Delårsrapport januari-augusti 2012
Innehåll INLEDNING...... 3-4 Inledning...... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 5-15 God ekonomisk hushållning...... 6 Övergripande styrkort..... 7 Medborgare...... 8 Utveckling..... 9 Medarbetare... 10-11 Ekonomi......... 12-13 Kommunkoncernen.... 14-15 RÄKENSKAPER.... 16-22 Resultaträkning och nämndernas resultat... 17 Balansräkning... 18 Kassaflödesanalys... 19 Investeringsredovisning... 20 Noter...... 21-22 VERKSAMHETSBERÄTTELSER.... 23-41 Kommunstyrelsen, inkl. kommunledningskontoret.... 24-25 Kommunstyrelsen, Räddningstjänsten... 26-27 Barn- och utbildningsnämnden.... 28-29 Omsorgsnämnden... 30-31 Arbete och välfärdsnämnden.... 32-33 Tekniska nämnden... 34-35 Kultur- och fritidsnämnden.... 36-37 Byggnadsnämnden... 38-39 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 40-41 Kristianstads kommun 291 80 Kristianstad telefon växel: 044-13 50 00 e-post: info@kristianstad.se webbsida: www.kristianstad.se Omslagsbilderna och övriga bilder i delårsrapporten 2012 är tagna av Kristianstads kommun, förutom en bild på Lisa Nordén som är tagen av Triathlon.org.
3 INLEDNING Inledning En av de mest uppmärksammade bilderna på kommunens Flickr-konto under sommaren 2012 en utställare från Geraud International Street Market som besökte Kristianstad 18-21 juli.
4 INLEDNING Inledning Detta delårsbokslut har upprättats utifrån kommunens räkenskaper per 31 augusti 2012. Med ledning av uppgifter från kommunens förvaltningar har räkenskaperna kompletterats med periodiseringsposter. I delårsbokslutet redovisas även resultatet för motsvarande period föregående år samt en prognos för helåret 2012. Lagstiftningen kräver inte en prognos för helåret i delårsrapporten, men det är kommunledningskontorets uppfattning att denna information är viktig för styrningen av den kommunala verksamheten. Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner minst en gång under varje räkenskapsår upprätta en särskild redovisning, delårsrapport, som omfattar verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i senaste årsredovisningen, d.v.s. att Kommunala redovisningslagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning följs. Delårsrapporten kommer att bli föremål för granskning av kommunens revisorer. Kommunledningskontoret, Ekonomi & finans, föreslår att kommunstyrelsen beslutar att kommunfullmäktige uppmanar varje nämnd som prognostiserar negativa budgetavvikelser att ta fram en åtgärdsplan för att i möjligaste mån eliminera befarade underskott. I den mån detta inte är möjligt bör kommunstyrelsen ta ställning till i vilken omfattning tilläggsanslag ska beviljas. Sammanfattning Medborgare SCB:s medborgarundersökning visar något svagare värden för Kristianstad än motsvarande undersökning för två år sedan. Såväl medborgarnas bedömning av Kristianstad som en plats att bo och leva på, som vad medborgarna tycker om kommunens verksamheter och om inflytandet i kommunen fick lägre betyg. Även i tidskriften Fokus ranking av bästa boendekommun har Kristianstad markant försämrat sin position. Det är möjligt att de stora förändringar som just nu pågår i staden skapar viss oro och osäkerhet som slår igenom i medborgarnas attityder. Utveckling Utöver glädjeyttringar för att Kristianstad för första gången passerade 80 000 invånare och IFK Kristianstads oväntade framgångar i handboll har det första halvåret präglats av orolig väntan och problemlösning för att många stora projekt skulle komma till stånd. Till slut blev det klartecken för de flesta projekten, Östra Centrum, ny flygoperatör på Kristianstad Airport, Kristianstadslänken och parkeringslösningar m.fl. Tyvärr har arbetslösheten ökat till 8,2 % vid halvårsskiftet. Speciellt oroar ungdomsarbetslösheten. Kristianstads position i Svenskt näringslivs ranking försämrades och även nyföretagandet beräknas minska. Medarbetare Antalet tillsvidareanställda ökade liksom antalet tidsbegränsade anställningar med månadslön och timavlönade. Sjukskrivningarna och frisktalet visade marginellt negativa tendenser. Två nya EU-finansierade projekt har startats. SAMspelet och Omvänt mentorskap är projekt som ska skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö och ge chefer ökad kompetens i mångfaldsarbete och jämställdhet. Ekonomi Bokslutet för perioden januari till och med augusti 2012 visar ett resultat på 78,9 mkr. Det är 3,1 mkr lägre än vid motsvarande period föregående år. Helårsprognosen visar att resultatet vid årets slut beräknas till 50,2 mkr, vilket är 45,5 mkr bättre än budgeterat. De främsta anledningarna till den positiva budgetavvikelsen är att prognosen för skatteintäkterna förbättrats och att premier för Avtalsgruppförsäkring återbetalas under året. Nämndernas verksamhetsresultat väntas dock bli 65,9 mkr sämre än budget. Det beror framförallt på ökade kostnader för försörjningsstöd, externa institutionsplaceringarna av barn och unga samt underskott för olika verksamheter inom omsorgsförvaltningens ansvarsområden.
5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 1 500 läkare, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och ortopedingenjörer från hela Sverige sammanstrålade i Kristianstad Arena under Ortopediveckan.
