Foto Clifford Shirley. Budget 2015. Enköpings kommun

Foto Clifford Shirley Budget 2015 Enköpings kommun

Budget 2015 Enköpings kommun Med långtidsbudget 2016-2017 Antagen av kommunfullmäktige 18 november 2014 Ärende KS2014/122 136

Innehåll Enköping för alla med sikte på framtiden!... 2 Enköping är en kommun för alla... 3 Det här gör vi 2015... 8 Vision 2030 och strategiska mål... 10 Strategiska mål om hållbar utveckling... 10 Strategiska mål om god ekonomisk hushållning... 10 Förutsättningar för budget 2015 och långtidsbudget för 2016 2017... 11 Ekonomiskt läge i Sveriges kommuner... 11 Ekonomiskt läge i Enköpings kommun... 12 Demografisk utveckling i Sveriges kommuner... 12 Demografisk utveckling i Enköpings kommun... 13 God ekonomisk hushållning... 14 Resultaträkning... 18 Nyckeltal... 18 Sammandrag av verksamheternas nettokostnader... 19 Investeringar... 21 Nämndernas omvärldsanalyser och förändrade förutsättningar... 22 Kommunstyrelsen... 22 Miljö- och byggnadsnämnden... 22 Skolnämnden... 23 Socialnämnden... 25 Tekniska nämnden... 26 Upplevelsenämnden... 26 Utbildningsnämnden... 27 Valnämnden... 29 Vård- och omsorgsnämnden... 29 Överförmyndarnämnden... 31 Organisation... 32 Presentation av nämnder och bolag... 33 Kommunfullmäktige och kommunrevisionen... 33 Kommungemensamt... 33 Kommunstyrelsen... 34 Miljö- och byggnadsnämnden... 34 Skolnämnden... 35 Socialnämnden... 35 Tekniska nämnden... 35 Upplevelsenämnden... 36 Utbildningsnämnden... 36 Valnämnden... 36 Vård- och omsorgsnämnden... 37 Överförmyndarnämnden... 37 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping Håbo... 37 Kommunala bolag... 38 1

Enköping för alla med sikte på framtiden! Vår budget för Enköping 2015 präglas av delaktighet och långsiktighet. Vi vill ha ett inkluderande samhälle som är tillgängligt för alla. Ett jämlikt samhälle med hållbarhet och miljömedvetenhet i fokus. Ett utvecklande samhälle där utbildning och innovationslust går hand i hand med folkhälsa och medborgarnytta. Därför har vår första budget under mandatperioden 2014 2018 bärighet in i framtiden och genomsyras av vår syn på hur kommunen ska utvecklas så att alla blir en del av samhället. Det märks bland annat på ökade resurser till skolan och bildandet av en skolkommission, trygghetsboende och trygghetsplatser för äldre kombinerat med en äldreombudsman, halverade avgifter på Kulturskolan, ett idrottspolitiskt program, utveckling av Yrkesvux och ett miljöledningssystem. Och så återkommer Boken kommer. Långtidsarbetslösheten ska motas med samarbetsprojekt för studier och meningsfull praktik, och folkhälsan utvecklas bland annat med ett idrottsbibliotek. Badvakterna återinförs. Vi vill även ha ett Enköping där de många företagarna känner att politiker och tjänstemän förstår dem, ett Enköping som uppskattar det ideella föreningslivet och ser förebyggande arbete som en investering, och ett handlingskraftigt Enköping som både gasar och bromsar. Därför trycker vi på gasen i några av de frågor som diskuterats på senare tid i Enköping. Till exempel ser vi långsiktigt på utvecklingen av hamnområdet, där ambitionen är att under 2015 ge Enköpings Segelsällskap ett rimligt långt arrendeavtal med tydlig ansvarsfördelning. Under året tar vi också sats för att rusta och utveckla Sommarro till vår pärla vid Mälaren, liksom vi inför en timmes fri parkering i centrum och deltar i centrumutvecklingen. Vi kommer också aktivt följa de stora investeringar Enköping står inför, genom att inrätta en framtidskommission som granskar och utvärderar bland annat Idrottshus- /simhallsprojektet. Samtidigt tittar vi på kalkylerna för det beslutade parkeringshuset i kvarteret Fältskären, och är beredda att fatta nödvändiga beslut som kan krävas utifrån förändrade förutsättningar. Den tidigare föreslagna skattehöjningen med 50 öre ligger fast, med ambitionen att använda våra resurser så effektivt att frågan om en framtida skattesänkning inte framstår som omöjlig. Enköping har fantastiska förutsättningar. Sammantaget ser vi stora möjligheter. För dig. För mig. För Enköping. Om vi gör den här resan tillsammans. Med sikte på framtiden. Helena Proos (S) Anders Wikman (NE) 2

