STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA

Fastighetskontoret STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA KS-uppdrag 2011-09-28 Lägesrapport om enkelt avhjälpta hinder November 2016 www.goteborg.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Uppdrag 6 Metod och organisering av tillgänglighetsarbetet 7 Verktyg för inventering 8 Tillgänglighetsdatabasen TD2.0 8 TIBB 9 T-märkning 9 Resultat 10 Redovisning av inventeringar 10 Stadsdelsförvaltningarnas inventeringar 13 Fackförvaltningarnas och bolagens inventeringar 14 Redovisning av åtgärdsplaner och kostnader 16 Stadsdelsförvaltningarnas åtgärder 16 Fackförvaltningarnas och bolagens åtgärder 17 Redovisning av länkningar 19 Synpunkter och kommentarer på TD2.0 20 Inventerade lägenheter och flerbostadshus 20 Det fortsatta arbetet 22 Även en ekonomisk satsning behöver administreras 22 Arbetsro är en framgångsfaktor 23 Informationen behöver förstärkas 23 Kunskapsnivån behöver höjas 24 Målgången 2018 24 2

SAMMANFATTNING Fastighetskontoret processleder uppdraget och är ett kunskapsstöd för stadsdelarna och fackförvaltningarna i arbetet med att skapa en stad för alla. Uppdraget i budgeten; Alla enkelt avhjälpta hinder ska vara underröjda i kommunens publika lokaler och på allmän platsmark under mandatperioden (KS-uppdrag 2011-09-28) har under 2016 avsatt 20 mnkr kronor som kommuncentrala medel för att åtgärda de hinder som identifierats som enkla. Under 2017 kommer 25 mnkr vara vikta för åtgärder. De kommuncentrala medlen är en satsning jämfört att ansvaret för enkelt avhjälpta hinder är ett lagkrav och därmed att betrakta som ett ordinarie ansvar. I uppdraget ingår att även informera allmänheten om tillgängligheten på goteborg.se. Arbetet har gått stadigt framåt under året. Idag är 64 procent inventerade av stadens cirka 2800 anläggningar i enhetskatalogen och cirka 89 procent av tillgänglighetsinformationen har länkats till respektive verksamhets enhetssida på goteborg.se från tillgänglighetsdatabasen TD2.0. Uppdraget omfattar enhetskatalogen vilket innebär att övriga publika lokaler i staden, exempelvis restauranger och butiker, inte inventeras. Sammanfattningsvis varierar förvaltningarnas svar stort för hur de beräknar tiden för kvarvarande grundarbete, det vill säga inventering och länkning. 7 av 20 ger ingen bedömning eller menar att det är svårt att avgöra. Fem förvaltningar föreslår en tidsram som varierar i svaren från 4 timmar upp till ca 1000 timmar. De flesta beskriver att de haft ett flertal olika inventerare, någon så många som fem olika, vilket beror på resursbrist. En gemensam kommentar från förvaltningar och bolag är därför att arbetet bör budgeteras för att uppnå stabilitet. Kontinuitet är en förutsättning för ett gott resultat. I frågan om antal länkade anläggningar till enhetskatalogen är 12 förvaltningar klara eller i stort sett klara och 4 är på mycket god väg att bli det. Ytterligare 4 har ännu inte påbörjat länkningen eller inte besvarat enkätfrågan. De stora fastighetsförvaltande aktörerna i staden, lokalförvaltningen (LF), Higab, park- och natur, trafikkontoret och idrott och föreningsförvaltningen, bär huvudansvaret för genomförande av åtgärderna. Övriga fastighetsförvaltande aktörer organiserar och planerar tillgänglighetsarbetet utifrån sina respektive uppdrag. Det betraktas generellt som en utmaning att tolka och förstå TD-rapporterna där enkelt avhjälpta hinder identifieras vilket beror på den mängd information som varje rapport innehåller. Fastighetskontoret arbetar tillsammans med LF fram en arbetsmodell under hösten 2016 för hur konkreta åtgärdsplaner kan skapas ur rapporterna. Arbetsmodellen innebär att de identifierade hindren kan prioriteras och hamna i en åtgärdsplan som hantverkaren lätt kan tolka. Det är viktigt att hantverkaren förstår hur hindret ska åtgärdas på ett korrekt sätt, för att undvika att nya enkelt avhjälpta hinder skapas i genomförandet av åtgärderna. Det fortsatta arbetet handlar om att administrera den stora satsningen på åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Där samarbetar fastighetskontoret särskilt med LF för att åstadkomma en arbetsmodell där konkreta åtgärdsplaner kan skapas enligt en löpande band-princip, vilket förhoppningsvis sedan kan överföras på övriga förvaltningar. Det är nu femte gången som fastighetskontoret gör en uppföljning av uppdraget och målgången har successivt flyttats fram. Inventeringsarbetet är ett ständigt pågående arbete 3

eftersom antalet anläggningar hela tiden förändras. Vår bedömning är att tillgänglighetsarbetet skulle vinna på en tydligare koppling mellan förvaltningarnas arbete med utvecklings- och samhällsplaneringsfrågor och arbetet i de lokala råden för funktionshinder- och äldrefrågor. Fastighetskontorets roll som processägare är att samordna arbetet genom regelbundna nätverksträffar med ansvariga för tillgänglighetsfrågorna och inventerare i TD2.0. Utöver TD2.0, som undersöker publika platser och miljöer, använder staden även verktygen TIBB och T-märkning för att undersöka tillgängligheten i flerbostadshus och hyresrätter. Organiseringen av uppdraget ser olika ut i förvaltningarna och bolagen. Fortfarande betraktas arbetsuppgifterna att inventera, informera och åtgärda som ett tidsbegränsat projekt istället för en ständigt pågående process. Därför saknar förvaltningarna en stabil lösning för att hantera enkelt avhjälpta hinder. Uppdraget uppnår stabilitet först när det är förankrat i ordinarie verksamhet och under 2016 har flera förvaltningar uppmärksammat behovet av en tydlig organisering för arbetsuppgifterna inom tillgänglighetsuppdraget. 16 av de 20 förvaltningarna har utsett en ansvarig som vanligen är placerad på fastighetsenheten och inte sällan är en enhetschef. Gemensamt är att ansvaret placeras som högst i organisationen på enhetschefsnivå. Arbetsron är en framgångsfaktor som hittills i stort sett saknats, i det att få förvaltningar och stadsdelar har en ordnad situation med inventerare och ansvariga. Trots att det handlar om ordinarie arbetsuppgifter löser många det med tidsbegränsade projektanställningar. Inventeringarna och åtgärdandet är ett mycket stort arbete. Förvaltningars och bolags arbetsuppgifter att systematiskt inventera, länka samt åtgärda enkelt avhjälpta hinder utifrån åtgärdsplaner behöver fortsätta kontinuerligt eftersom nya verksamhetslokaler tillkommer eller läggs ner och förändringar i befintliga lokaler genomförs. Det ställer krav på organiseringen av insatserna för att uppnå både kostnadseffektivitet och ett gott resultat, inte minst för de kommuncentrala medlen. Det är även en framtidsfråga hur detta arbete ska fortsätta efter att staden passerat målsnöret 2018. Med tillskottet i budgeten har staden möjlighet att etablera både momentum och rutin i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Målet att vara klar till 2018 tolkas av Fastighetskontoret som att staden då hunnit etablera ett arbetssätt för att kontinuerligt arbeta med att undanröja enkelt avhjälpta hinder under lång tid framöver, även efter att 2018 har passerats. Eftersom det ständigt tillkommer nya anläggningar anser FK att målet 2018 är uppnått om samtliga publika anläggningar i enhetskatalogen vid årsskiftet 2017/2018 är inventerade, länkade och åtgärdade vid nästkommande årsskifte. För att driva på arbetet har FK ansökt om medel ur den kommuncentrala budgeten för att förstärka samordningen av uppdraget under 2017 och 2018. Informationen behöver förstärkas då förändringen av goteborg.se inneburit att länkar till TD2.0 ibland försvunnit från enhetskatalogen. Staden arbetar även för att utveckla en mobilapplikation där göteborgaren har möjlighet att rapportera enkelt avhjälpta hinder i sin vardag, som en del av kommunens tillsyn av lagen. Idag saknas en sådan möjlighet. Medarbetarnas kunskapsnivå om tillgänglighetsområdet behöver höjas för att förstärka den positiva utvecklingen i stadens arbete, som 2014 belönades med Access City Award av EU- 4

