenomics. Bland annat ska barn- och äldrevården byggas ut. Under 2015 antogs en lag för att öka transparensen kring företagens jämställdhetsarbete, till exempel ska numeriska mål offentliggöras för antalet kvinnor i ledande positioner. Jämställdhet Samhällsinstitutioner och näringsliv domineras av män. Då socialförsäkrings- och skattesystemet utgår från familjen som enhet snarare än individen är kvinnor ofta ekonomiskt beroende av män. Under hösten 2016 fördes diskussioner inom regeringskoalitionen om ett potentiellt avskaffande av sambeskattningen för att öka incitamenten till att förvärvsarbeta i högre grad, men förslaget övergavs snabbt.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(7) Trots att unga kvinnor i Japan numera innehar universitetsexamen i högre grad än unga män har de svårare att få anställning. Sexuella trakasserier och diskriminering mot kvinnor är relativt vanligt förekommande i arbetslivet. Kvinnors medianlön är nästan 27 procent lägre än mäns, vilket är den tredje största löneskillnaden bland OECD:s medlemsländer. Det japanska lönesystemet, som värderar ålder och antal år tillbringade inom samma företag, är också ofördelaktigt för kvinnor som har varit borta från jobbet under exempelvis föräldraledighet. För de kvinnor som förvärvsarbetar innebär det ofta att de i stor grad får utföra dubbelt arbete, då kvinnor förväntas ansvara för hushållsarbetet även om de arbetar. Enligt undersökningar gör japanska kvinnor fem gånger så mycket hushållsarbete som japanska män. Den kvinnliga representationen i landets regering och parlament är låg, med 9,5 procent kvinnor i parlamentets underhus och 20,7 procent i överhuset. Tre av regeringens 20 ministrar är kvinnor. År 2016 hamnade Japan på plats 111 av 144 länder i World Economic Forums jämställdhetsranking Global Gender Gap. Placeringen innebar en försämring sedan året innan, då Japan intog plats 101. Utrikes- och säkerhetspolitik Hörnpelaren i utrikes- och säkerhetspolitiken utgörs av det bilaterala säkerhetsavtalet med USA. Den amerikanska militären har upp emot personer stationerade i Japan. Den amerikanska truppnärvaron accepteras i stort men är kontroversiell på ön Okinawa där hälften av soldaterna är stationerade. Just nu utspelar sig en konflikt mellan guvernören och centralregeringen kring den planerade omlokaliseringen av den största amerikanska basen till norra delen av ön. Kinas militära upprustning och agerande i Öst- och Sydkinesiska havet är den främsta strategiska utmaningen för Japan. Spänningen länderna emellan fokuserar på territorialtvisten om ögruppen Senkaku och historiebeskrivningen avseende andra världskriget. På kinesisk sida är man särskilt känslig för besök av japanska politiker till Yasukunihelgedomen, där 14 krigsförbrytare har skrivits in i templets själabok. Samtidigt är länderna varandras viktigaste ekonomiska partners. Utbytet mellan länderna på personnivå är också stort. 4 miljoner kinesiska turister förväntas besöka Japan i år.

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(7) Förra året besökte 2,7 miljoner japanska turister Kina. Runt kineser, varav är studenter, bor i Japan. De utgör ungefär hälften av de utländska studenterna i Japan. Förbindelserna med Sydkorea är ansträngda, framför allt avseende frågan om de koreanska kvinnor som tvingades in i prostitution av Japan under kriget och en infekterad territorialtvist om ögruppen Takeshima. På senare tid har relationerna förbättrats, bla har en överenskommelse slutits om tvångsprostitutionen under kriget. Det ekonomiska utbytet mellan länderna är däremot stort. Japan har sedan länge ett stort exportöverskott gentemot Korea. Även mellan Japan och Sydkorea har personutbytet varit stort. 2,7 miljoner koreanska turister besökte Japan 2014 och lika många japanska åkte åt andra hållet. På senare år har koreansk K-pop, film och tv-serier blivit mycket populära i Japan. I Japan finns ca koreanska studenter. Koreanerna är efter japanerna själva den största etniska gruppen i Japan. De är omkring personer. Japan har inga diplomatiska förbindelser med Nordkorea. De främsta tvistefrågorna rör det nordkoreanska kärnvapen- och missilprogrammet och 17 japaner som kidnappades på 1970-talet av Nordkorea. Japan införde nyligen unilaterala sanktioner som en reaktion på kärnvapentestet och missiluppskjutningen. Man förespråkar också starka FN-sanktioner mot Nordkorea. I Stockholm 2014 kom Japan och Nordkorea överens om att återuppta undersökningar av de kidnappades öden. Nordkorea har dock suspenderat undersökningarna som ett svar på de japanska sanktionerna. De ekonomiska förbindelserna med Ryssland är betydande, inte minst genom samarbete i ryska Fjärran Östern på energi- och transportområdet. Tvisten om den ögrupp norr om Hokkaido som Sovjetunionen ockuperade i andra världskriget, de så kallade Norra Territorierna, är olöst och har hindrat länderna från att sluta ett formellt fredsavtal. Sedan premiärminister Abe kom till makten har han försökt förbättra relationen med Ryssland, dels för att lösa territorialfrågan, dels för att slå in en kil mellan Ryssland och Kina. I Ukrainakrisen har Japan till viss del varit solidariskt med det internationella samfundet och infört sanktioner mot Ryssland, om än mest av symboliskt slag. Putin besökte Japan i december 2016, och

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(7) Abe väntas besöka Ryssland för ett nytt toppmöte med Putin i slutet av april Japan har ambitionen att ta steget från att ha en ledande regional roll till att bli en global aktör. En permanent plats i FN:s säkerhetsråd har hög prioritet i japansk utrikespolitik. Japan utlovade sitt stöd till Sveriges säkerhetsrådskandidatur Japan blev icke-permanent medlem av säkerhetsrådet från och med 1 januari i år. Man kommer att sitta i rådet under perioden , vilket innebär att Sverige och Japan kommer att sitta tillsammans i säkerhetsrådet under Det japanska biståndet uppgår till knappt 12 miljarder USD, motsvarande 0,23 procent av BNI. Biståndsbudgeten har de senaste åren varit stabil, men hade tidigare en nedåtgående trend, vilket ska ses mot bakgrund av stora budgetunderskott och en snabbt ökande statsskuld. I absoluta tal är Japan världens fjärde största biståndsgivare. Japan har i år reviderat riktlinjerna för sin biståndspolitik. Ökat fokus ges till strategiskt viktiga länder, men Asien är fortsatt främsta mottagarregion. Länken mellan biståndet och det nationella intresset inom utrikespolitiken ska stärkas. Prioritet ges till att stödja infrastrukturprojekt och främja privata investeringar i infrastruktur. Fortsatt gäller att biståndet fokuserar på fredsfrämjande, humanitära insatser och fattigdomsbekämpning.