Du kan inte leda människor du inte tycker om

Relevanta dokument
Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hemsidor. Lästips

Lathund, fortsättningskurs i psykiatri, maj 2019

Bättre arbetsmiljö varje dag

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kränkande särbehandling

Checklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

SAM vid uthyrning av

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Micke Svedemar Kontaktombudsman

Kränkande särbehandling

Bängans Bygge. Vad är jargong?

AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Så skapar du en god digital arbetsmiljö

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Kränkande särbehandling (13 och 14 )

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Medarbetar- och ledarskapspolicy

Viktiga förutsättningar för chef. Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Returnera skriftligt

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Riktlinjer för att förebygga hot mot journalister

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Allmänna reflektioner

Arbetsmiljöenkät 2011

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

VAD SOM DRIVER MEDARBETARNAS ENGAGEMANG OCH VARFÖR DET ÄR VIKTIGT

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Maj 2017

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd

Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Vid akuta incidenter sekundär intervention

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Förhoppningen är att era svar på dessa frågeställningar kan hjälpa er att nå de mål och syften som är viktiga i den lokala processen.

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Transkript:

Du kan inte leda människor du inte tycker om Varje medarbetare är en viktig arbetsuppgift som jag har fått att sköta. Min syn på mina medarbetare styr vad jag gör och hur jag gör det. The way you see the problem is the problem. Om jag ser dem som värdefulla människor som självklart inte får riskera att bli sjuka på jobbet så följer en rad förpliktelser och insatser per automatik. Medarbetare som märker att du bryr dig om dem som människor - inte bara som produktionsmedel - förlåter dig en hel del. Vilket du kan komma att behöva, förr eller senare. Leta efter och uppskatta det goda i varje medarbetare. Det är mycket lättare att bry sig om den man respekterar och tycker om. Alla ska ha en god arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning, tillräckliga resurser och gott stöd från kollegor och chefer. 2

Svensk lag gäller alla När kraven på verksamhetens prestationer överstiger medarbetarnas möjligheter inom ramen för Arbetsmiljölagen och AFS 15:4 har föreskrifterna företräde och sätter gränsen för verksamhetens insatser. Med andra ord: Företaget producerar inte fler bilar, patienterna får inte mer vård och skolbarnen får inte mer undervisning än vad medarbetarna kan ge med bibehållen god hälsa. Arbetsgivaren bör hjälpa medarbetarna att acceptera och förhålla sig till denna begränsning och till den samvetsnöd som kan uppstå genom oförmågan att ge brukarna allt de behöver inte spä på samvetsnöden och känslan av misslyckande genom att signalera att medarbetarna egentligen borde göra mer. Samvetsnöd är en form av stress! 3

Chefen behöver mandat och handlingsutrymme Utan tillräckliga resurser och rimliga organisatoriska förutsättningar kan ingen aldrig så bra chef tillgodose kraven på en god arbetsmiljö. Du behöver därför förvissa dig om stöd och mandat från din egen chef att prioritera en god arbetsmiljö, och tillförsäkra dig de resurser som detta kräver. Det bör inte vara alltför svårt, eftersom det är väl känt att en god arbetsmiljö är enda sättet för organisationen att få ut allt medarbetarna har att ge. Missnöjda medarbetare drar, alternativt - värre - stannar och ställer in dojorna men inte mycket mer. Tydliggör dina och organisationens värderingar, och stå för dem i alla riktningar. 4

God arbetsmiljö är ett lagarbete Inga policys, regler och verktyg är vattentäta. Därför är det centralt att skapa system som signalerar när något går snett. Förklara detta för dina medarbetare och vädja om att de säger till så fort något verkar fallera men ingen kommer att säga ett smack om de inte upplever att du lyssnar, förstår, bryr dig och vill dem väl på riktigt. 5

Involvera medarbetarna Oinformerade medarbetare kan inte bidra ens om de brinner för det. Det är kontraproduktivt att bara ledningen och personalavdelningen vet vad som gäller. Utbilda därför medarbetarna om innebörden i AML, AFS 2001:1 och AFS 2015:4, organisationens policy och mål samt hur organisationen arbetar med detta. Tydliggör för dem vilken praktisk betydelse detta har för deras arbete. Gå igenom en punkt i taget, diskutera dagsläget, fråga vad de saknar och be om förslag på insatser. Alla arbetstagare ska känna till riskerna i arbetet och veta vem de kan vända sig till med frågor. Om alla går samma utbildning kommer det att öka förståelsen för varandras behov, önskemål och svårigheter. 6

Be medarbetarna om hjälp Klargör att du och organisationen är angelägna om att de ska ha det bra på samtliga plan god arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning, tillräckliga resurser och gott stöd från ledning och kollegor. Förmedla att det är ett löfte från er att göra allt ni kan för dem, men att ni behöver deras hjälp med att identifiera behoven och genomföra önskade förändringar. Be alltså medarbetarna om synpunkter och förslag på vad och hur ni kan förbättra. Du kommer aldrig att på din kammare kunna räkna ut allt som var och en av dina medarbetare saknar och behöver. Men de kan lära dig, om du bara frågar! 7

Skapa system för återkoppling och förbättringsarbete Skapa rutiner som säkerställer att du pratar med samtliga medarbetare regelbundet om hur de har det, vad de finner värdefullt, vad de saknar, vad du själv kan göra bättre, vad de själva kan bidra med. Samtala både individuellt och i grupp, t ex vid APT. Visa att du menar allvar. Ordna det som behövs, tillsammans med medarbetarna när så är möjligt. Ta hand om såväl den enskildes behov som de underliggande bristerna i systemet. Som Stephen R. Covey säger: If you put good people in bad systems, you get bad results! Följ upp regelbundet, och justera/komplettera insatserna där det behövs. 8

Erbjud stöd till alla Ingen får riskera att stå ensam när det bränner till, vilket det gör förr eller senare. Se till att varje medarbetare har en stödperson att vända sig till när det behövs. Om denne kallas mentor, handledare, bollplank eller något annat spelar mindre roll, bara det är en medmänniska med gott omdöme och hjärtat på rätt ställe, som bryr sig på riktigt och tar sitt uppdrag på allvar. Det bästa är om personerna har en regelbunden kontakt även när ingenting särskilt händer eller har hänt, så att det finns en relation att falla tillbaka på. Erbjud kollegiala samtalsgrupper för alla som vill vara med. Dessa förebygger ohälsa och kan ibland bidra till att hjälpa sjukskrivna medarbetare åter till arbetet. 9