kommissionen. Det ligger nära till hands att jämföra värdet av hur exempelvis miljökunskap sprids i staden, för att få en uppfattning om bristen på motsvarighet för tillgänglighetsområdet. Staden behöver arbeta mer användarvänligt med både lokaler, information och hur vi ordnar vardagen i verksamheterna. 5

UPPDRAG Vid kommunstyrelsens sammanträde 2011-09-28 fick fastighetsnämnden i uppdrag att processleda uppdraget En tillgänglig stad för alla. Det innebär att stadens förvaltningar och bolag ska inventera publika lokaler och offentliga miljöer i första hand utifrån plan- och bygglagens bestämmelser om enkelt avhjälpta hinder. Resultatet av alla tillgänglighetsinventeringar ska därefter resultera i handlings- och åtgärdsplaner med bedömning av ekonomiska konsekvenser. Medborgarna ska samtidigt informeras om tillgängligheten i stadens verksamhetslokaler och på offentliga platser via goteborg.se. Bakgrunden till uppdraget är att kommunstyrelsen ser ett behov av helhetssyn och heltäckande uppföljning vad gäller tillgängligheten i staden. Staden har ett ansvar som fastighetsägare att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i sina publika lokaler och offentliga miljöer, ett arbete som skulle ha varit klart i Sverige vid utgången av 2010 utifrån ett riksdagsbeslut från år 2000. Göteborg ska vara en tillgänglig stad för alla och alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade innan utgången av 2018 enligt uppdrag i stadens budget. För att nå dessa mål arbetar stadens förvaltningar och bolag med tre inventeringsuppdrag för att undersöka den befintliga tillgängligheten. Dessa tre olika verktyg inventerar kommunens publika lokaler och allmänna platser utifrån enkelt avhjälpta hinder, tillgänglighetsmärker (T-märker) lägenheter samt inventerar de gemensamma ytorna som hör till flerbostadshusen. Uppföljningsrapporten fokuserar huvudsakligen på enkelt avhjälpta hinder som är det stora uppdraget. För att få systematik i arbetet med enkelt avhjälpta hinder används inventeringsverktyget Tillgänglighetsdatabasen TD2.0 av stadens alla verksamheter. Uppdraget utgår från de verksamheter som finns i enhetskatalogen, vilket innebär att butiker, restauranger och andra publika platser inte omfattas då det är kommunala verksamheter som undersöks. Några av Boverkets definitioner av enkelt avhjälpta hinder är mindre nivåskillnader eller trappsteg, höga trösklar, avsaknad av ledstänger, tunga dörrar, dålig belysning, dålig ljudmiljö, bristande kontrastmarkeringar och bristande varningsmarkering, bristande utformning av orienterande skyltning, brist på teleslinga eller någon annan teknisk lösning i receptioner. Fyra tidigare lägesrapporter har redovisat 2012, 2013, 2014 och 2015 i både fastighetsnämnden och kommunstyrelsen. Det är nu femte gången som fastighetskontoret gör en uppföljning av uppdraget och målgången har successivt flyttats fram. Inventeringsarbetet är ett ständigt pågående arbete eftersom antalet anläggningar hela tiden förändras och det påverkar därmed även arbetet med åtgärder av enkelt avhjälpta hinder. Det gör det svårt att bedöma hur mycket stadens omsättning i lokaler påverkar resultatet. 6

Metod och organisering av tillgänglighetsarbetet Fastighetsnämndens uppdrag att samordna arbetet med inventering och uppföljning av tillgängligheten i staden hanteras som ett processägarskap. Det innebär att fastighetskontoret ansvarar för att arbetsprocesserna drivs, följs upp och att resultatet rapporteras till fastighetsnämnden och kommunstyrelsen. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder rör verksamhetslokaler dit allmänheten har tillträde och som är upptagna i enhetskatalogen på goteborg.se. Organiseringen av arbetet har delvis ändrat inriktning med kommunstyrelsens beslut om att skjuta till 20 mnkr i kommuncentrala medel specifikt för åtgärder under 2016. Åtgärdsarbetet har prioriterats vilket även syns i utvecklingen av inventeringarna under året. Budgeten för 2017 gav ett beslut om att tillföra ytterligare 25 mnkr vilket har stor betydelse även i det fortsatta arbetet. Få andra svenska kommuner har gjort en motsvarande satsning. Det har skapats en tydlig struktur för arbetet genom att förvaltningar och bolag utsett ansvariga och inventerare för arbetet med att inventera, åtgärda och informera om stadens verksamhetslokaler utifrån perspektivet enkelt avhjälpta hinder. Verktyget som används är tillgänglighetsdatabasen TD2.0. Inventeringsarbetet kommer aldrig att kunna avslutas helt eftersom verksamhetslokaler förändras, nya verksamheter startar och andra avvecklas årligen. Regelbundna nätverksträffar genomförs med ansvariga för tillgänglighetsfrågorna och inventerare. Dessa tillfällen ger möjlighet att följa upp arbetet, utbyta erfarenheter och kunskap samt att få fortbildning inom tillgänglighetsområdet. Nätverken bidrar till att skapa en helhetssyn för uppdraget och dess mål. De stora fastighetsförvaltande aktörerna i staden, lokalförvaltningen (LF), Higab, parkoch natur, trafikkontoret och idrott och föreningsförvaltningen, bär huvudansvaret för genomförande av åtgärderna. Övriga fastighetsförvaltande aktörer organiserar och planerar tillgänglighetsarbetet utifrån sina respektive uppdrag. Det inventerade materialet som lagras i TD2.0 används för att beräkna kostnaderna för att åtgärda identifierade enkelt avhjälpta hinder. När en inventering av en anläggning/verksamhetslokal är klar är det därmed möjligt att skapa en åtgärdsplan. Enkelt avhjälpta hinder uppstår efterhand som både verksamheter och lokaler förändras eller byts ut. Därför är enkelt avhjälpta hinder aldrig fråga om ett projekt med start och slutdatum, utan istället ett sätt att kontinuerligt förstärka stadens arbete med tillgänglighet och användbarhet. Organiseringen av uppdraget ser olika ut i förvaltningarna och bolagen. Fortfarande betraktas arbetsuppgifterna att inventera, informera och åtgärda som ett tidsbegränsat projekt istället för en ständigt pågående process. Därför saknar förvaltningarna en stabil lösning för att hantera enkelt avhjälpta hinder. Uppdraget uppnår stabilitet först när det är förankrat i ordinarie verksamhet och under 2016 har flera förvaltningar uppmärksammat behovet av en tydlig organisering för arbetsuppgifterna inom tillgänglighetsuppdraget. En jämn fördelning mellan stadsdelar och fackförvaltningar, 10 av 20 aktörer, beskriver att sådan organisering för närvarande utvecklas. 7