6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Styrmodellen i Kristianstads kommun utgår från kommunallagens krav om att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kristianstads kommun är en mycket omfattande och komplex organisation och för att kunna hålla ihop och samordna den kommunala verksamheten krävs en genomtänkt styrmodell. Ekonomi- och verksamhetsstyrning är en målmedveten och systematisk process för att påverka den samlade verksamheten i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. För en kommun, där verksamheten är målet och pengarna medlet, innebär god ekonomisk hushållning mycket mer än en balanserad ekonomi. I budgeten fastställer därför kommunfullmäktige de finansiella och verksamhetsmässiga mål, i form av ett övergripande styrkort, som ska följas upp, utvärderas och stämmas av mot god ekonomisk hushållning. Styrmodellen i Kristianstads kommun bygger på metoden balanserad styrning, i Kristianstad kalllad STYRKAN. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen så är visionen, perspektiven (Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi) tillsammans med strategier för varje perspektiv, gemensamma delar som är fastställda av kommunfullmäktige. Visionen svarar på vart kommunen vill föra organisationen. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Visionen lyder: Kristianstad växer! Med vida horisonter och människan i centrum Genom kreativitet, framåtanda och puls I en livsbejakande och naturskön miljö Sveriges centrum för livsmedel, mat och dryck Målen visar inriktningen verksamheterna ska fokusera inom det aktuella perspektivet. Styrtalen beskriver kvalitet, effektivitet, volym, mängd, antal etc. Handlingsplaner ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja de mål och styrtal som angetts i styrkortet. I kommunens övergripande styrkort på nästa sida har styrtal, mål och perspektiv färgmarkerats för att ge en enkel indikation på vilket resultat som förväntas uppnås under 2012. Röd färg markerar att perspektiven/målen/styrtalen inte kommer att uppnå eftersträvad nivå, gul färg markerar att de delvis kommer att uppnå förväntad nivå och grön färg att de med största sannolikhet kommer att uppnå förväntat resultat. Grå färgmarkering kan också förekomma om ett styrtal t.ex. inte har varit föremål för någon mätning ännu. Dessutom kommenteras varje mål/styrtal kortfattat i styrkortet. Utöver det schematiska styrkortet fortsätter analysen något djupare i förvaltningsberättelsen för de fyra perspektiven på sidorna 8-13. Alla nämnder/styrelser bedömer också perspektiven/målen/styrtalen i sina respektive styrkort med samma färgmarkeringsprinciper. Efter en översiktlig utvärdering och analys av kommunens övergripande styrkort, förvaltningsberättelsens textavsnitt i de fyra perspektiven och nämndernas textavsnitt och styrkort, kan en värdering ske om en god ekonomisk hushållning har uppnåtts efter de åtta första månaderna 2012, liksom prognostisera samma värdering vid årets slut. De fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi speglar olika dimensioner i verksamheten och balans mellan dessa ska eftersträvas. Strategier är de områden inom varje perspektiv som är avgörande för att nå framgång.
7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens övergripande styrkort 2012 Medborgare Mål Styrtal Kommentar Nöjda medborgare Nöjd-Medborgar-Index Ökad utbildningsnivå Aktiva och trygga medborgare Information och service med hög tillgänglighet Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet Nöjd-Region-Index Trygghetsindex Andel invånare med försörjningsstöd Nöjd-Inflytande_Index Bemötande/Tillgänglighetsindex Informations/Öppenhetsindex NMI 54. Lägre än kommunsnittet (55), lägre än 2010 (58). Statistiken är inte bearbetad ännu. NRI 59. Lägre än kommunsnittet (61), lägre än 2010 (66). TI 49. Lägre än kommunsnittet (61), inte jämförbart med 2010 (47). Större avstånd mellan Kristianstads värde och kommunsnittet. Andelen i juni var enl. månadsstatistik 3,5 %. Sämre än både riket (2,5 %) och Skåne (3,2 %). Utbetalningarna har ökat kraftigt 2012. NII 37. Lägre än kommunsnittet (40), lägre än 2010 (39). BTI 52. Lägre än kommunsnittet (57), inte jämförbart med 2010 (63). IÖI 52. Lägre än kommunsnittet (54), inte jämförbart med 2010 (55). Utveckling Ekonomi Medarbetare Aktiva insatser för hållbar miljö Växande Kristianstad God företagsamhet Förbättrad infrastruktur God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Ekonomisk kontroll över tiden Koldioxidutsläpp Invånarförändring Arbetslöshet Studerande på Högskolan Nöjt-Näringslivs-Index Nyföretagande Kollektivtrafikresande Frisktal Nöjd-Medarbetar-Index Medskapande-Index Ledarskaps-Index Nämndernas driftbudgetföljsamhet Genomförandegrad av Avvikelse mot budgeterat resultat investeringar Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod. Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod Ökning av utsläpp från 3,6 ton/invånare 2009 till 3,75 under 2010. Trots ökning fortfarande under långsiktig målkurva. Invånarantal 30/6: 80 185. Ökning +255 sedan årsskiftet. Arbetslösheten har ökat från 7,3 % (3,7 % öppet arbetslösa och 3,6 % i program) vid årsskiftet till 8,2 % (4,0 % resp. 4,2 %) vid halvårsskiftet. Motsvarande siffror för Skåne är 7,3 % (4,0 % resp. 3,3 %) och för riket 6,2 % (3,4 % resp. 2,8 %). Antalet sökande HT 2012 ökade med 10 %. 6 % fler antagna VT 2012 än VT 2011. Ranking Svenskt näringsliv 2012: 174 (2011: 156) Siffrorna för kommunerna första halvåret är försenade. I maj hade nyföretagandet minskat i Skåne med 14,8 % efter rekordåret 2011. Resandet med stadsbuss minskade med 3 % första halvåret 2012 jämfört med samma period 2011. Även resande med regionbuss minskade med 0,5 %. Tågresandet mäts senare i höst. Frisktalet 2012-06-30: 60,5 % (2011: 62 %). Frisktalet minskade något under perioden men förväntas vid årets slut hamna på samma nivå som tidigare år. Medarbetarenkät genomförs under september. Ny enkätutformning kan försvåra jämförelsen med 2010 års värde på NMI 4,43. Medarbetarenkät genomförs under september. Ny enkätutformning kan försvåra jämförelsen med 2010 års värden, 4,33 för MI och 4,78 för LI. Förväntat värde på nämndernas driftbudgetföljsamhet 2012: -65,9 mkr. Förväntad avvikelse mot budgeterat resultat 2012: +45,5 mkr. Förväntad genomförandegrad 2012: 89,8 %. Förväntat värde på årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag 2008-2012: 1,69 % Förväntad självfinansieringsgrad 2008-2012: 74,8 %