Enköping är en kommun för alla Vi ska ha en miljövänlig och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Enköping är den gemensamma, grundläggande visionen för vår kommuns utveckling och för det långsiktiga politiska arbetet i Enköping. Att skapa en långsiktigt hållbar utveckling innebär inte bara att vi måste lösa miljöproblemen och skapa nya och effektivare sätt att nyttja energi och naturresurser. Det innebär också att vi måste tydligare väga in livskvalitet, folkhälsa och demokrati. De sociala investeringspengarna är ett fortsatt viktigt instrument för att främja ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Därför kommer vi att fortsätta med detta arbete. Vi vill att Enköping liksom många andra kommuner i Sverige ska bli Fairtrade city-diplomerade. Enköpings kommun ska vara en miljövänlig kommun. Det skapar förutsättningar för en god och hållbar tillväxt som utgår från nyttan för kommuninvånarna. Det är viktigt att kommunen stimulerar nytänkande och tar tillvara på möjligheter i teknikutveckling och energiomställning som främjar företagande och välbefinnande. I alla beslut ska hållbar utveckling, miljöbelastning och medborgarnyttan beaktas. För att kvalitetssäkra arbetet ska vi införa ett miljöledningssystem. Entreprenöriellt lärande, återföring av kunskaper och hållbar utveckling ska vara en naturlig del i alla kommunens utvecklingsprojekt. Miljö och hållbar utveckling stannar inte vid kommungränsen. Därför är det viktigt att kommunen medverkar strategiskt och offensivt i det lokala, regionala, nationella och internationella arbetet. Samverkan måste ske med bland annat företag, forskning, andra kommuner, myndigheter och Europeiska unionen. Kollektivtrafiken ska vara anpassad efter kommuninvånarnas behov Många Enköpingsbor är beroende av en bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska präglas av låga avgifter, hög turtäthet, pålitlighet och tillräcklig kapacitet. Kommunen ska därför arbeta aktivt för bra tåg- och bussförbindelser. Det är också viktigt att kommunen arbetar aktivt för ett förbättrat järnvägsnät med utökad kapacitet. Alla barn ska kunna nå sina mål Skolan ska ge kunskaper och färdigheter så att alla barn kan nå sina mål. Det borde till exempel vara självklart att alla barn i skolan lär sig läsa. Det borde också vara självklart med en skola som ser alla, ger stöd efter behov och har tillräckligt många vuxna för att ordning och reda ska råda. Tyvärr ser verkligheten inte ut så. En grundläggande förutsättning för att barn ska kunna lära sig något är att de känner trygghet i skolan. Mobbning visar sig vara den vanligaste orsaken till att skolan misslyckas. Därför vill vi införa nolltolerans mot mobbning. Skolan har ett bredare uppdrag än bara lärandet. Det är en demokratisk fostran som ska ge våra barn och ungdomar en bra start i livet. Här måste ett salutogent förhållningssätt genomsyra den dagliga verksamheten Vi vill att arbetet med att nå kunskapsmålen ska konkretiseras. Matematiksatsningarna ska utvidgas och vi ska även satsa på läsinlärning. Förmågan att läsa är den absolut viktigaste pusselbiten när det gäller lärandet. Kan du inte läsa kan du inte heller lösa matematiska problem eller andra uppgifter. Det fåtal elever som har störst behov av stöd i sin skolgång behöver en speciellt utformad undervisning liknande den som Röda villan gav. Vi vill snarast starta om 3

och utveckla Röda villan-pedagogiken med ett fördjupat samarbete med arbetslivet. Då kan fler elever gå direkt från skolan ut i arbete och slippa misslyckanden, socialbidragsberoende och arbetslöshet. Utepedagogiken är underskattad och bör lyftas fram. Även fritidshemmens möjligheter för barns lärande är underskattad. Skolbarnsomsorgen i fritidshem kompletterar och stöttar inlärningen. Fritidspedagoger och övrig personal på fritidshemmen bör därför uppmärksammas och uppmuntras. Vi vill starta en skolkommission som ska hjälpa oss att hitta de rätta vägarna för att varje barn ska ha bättre möjlighet att lyckas med sina studier och känna harmoni och glädje på förskolan. Skolkommissionen ska startas omedelbart och ska inom ett år leverera konkreta förslag på åtgärder för att vi ska kunna bli en av de bästa kommunerna i landet vad gäller utbildning. Förslagen ska sedan kunna tas med i nästa års budget. Det är också viktigt att vi ser över de administrativa kostnaderna så att mer pengar kan används ute i verksamheten. Det livslånga lärandet Enköpings kommun ska vara bland de bästa i Sverige på lärande inom skolan. I det arbetet är skolbarnsomsorg och förskoleverksamhet viktiga byggstenar så att barn och elever känner trygghet och får stimulans i vardagen. Enköpings kommun måste gå i täten för att få fler ungdomar i arbete. Grunden till detta är en väl fungerande grundskola. Gymnasiets olika program ska dessutom ge vägledning fram till ett yrke eller till fortsatta studier. Valet är elevens. Skickliga, inspirerande lärare förmedlar kunskaperna och utmanar förmåga och kreativitet. I skolan läggs grunden för en medborgaranda, buren av individer som står på egna ben på väg mot vuxenlivet. Utbildningssystemet i kommunen ska matcha såväl kommuninvånarnas som arbetslivets behov. Entreprenörer och entreprenörskap är en viktig del i det livslånga lärandet. Om studievalet blev fel, betygen för låga eller när jobbet bara försvinner finns alltid en ny chans. Kunskap och kompetens är inte för evigt. Alla kan behöva möta nya utmaningar och bli rustade för dessa. En väl fungerande vuxenutbildning är en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna förverkliga drömmen om det livslånga lärandet. Kommunen ska vara drivande när det gäller att ta tillvara på externa och interna kompetensutvecklingsinsatser som vänder sig till anställda i hela kommunens arbetsliv. Att ständigt arbeta med kompetensutveckling är det bästa sättet att möta framtidens utmaningar och undvika arbetslöshet och företagsutflyttningar. Enköpings kommun måste dessutom kunna erbjuda skolans personal en trygg arbetsmiljö med goda utvecklingsmöjligheter och bra löner. Trygghet och trivsel skapar grunden för en bra lärandemiljö, och det påverkar elevernas resultat positivt. Trygga vuxna ger trygga unga Barn och unga är det viktigaste vi har. Vi ser dem som en av de viktigaste framtidsinvesteringarna. Att arbeta förebyggande är att upptäcka något innan det händer. För att lyckas med det är det nödvändigt att ha ett investeringsperspektiv och en helhetssyn samt ett gemensamt och samlat grepp kring barn och unga i kommunen. Vi vill att det ska finnas verktyg, resurser och kompetens som möjliggör lösningar såväl på kort som 4