I en jämförelse ser vi att förvaltningarna har kommit olika långt i processen. Om inventerarens anställningsform betraktas som en indikator, då fortgående inventeringar är grundläggande för uppdraget, så har få antagit uppdraget som en del av sitt ordinarie arbete. Det syns i resultatbeskrivningen nedan. Generellt har förvaltningarna och bolagen utsett en ansvarig som processleder inventerarnas arbete. 16 av de 20 förvaltningarna har utsett en ansvarig som vanligen är placerad på fastighetsenheten och inte sällan är en enhetschef. Ett fåtal har lagt ansvarig-rollen på utvecklingsledare som då stöds i rollen av sin enhetschef. Några av förvaltningarna har ett flertal utsedda ansvariga men saknar då samordning. Gemensamt är att ansvaret placeras som högst i organisationen på enhetschefsnivå. Förvaltningarna samverkar med fastighetskontoret som processleder uppdraget och bär rollen som kunskapsstöd för ansvariga och inventerare, samt är stadens avtalskontakt med regionen som äger tillgänglighetsdatabasen. Förvaltningarna har i övrigt olika sätt att samverka kring uppdraget internt och externt. En del arbetar nära de verksamheter vars lokaler inventeras, andra samverkar bredare och involverar både andra sektorer inom stadsdelen och intresseorganisationer. En del förvaltningar har nått fristående aktörer som blivit inventerade, andra har erbjudit inventering men blivit utan gensvar. GotEvent använder uppdraget för att utveckla nya rutiner för hur bolaget hanterar evenemang och där kunskapsunderlaget som inventeringen skapar, bidrar till kvaliteten i genomförandet. Park och naturförvaltningen förvaltar exempelvis själva sina anläggningar, och samverkan sträcker sig därför endast till fastighetskontoret. Förvaltningarna har varierande lösningar för resursfördelningen för den praktiska delen av inventeringsarbetet. Ett flertal förvaltningar har projektanställt eller timanställt inventerare och lika många har fördelat inventeringsarbetet på befintlig personal. Ett fåtal har anlitat konsulter. Uppföljningen/kvalitetssäkringen av inventeringar och genomförda åtgärder har generellt ålagts den som är ansvarig på respektive förvaltning. Verktyg för inventering Tillgänglighetsdatabasen TD2.0 En förutsättning för att få ett fungerande systematiskt inventeringsarbete av stadens cirka 2800 publika verksamheter är att ett gemensamt inventeringsverktyg används. I Sverige finns bara ett sådant verktyg och det är Tillgänglighetsdatabasen TD2.0 som ägs och utvecklas av Västra Götalandsregionen VGR. 1 Stadsledningskontoret företräder Göteborgs stad i tecknandet av ett nyttjandeavtal av databasen med VGR. Fastighetskontorets uppgift är att samordna och stödja stadens arbete med databasen samt vara stadens kontakt till VGR i det pågående utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet med tillgänglighetsdatabasen fortsätter på VGR och efter årsskiftet väntas en ny version sjösättas. VGR har garanterat Göteborg stad att resultaten från redan genomförda inventeringar kommer att fungera i det nya systemet. 1 Webbsida för Tillgänglighetsdatabasen: http://www.t-d.se/sv/td2/ 8

Ett viktigt utvecklingsprojekt under nästa år är att skapa en hanterbar länk mellan goteborg.se och TD2.0 där de förändringar som förvaltningar och bolag gör i enhetskatalogen på goteborg.se automatiskt överförs till TD2.0. Detta medför att kvalitén på uppföljningens data förbättras. Utvecklingsprojektet har emellertid försenats med ett år på grund av personalbyte. Fastighetskontoret ser att synkningen mellan serviceguiden och TD2.0 är ett prioriterat utvecklingsarbete under nästa år. Ikonen för tillgänglighetsinformation finns på enhetssidorna för stadens verksamheter och markerar med länk att det finns information om platsen i databasen. Ikonen placeras i regel på sidan för kontaktinformation. TIBB Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd (TIBB) är ett inventeringsverktyg som undersöker vägen mellan bostaden och den offentliga miljön. Flerbostadshusens trapphus, miljöhus, angöring och så vidare undersöks och den inventerade adressen/porten tilldelas en av fem möjliga tillgänglighetsnivåer. Varje nivå anger vilka åtgärder som krävs för att porten i fråga ska uppnå nästa nivå av tillgänglighet. Fastighetskontoret samarbetar med stadsdelarna och fastighetsägare kring inventeringsarbetet. Resultatet används bland annat till att identifiera potentiella trygghetsboenden. T-märkning Tillgänglighetsmärkningen av en lägenhet innebär att den anses passa en person som använder rullator, och visas som T-märkt på marknadsplatsen Boplats.se när den annonseras. Syftet är att de som har behov av en grundläggande nivå av tillgänglighet och användbarhet själva ska kunna hitta och ansöka om en lämplig bostad. 9

