Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011

Rehabiliteringsgarantin 2011 RESULTAT 2011 1

Förord För att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning tecknade Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse med regeringen 2008 om en rehabiliteringsgaranti som har förlängts till och med 2012. Garantin är till för patienter som har långvarig diffus smärta och/eller patienter med måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression eller stress. Orsaken är att dessa diagnoser står för mer än hälften av alla sjukskrivningsfall. Därför var det angeläget att öka tillgången på behandlingar och rehabilitering för dessa patientgrupper. Vi kan se att tillgången har ökat i stor utsträckning sedan 2009. Denna rapport beskriver hur utvecklingen har skett och vilka åtgärder landstingen genomför för att öka tillgången och förbättra kvaliteten på arbetet. Stockholm i mars 2012 Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom 2

Innehåll Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Sjukskrivningsmiljarden... 6 Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen... 7 Resultat 2011 jämfört med 2009... 8 Tillgången till multimodal rehabilitering... 8 Tillgången till KBT och IPT... 9 Utveckling av multimodal rehabilitering 2009-2011... 10 Utveckling av KBT-behandlingar 2009-2011... 11 Rehabiliteringsgarantin 2011... 12 Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin 2011... 13 Landstinget Blekinge... 14 Landstinget Dalarna... 14 Region Gotland... 15 Landstinget Gävleborg... 16 Region Halland... 16 Jämtlands läns landsting... 17 Landstinget i Jönköpings län... 18 Landstinget i Kalmar län... 19 Landstinget Kronoberg... 19 Norrbottens läns landsting... 20 Region Skåne... 21 Stockholms läns landsting... 22 Landstinget Sörmland... 23 Landstinget i Uppsala län... 24 Landstinget i Värmlands län 25 Landstinget Västmanland... 26 Västerbottens läns landsting... 27 Landstinget Västernorrland... 28 Västra Götalandsregionen... 29 Örebro läns landsting... 31 Landstinget i Östergötland... 31 3

Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen för att landstingen ska erbjuda en rehabiliteringsgaranti. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att patienter i åldern 16-67 år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga en sjukskrivning. Patienter som bedöms ha måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Patienter med långvarig (minst 3 månader) diffus smärta i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. För detta ändamål avsatte regeringen 560 miljoner kronor år 2009, 960 miljoner kronor år 2010 och 960 miljoner kronor år 2011. Pengarna fördelas utifrån befolkningsnivån i varje län. De landsting som rapporterar fler insatser än det finns avsatta medel för, får ta del av det eventuella överskott som uppstår om andra landsting inte förbrukar sina avsatta medel. Resultat år 2011 jämfört med 2009 och 2010 Under 2011 har landstingen påbörjat eller genomfört 9 238 multimodala rehabiliteringar och 55 167 KBT- eller IPT-behandlingar, varav IPT står för två procent av behandlingarna. Kvinnor har fått 45 925 (71 %) av rehabiliteringsinsatserna och män 18 480 (29 %) vilket är ungefär samma fördelning som 2009 och 2010. Av insatserna har 54 procent genomförts i offentlig och 46 procent i privat regi. År 2011 gjordes fler insatser i privat regi än år 2009 då 20 procent var i privat regi. Landstingen har under 2011 rapporterat insatser för 110 % av avsatta medel. Rehabiliteringsgarantin har bidragit till att fler patienter får del av såväl multimodal rehabilitering som KBT-behandlingar i hela Sverige. Det var under 2011 mer än dubbelt så många patienter som fick hjälp vid måttliga till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stresstillstånd jämfört med 2009. Det har skett en ökning med 112 procent mellan åren 2009 och 2011 (25 979 respektive 55 167 patienter). När det gäller patienter med långvarig diffus smärta har antalet hjälpta patienter ökat med 56 procent mellan 2009 och 2011 (5 934 respektive 9 238 patienter). Under 2011 gjordes fler insatser i privat regi än 2009 (20 procent år 2009 mot 46 procent år 2011). 4

Tillgången till multimodal rehabilitering Tillgången till multimodal rehabilitering har sedan 2009 ökat i samtliga landsting förutom Blekinge, Stockholm, Västmanland och Örebro där den har minskat. Ökningen beror på att landstingen har valt att erbjuda MMR även i primärvården. Eftersom många landsting satsar på multimodal rehabilitering redan i primärvården kan de fånga in patienter med långvarig smärta tidigare i sjukdomsförloppet och efter kortare tids sjukfrånvaro än tidigare. I dag uppger alla landsting utom Örebro att de har god eller relativt god tillgång till MMR. Ett mått på tillgången är antalet MMR/1000 invånare i åldern 16-65 år som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Det ger däremot inte svar på om det motsvarar behovet, eftersom detta kan vara olika i olika delar av Sverige. De landsting som har den största tillgången till MMR är Västerbotten med 2,86/1000 invånare, Kalmar med 2,56/1000 invånare och Värmland med 2,61/1000 invånare. De landsting som har den lägsta tillgången är Örebro med 0,41/1000 och Västmanland med 0,91/1000 invånare. Tillgången till KBT och IPT Tillgången till KBT i primärvården har ökat sedan 2009. Anledningen till den stora ökningen av KBT-kompetens i landet är att de flesta landsting har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. I några landstings hälsoval/vårdval (att bedriva en hälsocentral/vårdcentral enligt lagen om valfrihetssystem) ingår att erbjuda KBT-behandlingar. I dag uppger samtliga landsting att de har god tillgång eller relativt god tillgång till KBT-kompetens, dvs. till grundläggande kompetens i KBT (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning). Tillgången till psykoterapeuter (steg 2 som innebär kompetens att behandla patienten självständigt) är fortfarande inte så stor. Tillgången till IPT-behandlingar är också mycket liten och motsvarar två procent av behandlingarna för psykisk ohälsa inom ramen för garantin. Ett mått på tillgången till KBT-behandlingar är antalet KBT/1000 invånare i åldern 16-65 år som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Det måttet ger däremot inte svar på om tillgången motsvarar behovet, eftersom behovet kan vara olika i olika delar av Sverige. De landsting som har den största tillgången till KBT är Västra Götalandsregionen med 14,19/1000 invånare, Sörmland med 11,34/1000 invånare och Blekinge med 10,31/1000 invånare. De landsting som har den lägsta tillgången är Västerbotten med 2,85/1000 invånare och Kronoberg med 3,23/1000 invånare. 5

Bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Det har under senare år tagits flera initiativ för att utveckla en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess så att varje patient får en sjukskrivning som är anpassad efter hans/hennes behov. Detta har påverkat både antalet sjukskrivningar och längden på dem. Arbetet har skett inom ramen för den så kallade sjukskrivningsmiljarden som är en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Den innebär att staten betalar en miljard kronor om året till landstingen under 2006-2012 för att de ska utveckla sjukskrivningsprocessen och höja kvaliteten på arbetet. Arbetet har varit och är mycket framgångsrikt. Det har lett till en stor kompetensutveckling och införandet av ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd (dvs. rekommenderade tider för sjukskrivning). Högsta ledningen i landstingen har engagerat sig i större omfattning, och sjukskrivande enheter har utarbetat riktlinjer enligt god vård för att tydliggöra uppdraget. Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utsett en koordinator som håller samman processen på enheterna. En del landsting har utvecklat samarbetet med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och även med Socialtjänsten. Det har bidragit till att sjukskrivningarna i dag är färre och betydligt kortare än tidigare och nu befinner sig på samma nivå som på 1980-talet. Även antalet nybeviljade förtidspensioner har minskat de senaste åren och ligger nu på samma nivå som på 1970-talet. Under 2011 har dock sjukpenningdagarna ökat. Enligt Försäkringskassan beror det på att personer som enligt regelverket har uppnått maximalt antal dagar kommer tillbaka. Sjukskrivningsmiljarden har också utgjort en grund för landstingen att utveckla rehabiliteringsgarantin där många tar hjälp av sina team och koordinatorer. Det finns dock fortfarande områden som behöver utvecklas mer, bland annat behöver sjukskrivningsprocessen blir jämställd för att förbättra kvaliteten för både män och kvinnor. Kvaliteten i läkarintygen behöver också förbättras så att de försäkrade får en rättssäker prövning när de blir sjukskrivna. Samarbetet behöver utvecklas ytterligare med både arbetsgivare, arbetsförmedling, Socialtjänsten och Försäkringskassan. 6

Rehabiliteringsgarantin en överenskommelse mellan SKL och regeringen År 2008 fick landstingen 250 miljoner kronor för att förbereda en rehabiliteringsgaranti. Villkoren tydliggjordes inför 2009. Syftet med garantin är att patienter i åldern 16-67 år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga sjukskrivning. Patienter som efter bedömning har måttlig till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stress ska få tillgång till kognitiv beteendeterapi (KBT) eller vid depression till interpersonell psykoterapi (IPT). IPT är dock inte särskilt vanligt i Sverige eftersom det inte finns så många som har den kompetensen. Patienter med långvarig diffus smärta (minst tre månader) i axlar, nacke och rygg erbjuds multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär en kombination av välplanerade och synkroniserade åtgärder. De består av psykologiska insatser och fysisk aktivitet, träning eller sjukgymnastik, undervisning om smärta och försök att stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatserna görs under en längre tid med hjälp av personal som arbetar i team. Varje team består av flera professioner, till exempel läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska. Under år 2011 fick landstingen 10 000 kronor i ersättning för varje patient som behandlades med KBT och 40 000 kronor per patient som fick multimodal rehabilitering. Regeringen ville nämligen stimulera till en utveckling av arbetet och en ökning av tillgången på åtgärder inom ramen för garantin. Därför utbetalades extra ersättning per åtgärd, dvs. ett påslag på 15 procent för både KBT-behandlingar och MMR-åtgärder. Det extra anslaget användes av landstingen för att på olika sätt öka tillgången på rehabiliteringsinsatser och kvaliteten i arbetet. Under 2009 avsatte regeringen 560 miljoner kronor och för 2010 och 2011 avsattes totalt 960 miljoner kronor/per år. Under 2012 har ytterligare 900 miljoner kronor avsatts. Ersättningen för varje landsting är beräknad i förhållande till antalet invånare, men för att få någon ersättning måste landstingen ha genomfört behandling eller rehabilitering. Om ett landsting inte genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar i stället till de landsting som har genomfört fler behandlingar och/eller rehabiliteringar än beräknat. Pengarna fördelas fördelades utifrån befolkningsnivån i varje län. De landsting som rapporterade fler insatser än vad det fanns avsatta medel för, fick ta del av det eventuella överskott som uppstod om andra landsting inte förbrukade sina medel. Utöver dessa pengar har medel även avsatts för forskningsprogrammet Rehabilitering i samverkan REHSAM. Landstingen har tillsammans med universitet haft möjlighet att ansöka om forskningsmedel för att få mer och ny kunskap om vilken behandling och rehabilitering för långvarig diffus smärta, ångest, depression och stress som kan bidra till att patienten kan återgå i arbete. Tre utlysningar har skett under perioden 2009-2011. Utöver detta har medel avsatt för utvärdering av rehabiliteringsgarantin vilket har gjorts av Karolinska Institutet och Socialstyrelsen. 7

Resultat 2011 jämfört med 2009 Under 2011 har landstingen påbörjat eller genomfört 9 238 multimodala rehabiliteringar och 55 167 KBT- eller IPT-behandlingar, varav IPT står för två procent. Kvinnor har fått 45 925 (71 procent) rehabiliteringsinsatser och män 18 480 (29 procent). Av insatserna har 54 procent genomförts i offentlig och 46 procent i privat regi vilket ska jämföras med 2009 då 20 procent genomfördes i privat regi. Landstingen har under 2011 fått dela på 960 miljoner kronor men har rapporterat in insatser motsvarande 110 procent av de avsatta medlen. Rehabiliteringsgarantin har bidragit till att fler patienter får ta del av såväl multimodal rehabilitering som KBT-behandlingar i hela Sverige. Det var under 2011 mer än dubbelt så många patienter som fick hjälp vid måttlig till medelsvåra ångestsyndrom, depression och stresstillstånd än år 2009. Det är alltså en ökning med 112 procent (25 979 patienter år 2009 och 55 167 patienter år 2011). För patienter med långvarig diffus smärta har ökning varit 56 procent (5 934 patienter år 2009 mot 9 238 patienter år 2011). Örebro, Gävleborg, Västernorrland, Kronoberg, Halland, Västmanland och Blekinge har rapporterat insatser mellan 46 och93 procent av sina avsatta medel. Resterande landsting har rapporterat fler insatser i förhållande till sina avsatta medel, och Västra Götalandsregionen var det landsting/region som rapporterade flest i förhållande till invånarantalet (137 procent). Tillgången till multimodal rehabilitering Tillgången till multimodal rehabilitering har sedan 2009 ökat i samtliga landsting utom Blekinge, Stockholm, Västmanland och Örebro där den har minskat. Orsaken till ökningen beror på att många landsting har valt att erbjuda MMR även i primärvården, vilket gör det möjligt att hitta patienter med långvarig smärta tidigare i sjukdomsförloppet och efter kortare tids sjukfrånvaro än tidigare. I dag uppger alla landsting utom Örebro att de har god eller relativt god tillgång till MMR. Ett mått på tillgången är antalet MMR/1000 invånare i åldern 16-65 år som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Detta mått anger däremot inte om det motsvarar behovet, eftersom det kan vara olika i olika delar av Sverige. De landsting som har störst tillgång till MMR är Västerbotten med 2,86/1000 invånare, Kalmar med 2,56/1000 invånare och Värmland med 2,61/1000 invånare. De landsting som har den lägsta tillgången är Örebro med 0,41/1000 invånare och Västmanland med 0,91/1000 invånare. Under 2011 minskade tillgången till MMR särskilt mycket i Örebro. Under 2010 fanns det i Örebro väl fungerande MMR-team i primärvården, men eftersom det rådde osäkerhet om det skulle tillföras resurser för rehabiliteringsgarantin år 2011 avslutades flera team under senhösten 2010. I början av år 2011 diskuterades om verksamheten skulle vara tillfällig eller permanent. När det blev klart att det handlade om en permanent satsning har landstinget samverkat med varje länsdel för att hitta en lämplig lösning. I samband med detta tappades det tempo och få MMR-behandlingar gjordes under 2011. Dock förväntas en ökning ske under 2012 eftersom det nu finns lösningar för hela länet. För 2011 var det jämfört med 2010 en nedgång i antalet patienter som fick MMR i följande län, Blekinge, Dalarna, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Västmanland och Örebro. I övriga län har fler patienter fått multimodal rehabilitering år 2011 än både 2009 och 2010. 8