8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgare SCB:s medborgarundersökning för Kristianstad visar något svagare värden än för två år sedan. Enkäten skickades till 1 000 av kommunens medborgare i maj, men endast 466 svarade på frågorna. De flesta trivs med att bo i Kristianstad, men trivseln är mindre uttalad än förra gången undersökningen gjordes. Måttet på hur man trivs med sin bostadsort, Nöjd-Region-Index, är för Kristianstads kommun 59 av 100 möjliga. Värdet håller sig inom felmarginalen för de 115 deltagande kommunernas medelvärde men är sämre än Kristianstads resultat i med den förra undersökningen för två år sedan då det var 66. Nästan hälften av årets tillfrågade vill mycket starkt rekommendera kommunen till bekanta, men nära en femtedel av de tillfrågade skulle avråda någon från att flytta till Kristianstad. Indexvärdet för att rekommendera inflyttning är 65, som genomsnittsnivån i landet, men har minskat sedan den förra undersökningens då värde på 70. inte särskilt nöjda med möjligheten till inflytande i kommunen. Nöjd-Inflytande-Index är 37 och ligger under medelindex, som är 40 för alla. Värdet är något lägre än förra året, då det var 39. Av de tillfrågade tvivlar mer än 40 procent på att politikerna och de högre tjänstemännen arbetar för kommunens bästa. Anmärkningsvärt är att hälften uppger att inget av kommunens politiska partier representerar deras åsikter. Även i tidskriften Fokus ranking av bästa boendekommun har Kristianstad markant försämrat sin position. Det är möjligt att de stora förändringar som just nu pågår i staden skapar en viss oro och osäkerhet som slår igenom i medborgarnas attityder. Kristianstadsborna är trots allt mer nöjda än invånarna i genomsnittskommunen med utbildningsmöjligheter, kommunikationer och kommersiellt utbud. En faktor som, liksom tidigare år, hamnar signifikant lägre i än i genomsnittskommunen är betyget för trygghet, där Kristianstad har betygsindex 49 mot medelvärdet 61. Mer än 40 procent av de Kristianstadsbor som svarat på enkäten sätter riktigt låga betyg på hur trygga de känner sig utomhus på kvällar och nätter. Mer än en tredjedel är oroliga för rån eller inbrott. Kvinnorna i undersökningen känner sig mer otrygga än männen och allra mest otrygga känner sig de som är mellan 64 och 74 år. Invånarna som besvarade enkäten är hyggligt nöjda med kommunens verksamheter. Nöjd-Medborgar- Index, NMI, gavs värdet 54 och är i nivå med medelindex för de deltagande kommunerna. Byggarbetare på Rådhustaket, bilden tagen i augusti 2012. Kristianstadsborna är mer nöjda än andra med kultur, miljöarbete och gator och vägar. Sämre betyg än snittet får Kristianstad för alla skolnivåer och för renhållningen. Värdena för skolan har minskat sedan förra gången. De som svarade på medborgarundersökningen är
9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utveckling Våren 2012 erbjöd två glada anledningar att fira i Kristianstad. I slutet av april passerade Kristianstad för första gången gränsen 80 000 invånare. Till medborgare nummer 80 000 utsågs Olle Göranson, född den 23 april, som fick ett eget körsbärsträd i Tivoliparken Den 13 maj fylldes Tivoliparken av jublande Kristianstadsbor som ville hylla sitt handbollslag. Dagen innan hade IFK Kristianstad fått silvermedalj efter SM-finalen mot Sävehof i Malmö Arena. Annars kännetecknades våren 2012 i Kristanstad i stor utsträckning av orolig väntan och intensiv problemlösning. Diskussionerna om Kristianstadslänken och parkeringslösningarna under ombyggnaderna i centrum drog ut på tiden. Investeringsbeslutet för Kristianstads nya galleria i östra centrum inväntades oroligt. Kristianstad Airport stod stilla efter Skyways konkurs och väntade på en flygoperatör. Försäljningen av biogasbolaget avbröts, när ingen ville köpa en minoritetsandel. Underlag för en ny livsmedelspolicy har tagits fram. Upphandling av samordnad varudistribution har genomförts med beräknad start våren 2013. Till sist var väntan över, och alla nödvändiga beslut och lösningar var äntligen på plats. Nu inleds en otålig väntan på slutresultaten. I årets mätning från Svenskt Näringsliv hamnade Kristianstad på plats 174 av 290 kommuner, en försämring med 18 platser i rankingen. Arbete pågår med att utveckla en ny näringslivspolitisk strategi för att stärka företagsklimatet och öka förutsättningarna för fler och växande företag. Arbetslösheten har åter ökat och låg vid halvårsskiftet på 8,2 procent. Även kommunens kostnader för försörjningsstöd har fortsatt att öka. Snabbare och mer pålitliga förbindelser behövs för att fler ska resa kollektivt och miljövänligt. Viktiga förutsättningar är utökningen av pågatågen och bygget av Kristianstadslänken. En järnvägsplan och planeringen av de nya stationerna i Fjälkinge och Önnestad har kommit igång under året. Stationerna byggs och ska stå färdiga under 2013. Utbyggnaden av busstråket Kristianstadslänken med nytt resecenter vid Kristianstad C har påbörjats och startar på allvar hösten 2012. Det nya resecentret invigs i juni 2013. E22:an har nu fått ny sträckning förbi Ekerödsrasten och förberedelser pågår för dragning av vägen utanför Linderöd och Tollarp. Kristianstad växer i flera avseenden. Det första halvåret 2012 ökade invånarantalet med 255 invånare. Vid halvårsskiftet låg folkmängden på 80 185 invånare. Befolkningen har ökat 10 000 invånare på 25 år. Det nya kommun- och regionhuset har växt till full höjd med alla våningsplan på plats. Bygget följer tidsplanen. I juli fattades investeringsbeslutet för Steen & Ströms nya galleria i Kristianstad. Det första spadtaget togs under festliga former den 1 september. Köpcentrumföretaget Steen & Ström ordnade festliga aktiviteter då det var dags för första spadtaget för Kristianstads nya galleria den 1 september 2012. Många ville till exempel sätta sin namnteckning på en av grundpålarna.
