Beslutad av: regionstyrelsen, 2018-12 - 11 349 Diarienummer: RS 2018-00129 Giltighet: från 2019-01 - 01 till 2023-12 - 31 Riktlinje K ri sb ered ska p Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab utförarstyrning och samordning, enhet säkerhet och beredskap
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utgångspunkter för krisberedskap... 3 Roller och ansvar... 3 Kriterier för samlad lägesbild... 5 Beredskapslägen... 6 Katastrofmedicinsk beredskap... 6 Kriskommunikation... 6 Utbildning och övning... 6 Epidemiberedskap... 7 Portallagstiftning... 7 Definitioner... 7
3 Inledning Den regionövergripande dokumentstrukturen för säkerhet- och beredskapsarbetet tar sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens (VGR) policy för säkerhet och beredskap. Policy för säkerhet och beredskap anger värderingar, förhållningssätt och principer för arbetet med säkerhet och beredskap i Västra Götalandsregionen. Policyn lägger grunden för styrande dokument/styrning på en mer detaljerad nivå; regionstyrelsens (RS) riktlinjer för krisberedskap, informationssäkerhet, civilt försvar samt verksamhetsskydd. Riktlinjerna anger förutsättningarna för arbetet med säkerhet och beredskap i VGR. Till riktlinjerna kopplas i sin tur rutiner/planer på tjänstemannanivå, såväl regiongemensam nivå som förvaltningsnivå, samt skrivningar i reglementen och ägardirektiv. Utgångspunkter för krisberedskap Nämnder och styrelser ska ha förmåga att hantera särskilda händelser utmed hela hotskalan, exempelvis förtroendekriser, infrastrukturella störningar, större olyckor, omfattande samhällsstörningar, extraordinär händelse och höjd beredskap. VGR ska hantera händelser med standardiserade arbetssätt och gemensam terminologi, där både verksamhet och samhälle så snabbt som möjligt återgår till normal situation. VGR ska vara en god samverkanspartner till samhällsaktörer med sektorsansvar på regional nivå och till de aktörer som har geografiskt områdesansvar 1. Utöver de lagar och föreskrifter som reglerar området finns tre principer som är styrande för VGR:s krishantering och förhållningssätt. Principerna är grundläggande för agerande och fördelning av ansvar och kompletterar och förtydligar lagstiftningen inom området. Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig. Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga. Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris, så långt som möjligt. Roller och ansvar Grundberedskapen i VGR, på regional nivå, upprätthålls dygnet runt och året om via funktionerna regiondirektör i beredskap (R-DiB), regional tjänsteperson i beredskap (R- TiB) och regional kommunikatör i beredskap (R-KiB). 1 Regeringen, länsstyrelser och kommuner har geografiskt områdesansvar på respektive nivå.
4 Krisledningsnämnd Regiondirektör i beredskap (R-DiB) Regiondirektör i beredskaps krisledningsgrupp Regional krisledningsstab/regional särskild sjukvårdsledning Regional tjänsteperson i beredskap (R- TiB) Regional kommunikatör i beredskap (R-KiB Medicinskt beslut i särskild sjukvårdsledning Vid extraordinära händelser får krisledningsnämnden, enligt reglemente, fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutsrätten från annan nämnd i VGR, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Funktionen regiondirektör i beredskap har regiondirektörens mandat att fatta beslut på regional nivå i syfte att utöva ledning och samordning, inför och vid särskilda händelser med regional påverkan. R-DiB utgör tillsammans med R-TiB och R-KiB den regionala grundberedskapen. Regiondirektör i beredskaps krisledningsgrupp kan aktiveras vid särskilda händelser med regional påverkan. Gruppens roll är strategisk, i syfte att stödja en regiongemensam hantering. R-DiB leder arbetet och är beslutande i krisledningsgruppen. Den regionala krisledningsstaben aktiveras på initiativ av R-TiB vid hot om, inträffad eller planerad särskild händelse. Vid katastrofmedicinsk händelse utgör krisledningsstaben tillika regional särskild sjukvårdsledning. Stabens uppgift är att samordna och stödja R-DiB, krisledningsgrupp samt berörda verksamheter. Funktionen regional tjänsteperson i beredskap har i uppgift att ta emot och verifiera inkommande händelser. R-TiB kan initiera regional krisledningsstab/regional särskild sjukvårdsledning och ansvarar för att hålla R-DiB informerad. Funktionen regional kommunikatör i beredskap har i uppgift att ta fram kommunikativ lägesbild och vara kommunikativt stöd till R-DiB, R-TiB samt regional särskild sjukvårdsledning (RSSL). I regional särskild sjukvårdsledning finns funktion i ständig beredskap för stöd till den regionala beredskapsorganisationen avseende medicinska beslut. VGR ska ha beredskap för att ge stöd till Myndigheten för samhällsskydd- och beredskaps bedömningsenhet samt Utrikesdepartementets konsulära jour.