Förklaringar till nedgången är att ett tidigare uppdämt behov till följd av att det fanns fler långtidssjukskrivna under 2009 och 2010 har tillgodosetts. En del av landstingen har också haft omorganisationer vilket har gjort att de inte har haft möjlighet som tidigare att ta hand om patienterna. I en del landsting tackar dessutom patienterna nej till att delta i MMR-behandling eftersom de inte får förebyggande rehabiliteringspeng för att delta i programmet. Tillgången till KBT och IPT Tillgången till KBT i primärvården har ökat sedan 2009. Anledningen är att de flesta landsting har utbildat egen personal eller upphandlat kompetensen. I några landstings hälsoval (att bedriva en hälsocentral/vårdcentral i enlighet med lagen om valfrihet) ingår att erbjuda KBT-behandlingar. Eftersom kompetensutveckling pågår kommer tillgången att öka ytterligare under 2012-2013. I dag uppger samtliga landsting att de har god eller relativt god tillgång till KBT-kompetens, dvs. till grundläggande kompetens i KBT (motsvarande steg 1 som innebär att behandling ska ske under handledning). Tillgången till psykoterapeuter (steg 2 som innebär kompetens att behandla patienten självständigt) är fortfarande inte så stor. Tillgången till IPTbehandlingar är fortfarande mycket liten och motsvarar två procent av behandlingarna för psykisk ohälsa inom ramen för garantin. Ett mått på tillgången till KBT-behandlingar är antalet KBT/1000 invånare i åldern 16-65 år som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Det måttet anger däremot inte om det motsvarar behovet, eftersom det kan vara olika i olika delar av Sverige. De landsting som har den största tillgången till KBT är Västra Götalandsregionen med 14,19/1000 invånare, Sörmland med 11,34/1000 invånare och Blekinge med 10,31/1000 invånare. Landstingen med den minsta tillgången är Västerbotten med 2,85/1000 invånare och Kronoberg med 3,23/1000 invånare. I samtliga landsting har tillgången på KBT i förhållande till befolkningen ökat jämfört med 2009 utom i Gävleborg, Jämtland, Kronoberg, Värmland och Örebro där den har minskat. En av förklaringarna till skillnaderna mellan 2009 och 2011 är att kraven i rehabiliteringsgarantin förändrades från 2011. En annan förklaring till Kronobergs resultat är även att de har ändrat från att ha rapporterat påbörjade behandlingar till att rapportera genomförda behandlingar. Under 2009-2010 fick landstingen rapportera behandlingar som hade genomförts av personal som hade 7,5 poäng i KBT-behandling. Det ändrades år 2011 då personalen måste ha minst steg1-utbildning. De enda undantagen gäller psykologer och psykoterapeuter. Under 2011 kunde alltså landstingen ange även dem som KBT-behandlaregenom att de hade tillägnat sig kunskap för att genomföra uppdraget. Även om landstingen har uppgivit att de har god tillgång till KBT-kompetens i primärvården kan den specialiserade vården fortfarande behöva utbildade psykoterapeuter (steg 2) för att klara av patienter med svårare ångest, depression och andra sjukdomar som vanligtvis inte behandlas inom primärvården. Det är dessutom inte alltid lätt att veta om tillgången överensstämmer med det faktiska behovet. Därför behövs det en fortsatt utveckling för att ställa rätt diagnoser i primärvården. Ett annat problem är att en del personer som behöver behandling inte söker vård. Det kommer således alltid att finnas ett visst mörkertal. 9

Utveckling av multimodal rehabilitering 2009-2011 LÄN MMR 1 2009 MMR per invånare 2 2009 MMR 2010 MMR per invånare 2010 MMR 2011 MMR per invånare 2011 Blekinge 199 2,1 171 1,77 163 1,70 Dalarna 279 1,6 398 2,26 318 1,83 Gotland 0 0 51 1,38 79 2,16 Gävleborg 124 0,7 167 0,94 199 1,14 Halland 103 0,5 238 1,26 215 1,13 Jämtland 163 2,0 239 2,95 197 2,47 Jönköping 205 1,0 184 0,86 298 1,39 Kalmar 108 0,7 246 1,66 373 2,56 Kronoberg 138 1,2 278 2,37 214 1,83 Norrbotten 199 1,2 180 1,12 239 1,51 Skåne 747 0,9 1 283 1,60 1 729 2,13 Stockholm 1706 1,3 1407 1,04 1 680 1,20 Sörmland 123 0,7 143 0,84 197 1,15 Uppsala 177 0,8 369 1,66 410 1,82 Värmland 235 1,3 359 2,05 450 2,61 Västerbotten 180 1,1 290 1,71 482 2,86 Västernorrland 107 0,7 189 1,23 196 1,30 Västmanland 197 1,2 151 0,93 147 0,91 Västra Götaland 592 0,6 680 0,66 1 125 1,08 Örebro 153 0,9 189 1,05 74 0,41 Östergötland 199 0,7 539 1,94 453 1,63 Summa 5934 1,0 7 751 1,27 9 238 1,51 1 MMR är en förkortning för multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder som ges av flera professioner). Här redovisas antal patienter som har fått eller får multimodal rehabilitering. 2 MMR per invånare är antalet behandlingar/rehabiliteringar per 1000 invånare i åldern 16-65 år. 10