10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medarbetare Hälsa och arbetsmiljö Kristianstads kommun är av uppfattningen att en god arbetsmiljö är en miljö som kännetecknas av arbetsglädje och där samtliga medarbetares resurser tas tillvara och utvecklas. En god arbetsmiljö är hälsofrämjande, bidrar till att verksamhetens mål uppnås, ökar kommunens möjlighet att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Omsorgsförvaltningens sjukfrånvaro har ökat under den senare delen av halvåret under de fyra första månaderna var sjukfrånvaron oförändrad jämfört med föregående år. Barn- och utbildningsförvaltningen som minskade sjukfrånvaron under 2011, ökade under de första månaderna av innevarande år och den utvecklingen har fortgått för halvåret. Arbete och välfärdsförvaltningen har under en längre period haft ökad sjukfrånvaro. Förvaltningen följer utvecklingen på arbetsplatsnivå och olika åtgärder har gjorts. Sjukfrånvaron på C4 Teknik minskade. Under våren 2012 har två EU-finansierade projekt startat. SAMspelet har för avsikt att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö genom att öka kompetensen och stödet för medarbetare i kommunen. Behoven identifieras och kartläggs för att ligga till grund för ett verktyg för att utveckla medarbetarskapet. Medarbetarverktyget är tänkt att användas vid arbetsplatsträffar som ett stöd i dialogen och för kompetensutveckling. Kalenderdagar 12 10 8 6 4 2 0 Sjukfrånvaro 1:a halvåret 6,6 7,2 10,310,5 6,8 7,6 4,9 3,7 7,9 8,3 I samarbete med Centralsjukhuset Kristianstad har projektet Omvänt mentorskap påbörjats. Projektet har som målsättning att kvinnliga och manliga chefer får ökad kompetens i mångfaldsarbete och jämställdhet med fokus på socialt kön, och kulturell etnicitet. Motivet är att främja likabehandling och inkludering i kundbemötande och i arbetslivet. Medarbetarenkät Medarbetarenkäten genomförs under september månad 2012 och resultatet förväntas hamna på samma nivå som vid föregående enkättillfälle 2010. Frisktal Frisktalet anger andelen av de tillsvidareanställda som varit sjuka fem dagar eller mindre under årets första halvår. Frisktalet minskade med knappt en och en halv procentenhet, vilket avspeglas i sjukfrånvarons ökning. De flesta förvaltningar minskade sina frisktal samtidigt som sjukfrånvaron ökade. C4 Teknik däremot minskade frisktalet samtidigt som sjukfrånvaron sänktes. Sjukfrånvaro Målet är att kommunen ska minska sjukskrivningarna med minst en kalenderdag per medarbetare under 2012. Sjukfrånvaron ökade under årets första sex månader med 0,3 dagar. Fram till april i år ökade sjukfrånvaron marginellt och har nu ökat ytterligare. För att nå målsättningen med en dags minskning måste utvecklingen vändas under resterande delen av året. Kalenderdagar per tillsvidareanställd under första halvåret med hänsyn tagen till omfattningen men inte till sysselsättningsgraden. Obligatorisk sjukredovisning Total sjukfrånvaro* Sjukfrånvaro i kalenderdagar per tillsvidareanställd 4,8 % varav långtidssjukfrånvaro** 42,1 % Sjukfrånvaro för kvinnor 5,3 % Sjukfrånvaro för män 3,2 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 2,8 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år 4,5 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 5,8 % *Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga medarbetare. Även tidsbegränsad sjukersättning samt rehabiliteringsoch arbetsskadeersättning ingår. **Den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Uppgifterna till den obligatoriska sjukredovisningen baseras på annat urval än kommunens egna underlag för sjukfrånvarostatistik. Jämfört med föregående år var sjukfrånvaron på samma nivå. Långtidssjukfrånvaron minskade med 3,5 procentenheter. Männens minskade något, medan kvinnornas var samma.
11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Effektivt arbetssätt Volymen timavlönade har emellertid minskat till en femtedel jämfört med förra året. Fyllnadstjänstgöringen ökade igen under första halvåret med 2 årsarbeten om än i mindre omfattning än föregående år. Fyllnadstjänstgöringen blev 70 årsarbeten. Övertiden som utgör en liten del av totala resursinsatsen minskade med ett årsarbete och hamnade på 24 årsarbeten. Övertiden har varierat mellan 20 och 30 årsarbeten under en lång period. För tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön är underlaget anställningar x sysselsättningsgrad x anställnings-dagar/183. För tidsbegränsade timavlönade och för mertid baseras uppgiften på arbetade timmar/850 (en heltidsanställd arbetar ca 1 700 timmar på ett år). Under årets första del har volymen tillsvidareanställda i kommunen ökat med 57 årsarbeten och låg på 5 919 årsarbeten totalt. Volymen har de tre föregående åren minskat. Personalgrupper som har ökat var bland andra förskollärare och fritidspedagoger. Barn- och utbildningsförvaltningen som minskade både 2010 och 2011 har nu en ökning av tillsvidareanställda. Omsorgsförvaltningen ökade med tre årsarbeten men minskade bland undersköterskor/vårdbiträden. Under första halvåret 2012 ökade antalet tidsbegränsade anställda med månadslön med 42 årsarbeten från att ha minskat 2009 och 2010. Totala volymen hamnade på 399 årsarbeten. Barn- och utbildningsförvaltningen ökade återigen de tidsbegränsade anställningar men i betydligt mindre omfattning än 2011. Omsorgsförvaltningen ökade också detta år och i större utsträckning än föregående år. Det var undersköterska/vårdbiträde som ökade. Arbete och välfärdsförvaltningens ökning av tidsbegränsat anställda är en del i att få bukt med hög arbetsbelastning inom vissa verksamheter. Lisa Nordén från Kristianstad gjorde en lysande insats vid triathlontävlingen i OS i London och tog hem silvermedaljen, bara en hårsmån från att vinna guldet. Volymen årsarbeten för timavlönade ökar återigen från att ha minskat 2007 till 2010. Ökningen för 2012 är betydligt lägre än förra årets ökning. Timavlönade mätt i årsarbeten ökade med 5 och hamnade på 427 årsarbeten. Omsorgsförvaltningen som står för hela ökningen 2012 har under en lång period minskat volymen timavlönade fram till 2011.
