Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Relevanta dokument
Bilaga 3: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret

Remissvar till lagrådsremiss Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga år

Svensk författningssamling

Plan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165.

ih5g4;n Datum Bilaga 4 Unga nyanlända mellan år

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen

Plan för introduktionsprogram i

Riktlinjer för Introduktionsprogrammen

Plan för utbildning gällande:

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN

Introduktionsprogrammet

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Kartläggning Dua Södertälje kommun

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Hitta vägen! Ung idag Hitta vägen! Ung idag i korthet. Om ungas väg genom skolan mot etablering i arbetslivet

Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. Gimo, Östhammars kommun

Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp Arbetsmarknadsenheten

Yttrande över remiss avseende uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.

SAMVERKANSAVTAL: ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH SUNDBYBERGS STAD

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen

Livets skola, eller livet efter skolan?

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FLER UNGA TILL ARBETE ELLER STUDIER LULEÅ

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Bilaga 2, revidering av redovisning av befintliga verksamheter 6.1 Beskrivning av befintlig verksamhet Arbetsmarknadsenheten:

Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Plan för introduktionsprogram 2019/2020

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Bilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun

Nyanlända elevers rätt till utbildning m.m.

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Lokal modell för samverkan om nyanländas etablering. Mellan Valdemarsviks kommun och Arbetsförmedlingen

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Svensk författningssamling

PLAN FÖR UTBILDNINGAR PÅ Introduktionsprogram

Det kommunala aktivitetsansvaret

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. Gimo, Östhammars kommun

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017

ÖK DUA+ Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala

Dnr. Kon 2017/110 Nationella perspektiv på vuxenutbildning

Ny utbildningsorganisation för nyanlända unga vuxna

mh5h4;n Bilaga I Kartläggning av målgmpp E-post Datum I:lkslameSduaSök 2017 ungasunga bilaga 1 (2)2017.

att fastställa Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun.

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016

Lokal modell Örkelljunga kommun

Regeringens satsningar på nyanländas etablering

Svar på motion (SD) angående integration av nyanlända

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Uppföljning av det kommunala aktivitetsansvaret

Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE)

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsförvaltningen har gemensamt uppskattat målgruppens omfattning med utgångspunkt i nedan siffor:

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Jämförelser och verksamhetsmått

Plan för Introduktionsprogrammen i Jönköpings kommun

Svar på remiss angående utkast till lagrådsremiss om Ny möjlighet till uppehållstillstånd Dnr:KS2018/167

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Utkast till lagrådsremiss

Plan för utbildning -

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokal modell samverkan Ekerö kommun och Arbetsförmedlingen

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Transkript:

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända Innehåll 1. Målgruppens sammansättning 2 2. Lagändringar 3 3. Insatser för målgruppens behov 4 3.1 Gymnasieskola 4 3.2 Ung framtid 5 4. Målgruppens behov 5 5. Avslutning 6 5.1 Utvecklingsområden 2018 6

Kartläggning Unga Nyanlända 16-24 år Målsättningen är att kommunens unga nyanlända i åldern 16-24 år ska fullfölja en gymnasieutbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. En kartläggning har gjorts på målgruppen, kring de insatser och verksamheter som idag finns hos kommunen och Arbetsförmedlingen i Kinda, vad som saknas och till viss del vilka behov målgruppen har. En mindre översyn av målgruppens sammansättning har även genomförts. Då arbetet med målgruppen utförs i olika verksamheter, inom och utanför samverkan kommun och Arbetsförmedlingen har det varit en svårighet att skapa en heltäckande bild av insatserna som finns för att täcka vad som görs för att stödja målgruppen i sina behov. Det har också varit en svårighet att fastställa målgruppens sammansättning då den inte registreras på något särskilt vis i de registreringsverktyg som finns inom skolan. Utifrån de resurser och kunskaper som finns har dock kartläggningen utförts för att visa på insatser, verksamheter, behov och sammansättning. 1. Målgruppens sammansättning Målgruppens sammansättning presenteras med underlag i antalet individer från språkintroduktion, svenska för invandrare (SFI) samt i Jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar (UGAN). Antal elever 20-24 år i SFI-studier (Kinda Lärcentrum eller distansundervisning) SFI-studerande i ålder 20-24 år 2016 2017 2018 (idag) Platsförlagd undervisning 12 10 6 Distans 1 0 0 Annan kommun 0 0 0 Man/kvinna 5/7 4/6 2/4 Antal elever i språkintroduktion (15 okt respektive år) Kön 2015 2016 2017 Kvinnor 10 7 8 Män 31 25 17 Totalt 41 32 25