på lång sikt. I längden är det dessutom det enda hållbara och en investering som på lång sikt ger satsade pengar tillbaka. En del i detta arbete är att utveckla fritidsgårdarna och göra en fritidsplan. En annan del är att satsa på fältassistenter/fältarbetare. De rör sig bland ungdomar på gator och torg, skolor, fritidsgårdar och på internet. De jobbar både dagar, kvällar och helger för att skapa en relation som bygger på frivillighet, tillit och respekt för ungdomarnas integritet. Fältassistenterna ska även samarbeta med föräldraföreningar, stödja föräldravandringar samt delta i föräldramöten och upptaktshelger i högstadieskolor. En naturlig koppling ska finnas till social-, skol- och upplevelseförvaltningen där det finns stora möjligheter till samarbete. Näringslivet och hela arbetslivet ska främjas Grunden för välfärden är ett blomstrande näringsliv. Det är en viktig uppgift för kommunen att stödja näringslivet så att våra företag kan utvecklas, liksom att företagarmedvetenheten finns med på alla nivåer i kommunen. Samtidigt är näringslivet en viktig del av människans arbetsliv och kommunen ska därför i varje beslut främja arbetslivet. Det kan innebära allt ifrån att erbjuda barnomsorg på obekväma tider, upphandlingar som inte utestänger företag på orten till kompetensutveckling för anställda och företag. Det är också viktigt att kommunen erbjuder ett varierat utbud av fritidsaktiviteter så att kommuninvånarna får en meningsfull fritid. Vi tar krafttag mot arbetslösheten Ungdomsarbetslösheten är oroande hög. Därför måste det till kraftfulla åtgärder. I Enköping hade arbetsförmedlingen i april 379 inskrivna ungdomar, varav 239 var arbetslösa eller i något program. Det ger en arbetslöshet på 10,4 procent. De flesta av dessa ungdomar är långtidsarbetslösa och har inte fullföljt gymnasiet. Vi ser en stor utmaning i att få in ungdomarna i arbete eller studier. Vi vill införa nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet, eftersom vi vet att risken för att ungdomarna far illa i framtiden är stor om de inte kommer in på arbetsmarknaden eller på önskad utbildning. Rekryteringsbehoven är stora inte minst inom kommunens alla verksamheter. Vi kommer därför att ta initiativ till en stor satsning på alla långtidsarbetslösa ungdomar. Vi hoppas att vi kan driva detta arbete tillsammans med Arbetsförmedlingen, offentlig sektor och näringslivet i kommunen. Ungdomarna ska inte bara få en praktikplats, utan det ska vara en praktikplats som är noga utvald och har ett relevant innehåll så att möjligheterna till arbete förstärks. Vi vill också ta krafttag för att se till att de äldre arbetslösa, framför allt långtidsarbetslösa, kan komma vidare till jobb, studier eller meningsfull praktik. Vi kommer därför att initiera minst ett samarbetsprojekt mellan kommunen, företagen, andra arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kommunens arbetsmarknadsenhet gör ett bra jobb. Vi kommer att ta tillvara på dess kompetens och ge enheten ett utökat ansvar och större resurser. 5

En arbetsplats för dig som vill vara med och skapa det långsiktigt goda samhället Enköpings kommun är en av de största arbetsgivarna på orten. Det ger oss möjlighet att vara ett föredöme, en inspiratör och påtryckare när det gäller att visa på den goda arbetsplatsen. Alla som jobbar inom organisationen ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Vi ska erbjuda bra anställningsvillkor till alla anställda. Trygga och bra jobb med konkurrenskraftiga löner ska vara vägledande. För att vi ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att vi erbjuder heltid som norm och deltid som en möjlighet. Vi måste också arbeta aktivt för att minska antalet delade turer. För att utveckla organisationen och ta vara på medarbetarnas idéer har vi inrättat en kompetensutvecklingsfond som kommunens medarbetare kan söka pengar från. Fonden ska också kunna användas för medfinansiering i EU-finansierade utvecklingsprojekt. Kommunen ska vara en jämställd arbetsplats Enköpings kommun ska vara en av de bästa kommunerna vad gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. För att nå dit är det viktigt att alla beslut som tas i kommunen tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet. Kommunen ska kontinuerligt göra löneanalyser och redovisa dem årligen till kommunfullmäktige. Utifrån dessa redovisningar ska kommunfullmäktige besluta om konkreta åtgärder så att de osakliga löneskillnaderna mellan könen på sikt försvinner. Hela kommunen ska vara trygg och tillgänglig för alla Alla människor ska kunna röra sig fritt, ta del av information, kunna ha samma möjligheter att få ett arbete och kunna påverka sin livssituation. Det handlar om mänskliga rättigheter. Parker, grönområden, vägar och lokaler ska vara goda miljöer att vistas i. Det ska vara tryggt att vandra i Enköping, oavsett tid på dygnet och årstid. Fritidsanläggningarna ska vara öppna och tillgängliga så att alla kommuninvånare kan nå och nyttja dessa utifrån sina behov och önskemål. Ute- och innemiljöerna är viktiga för bland annat rekreation och vila och för det livslånga lärandet. Kultur och idrott får människor att växa Ekonomin växer när människor växer. En viktig jordmån för växande är kultur och fritid. Kultur är en livsnerv i samhället, och det kulturklimat som vi skapar har stor betydelse för individen. Det ger möjligheter för kreativitet och innovativt tänkande. Vi ska främja allas möjlighet till kultupplevelser och eget skapande, och kulturen ska präglas av mångfald. Alla kommuninvånare ska ha tillgång till kultur- och idrottsaktiviteter på nära håll. Biblioteken, Kulturskolan, museet och föreningslivet är basen i det lokala kulturlivet. De skapar förutsättningar och möjligheter. Folkbildningen är också en viktig del i att skapa ett samhälle för alla individer. Folkbildningen har en unik kompetens som vi behöver bli bättre att ta vara på för att skapa gemenskap, kreativitet och demokrati. Idrotten och fritiden är en del av vår välfärd och bidrar till ett rikare socialt liv och en förbättrad folkhälsa. Betydelsen av det ideella engagemanget kan inte överskattas. Det utgör grunden för att föreningslivet ska kunna bidra med en positiv utveckling i samhället. 6