12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomi Förutsättningar Det budgeterade driftresultatet för 2012 innebär att resultatet uppgår till 0,1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2,0 %. Uppföljning av målsättningar Kommunens målsättning är ekonomisk kontroll under verksamhetsåret och ekonomisk kontroll över tiden. För att bedöma om denna målsättning kan infrias under verksamhetsåret sker uppföljning mot tre angivna styrtal: Nämndernas budgetföljsamhet Avvikelse mot budgeterat årets resultat Genomförandegrad av investeringar Nämndernas sammanlagda budgetavvikelse uppgår till -65,9 mkr, vilket ger indikatorvärdet rött. Arbete och välfärdsnämnden prognostiserar en avvikelse på -31,3 mkr, medan omsorgsnämnden prognostiserar en avvikelse på -25 mkr. Det nu föreliggande delårsbokslutet, jämte bedömningen av helårsresultatet innebär att den ekonomiska målsättningen för 2012 med stor sannolikt kommer att uppnås till följd av en förbättrad skatteintäktsprognos och framför allt återbetalningen av sjukförsäkringspremierna för 2007 och 2008. Indikatorvärdet för verksamhetsårets resultat blir därmed grönt. Genomförandegraden av investeringar skall vara över 85 % för att indikatorvärdet skall bli grönt. Framtill augusti genomförda investeringar indikerar en lägre investeringstakt, men prognosutsikterna enligt förvaltningarna pekar på ett utfall på 615,7 mkr, vilket är ca 89,8 % av budgeterad volym. Delårsresultat Resultat och kapacitet Resultatet för perioden uppgår till +78,9 mkr. För motsvarande period 2011 redovisades ett överskott på +82,0 mkr. Prognosen belastas av viss osäkerhet eftersom utfallet av årets löneförhandlingar inte är klart. I förhållande till föregående års periodbokslut har verksamhetens nettokostnader ökat med ca 87 mkr (3,6 %). Under samma period har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 82 mkr (3,4 %). I det följande kommenteras Kristianstads kommuns resultat- och balansräkning efter andra tertialet 2012. Inom parentes anges föregående års resultat för motsvarande period. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 2 471,7 mkr (2 384,9 mkr). I beloppet ingår periodens avskrivningar samt periodens förändring av pensionsskuld. Budgetföljsamhet En grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av ekonomin är att verksamhets- och ekonomistyrningen är tydlig så att nämnder, styrelser och förvaltningar håller sina budgetar. Ett viktigt instrument för delgivning om verksamhetsutvecklingen är månadsrapporteringen till kommunstyrelsen. Detta har gett goda förutsättningar för kommunstyrelsen att utöva sin uppsiktsplikt. Nämnderna svarar själva för de periodiseringsposter som beräknas samt de prognoser som lämnas. Pensioner pensionsutgifterna samt avsättningar till avgiftsbestämd och förmånsbestämd ålderspension uppgår till sammanlagt 153,6 mkr (145,1 mkr) sedan årsskiftet, medan äldre förmåner redovisas som en ansvarsförbindelse. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning beräknas uppgå till 2 524,9 mkr (2 442,9 mkr) för perioden. Prognosen bygger på SKL:s senaste uppgifter från augusti månad. Investeringarna uppgick under perioden till 302,6 mkr (235,4 mkr), varav 278,7 mkr utgjordes av skattefinansierade investeringar. Investeringsutfallet motsvarar 44 % av årsbudgeten. Totalt uppgår budgeterad investeringsvolym till 686 mkr. Risk och kontroll Likviditeten var negativ, -1,0 mkr, (0,2 mkr) vid utgången av augusti månad 2012. Medellikviditeten från årsskiftet har varit 29,6 mkr. Låneskulden till banker och kreditinstitut uppgår till 301,1 mkr. Ytterligare nyupplåning med ca 150 mkr kommer att erfordras under 2012.
13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kassalikviditeten uppgick den siste augusti till 63 % (55 %). Likviditetsnivån är tillfredsställande mot bakgrund av att en fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas det närmaste året. Soliditeten uppgår till ca 73 % och inräknas pensionsskulden uppgår soliditeten till 34 %. Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i bokslutet. Denna del av pensionsförpliktelsen infrias under kommande 40 år i samband med att pensionsfallen aktualiseras. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt uppgår till 1 796 mkr (1 675 mkr). Helårsprognos De av nämnder och styrelser inlämnade driftprognoserna för 2012 tillsammans med bedömningar avseende finansförvaltningen indikerar att årets resultat kan komma att uppgå till +50,2 mkr, vilket är ca 45 mkr bättre än budgeterat resultat. Balanskravsutredning Prognostiserat +50,2 årsresultat Reavinster -1,9 Balanskravsresultat +48,3 Borgensåtaganden till de kommunala bolagen har under perioden ökat med 290 mkr och uppgår för närvarande till 3 733 mkr. Därutöver kvarstår gamla borgensåtaganden till egna hem, bostadsrättsföreningar och övriga föreningar på 82 mkr. Under flera lördagar i år har Östra Storgatan i Kristianstad förvandlats till Smakgata. Matproducenter ställer ut sina varor och får samtidigt träffa och umgås med sina kunder.
14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunkoncernen Kristianstads Kommunföretag AB (KKF) är moderbolag i en aktiebolagsrättslig äkta koncern där de helägda bolagen AB Kristianstadsbyggen, C4 Energi AB, Renhållningen Kristianstad samt Kristianstads Industribyggnads AB ingår. Övriga bolag är delägda och andelarna ägs direkt av kommunen. Delårsboksluten för bolagen är inte klara. Nedan beskrivs bolagens verksamhet under perioden januari-augusti 2012. Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd, som Kristianstads kommun är värdkommun för, beskrivs också i detta avsnitt. AB Kristianstadsbyggen Nyproduktion av Nya Sommarro har slutförts under 2012. Nyproduktion av Nya Finlandshusen samt Nya Flaket har fortsatt under perioden. Likaså har förnyelseprojektet för Gamlegården fortsatt. Uthyrningen av lägenheterna i Nya Finlandshusen har påbörjats och intresset har varit stort. ABK planerar och bygger för framtidens Kristianstad och har under perioden arbetat med att ta fram planer för att bygga trygghetsboende i kommunens basorter och bygga bostäder på attraktiva lägen i centralorten. Arbetet med energieffektivisering och underhåll har fortsatt. Uthyrningsläget är fortsatt bra för bostäder och lokaler. Resultatet påverkas positivt då kostnaderna avseende uppvärmning, el och räntor blivit lägre än budget. C4 Energi AB En ny affärsmodell för stadsnätverksamheten med en ny kommunikationsoperatör, Itux, som bl.a. tar över all aktiv utrustning i november 2012, väntas innebära att stadsnätverksamheten har potential att bli lönsam under 2013. Samtidigt pressar låga priser på el och elcertifikat pressar lönsamheten för värmeverksamheten under 2012. Beslut har fattats att från och med 2013 slå samman affärsområden Elnät och Stadsnät till affärsområde Nät. En översyn av hur det nya affärsområdet skall organiseras har påbörjats. Beslut har också fattats att från och med 2013 ha en gemensam kundservice för all verksamhet i C4 Energikoncernen. Renhållningen Kristianstad En ny renhållningstaxa togs i bruk 1 april. Som ett led i detta har ca 2 000 matavfallskärl ställts ut till abonnenter som tidigare hemkomposterade. Ett förslag till ny renhållningsordning har tagits fram. En ny sopbil, s.k. sidlastare har upphandlats. Upphandling av entreprenör för farligt avfall har genomförts. En mindre ombyggnation har gjorts på återvinningscentralen i Åhus för att öka framkomligheten för kunderna. Den 1 april fick Biogasen Kristianstad tillträde till grannfastigheten på Vrangels Allé 2. Reaktor 1 är tömd och renovering har påbörjats. Delförsäljning av bolaget har avbrutits och bolaget kvarstår som ett helägt dotterbolag till Renhållningen. Kristianstads Industribyggnads AB Den enda kvarvarande fastigheten, Keats 2 i Vä, uthyrdes till Tollo Linear AB. Hyreskontraktet för Keats 2 löper t.o.m. april 2014. Kristianstad Airport AB Kristianstad Airport stod utan reguljär flygtrafik i ca 3 månader efter att flygoperatören Skyways gick i konkurs i maj. Efter förhandlingar mellan olika flygoperatörer och flygplatsens styrelse och ledning blev det klart att Flyglinjen Kristianstad AB fr.o.m. 20 augusti trafikerar Stockholm Arlanda med tre turer i vardera riktningen på vardagar. Kristianstads kommun har träffat en uppgörelse med Region Skåne om att den siste oktober ta över Regionens 40 % av aktierna i Kristianstad Airport AB. Kommunen kommer därefter att äga 91 % av aktierna. Åhus Hamn & Stuveri AB Hamnbolaget fick en bra start på 2012, då projektet med utlastning av förorenade jordmassor fortsatte under årets första kvartal. Affärsläget håller en stabil nivå. Containerverksamheten minskar något, men glädjande är att importgodset fortsatt ökar. Bulkvolymerna är stabila. Den under förra hösten nyanskaffade vikarmskranen har visat sig mycket användbar och den tillfredställer väl våra kunders krav och bolagets egen målsättning om ökad effektivitet. Fortsatta satsningar görs för att stärka infrastrukturen i hamnen, främst gällande renovering av kajer, muddring och säkerhetshöjande verksamhet i form av mer omfattande inhägnad av hamnområdet.