Utveckling av KBT-behandlingar 2009-2011 LÄN KBT 3 2009 KBT per invånare 4 2009 KBT 2010 KBT per invånare 2010 KBT 2011 KBT per invånare 2011 Blekinge 444 4,6 697 7,21 986 10,31 Dalarna 947 5,1 1 163 6,61 1 482 8,54 Gotland 162 4,4 164 4,42 223 6,09 Gävleborg 986 5,6 640 3,62 882 5,06 Halland 477 2,5 1 083 5,74 1 307 6,89 Jämtland 511 6,3 574 7,08 463 5,80 Jönköping 1051 4,8 1524 7,10 1 785 8,34 Kalmar 332 2,2 516 3,48 986 6,75 Kronoberg 444 3,8 697 5,94 379 3,23 Norrbotten 576 3,6 792 4,92 1 151 7,25 Skåne 2149 2,7 3 718 4,63 6 864 8,47 Stockholm 2487 1,8 12 455 9,18 14 167 10,15 Sörmland 1174 6,9 1 621 9,47 1 939 11,34 Uppsala 1038 4,6 1 545 6,95 1 714 7,62 Värmland 811 4,6 710 4,06 750 4,35 Västerbotten 289 1,7 395 2,33 480 2,85 Västernorrland 334 2,1 534 3,48 647 4,28 Västmanland 1269 7,9 1513 9,36 1 508 9,32 Västra Götaland 8942 8,5 12 127 11,75 14 719 14,19 Örebro 1107 5,9 941 5,23 863 4,82 Östergötland 810 2,9 692 2,49 1 872 6,72 Summa 25 979 4,3 44 101 7,23 55 167 8,99 3 Redovisningen omfattar antal patienter som har fått KBT eller där behandling pågår. Redovisningen omfattar även interpersonell terapi IPT (två procent av det totala antalet behandlingar). 4 KBT per invånare är antalet behandlingar/rehabilitering per 1000 invånare i åldern 16-65 år. 11

Rehabiliteringsgarantin 2011 LÄN Män 5 Kvinnor Privat 6 Offentlig 7 Ersättning 8 Bidragstak 9 Andel ansökt 10 i procent Blekinge 322 855 423 754 16 676 458 15 642 121 120,4 Dalarna 474 1 218 285 1 407 29 373 109 28 273 018 112,0 Gotland 167 506 213 460 5 957 792 5 842 556 106,1 Gävleborg 233 655 274 614 19 297 000 28 222 509 68,4 Halland 758 1 971 1 790 939 24 920 500 30 532 431 81,6 Jämtland 1 205 2 855 1 226 2 834 13 394 065 12 918 948 111,4 Jönköping 666 1507 957 1216 34 087 739 34 370 668 99,6 Kalmar 487 1 071 495 1 063 25 343 928 23 834 189 119,6 Kronoberg 167 361 196 332 14 202 500 18 761 811 75,7 Norrbotten 456 1 082 240 1 298 24 207 500 25 370 055 95,4 Skåne 2 045 5 207 4 950 2 302 137 011 480 126 738 444 125,0 Stockholm 2 722 6 792 6 032 3 482 219 233 755 209 196 150 114,8 Sörmland 403 1 027 448 982 28 815 095 27 596 510 113,6 Uppsala 502 1 430 657 1 275 35 646 265 34 246 080 112,6 Värmland 464 1177 593 1048 28 363 736 27 903 541 105,1 Västerbotten 233 662 135 760 26 850 176 26 447 162 104,7 Västernorrland 277 815 452 640 16 456 500 24 771 402 66,4 Västmanland 374 1169 788 755 24 104 000 25 764 124 93,6 Västra Götaland 5 630 13 184 8 672 10 142 180 519 439 161 130 948 137,2 Örebro 345 959 353 951 13 328 500 28 589 028 46,6 Östergötland 550 1 422 380 1 592 42 210 462 43 848 304 96,6 Summa 18 480 45 925 29 559 34 846 960 000 000 960 000 000 110,3 Andel 29 % 71 % 46 % 54 % 100 % 5 Män/Kvinnor. Här anges hur många män respektive kvinnor som fick antingen KBT eller multimodal rehabilitering under 2010. 6 Antal KBT-behandlingar eller multimodala rehabiliteringar som är påbörjade eller genomförda av privata vårdgivare enligt avtal med landstingen. 7 Antal KBT-behandlingar eller multimodala rehabiliteringar som är påbörjade eller genomförda i landstingets regi. 8 Den ersättning som landstingen får för påbörjade eller genomförda KBT-behandlingar eller multimodala rehabiliteringar enligt överenskommelsen med regeringen. 9 Taket för fördelningen av ekonomisk ersättning utifrån befolkningsnivå. De landsting som har rapporterat mer än det egna taket får dela på ersättning från landsting som har producerat mindre. 10 Andel ansökt omfattar de bidragsansökningar som landstingen gjorde för 2010. En del gjorde fler insatser än sitt eget tak och fick del av överskottet från landsting som inte nådde sitt tak. 12

Landstingens arbete med rehabiliteringsgarantin 2011 Enligt överenskommelsen stimulerar regeringen till bra kvalitet av arbetet med rehabiliteringsgarantin och öka tillgången till rehabiliteringsinsatser. För att göra det möjligt för landstingen utbetalas en extra ersättning för varje rehabiliteringsinsats som är påbörjad eller genomförd. Det extra påslaget är 15 procent på den ersättning som utbetalas för påbörjade eller genomförda KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering. Under 2009 avsatte regeringen 560 miljoner kronor och för år 2010 och 2011 960 miljoner kronor. Ersättningen för varje landsting är beräknad i förhållande till antalet invånare, men för att få någon ersättning måste landstingen ha påbörjat eller genomfört behandlingar eller rehabilitering. Om ett landsting inte har genomför det antal behandlingar eller rehabiliteringar som det finns pengar avsatta till, går dessa pengar till de landsting som har genomfört fler behandlingar och rehabiliteringar än beräknat. På de följande sidorna har varje landsting gjort en kort beskrivning av sitt arbete inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Resultaten för år 2011 redovisas i form av hur många procent av de avsatta medlen som landstingen rapporterade insatser. Viktigt att notera är att under 2010 och 2011 var mer pengar avsatta än under 2009. Många landsting har utvecklat team för att arbeta med sjukskrivningsprocessen och utsett en koordinator som håller samman processen på enheterna. Dessa team har vuxit fram inom ramen för arbetet med sjukskrivningsmiljarden och är ibland finansierade med dessa pengar. Teamen finns främst i primärvården men i en del landsting även inom ortopedin och psykiatrin. Teamen gör ofta bedömningar av patienter som kan få bekymmer med långvarig sjukfrånvaro. Bedömningarna handlar om vilken behandling, rehabilitering och sjukskrivning som är bra för den enskilda patienten. Underlaget kan sedan ligga som grund för överväganden om patienten behöver KBT-behandling eller multimodal rehabilitering. En del av teamen i primärvården har även vidareutvecklats för att ta hand om den multimodala rehabiliteringen. Det är vanligt med en koordinator som hjälper till med flödet av patienter såväl till teambedömningar som till snabb hjälp med MMR, KBT och IPT. Ett annat arbete som har utvecklats under åren 13

är samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, socialtjänsten och Försäkringskassan som i många landsting finns med både inom ramen för garantin och i arbetet med sjukskrivningar. Av utrymmesskäl finns detta dock inte upptaget i landstingens redogörelser. Landstinget Blekinge Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Vi bedömer att tillgängligheten till KBT är mycket god. Samtliga vårdcentraler har egen kompetens eller kompetens via avtal med privat utförare. Inom ramen för garantin fanns under 2011 20 KBT-terapeuter. MMR bedrivs huvudsakligen av våra två specialistteam på sjukhuset och genom rehabenheten som drivs av sex offentliga vårdcentraler. Projekt med psykiatrisköterskor med KBT steg 1, har lett till anställning vid två vårdcentraler. Utbildning av egen personal till KBT steg 1 fortsätter. Fortsatt utvecklingsarbete vi de vårdcentraler som har förutsättningar att utveckla MMR. till Förhoppning finns om att höja kompetensen ytterligare exempelvis genom anställning av en psykolog och till ökad kvalitet i patientens första samtal med läkaren utbildningsinsatser och nya rutiner. Fortsatt stöd till redan aktiva vårdcentraler. Ytterligare en vårdcentral har visat stort intresse för att bygga upp MMR, men här krävs lite utbildningsinsatser innan de kan starta. Landstinget Dalarna Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Landstinget Dalarna har ca 40 samtalsterapeuter med grundläggande psykoterapiutbildning inriktning KBT som finns i primärvården och täcker behovet någorlunda. Under 2011 fanns 27 team i primärvården som bedrev multimodal rehabilitering, men med de tydligare kraven i överenskommelsen kommer antalet team att minska och kompetensen att öka. Dalarnas specialiserade vård för MMR är Skönviks rehab som ligger i Säter. Detta har gjorts under 2011för att höja kvaliteten som leder till Tio personer avslutade sin grundläggande psykoterapiutbildning i juni 2011. Ytterligare sex personer påbörjade sin grundläggande psykoterapiutbildning i september 2011. Vi har genomfört en utvärdering av rehabiliteringsgarantin för åren 2009, 2010 och 2011. Resultaten kommer under mars 2012. En utredning pågår som dels innehåller revidering av behandlingsriktlinjerna för personer med smärta, dels en kravspecifikation för bedrivande av multimodal rehabilitering med stöd av rehabiliteringsgarantins finansiering. 14

För att höja kvaliteten som leder till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning gör vi följande: Under 2012 kommer vi att öka tillgången till samtalsterapeuter genom att utbilda sex personer. För MMR kommer vi under 2012 att slutföra utvärderingen av rehabiliteringsgarantin och återkoppla till enheterna. Vi ska slutföra revidering av behandlingsriktlinjer smärta och genomföra en godkännandeprocess för team som kan bedriva multimodal rehabilitering med finansiering från rehabiliteringsgarantin. Uppföljning av de godkända teamen kommer att ske genom redovisning av ett antal kvalitetsparametrar. Region Gotland Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Vi har full täckning gällande KBT. Alla vårdcentraler har tillgång till minst en KBT-terapeut. Inom ramen för rehabiliteringsgarantin fanns under 2011 sex KBT-terapeuter och ytterligare en är på väg in. För MMR har sju av åtta vårdcentraler team medan den åttonde vårdcentralen skickar sina patienter till en annan vårdcentral. Arbete pågår för att få till ett specialistteam på central nivå. Vi har genomfört ett Lean-healthcare-arbete inom de offentligt drivna vårdcentralerna i vår strävan att optimera processen och därmed förbättra möjligheterna till återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning. De privata vårdcentralerna har arbetat med ständiga förbättringar i samma syfte men genomfört det internt. Arbetet omfattar både KBT och MMR. Vi har även haft riktade utbildningsinsatser, t.ex. utbildat våra arbetsterapeuter i kopplingen till funktionsförmåga/aktivitetsförmåga och fördjupning och grundutbildning gällande gula flaggor. till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning för KBT behandlingar: Fortsatt arbete med Lean-healthcare där både de offentligt drivna och de privata vårdcentralerna medverkar. Vi kommer att göra en satsning på att våra rehabiliteringskoordinatorer får auskultera i andra landsting. Vi kommer att förbättra arbetet med ledning och styrning genom fler strukturerade uppföljningar via vårt register kopplat till rehabiliteringsgarantin i vår strävan att höja kvaliteten för MMR och KBT. 15

Landstinget Gävleborg Tillgången till KBT- och MMR-kompetens: I dagsläget finns inga väntetider till KBT/KPT och tillgången och tillgängligheten är god. Steg 1 KBT/KPT finns i landstingets primärvård via de 24 psykosociala teamen, hos samtliga privata vårdgivare samt i den specialiserade vården. Steg 2-kompetens finns i mycket begränsad omfattning i såväl primär- som specialistvård. IPT kommer att vara tillgänglig efter sommaren via åtta nyutexaminerade terapeuter. I länet har tillgången till MMR ökat under 2011. Nu finns13 aktiva MMR-team varav 12 i primärvården och ett i specialistvården. Ytterligare två team i primärvården är under uppbyggnad. I dagsläget bedöms detta täcka behovet av avancerad smärtrehabilitering i länet. Utbildat personal i steg 1-KBT och mindfulness. Utvecklat arbetet med målformulering i rehabplanen så att det i den mån det är möjligt formuleras konkreta mål som har bäring på arbetsåtergång eller återgång till studier. Utbildat i arbetsförmågebedömning, ACT, mindfulness och försäkringsmedicin. Utvecklat arbetet med målformulering i rehabplanen så att det i den mån det är möjligt formuleras konkreta mål som har bäring på arbetsåtergång eller återgång till studier. till Revidera landstingsövergripande rutin för rehabgarantin så att arbetslinjen förstärks. Fortsätta att stärka arbetslinjen i rehabplanerna. Studera och följa nationella medicinska indikationer för MMR. Utveckla samarbetet med rehabkoordinatorerna för att underlätta sjukskrivningsprocessen för målgruppen. Ha med arbetsperspektivet i screening inför eventuell MMR. Fortsätta att stärka arbetslinjen i rehabplanerna och involvera arbetsgivare på ett mer aktivt sätt. Sprida kunskap om målgruppen brett i kärnverksamheten så att de som behöver denna typ av behandling bättre fångas upp. Översyn av kuratorns arbete för att effektivisera och förbättra insatserna. Region Halland Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i regionen? Tillgången på KBT och MMR uppfattas av Region Halland som god. Inom ramen för rehabiliteringsgarantin fanns under 2011 66 KBT-terapeuter som genomförde behandlingar varav 29 var psykologer och 13 leg. psykoterapeuter och resterande med steg1 KBT-kompetens. År 2011 fick 90 procent behandlingsinsatser inom två månader från första besöket på vårdenheten. Av 48 vårdenheter har 41 ansökt om och fått beviljade medel för multimodal rehabilitering. Det finns en specialistenhet vilken under 2011 endast tog emot 15 patienter. Det finns remissmöjlighet till två resursteam i Halland som ger ett fördjupat smärtbedömningsstöd. 16