I Enköping ska idrotten vara tillgänglig för alla oavsett kön, etniskt ursprung, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, ålder samt ekonomi. Idrotten är inte bara ett av samhällets viktigaste nöjesutbud. Dess gränslöshet gör dessutom att människor med olika ursprung blir lagkamrater och kan lära känna och respektera varandra på lika villkor. En kontinuerlig uppföljning av idrottsanläggningarnas standard ska ge underlag för ett planerat underhåll. Vi kommer att upprätta en årlig underhållsplan där de objekt som anses mest akuta ingår. Vi kommer också att göra en långsiktig hållbar investeringsplan så att de långsiktiga behoven tydliggörs. Vi vill till exempel bygga en eventhall i samband med om- och nybyggnaden av badhuset och idrottsanläggningen. Ytterligare ett sätt att ge kommuninvånarna möjlighet till en meningsfull fritid är att utveckla och investera i våra fritidsgårdar. Det är trygga mötesplatser där våra unga är välkomna på sina egna villkor. På fritidsgårdarna ska de kunna känna framtidstro och delaktighet och få mod att prova nya upplevelser, utveckla goda vanor och få praktisk erfarenhet och kunskap för livet. Kommunen är vår gemensamma egendom De som har levt före oss har börjat bygga vår kommun med alla sina gator, skolor, fotbollsplaner och allt annat. Vi som är kommuninvånare i Enköping 2014 bygger vidare för vår tid och för framtiden. Det är stora värden som investerats, och dessa anläggningar är nödvändiga för att kommunen ska fungera och för att det ska finnas bra förutsättningar för lärare och elever, för personal och gamla på äldreboenden, för fotbollslag samt för cyklister och fotgängare. Alla dessa anläggningar kräver dessutom underhåll för att behålla funktion och värde. Det finns brister både här och där som vi kommuninvånare oroar oss för, och kanske till och med skäms för. Vi vet att det är dyrt att eftersätta underhåll. Det är också farligt och olyckor händer. Kommunen kan bara bli bättre som ansvarsfull och långsiktig ägare av våra anläggningar. Alla har rätt till ett värdigt och tryggt liv Att kunna känna trygghet och meningsfullhet i vardagen även när man blir äldre, sjuk eller har en funktionsnedsättning ska vara en självklarhet. Gemensamt tar vi ansvar för att tryggheten kommer alla till del, även om pensionen är låg. I vår kommun ger vi stöd utifrån den enskildes behov av att behålla sin personliga integritet och att få åldras med värdighet. Med rätt hjälp garanteras fortsatt social gemenskap, möjlighet till fysisk aktivitet och goda matvanor. Vi vill att Enköpings kommun fortsätter utvecklingen av det salutogena synsättet där vi ser det friska. Därför vill vi omvandla ett befintligt omvårdnadsboende enligt den pedagogik som till exempel finns i Tubberöds hus i Tjörns kommun. Att få leva tills man dör innebär att ta tillvara och uppmärksamma varje boendes resurs. Önskemål om mat, rutiner och aktiviteter styr verksamheten. Djur och natur ska harmoniera i boendet. Alla nya boenden ska ha ett tillagningskök och de befintliga ska behållas. Goda matvanor är viktiga även för dem med hemtjänst och hemsjukvård. Det är också viktigt att vi förbättrar möjligheten att få hjälp med matlagning och utökat måltidsstöd. Vi vill även skapa en bättre kontinuitet för brukare och personal inom omsorgen. Idag är det inte ovanligt att personer som får stöd från kommunen ser många olika 7

ansikten under samma vecka. Detta skapar en otrygghet både för brukare och personal. Det anser vi är en orimlig utveckling som kan brytas genom att vi ökar möjligheterna till bättre planering, färre vikariat och schemaläggning. Vi vill prioritera förebyggande insatser genom att utveckla träffpunkterna vid alla våra omvårdnadsboenden och ge äldre på landsbygden större möjlighet att delta i den sociala gemenskapen. Fysisk och psykisk aktivitet är viktiga insatser och ska alltid vara i fokus. Vi ser att seniorgymen är mycket populära och vill därför på sikt bygga ut dessa. När det gäller LSS-boenden är det viktigt att planering och byggande sker i takt med efterfrågan. Ungdomar med LSS-insatser som vill flytta hemifrån ska ha möjlighet att göra det. Vi vill även utveckla samarbetet med EHB så att fler kan erbjudas egen lägenhet med boendestöd. Anhöriga gör en ovärderlig insats när det gäller vården av äldre och personer med funktionsnedsättning. Stödet till anhöriga måste därför utvecklas ännu mer, både med råd och samtalsgrupper. Det behövs fler timmar då anhöriga kan få hjälp med avlastning så att de kan få egen tid. Vi vill även undersöka möjligheten att starta en restaurang eller ett café i vårt nyinrättade kulturhus. Det är möjligt att en sådan verksamhet skulle kunna drivas som ett socialt företag. Samtidigt som det skulle ge service till besökarna, skulle verksamheten ge meningsfulla arbetstillfällen för många personer som har svårt att hitta ett jobb. Det här gör vi 2015 Vi vill infria kommuninvånarnas förväntan på att politiken ska leverera det som lovas. Den viktigaste frågan för oss blir att sätta full fart för att minska ungdomsarbetslösheten och få ned långtidsarbetslösheten genom att börja byggandet av en skola som sätter kunskap och lärande i främsta rummet. Vi ska inom en femårsperiod vara bland de främsta kommunerna i landet vad gäller skolresultat. Vi vet att det är en tuff målsättning, men vi vet samtidigt att den både är realistisk och framförallt nödvändig. Kultur- och fritidsverksamhet är också en viktig del som vi kommer att prioritera. Därför gör vi en förstärkning av upplevelsenämndens budget. Under år 2015 kommer vi bland annat att genomföra följande: Alla ungdomar som behöver och önskar sommarjobbsgaranti ska få möjlighet till det. De ska få erbjudande om tre veckors sommarjobb med avtalsenlig lön antingen när de slutat årskurs 9 eller årskurs 1 på gymnasiet. Vi vet hur viktigt det är att kunna ta igen det som man ligger efter med i skolan. Därför ska alla elever från årskurs 7 som vill gå i lovskola få göra det. Det är viktigt att barnen har möjlighet att delta fullt ut i förskoleverksamheten. Därför vill vi erbjuda minst 20 timmars förskola till alla barn i kommunen. Vi kommer att inrätta ett trygghetsboende i hyresrättsform. Vi planerar för ett idrottsbibliotek. Där kan kommuninvånarna låna den utrustning de behöver för att få prova på till exempel skridskor eller skidor under en kortare period eller för de gånger barnen ska åka skidor i skolan och inte kan eller vill köpa egen utrustning. Vi kommer att införa sommarskola för barn som går i förberedelseklass. Där läser de svenska på förmiddagen eller eftermiddagen. Den andra delen av 8