RESULTAT Fastighetskontorets uppföljande enkät har skickats till 22 förvaltningar och bolag. Enkäten följer upp resultatet för inventeringar och åtgärder samt hur de valt att organisera arbetet och ansvaret. Utöver stadsdelsförvaltningarna skickades enkäten även till social resursförvaltning, fastighetskontoret, idrott och föreningsförvaltningen, kretslopp och vatten, kulturförvaltningen, park och naturförvaltningen, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknad och utbildningsförvaltningen, trafikkontoret samt GotEvent AB. Det här året besvarade även LF och Göteborgslokaler AB hur arbetet med åtgärder går. Redovisning av inventeringar Storleken på en anläggning kan variera kraftigt. Det kan vara en offentlig toalett på ett torg, en hel gymnasieskola eller Ullevi. Av totalt 3031 anläggningar 2 i enhetskatalogen finns hälften av verksamheterna hos stadsdelsförvaltningarna med 1509, som förvaltas av LF. 3 Övriga 1300 förvaltas av fackförvaltningar och bolag. Det är därmed omkring 2800 av dessa anläggningar som staden står som fastighetsägare för, och som betraktas som publika. Enligt tabell 1 nedan har staden 2917 anläggningar i TD2.0 4 vilket är fler än de 2756 som finns i enhetskatalogen. Det kan finnas dubbletter av anläggningar som ännu inte sorterats bort. Några enskilda anläggningar är så stora och komplicerade att de delats upp i flertalet underanläggningar för att behålla stabiliteten i systemet/td2.0 där Ullevi (ca 60-70) och Frölundaborg (ca 30) utmärker sig. Till dessa läggs även anläggningar som används av staden men samtidigt ligger utanför enhetskatalogen då fastighetsägaren är någon annan än staden, samt anläggningar staden samarbetar med som Fria Kulturlivet (ca 40) och Innerstaden (ca 100). Därmed bör det endast vara ett fåtal anläggningar som behöver kontrolleras. Vid årets mättillfälle 5 var 64 procent av stadens publika lokaler och platser inventerade vilket är en liten minskning jämfört med föregående uppföljning under hösten 2015. Minskningen beror på ett flertal bakomliggande faktorer som förklaras närmare under tabell 1 nedan. Arbetet har gått stadigt framåt och inför årets uppföljning ser vi att det även fortsatt ligger mycket i pipeline för både inventerings- och åtgärdsarbete. Av de 2756 verksamheter som fanns i enhetskatalogen under årets mätning (jämfört 2900 föregående år) så är 2762 inventeringar startade (jämfört 2282), varav 667 är pågående (jämfört 388) och 2095 avslutade (jämfört 1764). Det innebär att det startades 480 inventeringar under 2016 och att 201 inventeringar avslutades. Det totala antalet startade inventeringar i staden (2762) har nu passerat antalet verksamheter som idag finns i enhetskatalogen. Detta är möjligt därför att det genom åren ständigt tillkommit nya lokaler och andra har upphört. Det innebär att även en del inventeringar blivit inaktuella då verksamheter lagts ner eller ändrat lokal. En del inventeringar är i behov av att kvalitetssäkras då dessa nu är ett antal år gamla. 2 Årets mätning gjordes 2016-10-11. 3 Cirkatal på grund av att det kan vara svårt att avgöra om anläggningar är publika eller ej. 4 Enligt 2016-11-01. 5 Enkät till förvaltningar och bolag under september/oktober 2016. 10

Det förtydligar även behovet av att kontinuerligt uppdatera anläggningarnas status i TD2.0 så som aktiva eller inaktiva. Att antalet klara inventeringar minskat till 64 procent kan bland annat bero på att det finns dubbletter av samma anläggning i TD2.0. Rensningen av materialet fortsätter under nästa år vilket förhoppningsvis ger en mer rättvisande bild av den faktiska utvecklingen. 11

Tabell 1 Inrapporterat resultat för inventeringarna (per 2016-11-01) Verksamhet Anläggningar i enhetskatalogen (2016-11-01) Anläggningar i TD** Antal inventerade anläggningar Antal länkade anläggningar till enhetskatalogen Beräknad tid för kvarvarande grundarbete SDF Angered 185 235 137 137 3-5 månader SDF Askim Frölunda Högsbo 177 220 180 160 SDF Centrum 121 126 126 126 SDF Lundby 102 99 80 80 SDF Majorna- Linné SDF Norra Hisingen SDF Västra Göteborg SDF Västra Hisingen SDF Örgryte Härlanda SDF Östra Göteborg Arbetsmarknad & Vuxenutbildning Svårtbedömt. Lägger ca 50h/mån som ger ca 2 anläggningar/vecka. 16 timmar. 2st anläggningar Beroende på fristående aktörer. 126 180 115 0 ca 6 mån 140 195 94 74-187 188 42 42 Oklart men pågående. 156 185 171 171 112 timmar 150 172 121 68 165 200 90 83 Årsskiftet pga ombyggnation/renovering. Inventering återupptas efter årsskiftet pga sjukskrivning. 33 21 18 14 Klart 2016. Fastighetskontoret 75 67 67 67 Klart Got Event 11 9 7*** 9 1000h? Komplexa omfattande anläggningar. Göteborgslokaler 2 2 2 0 Klart Idrott och förening 243 155 127 0 - Kretslopp och vatten 368 342 333 333 16 timmar. Förändringar kan inträffa. Kultur 17 14 14 13 4 timmar Park- och natur 351 391 55 55 Vet ej Social resurs 90 61 61 61 - Utbildning 57 55 44 18 Oklar men pågående Totalt 2756 2917 1884 1511 * Kolumnen för enhetskatalogen kan innehålla anläggningar som inte är publika och därför inte ska inventeras. ** Kolumnen för anläggningar i TD2.0 kan innehålla dubbletter, inaktuella anläggningar osv. *** Anläggningarna är stora och komplexa, vilket innebär att inventerade delar kan publiceras innan hela anläggningen betraktas som avklarad. 12