Betydelsen av att arbeta både förebyggande och rehabiliterande vid sjukskrivning tillsammans med Försäkringskassan har tydliggjorts i en Lathund för samordnad rehabilitering. En betydligt större andel nås av insatserna utan att vara sjukskrivna, 29 procent år 2011 att jämföra med sex procent år 2009. Vid MMR för en patient som är sjukskriven ska Försäkringskassans handläggare alltid delta före eller tidigt i rehabiliteringsfasen - det ingår som ett krav i ansökan om medel för MMR. Lokal omvärldskunskap har blivit ett viktigt begrepp för vårdenheterna för att känna till de vård- och rehabiliteringsaktörer som finns att samverka med lokalt i t.ex. samordningsförbundens regi. till Arbetet fortsätter med att se orsakssambanden mellan sjukdomen och arbetsplatsen. Om patienten är fortsatt sjukskriven efter behandling ställs krav på att Försäkringskassans handläggare kopplas in för avstämningsmöte och inventering av samverkansbehov med Arbetsförmedlingen m.fl. Detta ska framgå i ansökan om rehabgarantimedel. Det ligger ökade krav på bedömningen av om KBT-inriktad behandling ska ges eller inte under 2012. Behovet av och innehållet i den så kallade MMR nivå 2 kommer att utredas och säkerställas under 2012. Halland lägger ett ökat fokus på bedömningsgrunderna för multimodal rehabilitering. Prestationsersättning kommer att ges även för vårdenheternas bedömningar som kanske inte leder till beslut om MMR utan om annan behandling. Vidare kommer en kompetensbeskrivning av teamen att krävas för MMR nivå 1, och omfattningen av den genomförda rehabiliteringsinsatsen har en förtydligad miniminivå. Utbildningsinsatser i form av bedömningsstöd och skillnader och behov av MMR nivå 1 och 2 är planerade för hälso- och sjukvårdspersonal. Jämtlands läns landsting Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Tillgången är god på både KBT-behandlingar och MMR. Av 31 hälsocentraler (Hc) har 28 KBT-kompetens med minst steg 1-utbildning och avtal finns med en privat KBT-psykolog. När det gäller MMR finns det på 30 Hc. Det finns ett specialiserat team för MMR på sjukhuset. Rehabkoordinatorn har genom information och träget arbete uppmärksammat behandlarna om vikten av tidig identifiering av patienter som behöver MMR och KBT. Vi har arbetat med att få med dessa patienter i teamen och därmed höja kvaliteten och satt mer fokus på återgång i arbetet. Behandlingen påbörjas också tidigare. Ändrade redovisningsrutiner gör att terapeuten har ett ansvar att följa upp eventuell sjukskrivning före och efter behandling. Stort arbete har gjorts med att träffa alla chefer och team inför certifiering av teamen som påbörjats under hösten. 17

till Fortsätta arbetet med att denna patientgrupp ska tas upp i befintliga team. Samsyn på patienten hjälper terapeuten i sitt arbete. På så sätt blir det tidig rehabilitering vilket höjer möjligheten till återgång i arbetet. Viktigt att det sker på alla Hc. Externa gruppterapier: Krav har ställts på gruppens storlek, max åtta i varje grupp och tio gånger. För stora grupper ger sämre resultat. Enligt den uppföljning vi har från 2011 års gruppterapier visar de mycket goda resultat med återgång i arbetet, utökad eller bibehållen arbetsförmåga. Landstinget i Jönköpings län Kvalitet i KBT och MMR: Tillgången till KBT är god. Av 52 vårdcentraler rapporterar 45 att det genomförs KBT-behandlingar. IPT-behandling finns i väldigt begränsad omfattning. Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping har ett smärtteam för multimodal rehabilitering. Nästan hälften av länets vårdcentraler, 23 stycken, har under 2011genomfört MMR. För att öka tillgången till kompetens inom KBT startades 2009 en steg 1- utbildning med 24 utbildningsplatser som nu har avslutats. Stöd ges även till vidareutbildning inom steg 2. Fortsatt kompetensutveckling och stöd av processledare sker för att öka tillgången på MMR. Rehabiliteringsmedicinska kliniken utökade under 2011 verksamheten med ett nytt MMR-team på Länssjukhuset Ryhov. Ett eget verktyg för teambedömning (PR-team ) har tagits fram och implementerats. Det ska ge stöd för personalen att undersöka vilken behandling, rehabilitering och sjukskrivning patienten är i behov av. En nationell konferens kring tvärprofessionell bedömning och rehabilitering av patienter med långvarig smärta anordnades hösten 2011. Yrkesspecifik kompetensutveckling har genomförts inom alla professioner. till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning för KBTbehandlingar I de nya direktiven för 2012 ställs krav att avstämningsmöte ska anordnas för de patienter som får KBT/IPT/MMR och är sjukskrivna. I de fall där patienten inte är sjukskriven och genomgår MMR ska behandlingen avslutas med ett trepartsmöte tillsammans med arbetsgivare eller arbetsförmedling. Processledningen för rehabiliteringsgarantin samlar in material från alla genomförda bedömningar och multimodala rehabiliteringsinsatser för att identifiera förbättringsmöjligheter och för att öka kvalitén. Särskilda uppföljningsinsatser och granskningar genomförs för att säkerställa kvalitén framför allt inom multimodal rehabilitering. Samrådsträffar och erfarenhetsutbyte med berörda inom primärvård och specialistvård som arbetar med MMR har anordnats under 2011 och planeras även för 2012. 18