dagen ägnar de åt fritidsaktiviteter så att de kan få lära känna sin nya kommun. Det är viktigt att barn tidigt stimuleras och kommer i kontakt med kulturens alla olika delar. Därför vill vi pröva en form av kulturkollo där barn får möjlighet att under några dagar prova på olika kulturformer. Under hösten 2015 kommer vi att halvera avgiften på Kulturskolan för barn och unga. Vi kommer att göra en djupgående analys och arbeta fram en långsiktig hållbar investeringsplan för idrotten. Målet är att göra ett idrottspolitiskt program. Vi kommer att utveckla ett kulturpolitiskt program. Vi ska införa en tjänst som äldreombudsman som får i uppdrag att företräda och stödja de äldre. Det finns sedan länge endast två trygghetsplatser, men behovet är mycket större. Därför kommer vi att öka antalet trygghetsplatser. Trygghetsplatser får man med mycket kort varsel, och de inrättas på en separat avdelning på till exempel ett omvårdnadsboende. Man kan bo där från en dag och upp till en vecka, och det innebär en trygghet för anhöriga och brukare att snabbt få hjälp när behov uppstår. Vi ska utveckla Yrkesvux för att ge fler möjlighet att byta karriär mitt i livet. Vi vill att kommunen, liksom högskolan, ska kunna erbjuda yrkesutbildning på kvällstid så att fler kan få möjlighet att studera och samtidigt ha kvar sitt jobb. Vi måste få fler människor att vilja arbeta inom omsorgen. Därför ska anställningsvillkoren bli bättre. Vi kommer också att satsa på kompetensutveckling, validering, förbättrade karriärmöjligheter, rätten till heltid och en minskad andel delade turer. Trygga och bra jobb med konkurrenskraftiga löner ska vara vägledande. Vi återinför badvakterna i simhallen. En ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället oavsett funktionsnivå. Därför kommer vi under 2015 att börja arbetet med att inventera samt komma med förslag på åtgärder och ta fram kostnadsunderlag för att komma tillrätta med tillgänglighetsproblemen i kommunen. En timmes fri parkering i centrum införs för att göra centrum mer attraktivt att besöka för rekreation och handel. Planeringen och arbetet inleds för att rusta och utveckla Sommarro. Vi kommer att söka en långsiktig hantering av hamnområdet där ambitionen är att skriva ett rimligt långt avtal med ESS utifrån en tydlig ansvarsfördelning. Vi avskaffar möjligheten att söka vårdnadsbidrag. Utmaningsrätten tas bort. Tjänsten Boken kommer ska åter erbjudas. 9

Vision 2030 och strategiska mål Vision 2030 Enköping är inspirerande med en livsmiljö där alla kan utveckla sitt allra bästa jag. Självklar livskvalitet Attraktivast i regionen En hållbar omvärldsaktör Vision 2030 är gemensam för hela kommunen och ska genomsyra alla verksamheter och styrdokument. Visionen är beslutad av kommunfullmäktige och kommer att fungera som en utgångspunkt för kommunens nya strategiska mål från 2016. Det övergripande målet för kommunen är att i alla beslut utgå från nyttan för kommuninvånarna. De nuvarande strategiska målen är beslutade av kommunfullmäktige och gäller till och med 2015. Dessa är utgångspunkt för verksamheten i kommunens nämnder. Det är nämnderna som utifrån tilldelade resurser ska förverkliga målen. Det innebär att verksamheterna ska formulera mätbara mål och kontinuerligt återrapportera måluppfyllelsen till kommunfullmäktige. I ett sådant system krävs det en tydlighet i rapportering om avvikelser och orsaken till avvikelserna. Det möjliggör en tydligare diskussion i kommande budgetdebatter där de förtroendevalda ska ta ställning till de olika verksamheternas äskanden. Systemet innebär en betydligt bättre och effektivare hantering av de begränsade resurser som det är frågan om när det gäller att driva kommunens verksamhet. De strategiska målen kan delas in i två grupper: hållbar utveckling och god ekonomisk hushållning. För att uppnå hållbar utveckling krävs god ekonomisk hushållning. Strategiska mål om hållbar utveckling För att Enköpings kommun ska ha en hållbar utveckling måste vi aktivt jobba med att värna vår miljö, stimulera till ett växande näringsliv, erbjuda en attraktiv skola och skapa förutsättningar för kommunens invånare att må bra. Följande strategiska mål leder mot en hållbar utveckling: Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen Goda gröna Enköping. Enköpings kommun är en kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv. Enköping en attraktiv skolkommun. Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet. Strategiska mål om god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning måste utgå från nyttan för invånarna. För att Enköpings kommun ska ha en god ekonomisk hushållning måste vi jobba aktivt med att säkerställa en god kompetensförsörjning, en stark ekonomi och en effektiv förvaltning. Följande strategiska mål leder kommunen mot en god ekonomisk hushållning: Enköpings kommun har en god kompetensförsörjning. Enköpings kommun har en stark ekonomi och en effektiv förvaltning. 10