15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Krinova AB Krinova Science Park är en av landets 32 science parks, där samverkan mellan företag, högskola och samhälle främjar innovation. 79 företag finns med sina kontor på Krinova som ligger strategiskt nära högskolan, som Krinova AB driver flera nya utvecklingsprojekt tillsammans med. Ca 220 personer arbetar i parken, som i stort sett är fullbelagd. Krinova är i behov av mer utrymme för att kunna attrahera fler företagsetableringar, då det råder brist på mindre kontor för nystartade bolag. Konferensverksamheten har under våren minskat, men minskningen har skett från ett högt utgångsläge med all time high under förra året. Konferenslokalerna är nyrenoverade och nu anpassade för olika typer av möten. Skåne Nordost beviljade före sommaren Krinova en årlig finansiering på 1,5 mkr för drift av en inkubator från och med 2013. Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd Kristianstads kommun är värdkommun för Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd, en gemensam nämnd för samverkan angående tekniska hjälpmedel. Delåret visar positivt resultat för HÖS drift, serviceoch transportverksamhet. HÖS är kvalitets- och miljöcertifierad enligt ISO 9001 och 14001 samt arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS 18001. Införande av ledningssystemet fortskrider. De projekt som påbörjades 2011 har fortsatt, dvs. övertagande av lyftservice samt lagerstädning. Måluppföljning görs utifrån nämndens styrkort. Målen kommer till stor del infrias under 2012. Regeringens betänkande av utredning om Fritt val av hjälpmedel följs. Utredningar om säng-hantering och transportverksamhet ska göras. Arbetet med att tydliggöra lagerekonomin fortsätter. Prognostiserat resultat efter Prognos 2012 Utfall 2011 finansnetto, Mkr Helägda bolag Kristianstads Kommunföretag 0,2 1,1 AB AB Kristianstadsbyggen 17,6 25,6 (koncernen) C4 Energi AB (koncernen) 12,0 12,6 Renhållningen Kristianstad -0,2 3,8 (koncernen) Kristianstads Industribyggnads 0,6 0,6 AB Delägda bolag Kristianstad Airport AB 0,0 0,0 Åhus Hamn & Stuveri AB 5,5 4,7 Krinova AB 0,0 0,0 Gemensam nämnd Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd 0,3 0,0 Organisationsschema, kommunens samlade verksamhet Kommunens samlade verksamhet Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag Kommunens nämnder Kommunfullmäktige - Valberedningen - Revisionen - Kommunstyrelsen - Barn- och utbildningsnämnden - Omsorgsnämnden - Arbete och välfärdsnämnden - Tekniska nämnden - Kultur- och fritidsnämnden - Byggnadsnämnden - Miljö- och hälsoskyddsnämnden - Valnämnden Gemensamma nämnder - Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd - IT-nämnd Skåne Nordost - Nämnd för fastighets- och arbetsplatsanknuten tjänst Kommunens koncernföretag (minst 20% röstinnehav) Kristianstads kommunföretag AB, KKF 100% - AB Kristianstadsbyggen 100% - AB Allön 100% - Specialfastigheter i Kristianstad AB, SIKAB 100% - C4 KabelTV AB 100% - C4 Energi AB 100% - C4 Elnät AB 100% - Renhållningen Kristianstad 100% - Kristianstads Biogas AB 100% - Kristianstads Industribyggnads AB, KIAB 100% - Krinova AB (40% direktägt och 40% via KIAB) - Åhus Hamn & Stuveri AB 54% - Kristianstads Airport AB 51% Samägda företag utan betydande inflytande - Kommuninvest Ekonomisk Förening 1,0% - Kommunassurans Syd 6,6% Kommunala entreprenader - Skolmåltidsverksamhet: Fazer Amica - Elevtransporter: C4 Transport, Kristianstad Taxi och buss, Schölins Buss - Boendeplatser äldreomsorg: Stiftelsen Lindåsa, Axeltorp AB, Förenade Care, Resurscenter Mo Gård - Hemtjänst: Fritt val : Attendo Care AB, Nya Hemtjänsten, Gertrud Care - Nattjour för hemlösa: Stadsmissionen - Sotning och brandskyddskontroll: Kristianstads Sotnings AB - Fritidsgårdsverksamhet: Kristianstads Fritidsgårdsforum
16 RÄKENSKAPER Räkenskaper Kommunens medborgare nummer 80 00 Olle Göransson fick till sin ära ett körsbärsträd planterat i Tivoliparken.