5 Smittskyddsläkare Lokal beredskapsorganisation Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för att planera, organisera och leda smittskyddsarbetet i VGR. Varje nämnd och styrelse som upprätthåller samhällsviktig funktion 2 i VGR ska ha funktionen tjänsteperson i beredskap (TiB) dygnet runt, året om. Det ska finnas en beredskapsorganisation för att hantera händelser inklusive kommunikation. Övriga nämnder och styrelser som inte upprätthåller samhällsviktig funktion och inte har tjänsteperson i beredskap, ska ha en plan för hantering av händelser samt en känd kontaktfunktion. Lokal TiB/ beredskapsorganisationen ska vid behov rapportera särskilda händelser eller hot om händelser till R- TiB. Kriterier för samlad lägesbild Inom VGR kan belastning i verksamheternas linje vara påtaglig utan att beredskapsorganisationen aktiveras och ordinarie ansvar och befogenheter tas över av annan. För att ge nämnder och styrelser förutsättningar att analysera och följa upp belastning i linjeorganisationen finns nedanstående tabell med beskrivande kriterier 3. Syftet är att med gemensamma begrepp värdera belastningen inom ordinarie linjestruktur, dvs. innan ett eventuellt behov av beredskapsläge träder in. Ingen påverkan Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten genomförs enligt planerad verksamhet, lagstadgade och andra krav uppfylls. Tillgängliga resurser är tillfyllest. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter ej övermäktig. Måttlig påverkan En eller två kriterier för betydande påverkan är uppfyllda: Verksamheten genomförs delvis enligt planerad verksamhet, lagstadgade och andra krav uppfylls endast till del. Tillgängliga resurser är ansträngda. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter börjar bli övermäktig. Betydande påverkan Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten genomförs delvis enligt planerad verksamhet, lagstadgade och andra krav uppfylls endast till del. Tillgängliga resurser är ansträngda. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter börjar bli övermäktig. 2 Nämnder och styrelser som upprätthåller delar av samhällsviktiga funktion återfinns i huvudsak inom: hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, logistik- och resursförsörjning, teknisk infrastruktur inkl. fastigheter och kommunikation 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Vägledning för beslutsfattande i samband med samhällsstörningar. Metod, fördjupning och exempel.
6 Allvarlig påverkan En eller två av kriterierna för kritisk påverkan är uppfyllda. Verksamheten kan ej genomföras enligt planerad verksamhet, lagstadgade och andra krav uppfylls ej. Tillgängliga resurser är uttömda och nya kan ej tillföras eller omfördelas. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter är övermäktig. Kritisk påverkan Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten kan ej genomföras enligt planerad verksamhet, lagstadgade och andra krav uppfylls ej. Tillgängliga resurser är uttömda och nya kan ej tillföras eller omfördelas. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter är övermäktig. Beredskapslägen I VGR finns tre beredskapslägen. Nämnder och styrelser ska anpassa sin beredskapsorganisation för att kunna möta dessa beredskapslägen. Angivna beredskapslägen får vid epidemier tillägget epidemi. Stabsläge Förstärkningsläge Katastrofläge Aktiveras vid särskild händelse eller om hot om sådan då omfattningen är oklar. Aktiveras vid särskild händelse där tillgänglig kapacitet kan förväntas bli otillräcklig. Aktiveras vid särskild händelse där de resurser som krävs överskrider tillgänglig kapacitet. Katastrofmedicinsk beredskap Det ska finnas en katastrofmedicinsk ledningsorganisation på såväl regional nivå som förvaltningsnivå. Ledningsorganisationens viktigaste uppgift är att skapa balans mellan behov och resurser. Händelsens svårighetsgrad och karaktär är av avgörande betydelse, liksom när på dygnet och var i VGR händelsen inträffar. Det ställer höga krav på ett flexibelt resursutnyttjande och en effektiv sjukvårdsledning och samordning på alla nivåer. Kriskommunikation Det övergripande syftet med kommunikation inför och vid en händelse är att stödja hanteringen av denna. Kommunikationsfunktionen leder och samordnar kommunikationsarbetet. Det ska finnas en regional kommunikationsfunktion som ansvarar för regional kommunikationsberedskap och kriskommunikation dygnet runt. Nämnder och styrelser ska upprätta en lokal kommunikationsplan för hantering av och nödvändig kommunikativ samordning av en händelse. Det ska finnas rutiner för kontakt med tjänsteperson i beredskap eller motsvarande utpekad kontaktfunktion. Utbildning och övning VGR ska ha en regional utbildning- och övningsplan som syftar till att stärka och utveckla förmågan avseende krisberedskap och civilt försvar. Nämnder och styrelser ska ta fram en motsvarande utbildning- och övningsplan som harmoniserar med den regionala planen.