Antal utrikesfödda på Arbetsförmedlingen under 25 år i Jobbgaranti för ungdomar (UGA) och etableringen Kön UGA februari Etableringen 2018 februari 2018 Kvinnor 1 5 Män 3 7 Totalt 4 12 Språkintroduktionen är ett introduktionsprogram inom gymnasieskolan för målgruppen unga nyanlända. Inom vuxenutbildning, nationella program, yrkesintroduktion och andra utbildningsformer är det mycket svårt att ringa in målgruppen på grund av att den inte registreras på något särskilt vis i de registreringsverktyg som används. Beslutet har därför tagits att låta sammansättningen få speglas av antal studerande på språkintroduktion, SFIstudier samt antalet individer i Jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar (UGAN) samt inskrivna på Etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingen. Detta för att få en fingervisning av storleken och var den befinner sig. Målgruppen som ringas in är därmed de som befinner sig i något av de försteg inför gymnasiala studier, där med fokus på att lära sig svenska språket för att sedan läsa vidare. Problematiken med att fastställa målgruppens sammansättning är en svaghet i resultatet. Andel utrikesfödda av inskrivna personer med insatser vid arbetsförmedlingen i åldern 16-24 år Källa: Arbetsförmedlingen Andelen utrikesfödda av samtliga inskrivna med insatser vid Arbetsförmedlingen har ökat successivt för åldersgruppen 16-24 år under de senaste åren. Mellan 2015 och 2017 ökade gruppen med 13 procent. 2. Lagändringar Från den 20 juli 2016 trädde lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige i kraft. Den tillfälliga lagen innehåller bl.a. bestämmelser om att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas en utlänning som vid förlängning av ett tidsbegränsat

uppehållstillstånd kan försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet. För den som är under 25 år gäller detta endast om personen fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande. Den 1 juni 2017 kompletterades den tillfälliga lagen med en möjlighet till förlängt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Efter avslutade gymnasiestudier går det att ansöka om ett sex månader långt uppehållstillstånd för att hitta arbete i Sverige. Om man kan försörja sig själv genom inkomst från arbete eller eget företag har man sedan möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Lagen gäller både barn i familj och ensamkommande barn som fyllt 17 år samt även vuxna som inte fyllt 25 år. Även vissa personer som fått beslut om av- eller utvisning med uppskjuten verkställighet kan omfattas. 1 Lagändringen gör det högst angeläget att se över målgruppens sammansättning och behov, liksom samverkan och insatser internt hos kommunen och tillsammans med Arbetsförmedlingen. Kartläggningen som gjorts i gällande dokument behöver fördjupas och arbetas vidare med för att visa på en rättvis utgångpunkt att arbeta utifrån. 3. Insatser för målgruppens behov 3.1 Gymnasieskola På Kinda Lärcentrum erbjuds studier på två introduktionsprogram för de elever som inte ännu är behöriga till ett nationellt program. De två program som erbjuds i dagsläget på Kinda Lärcentrum är Språkintroduktion och Individuellt alternativ. För övriga introduktionsprogram har Kinda kommun avtal med Linköpings kommun som erbjuder övriga program till Kindas elever: Preparandutbildning - ettårig behörighetskomplettering Programinriktat individuellt val - utbildning inriktat mot nationellt yrkesprogram Yrkesintroduktion - yrkesinriktad utbildning mot arbetsmarknad eller studier Individuellt alternativ - utbildning anpassad efter enskild elevs behov Språkintroduktion - utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket I dagsläget läser cirka 30 elever på introduktionsprogram i Kinda kommun och nästan alla läser Språkintroduktion. Språkintroduktion är en utbildning i svenska språket som ska ge möjlighet till nyanlända ungdomar att gå vidare till gymnasiala studier eller annan utbildning. Enligt bestämmelser från Skolverket finns krav på vad eleverna ska uppfylla för att bli behöriga. Inom Språkintroduktionen finns tre olika nivåer som visar var ungdomarna befinner sig i utbildningen. Ju längre eleverna kommer i sin utbildning, desto mer avancerad svenskundervisning och fler andra grundskoleämnen. 1 www.dua.se

Samtliga elever har en individuell studieplan där de erbjuds ämnen som behövs för att komma in på ett nationellt program. Det finns även studievägledare och elevhälsa som erbjuder stöd vid behov. Det finns också stora behov av modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål vilket är en viktig del för att nå målen. Utvecklingsområden är att korta tiden på språkintroduktionen, bland annat genom att stärka studiehandledningen på modersmål genom fortbildning. Detta är planerat under 2018. 3.2 Ung framtid Ung framtid är ett nationellt projekt som drivs av Arbetsförmedlingen och medfinansieras av Europeiska socialfonden. Projektet är öppet för ungdomar som önskar stöttning i att hitta utbildning eller arbete. Personalen utgår från ungdomens behov och motiverar. Förutom vägledning till studier och arbete erbjuds flertalet aktiviteter, såsom föreläsningar, individuella samtal, CV och personligt brev, intervjuträning, studiebesök, praktik och mycket mer. Projektet arbetar också nära arbetsgivarna, genom att uppleva arbetslivet ökar möjligheterna till både jobb och studier. I projektet ges fördjupat stöd och vägledning, arbetsförmedlarna strävar efter att ge ungdomarna rätt information i rätt tid för att nå fram. I dagsläget är 54 personer i åldern 20-29 år inskrivna i projektet. Det är ett krav att vara jobbredo och kunna läsa och skriva på sitt hemspråk, men ungdomarna behöver inte vara redo för gymnasiet. 33 procent av projektdeltagarna är tjejer och flera kommer från Arbetsförmedlingens projekt Miriam. Projektledarna ser att det finns en stor utmaning i att studera med tillfälliga uppehållstillstånd. Finns inte tryggheten finns för många andra aspekter som ger svårigheter till studiemotivering. Projektledarna tycker också att det är svårt att hitta god samverkan med skolan. Studiespåret är problematiskt då det är svårt med kontakter och förankring. 4. Målgruppens behov Inom skolan uppmärksammas att många ungdomar med tillfälligt uppehållstillstånd mår dåligt (hänvisar till lagförändringen i kap.2). Det är tufft för lärarna att arbeta med dessa ungdomar då de befinner sig i svåra och komplexa situationer. Det går att göra mer inom skolan och det finns ett kompetensutvecklingsbehov för personalen överlag. Det finns mer att önska kring hur arbetet för ungdomarna ser ut i sin helhet och i samverkan inom kommunen och med andra aktörer.

5. Avslutning Målgruppen unga nyanlända är i sig en bred målgrupp med komplexa och heterogena behov som behöver mötas, bland annat beroende på var de befinner sig i etableringen, om de har boende och om de befinner sig med eller utan familj vid sidan av. Det finns flera olika stödinsatser och verksamheter i Kinda. Av gjord kartläggning ser insatserna ut att utföras enskilt av kommun och Arbetsförmedling och inte i samverkan. Tydligt i kartläggningen har blivit vikten av stödet vid studier, som möter ungdomen där den är, med de behov som finns. Det är också viktigt att arbeta brett med studiefrågan, att samverka över verksamhetsgränser och kommunalt/statligt för att just fånga upp individen där den befinner sig med motiverande samtal, studievägledning och lovskola. Viktigt är också att se hur kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans och med andra parter kan möta upp delen av målgruppen med psykisk ohälsa. Behov, insatser, samverkan och kompetens är betydelsefulla områden att ha uppmärksamhet på. En svårighet är att skapa en kartläggning och därmed helhetsbild av målgruppens sammansättning i och med att den inte registreras utskilt från övriga elever i elevdatabaserna. Utbildningsnivån skiljer sig dock mellan unga födda i Sverige respektive utrikes födda. För de som är utrikes födda i åldern 16-24 år är förgymnasial utbildning den mest förekommande utbildningsnivån med 35 procent, gruppen inrikes födda ligger på 26 procent. 25 procent av de utrikes födda ungdomarna har en gymnasial utbildning, motsvarande siffra för inrikes födda är 37 procent. Noteras bör också att för en så hög andel som 21 procent saknas uppgift på utbildningsnivå hos de utrikesfödda. Anledningen till den stora gråzonen av utbildningsnivå är oklar och bör ses över. 5.1 Utvecklingsområden 2018 Hitta fler lösningar, om behov finns, kring målgruppen i samverkan, både internt inom kommunen och tillsammans med Arbetsförmedlingen. Långsiktig plan i samverkan för nyanlända ungdomar upp till 24 år som saknar behörighet till nationella program. Det finns en stor efterfrågan inom kommunen att gå vidare i området kring hur ohälsan hos unga nyanlända ska ses över och mötas upp. Vilken roll har/ kommer kommunala aktivitetsansvaret att ha för de unga nyanlända?