17 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Not Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse 31 aug 31 aug Progn budg Belopp RESULTATRÄKNING i Mkr 2012 2011 2011 2012 2012 2012 Verksamhetens intäkter 1 695,6 640,5 1 020,0 1 469,4 1 581,9 112,5 Verksamhetens kostnader Not 2 Bokslut 3 041,4 Bokslut 2 902,4 Bokslut 4 507,6 Budget 5 035,9 Prognos 5 151,5 Avvikelse 115,7 Avskrivningar 31 125,9 aug 31 123,0 aug 198,3 198,5 198,5 Progn budg 0,0 Verksamhetens Belopp i Mkr nettokostnader 22012 471,7 22011 384,9 32011 685,9 32012 765,0 32012 768,2 2012 3,2 Skatteintäkter Verksamhetens intäkter 31 1 918,6 695,6 1 842,2 640,5 21 760,5 020,0 21 838,2 469,4 21 873,5 581,9 112,5 35,3 Generella Verksamhetens statsbidrag kostnader 42 3 041,4 606,3 2 902,4 600,7 4 507,6 900,4 5 035,9 909,6 5 151,5 909,5 115,7 0,1 Finansiella Avskrivningar intäkter 5 125,9 29,6 123,0 26,0 198,3 40,2 198,5 33,7 198,5 40,9 7,2 0,0 Finansiella Verksamhetens kostnader nettokostnader 6 2 471,7 3,9 2 384,9 2,0 3 685,9 3,6 3 765,0 11,8 3 768,2 5,5 3,2 6,3 Skatteintäkter Resultat efter finansiella poster 3 1 918,6 78,9 1 842,2 82,0 2 760,5 11,6 2 838,2 4,7 2 873,5 50,2 45,5 35,3 Generella Extraordinära statsbidrag poster 4 606,3 600,7 900,4 909,6 909,5 0,1 Finansiella Årets resultat intäkter 5 78,9 29,6 82,0 26,0 11,6 40,2 33,7 4,7 50,2 40,9 45,5 7,2 Finansiella kostnader 6 3,9 2,0 3,6 11,8 5,5 6,3 Resultat efter finansiella poster 78,9 82,0 11,6 4,7 50,2 45,5 Extraordinära poster NÄMNDERNAS RESULTAT Årets resultat 78,9 82,0 11,6 4,7 50,2 45,5 Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse 31 aug 31 aug Progn budg Belopp NÄMNDERNAS i Mkr RESULTAT 2012 2011 2011 2012 2012 2012 KF, Revisionen, Valnämnden, FM nämnden 6,6 6,1 8,2 8,7 9,0 0,3 Kommunstyrelsen inkl. KLK Bokslut 105,5 Bokslut 105,1 Bokslut 163,5 Budget 158,2 Prognos 159,0 Avvikelse 0,8 Kommunstyrelsen, Räddningstjänsten 31 aug 33,3 31 aug 33,0 49,0 47,3 48,0 Progn budg 0,7 Barn Belopp och i Mkr utbildningsnämnden 12012 046,1 2011 990,8 12011 567,9 12012 599,3 12012 601,3 2012 2,0 Omsorgsnämnden KF, Revisionen, Valnämnden, FM nämnden 831,3 6,6 795,3 6,1 1 202,6 8,2 1 209,0 8,7 1 234,0 9,0 25,0 0,3 Arbete Kommunstyrelsen och välfärdsnämnden inkl. KLK 236,5 105,5 215,8 105,1 327,9 163,5 325,1 158,2 356,4 159,0 31,3 0,8 Tekniska Kommunstyrelsen, nämnden Räddningstjänsten 118,6 33,3 138,5 33,0 180,0 49,0 162,2 47,3 163,0 48,0 0,7 0,8 Barn VA och utbildningsnämnden 1 046,1 5,6 990,8 4,0 1 567,9 4,0 1 599,3 0,0 1 601,3 5,0 5,0 2,0 Kultur Omsorgsnämnden och fritidsnämnden 122,7 831,3 795,3 99,6 1 175,7 202,6 1 184,0 209,0 1 184,0 234,0 25,0 0,0 Arbete Byggnadsnämnden och välfärdsnämnden 236,5 10,1 215,8 10,3 327,9 13,7 325,1 14,8 356,4 14,8 31,3 0,0 Tekniska Miljö och hälsoskyddsnämnden 118,6 6,0 138,5 5,4 180,0 8,9 162,2 10,0 163,0 10,0 0,8 0,0 VA TOTALT 2 522,2 5,6 2 404,0 4,0 3 701,4 4,0 3 718,4 0,0 3 784,4 5,0 65,9 5,0 Kultur och fritidsnämnden 122,7 99,6 175,7 184,0 184,0 0,0 Byggnadsnämnden 10,1 10,3 13,7 14,8 14,8 0,0 Miljö och hälsoskyddsnämnden 6,0 5,4 8,9 10,0 10,0 0,0 TOTALT 2 522,2 2 404,0 3 701,4 3 718,4 3 784,4 65,9
18 RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Not Bokslut Bokslut Bokslut 31 aug 31 aug Belopp i Mkr 2012 2011 2011 Anläggningstillgångar 4 066,0 3 776,9 3 912,2 Materiella 2 979,7 2 640,0 2 804,2 varav mark, byggnader o tekn. anl 2 730,6 2 368,0 2 534,6 varav maskiner o inventarier 249,1 272,0 269,5 Finansiella 7 1 086,3 1 136,9 1 108,1 Omsättningstillgångar 499,2 434,5 588,7 Förråd 61,9 75,5 85,6 Fordringar 8 438,3 358,8 409,8 Kassa och bank 1,0 0,2 93,4 Summa tillgångar 4 565,2 4 211,4 4 500,9 Eget kapital 3 354,0 3 345,4 3 275,2 därav årets resultat 78,9 82,0 11,7 Avsättningar 62,1 65,2 63,2 varav pensioner 30,8 23,3 30,4 övriga avsättningar 9 31,3 41,9 32,8 Skulder 1 149,1 800,8 1 162,6 varav långfristiga 10 453,5 148,1 255,0 varav kortfristiga 11 695,6 652,7 907,5 Summa Eget kapital o skulder 4 565,2 4 211,4 4 501,0 Ansvarsförbindelser 5 610,7 5 204,4 5 450,1 varav pensionsförpliktelser 1 795,9 1 675,2 1 789,1 varav övriga ansvarsförbindelser 12 3 814,8 3 529,2 3 661,0 Bild från Tivoliparken när jublande IFK-fans hyllade silverhjältarna efter SM-finalen i handboll.