7 Epidemiberedskap Smittskyddsfrågor sköts vid normalläge av patientens behandlande läkare i samråd med Smittskydd Västra Götaland. I ordinarie linjeorganisation finns epidemisk beredskap på infektionsklinikerna och Smittskydd Västra Götaland. Handläggning av utbrott av mindre omfattning ingår i den beredskap som den ordinarie linjeorganisation har. Utförarstyrelser vård ska ha en lokal epidemiberedskapsplan. Smittskyddsläkaren är den som slutgiltigt avgör om en epidemi föreligger och vilket beredskapsläge som råder. Smittskyddsläkaren ska vid beredskapshöjning informera berörd kommunikationsansvarig och regional kommunikatör i beredskap samt ansvara för kommunikationen inom regionen till media, allmänhet och samverkande myndigheter. Sker utbrottet vid ett sjukhus har sjukhusdirektören det lokalt övergripande ledningsansvaret. Hantering av utbrottet/händelsen ska ske i samråd med smittskyddsläkaren. Om situationen är oklar eller epidemin inte är under kontroll ligger det slutgiltiga ansvaret att bedöma grad och omfattning av smittskyddsåtgärder, inklusive smittspårning, hos smittskyddsläkaren. Portallagstiftning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22 M) Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkarens ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och de beredskapslagar som kan komma att träda i kraft vid höjd beredskap Definitioner Extraordinär händelse Särskild händelse En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting (Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap) En händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Exempel på särskilda händelser: transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, publika evenemang, statsbesök, väpnat angrepp samt psykosocial påverkan på samhället (Socialstyrelsen terminologibank).
8 Geografiskt områdesansvar Höjd beredskap Katastrof Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen. De ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder inför och vid extraordinär händelse (Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap) I händelse av allvarlig incident och hot mot Sveriges säkerhet och nationella intressen, kan regeringen fatta beslut om höjd beredskap. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller höjd beredskap. Är Sverige i krig råder höjd beredskap (Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap). En händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav, trots adekvata åtgärder, inte längre kan upprätthållas (SOSFS 2013:22 M). Krisberedskapsförmåga Är förmågan, inom ett verksamhets- eller ansvarsområde, att vid särskild händelse, störningar leda den egna verksamheten. Fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka till gemensam inriktning och samordning med andra aktörer (Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap) MSB Samhällsstörning Samhällsviktig verksamhet Sektorsansvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Är företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället alternativt en händelse som kräver särskild ledning och samordning (MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar). En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst verksamhet ett av följande villkor: (1) Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. (2) Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt (MSB, Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet). Sektorsansvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor. VGR har sektorsansvar för hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik (MSB, Samverkan för säkerhets skull). Tjänsteperson i beredskap (TiB) Tjänsteperson i beredskap är en kontaktväg in för att ta emot, verifiera och hantera ärenden av akut karaktär och funktionen har ständig beredskap. På regional nivå är benämningen regional tjänsteperson i beredskap (R-TiB).
9 Lägesbild Helhetsmetod Helhetssyn Aktörsgemensam Är företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället alternativt en händelse som kräver särskild ledning och samordning (MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar). Ett systematiskt sätt att tillämpa helhetssyn, genom att med samhällets skyddsvärden som utgångspunkt analysera hur aktörernas hanteringar som en helhet effektivt svarar mot de skyddsvärden som blir hotade i den aktuella samhällsstörningen. Är företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället alternativt en händelse som kräver särskild ledning och samordning (MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar). Något blir aktörsgemensamt när flera aktörer ska verka tillsammans. Det kan handla om att förstå uttryck på samma sätt, upprätta eller samutnyttja resurser eller ingå i en och samma process, till exempel en samverkanskonferens. Hanteringen av samhällsstörningar blir aktörsgemensam när mer än en aktör är inblandad och när relationer uppstår mellan dessa aktörer för att hantera händelsen (MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar).