Analysen genomförs av Yrke/befattning. tillsammans med EC. Ansvarig för riskanalysens genomförande: _Åsa Ericson

Relevanta dokument
B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)?

RISKBEDÖMMNING SOSFS 2011:9 utifrån patientsäkerhet

Nattarbetarna lite utanför eftersom ändringarna inte berör dem men man håller med om vad som dagpersonal säger

Omfördelning personal: Då korttidsplatser med somatisk inriktning kommer att minska, behöver personal omfördelas till demenskorttidsenheten.

Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Datum: Närvarande:Kristina (Tina) Holmquist tf förskolechef, Maria Hjern skyddsombud, Carina Hamdi, Ann-Kristin Höglund

ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Förskollärare ska jobba mellanpass tisdag, onsdag, torsdag. Tid för nätverk och reflektion.

Förändring i arbetstider och barnens måltidssituation vid frukost/mellanmål

NORDANSTIGS KOMMUN. Box Bergsjö Tel Fax SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING

Konsekvensbedömning?

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riskbedömning enligt AFS 2001:1 Bedömning av risker och åtgärder i samband med förändring av Förskolan Ugglan, Fönvindvägen 68

Malmö stad Medicinskt ansvariga

SOSFS 2011:9 ersätter

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Systematiskt arbetsmiljöarbete

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

System för systematiskt kvalitetsarbete

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Rutiner för f r samverkan

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Riktlinje för riskanalys

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Angående schemaläggning och bemanning m.m. inom äldreomsorgen

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Riktlinje gällande klagomål och synpunkter

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Uppgiftsfördelning och kunskaper

SAM vid uthyrning av

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2017 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kvalitetsrapport hemtja nst

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Kränkande särbehandling

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript:

Datum: 140325 Riskbedömning avseende: Serviceenheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka personer eller grupper av personer berörs? Förändringen består av anställningsprövning för visstidsanställda, timavlönade samt vid övertid. I verksamhetsområdet ÄH-HS. Detta gäller i denna riskbedömning Serviceenheten och dess personal som består av undersköterskor och vårdbiträden som utför serviceinsatsen städ inom hemtjänst. B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)? Risk att ej kunna utföra bistånd om ej ersättare vid frånvaro, brukare får ej sin insats utförd eller ej sin tid för insatsen utförd. Risk att få flytta dag för planerade insatser kan skapa oro hos brukare. Risk att behov av omprioritering kan skapa osäkerhet hos personalen och oro för brukarna. Risk att ej kunna utföra städ som infaller vid röd dag om ej ersättare/ förstärkning får bokas dagarna före eller efter röd dag. Risk att få arbeta mer ensam, idag arbetar man parvis, om ej ersättare finns vid frånvaro för att kunna utföra det mest prioriterade uppgifterna ökar arbetsbelastningen och kan innebära ökad ohälsa / korttidsfrånvaro. C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Hänvisa gärna till en bifogad handlingsplan Ökad kontakt med övriga enheter och bemanningsenheten för att finna ersättare utan att nyanställa vid frånvaro. Vid ev behov gör grupp och EC tillsammans prioritetsordning vid aktuell situation. Undvika ensamarbete i största möjliga mån. 1(6)

Analysen genomförs av Namn Arbetsgrupp av bestående av: Yrke/befattning Undersköterskor / vårdbiträden vid gruppsamling tillsammans med EC Ansvarig för riskanalysens genomförande: _Åsa Ericson 2(6)

Att förutse konsekvenser ABC för riskbedömning fortlöpande i verksamheten eller inför ändringar i verksamheten Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har huvudansvaret för verksamhetens kvalitet. Patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete beskriver hur vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att vårdgivaren arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar i organisationen. Att ta reda på vilka risker en förändring i verksamheten kan innebära är lönsamt genom att riskerna kan åtgärdas i tid. Så här säger socialstyrelsen i sin föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskbedömningen ska fortlöpande göras i verksamheten. Riskbedömning ska också göras inför förändring i verksamheten och utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall för patienter, kunder och brukare som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan ändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är vårdgivarens ansvar att se till att alla faktorer vägs in vid riskbedömningen. Gör så här A Precisera den planerade ändringen B Gör riskbedömningen C Åtgärda 3(6)

A Precisera den planerade ändringen Ni måste precisera den eller de ändringar som planeras innan det går att göra en riskbedömning. 1 Vad består ändringarna av? Exempel: Verksamhetsförändring Nya arbetslag/gruppsammansättningar Ändrade arbetsuppgifter för personal Omorganisering Personalneddragning Nya rutiner och riktlinjer Ändringar i befintliga lokaler Nybyggnation/lokalbyten Förändrad arbetsutrustning medicintekniska produkter, it-stöd m.m. Nya kemiska produkter.. 2 Var ska ändringarna genomföras? Exempel: Äldreboende xx eller verksamhet personlig assistans yy 3 Vilka kunder, klienter brukare patienter berörs? Exempel: 4 personer som behöver flytta från xx till zz Skriv ner ändringarna, var de ska genomföras och vilka som berörs. 4(6)

B Gör riskbedömningen När ni preciserat ändringarna och vet vilka personer som kommer att beröras av förändringen, ska ni bedöma vilka risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda omsorgstagare, patient eller brukare. Bedömningen kan behöva göras både på grupp- och individnivå. Den ska omfatta såväl medicinska, fysiska som sociala och psykologiska risker. Exempel på sådant som kan innebära risker: Svårt att få hjälp inom rimlig tid Dåligt anpassade lokaler Personalen styrd av byråkrati inte av Många olika kontakter, bristande aktuellt behov kontinuitet Medicintekniska hjälpmedel Ändrade distributionsvägar Liten delaktighet eller lågt inflytande för Ljudstörningar patient, brukare och närstående Blöta skräpiga golv Brister i samarbetet som behövs runt Otydliga arbetsuppgifter för personalen den enskilde Oklart vem jag får vända mig till Ta fram Otrygghet riskkällor för som den ni tror enskilde uppstår personen i verksamheten och bedöm om dessa kan leda till risker Otydligt eller otillräckligt ledarskap för ohälsa Kompetenseller olycksfall. och erfarenhetsförlust Bedöm också om i riskerna är allvarliga eller inte allvarliga. verksamhet Skriv ner riskerna. C Åtgärda och planera åtgärder Åtgärda de risker som kommit fram. De åtgärder som inte vidtas omedelbart ska skrivas ner i en handlingsplan som anger: Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ska se till att åtgärderna genomförs Det är möjligt att i flera delar samköra riskbedömningar enligt SOSFS 2011:9 med riskbedömningar enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. 5(6)

Handlingsplan och Åtgärdsplan Händelseanalys Datum: Ansvar för uppföljning: Utbildning & Kompetens Riskfyllda moment Åtgärdsplan Typ av Åtgärd Tidsplan Ansvarig Miljö och omgivning Information och kommunikation Rutiner, riktlinjer Organisation och Ledarskap Procedurer/ Teknik, utrustning & underhåll Annat 6(6)