Förutsättningar för budget 2015 och långtidsbudget för 2016 2017 Kommunstyrelsens utveckling av budgetprocessen har fortsatt i samband med budget 2015. Syftet är att stärka kommunstyrelsens roll att leda och samordna budgetarbetet. I budgetprocessen för 2015 har en politisk budgetberedningsgrupp arbetat under januari februari 2014. Det har resulterat i preliminära budgetförutsättningar till nämnderna. Tidigare år har nämndernas budgetramar beräknats genom en procentuell höjning av föregående års ramar. Inför budget 2015 har i stället ett verktyg använts (resursfördelningsmodell) där hänsyn tas till verksamheternas demografiska förändringar. Införandet av resursfördelningsmodellen har nyligen skett, och arbetet med att utveckla den kommer att fortsätta. Med ett politiskt resultatkrav har framräknade förutsättningar reducerats till lägre belopp. Till dessa preliminära förutsättningar har nämnderna redovisat och fastställt konsekvensbeskrivningar. Med konsekvensbeskrivningarna som underlag har politiska prioriteringar skett, som lett till nämndernas slutliga budgetramar i detta dokument. Utvecklingen av den tioåriga investeringsplanen fortsätter. Under 2014 har nya riktlinjer för den investeringsprocessen tagits fram. Med de investeringsvolymer som planeras under kommande år krävs god framförhållning av ökade drift- och räntekostnader. Den 10 11 februari genomförde kommunstyrelsen Omvärlds- och resultatanalysdagarna som syftade till att ge politiker och tjänstemän en gemensam bild av nuläget och de utvecklingstrender som påverkar Enköpings kommun. På uppdrag av kommunstyrelsen presenterade PwC en ekonomisk långtidsprognos för perioden 2012 2030 för Enköpings kommun. Kommunfullmäktige beslutade om en preliminär budget den 10 juni. Eftersom 2014 är ett valår tas det slutgiltiga budgetbeslutet den 18 november. Ekonomiskt läge i Sveriges kommuner Konjunktur I höstpropositionen som regeringen lämnat görs bedömningen att den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre än den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Den kommunala sektorn förväntas redovisa positiva ekonomiska resultat under perioden fram till 2018. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar på en ökning med 1,8 1,9 procent per år de två närmaste åren. Skatteunderlagsprognosen visar stark utveckling, framför allt åren 2016 2017. En förklaring är att regeringen förutser en förbättring av arbetsmarknaden med kraftig ökning av arbetade timmar och tilltagande löneökningstakt dessa år. 11

Demografisk utveckling en utmaning Ökade demografiska krav är en utmaning för kommuner och landsting. Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre ökar samtidigt som en ökning sker av antalet barn i förskole- och skolåldern. Konsekvensen är att färre ska försörja fler, vilket leder till en ökad så kallad försörjningskvot. De demografiska behoven av kommunsektorns verksamhet beräknas årligen öka med över 1 procent framöver. Under kalkylåren 2016 och 2017 är ökningen så hög som 1,4 procent, vilket är en dubbelt så hög tillväxt som perioden 2005 2013. Mellan 2005 och 2013 ökade kommunsektorns kostnader årligen med i genomsnitt 1,6 procent. Det är 0,9 procentenheter utöver vad förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning beräknas ha krävt. Sveriges Kommuner och Landsting anser att den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Kommunerna måste enskilt och tillsammans hitta möjliga långsiktiga lösningar. Det är viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. Ekonomiskt läge i Enköpings kommun PwC har på uppdrag av kommunstyrelsen gjort en ekonomisk långtidsprognos för Enköpings kommun inför budgetarbetet 2015. Perioden 2012 2030 innehåller stora investeringsvolymer, främst under åren 2015 2018. Enligt prognosen kommer kommunens kostnader att öka med 24,5 procent i fasta priser till 2030. (Detta kan jämföras med ökningen av den totala befolkningen på knappt 15 procent) Den årliga kostnadsökningen ligger på 1,2 procent. Den klart största ökningen sker inom äldreomsorgen, men även grundskolan och förskolan ökar tydligt. Effektiviseringstrycket uppgår till 0,9 procent årligen över perioden fram till 2030. Trycket är som starkast mellan åren 2018 och 2023. Enköping står inför en fortsatt hög och ökande försörjningskvot. Ökningen sker i takt med ökningen i riket, men på en högre nivå. Kommunsektorns generella finansieringsproblem drabbar även Enköping. Demografisk utveckling i Sveriges kommuner Medellivslängden i Sverige beräknas öka från 83 till 87 år för kvinnor och från 79 till 85 år för män till år 2060. I och med att livslängden ökar beräknas 25 procent av befolkningen vara över 65 år 2060, jämfört med 18 procent år 2008. Ligger pensionsåldern kvar på samma nivå som idag innebär det att var fjärde medborgare kommer att vara pensionär år 2060. Fruktsamheten minskar och år 2060 beräknas andelen barn och unga ha minskat med två procent. Dock kommer det faktiska antalet barn och unga ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Det föds något fler pojkar och invandrar något fler män, vilket i en förlängning kommer att ge ett kvinnounderskott i Sverige. År 2060 beräknas det vara 78 000 fler män än kvinnor i åldrarna 25 40. Sverige är ett invandringsland, och på sikt kommer invandringen vara 76 000 personer per år och utvandring 57 000 personer per år. År 2008 var andelen födda utomlands 13,8 procent och 2060 beräknas den andelen ha ökat till 18 procent. 12