Resultatet i tabell 1 ska behandlas med viss försiktighet. Det finns ett flertal dolda faktorer som ännu är svåra att kontrollera utan omfattande handpåläggning. Bakomliggande faktorer kan vara att en del anläggningar kan ha lagts ner under året men ändå ligger kvar i TD2.0. Andra anläggningar kan ha fått en ändrad användning, från en verksamhet till en annan. Dessutom kan det finnas verksamhetslokaler i enhetskatalogen som inte bedöms vara publika och anläggningar som redovisas av fler än en förvaltning. Ytterligare en dold faktor är att definitionen av vad som är publikt eller inte, kan ha förändrats över åren. Förutsättningar för en säkrare uppföljning av tillgänglighetsarbetet i staden bearbetas kontinuerligt och de ovan nämnda osäkerheterna i materialet behöver adresseras under kommande år. Stadsdelsförvaltningarnas inventeringar Stadsdelsförvaltningen Angered har cirka 42 procent kvar att inventera och beräknar ca 3-5 månader för detta arbete. Sedan 1 september 2015 finns en permanent organisation för arbetet inom förvaltningens utvecklingsavdelning. Ungefär 1,5 tjänst är avsatt till inventeringsarbete. Stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo har cirka 18 procent kvar att inventera och beräknar klara av ca 2 anläggningar per vecka med nuvarande organisation. De uppdaterar även utdaterade inventeringar. Ungefär 40 timmar per månad är avsatt till inventeringsarbete. Stadsdelsförvaltningen Centrum är i stort sett klara. De har totalt 126 anläggningar som även är länkade till webbsidorna. De väntar in fyra nya anläggningar. De anlitar konsult för inventeringsarbetet. Stadsdelsförvaltningen Lundby har cirka 19 procent kvar att inventera och har svårt att beräkna den totala tiden för kvarvarande arbete då många anläggningar används av fristående aktörer. Dessa har kontaktats med erbjudande om att delta. Totalt en heltidstjänst fördelat på två inventerares deltider är avsatt till inventeringsarbete. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné har inventerat 115 av 180 anläggningar vilket innebär att 65 återstår. Ingen av anläggningarna är dock länkade till webbsidorna vilket är en viktig del av uppdraget; att medborgaren kan ta del av informationen. Därmed bör 100 procent betraktas som återstående arbete. De beräknar ca 6 månader för arbetet med både inventeringar och länkningar. De har en timanställd inventerare. Stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen har cirka 62 procent kvar att inventera och länka till webbsidorna. Tid för kvarvarande arbete uppgavs inte. Måltid- och fastighetsservice inventerar. Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg har cirka 78 procent kvar att inventera och länka till webbsidorna. De uppger arbetet som pågående. En heltidstjänst är avsatt till inventeringsarbete. Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen har cirka 8 procent kvar att inventera och länka till webbsidorna. De beräknar 112 timmar för det kvarvarande arbetet. Uppdraget för både den 13

ansvarige och inventeraren har dock löpt ut och stadsdelen står därmed i dagsläget utan organisation för uppdraget. Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda har cirka 60 procent kvar att inventera och länka till webbsidorna. 48 av anläggningarna är kooperativa eller privata och har erbjudits inventering utan framgång. Arbetet uppskattas vara klart redan till årsskiftet enligt planen. Ombyggnation och renovering har förhindrat inventering av återstående anläggningar. Två heltidstjänster, varav en extra fram till årsskiftet, är avsatt till inventeringsarbete. Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg har cirka 59 procent kvar att inventera och länka till webbsidorna. Inventeraren är långtidssjukriven fram till årsskiftet och därefter förväntas arbetet återupptas. Fackförvaltningarnas och bolagens inventeringar Fackförvaltningarna har en större variation i antalet anläggningar och har även på grund av olika uppdrag kommit olika långt i arbetet. Kulturförvaltningen är klara med arbetet då de arbetar utifrån ett specifikt uppdrag som haft 2016 som mål. Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen har 14 procent kvar att inventera och länka. Nya skolor har däremot tillkommit och många inventeringar bör kompletteras eller göras om på grund av utdaterade inventeringar. De beräknar vara klara under 2016. De saknar utsedd ansvarig men har däremot två inventerare aktiva under 2016/2017. Fastighetskontoret uppger sig vara klara med grundarbetet för sina 67 anläggningar. Förvaltningsavdelningen ansvarar, markavdelningen inventerar och kommunikatör länkar till webbsidorna. Got Event har ett fåtal men mycket komplexa anläggningar att hantera. Bland de 9 anläggningarna syns bland annat stadens stora arenor. På grund av komplexiteten är arbetet pågående. Samtliga anläggningar är publicerade och länkade och dessa uppdateras vart efter arbetet fortsätter. Bolagets utvecklingsenhet har det övergripande ansvaret, projektleder och skapar åtgärdsplanerna samt upphandlar genomförandet av åtgärder. Got Event har en timanställd inventerare som även kvalitetssäkrar. Idrott och föreningsförvaltningen har cirka 18 procent kvar att inventera. Dessa anläggningar används i stor utsträckning av stadsdelsförvaltningarnas verksamheter, som exempelvis omklädningsrum i skolor, vilket kan innebära att en del av inventeringarna redan är genomförda av stadsdelarna. Kretslopp och vattenförvaltningen har 3 procent kvar att inventera och länka. De uppger ca 16 timmar för det kvarvarande arbetet. Ansvarig person processleder, inventeraren var aktiv under åren 2012 2014, i dagsläget inventeras inga nya anläggningar. Kulturförvaltningen har haft ett särskilt uppdrag att slutföra åtgärder av enkelt avhjälpta hinder till 2016. De redovisar 14 klara inventeringar varav 13 är länkade till enhetskatalogen. Återstående arbetstid beräknas till 4 timmar. 14

Park- och naturförvaltningen har cirka 86 procent kvar att inventera. Det saknas fortfarande stöd i TD2.0 för olika slags anläggningar som tex lekplatser. Det pågår en diskussion med fastighetskontoret om vilka anläggningar som är publika och inte. Arbetet betraktas som pågående med ansvarig som projektleder uppdraget och konsult som inventerar. Social resursförvaltning uppger att de är klara med grundarbetet för sina 61 anläggningar. De har en ansvarig för arbetet i dagsläget men det fortsatta arbetet är osäkert. Trafikkontoret beskriver att arbetet med inventeringar och åtgärder har fungerat bra. Verktyget TD2.0 är däremot inte avpassat för Trafikkontorets verksamhetsområde, så de importerar istället informationen till ett eget system, Map Info, för att identifiera målpunkter och länka samman med hållplatser och gångstråk. Utbildningsförvaltningen saknar en förvaltningsövergripande samordning, men har ansvarig och inventerare på respektive område inom förvaltningen. En kontrollräkning i TD2.0 ger att de har 29 procent (16 av 55 anläggningar) kvar att inventera och länka. Tre av sju avdelningar rapporterade att det är svårt att bedöma det återstående grundarbetet på grund av resursbrist och att nya lokaler tillkommit under året. Inledningsvis nämndes att resultatet i tabell 1 ska behandlas med viss försiktighet därför att det finns ett flertal bakomliggande faktorer som ännu är svåra att kontrollera. Ett kompletterande sätt att beskriva stadens inventeringsarbete vore därför att undersöka hur arbetsinsatsen utvecklas från år till år. Detta är möjligt genom att visa historik i totalsiffror över flödet av startade och avslutade inventeringar i staden; Tabell 2: Utvecklingen av stadens arbetsinsats i TD2.0 per år och totalt År Startade inventeringar Godkända/avslutade inventeringar 2012 45 27 2013 1118 711 2014 341 453 2015 778 703 2016 480 201 Totalt 2762 2095 Notera: Resultatet bör betraktas som ungefärligt. Tabell 2 visar en stor variation över antalet startade och godkända eller avslutade inventeringar från år till år. Den skiftande utvecklingen kan bero på flera saker; att förvaltning eller bolag anser sig klara med grundarbetet och därför inte längre inventerar; och att det intensifierade arbetet med åtgärdsplaner under 2016 har tagit fokus från inventeringsarbetet. Det kan även bero på resursbrist från ett år till ett annat. Då dessa underliggande förändringar inte skildras i tabell 2, så kan inte heller det totala antalet inventeringar (2762) i tabell 2 jämföras med det totala antalet anläggningar (1884) som anges i tabell 1, för att beskriva hur långt staden kommit i grundarbetet. Det beror på att en del anläggningar inventerats om, och 15