19 RÄKENSKAPER KASSAFLÖDESANALYS Not Bokslut Bokslut Bokslut 31 aug 31 aug Belopp i Mkr 2012 2011 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 78,9 82,0 11,7 Justering för av och nedskrivningar 125,9 122,9 198,3 Justering för gjorda avsättningar 1,1 7,0 9,0 Justering för övr. ej likviditetspåverkande poster 13 1,9 1,5 2,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 201,8 196,4 203,0 Ökning( )/minskning(+) kortfristiga fordringar 28,5 93,8 144,8 Ökning( )/minskning(+) förråd/varulager 23,6 9,1 0,9 Ökning(+)/minskning( ) kortfristiga skulder 211,9 411,9 157,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 15,0 300,2 99,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 306,8 235,5 477,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 7,2 40,4 41,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 15 4,2 0,0 1,1 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Nettoförändring leasingtillgångar 0,0 0,0 12,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten 303,8 195,1 425,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 180,0 60,0 120,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,2 Ökning av övriga långfristiga skulder 16 18,4 26,1 85,3 Förändring av leasingskuld 0,0 0,0 12,2 Ökning av långfristiga fordringar 17 0,0 342,0 326,2 Minskning av långfristiga fordringar 18 26,0 332,0 332,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 224,4 76,1 198,9 PERIODENS KASSAFLÖDE 94,4 419,2 326,1 Likvida medel vid periodens början 93,4 419,4 419,4 Likvida medel vid periodens slut 1,0 0,2 93,4 Kamp om bollen under sommarens beachsoccer Festival.
20 RÄKENSKAPER INVESTERINGSREDOVISNING per nämnd Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse 31 aug 31 aug Progn budg Belopp i Mkr 2012 2011 2011 2012 2012 2012 Kommunstyrelsen INVESTERINGSREDOVISNING inkl. KLK* per 111,7 nämnd 70,2 123,8 247,2 208,2 39,0 Kommunstyrelsen, Räddningstjänsten 0,8 1,1 2,5 3,7 3,7 0,0 Barn och utbildningsnämnden Bokslut 11,4 Bokslut 10,2 Bokslut 28,6 Budget 39,7 Prognos 39,7 Avvikelse0,0 Omsorgsnämnden 31 aug 1,4 31 aug 0,6 2,8 5,5 8,0 Progn budg 2,5 Arbete Belopp och i Mkr välfärdsnämnden 20120,0 20110,1 20110,3 20121,4 20121,4 2012 0,0 Kommunstyrelsen Tekniska nämndeninkl. KLK* 111,7 153,0 70,2 92,7 123,8 217,3 247,2 312,4 208,2 299,1 39,0 13,3 VA Kommunstyrelsen, Räddningstjänsten 23,9 0,8 58,0 1,1 97,3 2,5 72,5 3,7 53,9 3,7 18,6 0,0 Barn Kultur och och utbildningsnämnden fritidsnämnden 11,4 0,1 10,2 1,8 28,6 2,9 39,7 2,8 39,7 0,7 2,1 0,0 Omsorgsnämnden Byggnadsnämnden 0,4 1,4 0,4 0,6 1,5 2,8 0,9 5,5 0,9 8,0 2,5 0,0 Arbete Hjälpmedelscentrum och välfärdsnämnden 0,0 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 1,4 0,0 1,4 0,1 0,1 0,0 Tekniska TOTALT nämnden 302,6 153,0 235,4 92,7 477,4 217,3 686,0 312,4 615,7 299,1 70,4 13,3 VA 23,9 58,0 97,3 72,5 53,9 18,6 Kultur och fritidsnämnden 0,1 1,8 2,9 2,8 0,7 2,1 * Byggnadsnämnden I Kommunstyrelsens investeringsbudget ingår rådhuskvarteret 0,4 0,4 med 244,0 1,5 mkr. 0,9 0,9 0,0 Hjälpmedelscentrum 0,1 0,3 0,4 0,0 0,1 0,1 TOTALT 302,6 235,4 477,4 686,0 615,7 70,4 INVESTERINGSREDOVISNING Tekniska nämnden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Prognos Avvikelse * I Kommunstyrelsens investeringsbudget ingår rådhuskvarteret med 244,0 mkr. 31 aug 31 aug Progn budg Belopp i Mkr 2012 2011 2011 2012 2012 2012 Kommunövergripande INVESTERINGSREDOVISNING projekt* Tekniska 21,0 nämnden 0,7 2,7 53,2 53,5 0,3 Barn och skollokaler 86,1 30,3 97,5 148,4 144,1 4,3 Kultur och fritidslokaler Bokslut 1,5 Bokslut 9,3 Bokslut 11,8 Budget 11,3 Prognos 11,3 Avvikelse0,0 Övriga fastigheter och inventarier 31 aug 32,6 31 aug 12,3 37,9 67,4 67,8 Progn budg 0,4 Gator, Belopp parker, i Mkr parkering, skyddsvallar 2012 17,3 2011 40,1 2011 67,5 2012 32,1 2012 22,4 2012 9,7 Kommunövergripande Vatten och avlopp projekt* 18,2 21,0 58,0 0,7 97,2 2,7 53,2 72,5 53,5 54,0 18,5 0,3 Barn TOTALT och skollokaler 176,8 86,1 150,7 30,3 314,6 97,5 384,9 148,4 353,1 144,1 31,8 4,3 Kultur och fritidslokaler 1,5 9,3 11,8 11,3 11,3 0,0 Övriga * I de kommunövergripande fastigheter och inventarier projekten ingår VA investeringar 32,6 12,3med 5,737,9 mkr. 67,4 67,8 0,4 Gator, parker, parkering, skyddsvallar 17,3 40,1 67,5 32,1 22,4 9,7 Vatten Kommentarer: och avlopp 18,2 58,0 97,2 72,5 54,0 18,5 Investeringarna TOTALT beräknas understiga budget med 176,8 +13,3 mkr 150,7 på den skattefinansierade 314,6 384,9 sidan. 353,1 Det beror på att 31,8 Slättängens förskola blev billigare än kalkylerat, samt en komplicerad konsultupphandling till Pyntens pumpstation. * I de kommunövergripande VA beräknas understiga projekten budget ingår VA investeringar med +18,6 mkr beroende med 5,7 mkr. på att inköp av centrifuger vid två reningsverk, Nya Brunnsfält Kristianstad och Bjärlövs RV Färlövs VV, kommer att slutföras 2013 i stället för 2012. Kommentarer: Investeringarna beräknas understiga budget med +13,3 mkr på den skattefinansierade sidan. Det beror på att Slättängens förskola blev billigare än kalkylerat, samt en komplicerad konsultupphandling till Pyntens pumpstation. VA beräknas understiga budget med +18,6 mkr beroende på att inköp av centrifuger vid två reningsverk, Nya Brunnsfält Kristianstad och Bjärlövs RV Färlövs VV, kommer att slutföras 2013 i stället för 2012.