Demografisk utveckling i Enköpings kommun Enköpings kommun tar varje år fram en befolkningsprognos för de kommande tio åren. Prognosen baserar sig på födda, döda, inflyttade och utflyttade. Hur många som beräknas flytta in påverkas av hur många bostäder kommunen uppskattar kommer att byggas. Därför ingår även bostadsbyggandet som ett underlag i prognosen. I prognosen för 2014 2023 beräknas befolkningen öka med cirka 3 570 invånare och 8,8 procent, från 40 349 till 43 919 invånare. Befolkningsökningen når sin kulmen under prognosårens mitt, runt 2018 2019. Att ökningen når sin kulmen just då beror på att kommunen har många större planprojekt som beräknas generera bostäder inom några år. Befolkningsökning beror på antalet födda barn och nyinflyttade personer. Runt 1990 föddes stora barnkullar, och dessa barn kommer att få egna barn under prognosperioden. Det ger en ökning av barn i förskole- och grundskoleåldern. Antalet barn i gymnasieåldern beräknas däremot minska under prognosåren. Antalet invånare i arbetsför ålder (20 64 år) beräknas öka i stabil takt. Antalet äldre (65 +) beräknas däremot öka fortare, och år 2023 beräknas de vara cirka 17 procent fler än idag. Med andra ord ökar försörjningskvoten. 2015 2016 2017 Tendenser Totalt 41 200 41 545 41 865 svagt ökande (+1,6 %) Förskolebarn 0 5 år 2 912 2 993 3 068 ökande (+5,4 %) Yngre skolbarn 6 12 år 3 402 3 417 3 447 svagt ökande (+1,3 %) Högstadieelever 13 15 år 1 410 1 446 1 455 ökande (+3,2 %) Gymnasieelever 16 19 år 1 835 1 829 1 837 stabil (+0,1 %) Arbetsför ålder 20 64 år 22 909 23 033 23 103 svagt ökande (+0,8 %) Nyblivna pensionärer 65 74 år 5 021 5 023 5 014 stabil ( 0,2 %) Äldre 75 84 år 2 630 2 706 2 832 ökande (+7,6 %) Äldre 85 + år 1 081 1 099 1 110 svagt ökande (+1,7 %) Tabellen visar antal invånare i olika åldersgrupper enligt befolkningsprognosen för Enköpings kommun 2014 2023. Tillväxt förutsätter bostäder och attraktionskraft Attraktiva bostäder, bostadsmiljöer och bostadslokaliseringar blir en allt viktigare förutsättning för kommunernas möjligheter att växa och skapa ekonomiska förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Plan- och exploateringsfunktioner är viktiga för att skapa dessa förutsättningar och för att samtidigt säkra att kommunens kostnader för åtaganden, som blir en följd av detta växande, inte överskrider intäkterna. Kommunens kostnader för volymökningar måste budgeteras för att växandet inte ska bromsas. Kommunen ser en ökande bostadsbrist som även finns på regional nivå. Därför har kommunen under de senaste åren tagit fram ett flertal detaljplaner för ny bostadsbebyggelse. Vid slutet av 2014 uppgår kommunens planberedskap till cirka 3 000 lägenheter. Bostadsbyggandet beräknas öka under de närmaste åren eftersom ett flertal nya aktörer är på väg att starta bostadsbyggnadsprojekt i Enköpings kommun. 13

God ekonomisk hushållning Finansiella mål Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget ta fram särskilda mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunens finansiella mål som ska bidra till detta är att resultatet ska vara två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning under en konjunkturcykel. Ett positivt resultat behövs för finansiering av investeringar, värdesäkring av kommunens tillgångar, osäkra planeringsförutsättningar och oförutsedda händelser. I förslaget till budget för 2015 är resultatet i andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1,1 procent. För 2016 och 2017 är det 2,3 respektive 2,4 procent. Bedömningen är att målet med 2 procent över en konjunkturcykel inte kommer att uppnås för åren 2015 2017 om perioden beräknas med aktuellt budgetår som år åtta i en konjunkturcykel om åtta år. För att uppnå målet efter perioden behöver resultatnivån bli betydligt över två procent för kommande år. Intäkter från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är i budgetförslaget baserade på prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting från oktober 2014. Förslaget är beräknat med en skattehöjning på 50 öre, vilket ger ökade skatteintäkter med 41 miljoner kronor för 2015. Balanskravsutredning Från och med 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. Kommunfullmäktige beslutade att avsätta 27,4 miljoner kronor från åren 2011 2012 och 2,5 miljoner kronor från 2013, vilket är totalt 29,9 miljoner kronor. I kommunens beslutade riktlinjer för resultatutjämningsreserv anges att uttag ur kommunens resultatutjämningsreserv kan göras då det underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, understiger genomsnittet. När budget 2014 upprättades var prognosen att utvecklingen för 2014 skulle vara lägre än genomsnittet, det vill säga förutsättningen fanns att använda RUR. Budgeterat resultat är minus 15 miljoner kronor för 2014. Enligt information från Sveriges Kommuner och Landsting har skatteunderlaget utvecklats mer positivt, och för 2014 är inte längre utvecklingen lägre än genomsnittet. Det innebär att RUR inte kan utnyttjas. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år. Förslag i regeringens höstproposition Regeringen föreslår i höstpropositionen bland annat förändringar av statsbidrag och nya statsbidrag. Bland annat förslås förändringar i reglerna för arbetsgivaravgifter för ungdomar och äldre. Detta innebär ett avskaffande i två steg. Samtidigt förslås en kompensation för detta i det generella statsbidraget. Om nya statsbidrag tillförs innebär det också att kostnaderna ökar för kommunen då statsbidragen är riktade mot en verksamhet. I det här förslaget till budget har inte tagits hänsyn till de föreslagna ändringarna. 14