att anläggningar läggs till och dras ifrån allt eftersom staden förändras. Inventeringsresultatet från inaktiva anläggningar sparas för att uppdateras om ny verksamhet flyttar in i lokalerna. Tabell 2 visar däremot att inventeringsarbetet går stadigt framåt. Det innebär att staden får en allt bättre uppfattning om de utmaningar som enkelt avhjälpta hinder innebär. Uppskattningen av åtgärdernas kostnader underlättas av att inventeringen identifierar både vilka typer av hinder som förekommer och omfattningen i antal hinder. Redovisning av åtgärdsplaner och kostnader Kommunstyrelsen har beslutat att 20 mnkr av kommuncentrala medel fördelas under 2016 för att nå målet om att under mandatperioden åtgärda samtliga enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmän platsmark. I budgeten för 2017 kom beslut om att tillföra ytterligare 25 mnkr. Under augusti inrapporterades prognoser på utfallet för 2016. Prognosen från augusti gav en omfördelning där stadsledningskontoret föreslog att 200 tkr av fastighetsnämndens och 500 tkr av kulturnämndens andelar, vilket innebar att ytterligare 700 tkr tilldelades trafiknämnden. De kommuncentrala medlen för åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder har varit uppskattad. Endast tre av de tio stadsdelsförvaltningarna uppger att den särskilda potten om respektive 100 tkr blir liggande. En stadsdelsförvaltning använder ca 35 tkr. Fackförvaltningarna delade på övriga potten och redovisar med få undantag att den används under 2016. Stadsdelsförvaltningarnas åtgärder Nationellt är det mycket ovanligt att särskilda medel avsätts för enkelt avhjälpta hinder. Budskapet om att stadsdelarna tilldelats öronmärkta pengar nådde ut sent på första halvåret så det är huvudsakligen de som har aktiva ansvariga och inventerare som använder medlen. Örgryte-Härlanda väljer att avsluta inventeringsarbetet innan de tar sig an åtgärderna och hoppas därför kunna använda 2016 års pott under 2017. LF har i samarbete med fastighetskontoret bearbetat förutsättningarna för de anläggningsrapporter som TD2.0 producerar. Rapporterna är att betrakta som underlag till åtgärdsplaner som skapas för respektive anläggning. Innan LF får in rapporterna ska TDansvariga i respektive förvaltning filtrera svaren genom regelverket, och sedan rensa rapporterna från sådan information som är överflödig i tillskapandet av en åtgärdsplan. LF organiserar genomförandet av åtgärder som ordinarie arbete. De anser sig ha en stark organisation för genomförandet av åtgärder så länge det finns ett bra underlag från stadsdelsförvaltningarna, social resurs förvaltning och utbildningsförvaltningen. Det betraktas generellt som en utmaning att tolka och förstå TD-rapporterna där enkelt avhjälpta hinder identifieras, vilket beror på den mängd information som varje rapport innehåller. Fastighetskontoret arbetar tillsammans med LF fram en arbetsmodell under hösten 2016 för hur förvaltningarna kan skapa konkreta åtgärdsplaner ur rapporterna. Den nya arbetsmodellen spelar en viktig roll eftersom det handlar om ca 1500 anläggningar/åtgärdsplaner bara för LF. Arbetsmodellen innebär att de identifierade hindren kan prioriteras och hamnar i en åtgärdsplan som är användbar för hantverkaren. Det är viktigt 16

att hantverkaren förstår hur hindret ska åtgärdas på ett korrekt sätt, för att undvika att nya enkelt avhjälpta hinder skapas i genomförandet av åtgärderna. I genomförandet av åtgärderna ska LF kontakta både stadsdelen centralt och kontaktpersonen i den verksamhet som har lokalen som ska åtgärdas. Åtgärderna organiseras inom LF:s ordinarie verksamhet där beställaren är Fastighetsavdelningen och utföraren är Serviceavdelningen. Till detta har de även skapat en projektgrupp på sex personer med en projektledare som styr arbetet framåt och som alla avrapporterar till. När LF har åtgärdat hinder i en anläggning så startar de uppföljningen genom att meddela inventeraren om vilka punkter som åtgärdats, varpå de åtgärdade hindren kan inventeras om och få korrekt status i TD2.0. Sammanställning sker kring hur många och vilken typ av hinder som åtgärdats för att skapa en bild av kostnaderna, vilket förhoppningsvis ökar kvalitén på planeringen av kommande åtgärder. LF har samma kostnadsbedömning som föregående år för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i stadsdelsförvaltningarna; cirka 70 mnkr. LF har som mål att vara klara med åtgärderna under mandatperioden. Denna summa avser de anläggningar som LF förvaltar, vilket innebär att kostnaden för stadens övriga anläggningar tillkommer. Totalsumman för stadens anläggningar är därför svår att bedöma. Efter höstens besked om 25 mnkr i kommuncentrala medel 2017 har LF budgeterat totalt 15 mnkr under 2017 för arbetet med att åtgärda enkla hinder, vilket är mycket positivt. Fackförvaltningarnas och bolagens åtgärder Andra förvaltningar/bolag som arbetar med åtgärdsplaner i staden är idrott och föreningsförvaltningen, park och naturförvaltningen, social resursförvaltning, trafikkontoret, fastighetskontoret, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, Got Event samt kulturförvaltningen/higab. 6 Idrott och föreningsförvaltningen har inventerat omkring 60 av totalt 155 anläggningar under året med fokus på att skapa åtgärdsplaner. En halv miljon tillföll förvaltningen av de kommuncentrala medlen. De har arbetat med åtgärder i ett 20-tal anläggningar under året framför allt i samband med genomförande av planerat underhåll, med fokus på entréer och det invändiga. Förvaltningen har genomgått en större organisationsförändring som inneburit att ansvaret för tillgänglighetsarbetet har flyttats, vilket även medför en upplärningsfas. Park och naturförvaltningen har arbetat med att identifiera enkelt avhjälpta hinder, för att därefter påbörja arbetet med åtgärder. Fram till september blev årets kostnader totalt 74 tkr, med en oklar prognos för hela året. Kostnaden för resterande hinder uppskattas till omkring 5,5 mnkr varav 4 mnkr finansieras med stödet och 1,5 mnkr från egen investeringsram. De identifierade hindren består av 3992 trappor (kontrastmarkeringar, räcken) för ca 3 mnkr. Parkbänkar inklusive markyta för ca 1,5 mnkr. 290 bommar/avstängningar för ca 400 tkr. 6 Kulturförvaltningen samarbetar med Higab. 17