Landstinget i Kalmar län Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Landstinget i Kalmar län har genomfört en ackreditering av de som verkar inom ramen för garantin. 30 enheter har blivit godkända för att genomföra KBT. De finns på samtliga offentliga hälsocentraler och hos fem privata vårdgivare samt inom psykiatrin. Det finns totalt 26 team för MMR, dvs. på alla offentliga vårdcentraler och på et fåtal privata. Dessutom finns smärtenheten Rehabiliteringskliniken, Västerviks sjukhus. Denna har hela länet som upptagningsområde samt att Rygginstitutet är upphandlat för att genomföra MMR. Sammanlagt 17 anställda (psykologer, läkare, skötare, sjuksköterska) genomgick KBT-utbildning under 2011. Därutöver inleddes rekrytering av sex psykologer (med krav på KBT-utbildning). Endagsutbildning vår och höst för koordinatorer samt utbildning för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Ett antal team deltog även i SKL:s utbildningar i rehabilitering våren 2011. Särskilt projekt på Hultsfreds hälsocentral i syfte att höja kvaliteten i arbetet med multimodal rehabilitering och jämställd sjukskrivning. Bilaga om multimodal rehabilitering, jämställd sjukskrivning m.m. i särkskild bilaga i personaltidningen i syfte att sprida kunskap i organisationen. till återgång i arbete eller förebygger sjukskrivning för KBTbehandlingar: Fortsatt utbildning av KBT/IPT-terapeuter för att öka tillgängligheten. Bättre uppföljning av MMR patienter och en utvärdering via e-hälsa. Pilotprojektet i Oskarshamn: specialistvård primärvård för att öka kompetensen i primärvårdsteamen. Extra ersättningar för utredningar och uppföljningar. Fortsatt projekt i Hultsfred. Landstinget Kronoberg Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Tillgången på KBT och MMR är god i Kronoberg. Det finns ca 40 KBTterapeuter med steg1-kompetens och två personer med steg2 i primärvården och ytterligare steg 2-kompetens i psykiatrin. Tillgången på MMR finns i hela länet i primärvården, kompetens för MMR på de flesta offentliga vårdcentraler, men vi har koncentrerat MMR på sex offentliga vårdenheter (primärvård), eftersom behovet har minskat. Det finns också tre privata landstingsfinansierade vårdcentralen som bedriver MMR. Det finns en offentlig specialistenhet, smärtrehab Kronoberg, som samtliga landstingsfinansierade vårdcentralen kan remittera till samt en privat specialistenhet för MMR som Landstinget Kronoberg haft avtal med. Även flera av de privata landstingsfinansierade vårdcentralerna köper MMR av den privata specialistenheten. Men även om tillgången är god har antalet MMR- och KBT-behandlingar minskat under 2011. 19

Alla läkare inom primärvården har erbjudits utbildning i nationella riktlinjer för depression och ångestsjukdomar. Ett antal personer har gått KBT steg 1 och KBT steg 2. till Vi kommer att gå ut med information kring ett ökat fokus på återgång i arbete eller förebyggande av sjukskrivning. Vidare är vår förhoppning att selekteringen av patienter blir bättre, att patienter får rätt behandling i rätt tid och att detta medför en ökad återgång i arbete. Det vill säga att vi kommer att försöka öka fokus på förutredning/bedömning innan behandling och ha ett ökat fokus på rehabiliteringsplanen. Från och med 2012 koncentrerar vi MMR 1-teamen i primärvården till cirka sju i länet plus två team/enheter som ska bedriva MMR 2. Vi kommer under våren och hösten att hålla utbildning för de team som ska arbeta med MMR, bland annat i genushanden, gula flaggor, EQ 5D och utredningsinstrument för smärtpatienter. Vi har också tagit fram en ny rehabiliteringsplan som vi ska implementera i vårt journalsystem under våren. Det hoppas vi ska hjälpa till att öka patientens delaktighet och öka fokus på återgång i arbete. Vi koncentrerar MMR-verksamheten. MMR 2-teamen ska också bistå MMR 1-teamen i förbedömningar/utredningar. Norrbottens läns landsting (NLL) Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? Tillgången på KBT har stärkts i Norrbotten de senaste åren. Under 2011 fanns 20 KBT-terapeuter med steg 1-utbildning. Ytterligare en utbildning med 20 deltagare startade i oktober 2011. Inom specialistvården har vi ca 30 KBTterapeuter, fördelade främst på barn/ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Alla patienter från specialiserade vården som får KBT behandlingar rapporteras ej till garantin utan de som stämmer överens med regelverket för rehabiliteringsgarantin. När det gäller MMR så är kompetensen för MMR 1 relativt god i primärvården, där vi har team på drygt hälften av länets vårdcentraler (16 av 38 ) som arbetar med denna patientgrupp. Inom specialistvården bedrivs MMR 2 dels på Garnis Rehabcenter (internat), dels på Rehabmedicin, Sunderby sjukhus. För att kunna upprätthålla en god kvalitet i sitt arbete ska alla utbildade KBTbehandlare, steg 1, ha tillgång till kompetent handledning, vilket landstinget har upphandlat. Kontinuerlig information gällande rehabgarantin. Projektledningen har haft dialog med behandlarna både genom enskilda och gemensamma träffar. Nätverksbyggande uppmuntras och stöds av projektledningen. För att verka inom ramen för garantin certifieras MMR-teamen. 20

En handläggningsöverenskommelse har utarbetats för att förtydliga arbetsgången och de olika professionernas ansvar när det gäller arbetet med långvarig smärta. Den implementerats inom både primärvården och specialistvården. Utbildningssatsningar har gjorts för att höja kompetensen hos framförallt sjukgymnaster och arbetsterapeuter när det gäller funktions- och aktivitetsförmågebedömning. En rehabplan i det gemensamma datoriserade journalsystemet har tagits fram och implementerats. Detta kommer vi att göra under 2012 för att höja kvaliteten som le der till Utbildningsdag för alla KBT-behandlare planeras, en arbetsgrupp jobbar med innehållet för denna. Ämnen som är aktuella är depression, sömnbehandling och neuropsykiatriska diagnoser. För att stärka samarbetet mellan primärvården och psykiatrin och underlätta den stegvisa vården planeras en gemensam träff under våren. Projektledningen har varit inne på den KBT-utbildning som nu pågår för att informera om rehabiliteringsgarantins kravbild, eftersom vi anser det viktigt att de redan under utbildningstiden blir varse om vikten av att ha åter i arbete som huvudsyfte med sina behandlingar. Nätverksbyggandet fortsätter. Kontinuerlig information från projektledningen gällande nyheter och kompetenshöjande föreläsningar på både nationell och lokal nivå. Utbildningsdag gällande teamarbete med fokus på arbetsåtergång planeras under året. Utbildning i aktivitetsförmågebedömning för arbetsterapeuter sker i mars 2012. Forskningsprojektet Smärtlindring i samverkan via REHSAM är nu igång inom primärvården i Norrbotten. Projektet bedrivs i samarbete mellan NLL och Luleå tekniska universitet. Syftet är att utveckla och utvärdera rehabiliteringsinsatser för patienter med långvariga besvär från rygg, nacke eller skuldra. Region Skåne Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i regionen? Region Skåne har god täckning för behandlingar gällande KBT och MMR. Väntetiden efter bedömning och utredning på den vårdcentral där patienten är listad är högst en månad och oftare kortare än så. Skåne har avtal med 51 team som genomför MMR och 172 avtal för KBT med 418 behandlare. Parallellt pågår flera utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra vården för patienter med smärttillstånd eller lätt eller medelsvår psykisk ohälsa. Ett exempel är BackUp-projektet, som har dokumenterat att det går att införa en mer strukturerad och sammanhållen vårdprocess för omhändertagande av patienter med ländryggsbesvär, som är en stor och till viss del vårdkrävande patientgrupp i primärvården. 21

Region Skåne deltar aktivt i forskningsprojekt inom REHSAM i syfte att höja kompetens och evidens i nya och kompletterande behandlingsmodeller. Hälsooch sjukvårdsnämnden har beslutat att stödja de vårdgivare inom Hälsoval Skåne som vill höja sin KBT-kompetens, vilket sker genom bidrag till finansieringen. Statistikuppföljningen i det patientadministrativa systemet har utvecklats så att vårdgivaren kan se antal grafer på sina resultat jämfört med alla behandlade patienter i Skåne. En av dessa grafer innehåller sjukskrivning före och efter behandling. När uppföljning/revisioner görs, granskas grafer kopplat till behandlingsupplägg, vilket medför ständiga förbättringar av behandling och resultat i form av minskad sjukskrivning och arbetsåtergång för patienterna. I kraven för förutsättningar för ackreditering uppmanas vårdgivaren att använda DFA i sina remissvar och att ha tydliga och skriftliga rutiner för samverkan med exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Detta gäller också för behandlare inom KBT. till Region Skånes Kunskapscentrum för smärta har fått i uppdrag att erbjuda utbildning av multimodala smärtteam inom rehabiliteringsgarantin. Region Skåne kommer att arbeta vidare med uppföljning med fokus på vårdresultat. Vi har i kraven för förutsättningar förstärkt texten kring samverkan med andra aktörer. Arbete inleds för att stödja remitterande enheter med att förbättra sina bedömningar och utredningar av patienten. Syftet är att patienten får rätt behandling, på rätt vårdnivå och i rätt tid. Vid revisionsbesök på remitterande vårdenhet tas frågor upp, såsom hur utreds patienten innan remiss? Får ni tillbaka patienter från MMR-team som inte är tillräckligt utredda? Stockholms läns landsting (SLL) Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? När det gäller KBT- och MMR-kompetens i SLL är bedömningen att det fortfarande finns ett behov av att öka tillgången. Idag finns en bättre tillgång i specialistvården än i närsjukvården när det gäller båda målgrupperna. 29 vårdgivare med MMR-team är godkända varav 22 i närsjukvården och sju inom den specialiserade vården. Antalet patienter som behandlas är dock högre i specialistvården än i närsjukvården. 128 vårdgivare är godkända för KBT varav 120 i närsjukvården och åtta inom specialistvården. För att stimulera att flera vårdgivare blir godkända inom garantin har stimulansersättningarna förbättrats för varje avslutad och korrekt rapporterad patient. Fler besök per patient har också möjliggjorts genom höjda besökstak för godkända vårdgivare. I kraven för godkännande ingick att arbetsförmåga eller sjukskrivning ska följas. För att höja kompetensen inom KBT arrangerades en uppdragsutbildning i grundläggande psykoterapi och några platser i legitimationsgrundande utbildning ordnades. För KBT-behandlare i primärvården genomfördes flera s.k. temaeftermiddagar med syftet att bilda nätverk, utbyta erfarenheter och inhämta 22

kunskap genom föreläsningar på området. En utveckling av försöksverksamheten i det s.k. stressnätverket mot att bedriva en liknande verksamhet i primärvården skedde. Detta projekt syftar till att tidigt fokusera mer på arbetsförmåga eller återgång i arbete. En extra ersättning för de MMR-team i primärvården som tillhandahåller en koordinatorsfunktion gavs. Teammedlemmar har deltagit i externa kurser i smärtrehabilitering och teamutveckling samt i högskoleutbildning för koordinator i primärvården. För MMR-teamen i primärvården har insatser med utbildning från specialistklinik och möten i syfte att bilda nätverk och utbyta erfarenheter ordnats. En utredning om hur en koordinatorsfunktion kan fungera för effektiv rehabilitering och sjukskrivning inklusive ett förslag till pilotprojekt genomfördes. Ett samarbetsprojekt med Försäkringskassan för att förbättra jämlikheten av sjukförsäkringens tillämpning på specialistkliniker (t.ex. angående förebyggande sjukskrivning vid rehabiliteringsinsatser) och öka kunskapen om rehabiliteringsgarantin inom Försäkringskassan genomfördes. till För att höja kompetensen inom KBT arrangeras en uppdragsutbildning i legitimationsgrundande psykoterapi och en kurs i IPT. För KBT-behandlare i primärvården kommer flera s.k. temaeftermiddagar att anordnas med syftet att bilda nätverk, utbyta erfarenheter och inhämta kunskap genom föreläsningar på området. Ett projekt för att utvärdera om en KBT-intervention för återgång i arbete som tillägg till KBT för psykisk ohälsa ökar graden av arbetsåtergång hos sjukskrivna patienter, ska genomföras på några enheter i primärvården. En pilotstudie om hur en koordinatorsfunktion kan fungera för effektiv rehabilitering och sjukskrivning genomförs på några enheter i primärvården. Teammedlemmar uppmanas att delta i externa kurser i smärtrehabilitering och teamutveckling samt i högskoleutbildning för koordinator i primärvården. För MMR-teamen i primärvården kommer insatser med utbildning från specialistklinik och möten för att bilda nätverk och utbyta erfarenheter att fortsätta att arrangeras. Utbildningar i TIPPA och WRI planeras för arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Parametrar för uppföljning av process och resultat kommer att konstrueras. Landstinget Sörmland Hur är tillgången på KBT- och MMR-kompetensen i landstinget? I Sörmland är tillgången på KBT-behandlingar ganska väl tillgodosedd. Vad gäller KBT-terapeuter finns ca 15 tjänster med leg. psykoterapeuter och alla 28 vårdcentraler har en eller ibland två kuratorer med KBT-grund (steg 1). Inom MMR finns dels vår smärtmottagning som har MMR-kompetens och ca 1/3 av vårdcentralerna har successivt byggt upp team med MMR-kompetens baserat på de medicinska indikationerna. TRIS - Tidig rehabilitering i samverkan vår modell tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten för tidiga insatser - utgör grunden för en väl fungerande sjukskrivningsprocess. 23