Balanskravsutredning 2011 bokslut 2012 bokslut 2013 bokslut 2014 budget 2015 budget Redovisat resultat enligt resultaträkning 32,1 46,4 21,5 15,0 24,0 Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar 3,0 2,2 1,7 2,0 2,0 Avsättning av årets resultat till sociala investeringar 10,0 Medel till resultatutjämningsreserv 11,4 16,0 2,5 Medel från resultatutjämningsreserv 17,0 Justerat resultat enligt kommunallagens balanskrav 26,1 18,2 27,2 0 22,0 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. Investeringsutrymme och självfinansieringsgrad Kommunens egna medel att finansiera investeringar med utgörs av kommunens resultat plus avskrivningar. Om investeringsvolymen är lika stor som resultat plus avskrivningar är självfinansieringsgraden 100 procent. Om kommunens investeringsutgifter däremot är större än resultat plus avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov. Finansieringsbehovet kan lösas genom att höja resultatmålet (effektivisering), omprioritera eller minska investeringsutgifterna, ta upp lån eller sälja tillgångar. Med den tioåriga investeringsplanen (2013-11-20) som grund, ser självfinansieringsgraden ut på följande sätt över en cykel av åtta år: Ackumulerade värden för 2010 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Nettoinvesteringar 650,5 357,3 502,1 693,7 554,1 Självfinansiering (resultat + avskrivning) 401,8 62,0 103,2 144,0 161,0 Självfinansieringsgrad per år 17 % 21 % 21 % 29 % Ackum. självfinansgrad 62 % 46 % 38 % 32 % 32 % Siffror i tabellen som inte anges i procent, anges i miljoner kronor. Skatte- och avgiftsfinansierade investeringar Nettoinvesteringarna ovan består av skattefinansierade och avgiftsfinansierade investeringar. Nedan syns de olika investeringsvolymerna för bokslut 2010 2013 och för budget 2014 2017. 15

Skattefinansierade investeringsutgifter 2010 2017 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 102,0 113,3 184,6 156,5 332,2 467,7 558,7 429,1 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. De ökade investeringsutgifterna från och med år 2014 beror främst på beslutade investeringar av ny simhall med utebad, ersättningsskola för Munksundsskolan samt ombyggnation av Joar Blå till ett kulturhus. Avgiftsfinansierade investeringsutgifter 2010 2017 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 30,3 18,6 22,6 22,5 25,1 34,4 135,0 125,0 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. De avgiftsfinansierade investeringarna består av vatten- och avloppsverksamheten samt renhållning. Investeringsutgifterna ökar från och med år 2016 på grund av nyinvesteringar i ledningsnät. År 2017 planeras uppstart av investering i nytt reningsverk. Upplåningsbehov Kommunen har under 2015 2018 en intensiv investeringsperiod. Med dagens tioåriga investeringsplan (som bereds årligen i budgetprocessen) ser finansieringsbehovet ut på följande sätt: Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Summa 2015 2017 Summa nettoinvesteringar kommunen (skatte- och avgiftsfinansierade) 502,1 693,7 554,1 1 749,9 Självfinansiering (resultat + avskrivning) 103,2 144,0 161,0 408,2 Upplåningsbehov 398,9 549,7 393,1 1 341,7 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. Under 2013 tog kommunen upp lån med 125 miljoner kronor hos Kommuninvest. Kommunfullmäktige har för budget 2014 beslutat om en nyupplåningsram på 300 miljoner kronor. I oktober 2014 har upplåning med 100 miljoner kronor gjorts hos Kommuninvest. I förslaget till kommunfullmäktige föreslås en nyupplåningsram på 400 miljoner kronor för 2015. Borgensram för kommunala bolag Kommunen går i borgen för de kommunala bolagens upplåning. AB Enköpings Hyresbostäder har under de kommande åren stora investeringar och de största projekten är nyproduktion av bostäder i Sadelmakaren, i Gymnastikhuset, i Åkersberg och på Lillsidan. Det beräknade upplåningsbehovet under 2015 16

är 230 miljoner kronor. Det ökar den tidigare borgensramen (1 237 miljoner kronor) till 1 467 miljoner kronor. Pensioner Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och uppgår till 811 miljoner kronor den 31 december 2013. För att hålla ned de årliga pensionsutbetalningarna gjordes under åren 2005 2008 dellösen av ansvarsförbindelsen med 125 miljoner kronor. 17

Resultaträkning Bokslut Budget Budget Långtidsbudget 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar 1 787,4 1 862,0 1 982,8 2 032,7 2 092,5 Avskrivningar 76,1 77,0 79,2 94,0 106,0 Verksamhetens nettokostnader 1 863,5 1 939,0 2 062,0 2 126,7 2 198,5 Skatteintäkter 1 581,8 1 630,5 1 767,7 1 858,0 1 947,2 Generella statsbidrag 313,4 301,1 332,6 336,3 338,1 Finansiella intäkter 6,4 5,7 5,7 5,5 5,3 Finansiella kostnader 16,6 13,3 20,0 23,1 37,1 Årets resultat 21,5 15,0 24,0 50,0 55,0 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. Nyckeltal Förändring av verksamhetens nettokostnader Budget Budget Långtidsbudget 2014 2015 2016 2017 i miljoner kronor 75,5 123,0 64,7 71,8 i procent 4,1 6,3 3,1 3,4 Förändring av intäkter från skatter och generella bidrag/utjämningssystem i miljoner kronor 36,4 168,7 94,0 91,0 i procent 1,9 8,7 4,5 4,1 i procent, utan skattehöjning 2015 6,6 Finansiellt mål: resultat med två procent av skatteintäkter/generella bidrag/utjämningssystem 0,8 1,1 2,3 2,4 Alla siffror i tabellen anges i miljoner kronor. 18