Skyltar för ca 400 tkr. Åtgärder för toaletter tillkommer men är ännu inte beräknade då hindren ser olika ut från anläggning till anläggning och inventeringsarbetet återstår. Social resursförvaltning redovisar att de 100 tkr som tilldelades av de kommuncentrala medlen. Dessa används till främst kontrastmarkeringar av trappor och glaspartier samt montering av klädkrokar på Dalheimers hus, Eldorado och Gårdavägen 2. Trafikkontoret redovisar att hinder har identifierats och avhjälpts på 280 platser i staden, fördelat på övergångsställen och gångpassager. Kostnadsprognosen för 2016 är totalt 8,7 mnkr som finansieras av stödet. En uppskattning av kostnaden för resterande antal hinder, avgränsat till prioriterade gångstråk, är 200 mnkr. Tidplanen med nuvarande resurser, det vill säga 10 mnkr/år 2015-2018, innebär att de prioriterade enkelt avhjälpta hindren kan vara avhjälpta under loppet av 20 år, eller till år 2036. Möjligheten att åtgärda enkelt avhjälpta hinder beror främst på resurser i form av handläggare och konsulter för upprättande av förslag och genomförande av entreprenör. Trafikkontoret rapporterar att det idag finns många projekt i staden där kompetens och resurser inom ämnesområdet är en bristvara. Idag organiseras arbetet med uppdraget av en sakkunnig inom tillgänglighetsområdet som styr arbetet från planering till genomförande och som sedan bevakar resultatet genomdialog med entreprenör under byggtid och medverkan vid besiktning av färdiga ombyggnader. Trafikkontoret samverkar även kontinuerligt med övriga förvaltningar och för dialog med äldreråd och funktionshinderråd i den stadsdel som arbetet ska genomföras, för att verifiera inriktningar och prioriteringar. Fastighetskontoret redovisar att 300 tkr av de kommuncentrala medlen kommer användas under 2016. I augusti omfördelades 200 tkr till trafiknämnden. Fastighetskontoret använder medlen i två kolonistugeområden. Got Event redovisar att 1117 hinder har identifierats hittills på sex stora anläggningar. Då arenorna som inventeras är så stora och komplexa, blir även TD-rapporterna svåra att tolka och därtill kommer svårigheten att avgöra vilka hinder som är att betrakta som enkelt avhjälpta. En synpunkt är att TD-systemet i sig inte hanterar hela den kravbild på tillgänglighet som de har att hantera. Arenorna ska även ha hissar, rullstolsplatser, syn- och teckentolkning av evenemangen utöver de hårdare kraven på frångänglighet/brandsäkerhet som de även ska möta. Av dessa anledningar är det svårt att ge en bild av omfattningen på enkelt avhjälpta åtgärder och därmed kostnaderna för dessa, utöver de övriga tillgänglighetsåtgärder som också förväntas genomföras. Got Event äskade 2,6 mnkr i koncernbidrag från de kommuncentrala medlen, men tilldelades inga pengar. Kulturförvaltningen redovisar att de når målet om att vara klara med grundarbetet under 2016. De har identifierat 35 hinder som åtgärdas under året med en sista avstämning med Higab under oktober och december. Vid uppföljningen i september har 15 hinder åtgärdats för cirka 250 tkr och då återstår ca 20 hinder att åtgärda under hösten där den totala kostnaden uppskattas till 910 tkr vilket ger en totalsumma på 1160 tkr. Då beslutet om tilldelade medel fördröjdes med 3 månader kom även en tidsbrist i genomförandet, eftersom tiden kunnat användas till åtgärdsarbetet. 18

Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning redovisar att de har använt 100 tkr som en del i investeringen för en ny handikappstoalett. 7 Utbildningsförvaltningen redovisar inte om de tilldelade kommuncentrala medlen används eller vilka åtgärder som förvaltningen satsat på. Sammanfattningsvis ser Fastighetskontoret att det har gjorts olika tolkningar av vad ett enkelt avhjälpt hinder är och därför blir det en viktig uppgift framöver för utvecklingsenheten på fastighetskontoret att vara bollplank åt staden i tolkandet av vad som är ett enkelt avhjälpt hinder. Detta blir en viktig uppgift under 2017 i samarbete med de ansvariga i förvaltningarna och bolagen. Redovisning av länkningar Tillgänglighetsdatabasen är ett kraftfullt informationsverktyg som stadens verksamheter bör använda i sin information till medborgaren. Därför är det viktigt att resultatet från inventeringarna länkas mellan TD2.0 och enhetskatalogen/stadens verksamheters webbsidor. Av enhetskatalogens 2756 verksamhetslokaler/anläggningar är cirka 89 procent länkade till goteborg.se, jämfört med 69 procent föregående år. Webbsidans länk ska markeras med TDsymbolen för att skapa igenkänning. Med den nya webbplatsen har däremot symbolen och ibland även länkningen fallit bort. Sammanfattningsvis varierar förvaltningarnas svar stort på hur de beräknar tiden för kvarvarande grundarbete, det vill säga inventering och länkning. 7 av 20 ger ingen bedömning eller menar att det är svårt att avgöra. Fem förvaltningar föreslår en tidsram som varierar i svaren från 4 timmar upp till ca 1000 timmar. En svarar ca 6 månader, en att det beror på fristående aktörer, en att inventeraren är långtidssjukskriven till årsskiftet 2016/17 och fyra menar att arbetet beräknas vara klart till årsskiftet. Med den bilden av det kvarvarande arbetet, så är detta som ovan nämnt grundarbetet, det vill säga den första genomarbetningen av stadens anläggningar. I takt med underhållet av anläggningarna och att verksamheter flyttar in och ut ur anläggningar ska alltså inventeringsarbetet följa förändringarna i stadens verksamheter. Det innebär att inventeringsarbetet saknar en bortre tidsgräns eftersom det är fråga om ett arbetssätt. I frågan om antal länkade anläggningar till enhetskatalogen är 12 förvaltningar klara eller i stort sett klara och 4 är på mycket god väg att bli det. Ytterligare 4 har ännu inte påbörjat länkningen eller inte besvarat enkätfrågan. Jämfört med föregående års uppföljning visar resultatet en positiv utveckling liksom vilka områden som behöver ett nytag i arbetet. Med förändringarna av stadens webbplats kan länkningar och/eller TD-symbolen ha fallit bort, vilket är bekymmersamt. 7 Citat från besvarad enkät. 19

Synpunkter och kommentarer på TD2.0 I enkäterna gavs möjligheten att ge synpunkter på arbetet med tillgänglighetsuppdraget. De synpunkter som kommit in är mycket positiva när det gäller bemötande och samarbete med fastighetskontoret i form av praktisk hjälp vid inventeringar, stöd i arbetet i tillgänglighetsdatabasen och information vid de kontinuerligt återkommande nätverksträffarna. En del kritiska synpunkter beskriver driftstörningar i systemet och tekniska problem i TD2.0. Webbsidan stängs emellanåt ner för underhåll utan förvarning. Det händer att VGR inför förändringar i inventeringsformulär vilket får konsekvensen att planerat arbete får skjutas på framtiden. TD2.0 är inte avpassat för större anläggningar med hög komplexitet, vilket innebär svårigheter att få ut rättvisande rapporter ur systemet. De rapporter som tas ut har med samtliga identifierade hinder, även de med försumbara avvikelser. Det innebär ett merarbete när hindren ska bedömas från fall till fall i varje rapport och att bedömningen av den totala tillgängligheten ger en missvisande bild av omfattningen på de åtgärder som bör genomföras. Flera förvaltningar menar att arbetet med tillgänglighetsfrågorna tar för mycket tid och personella resurser från det ordinarie arbetet. Detta har medfört att inventeringsarbetet legat stilla i perioder. De flesta beskriver att de haft ett flertal olika inventerare, någon så många som fem olika, vilket beror på resursbrist. Här kan det vara fråga om ett moment 22, där förvaltningarna har betraktat arbetet med TD2.0 som ett tillfälligt projekt, och där detta tillfälliga projekt inte heller har prioriterats som ordinarie arbete eftersom det saknar egen budgetering. Samtidigt har uppdraget när det formulerats betraktats som ordinarie arbete och därför ansetts kunna rymmas inom befintliga budgetramar. Moment 22 består därmed i att uppdraget parallellt betraktas som både tillfälligt och ordinarie inom stadens förvaltningar och bolag, vilket har splittrat tolkningen av uppdraget. En gemensam kommentar från förvaltningar och bolag är därför att arbetet bör budgeteras för att uppnå stabilitet. Kontinuitet är en förutsättning för ett gott resultat. Kretslopp och vatten beskriver fortsatt svårigheter i ansvarsfrågor mellan de olika förvaltningar som är involverade i återvinningsstationerna, det vill säga att verksamhetsutövaren är annan än markarrendatorn. Detta visar sig särskilt när det kommer till åtgärder av enkla hinder. Därför rekommenderar de särskilt att enkelt avhjälpta hinder bearbetas redan i bygglovshanteringen. LF pekar på att det fram tills nyligen saknats rumsnummer i de inventerade anläggningarna, vilket försvårar åtgärdsarbetet. Fastighetskontoret har därför instruerat ansvariga och inventerare om detta och även diskuterat möjligheterna att lägga in rumsnummer i efterhand. Det är betydligt lättare att i efterhand matcha rumsnummer från en planritning till en inventerad anläggning, om uppgiften utförs av samma person som en gång inventerade anläggningen. Inventerade lägenheter och flerbostadshus Tillgänglighetsmärkningen av en lägenhet innebär att den anses passa en person som använder rullator, och visas som T-märkt på Boplats webbplats när den annonseras. En T- märkt lägenhet uppfyller två kriterier; 20

Bostaden är i markplan eller har tillgång till hiss. Finns det trappor vid entrén och/eller till hissen ska antalet steg redovisas. Maximalt ett trappsteg för T-märkning. Bostaden ska ha ett rymligt badrum. Man ska kunna komma in och vända med rullator i badrummet och minsta passagemått ska vara 65 cm. Antalet T-märkta lägenheter följs årligen upp i statistikbladet Områdesfakta Äldres boende. Statistikbladet från 2015 visar att det finns 270 922 lägenheter i staden, varav 26 procent eller 71 153 har inventerats. Av dessa uppfyllde 19 procent eller 13 640 lägenheter kriterierna och betraktas därmed som T-märkta. Det är huvudsakligen de kommunala bostadsbolagen som har inventerat sitt lägenhetsbestånd. Staden arbetar ur ett hela vägen-perspektiv som innebär att vi skapar en bild av hur väl samhället fungerar för medborgaren, från hemmet till destinationen. T-märkningen undersöker bostaden. Tillgänglighetsdatabasen undersöker publika och offentliga platser. Däremellan finns trapphuset och andra gemensamma ytor i samband med flerbostadshusen som staden inventerar med hjälp av verktyget TIBB (tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd). TIBB är utförligare än T-märkningen och tilldelar den inventerade adressen/porten en av sex möjliga tillgänglighetsnivåer (0-5) där nivå 5 har en av tillgänglighet som motsvarar lagkraven för nybyggnationer. Varje nivå anger vilka insatser som krävs för att nå nästa nivå av tillgänglighet. Det gör inventeringsresultatet konkret, men har samtidigt en trubbighet som innebär att ett enskilt hinder kan innebära skillnaden för en port att klassificeras som nivå 1 istället för den bättre nivå 4. Inventeringsresultatet bör därför tolkas på rätt sätt. De allra flesta flerbostadshusen hamnar dock i tillgänglighetsnivå 1. Det innebär å andra sidan att även små och enkla insatser kan ha stor betydelse för användbarheten. Under 2016 har utvecklingsenheten på fastighetskontoret som processledare fortsatt arbetet med att inventera den fysiska tillgängligheten i flerbostadshus. Sammanlagt har 6442 entréer nu inventerats i kommunala fastigheter och dessa omfattar drygt 55 517 hyresrättslägenheter. För de privata fastighetsägarna har 1724 entréer nu inventerats och dessa omfattar drygt 18 700 hyresrättslägenheter. Därmed kan nu de gemensamma bostadsmiljöerna beskrivas ur tillgänglighetssynpunkt i sammanlagt 8166 entréer till 74 000 hushåll i hyreslägenheter, i Göteborg stad. De inventerade ytorna i flerbostadshusen omfattar entréer, trapphus, hiss, miljöhus, tvättstuga, angöring och antal lägenheter i markplan med mera. Resultatet av inventeringen visar på de förbättringsområden avseende fysisk tillgänglighet som finns i det befintliga bostadsbeståndet. Framför allt är det bostadsfastigheternas entréer med höga trösklar, tunga dörrar, bristande kontrastmarkeringar i trappor och avsaknad av hiss som hindrar befolkningen i vardagen. Resultatet används även till att konstatera befintlig potential till framtida trygghetsbostäder för seniorer, då entréer med en redan god nivå av tillgänglighet identifieras i materialet. Detta används i samarbete med stadsdelar och fastighetsägare i skapandet av nya trygghetsbostäder. 21