1 ACKA TIGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2018-01-18 meddelad i acka strand Mål nr M 2204-16 KLAGADE 1. Ingemar Anderson Totravägen 37 817 40 Bergby 2. Axmarbrygga Havskrog Boskär 817 94 Axmarbruk 3. Bosse Forsling Kyrkvägen 36 820 29 Stråtjära 4. Föreningen Svenskt Landskapsskydd c/o Jonny Fagerström Rubinvägen 8 541 42 Skövde 5. Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening c/o Mats Axbrink Sofiedalsvägen 13 824 34 Hudiksvall 6. Kustbyarnas Bygdeforskare c/o K-G Engström Kultebo 510 820 20 Ljusne 7. Kustbyarnas Bygderåd c/o K-G Engström Kultebo 510 820 20 Ljusne 8. Anders Linder Hagavägen 67 A 817 93 Hamrångefjärden 9. Kåge Lindström Sunnäsbruk 302 820 20 Ljusne 10. aturskyddsföreningen i Gävle Dok.Id 482068 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen 08-561 656 30 08-561 657 99 måndag fredag 131 26 acka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se 08:00-16:30
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 2 Box 6029 800 06 Gävle 11. aturskyddsföreningen i Gävleborgs län c/o Per-Olof Ericsson Lerduvegägen 7 802 64 Gävle 12. aturskyddsföreningen i Söderhamn c/o Bengt Sundström Hasselstigen 44 826 39 Söderhamn 13. Rasta Group AB Box 9092 400 92 Göteborg 14. Monika Rundin Sunnäsbruk 302 820 20 Ljusne 15. Elaine Skoglund Sunnäs 303 820 20 Ljusne 16. Henrik Skoglund Sunnäsbruk 311 820 20 Ljusne 17. Sunnäs Intresseförening Kåge Lindström Sunnäsbruk 302 820 20 Ljusne 18. Christina Söderlund Lagga-Örby 37 741 93 Knivsta 19. Helge Söderlund Lagga-Örby 37 741 93 Knivsta 20. Börje Öhman Sunnäs 303 820 20 Ljusne
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 3 MOTPARTER 1. Bergvik Skog AB, 556610-2959 Trotzgatan 25 791 71 Falun Ombud: Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun 3. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut 2016-03-03 i ärende nr 551-7697-2013, se domsbilaga 1 SAKE Tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft, Vindkraftpark Ödmården, på fastigheterna Strands Fäbodskog 1:1, Stråtjära 2:7, orrbo Fäbodskog 1:1, Sunnäs 9:1 m.fl. DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Dalarnas län, miljöprövningsdelegationens, beslut den 3 mars 2016 i ärende nr 551-7697-2013 och avslår Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft, Vindkraftpark Ödmården.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 4 BAKGRUD Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarnas län (miljöprövningsdelegationen) lämnade den 3 mars 2016 Bergvik Skog AB (Bergvik Skog), tillstånd till uppförande och drift av en gruppstation för vindkraft med högst 98 vindkraftverk med tillhörande fundament, tillfartsvägar, uppställningsplatser, transformatorstationer och ledningar inom område som utmärkts på karta, bilaga 1 till miljöprövningsdelegationens beslut, i Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Miljöprövningsdelegationen har med stöd av 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken (1998:808) överlåtit åt tillsynsmyndigheten att godkänna slutlig placering av vindkraftverk, fundament, väg- och ledningsdragning etc. Enligt tillståndet får vindkraftverkens totalhöjd inte överstiga 220 meter. Vid slutlig utformning av anläggningen ska vindkraftverken med tillhörande infrastruktur, med vissa angivna begränsningar, placeras utanför i beslutet angivna restriktionsområden. YRKADE M.M. Elaine Skoglund, Börje Öhman, Kåge Lindström, Monika Rundin, Ingemar Anderson, Anders Linder, Henrik Skoglund, Helge Söderlund, Christina Söderlund, Bosse Forsling, Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening, Kustbyarnas Bygderåd, Kustbyarnas Bygdeforskare, aturskyddsföreningen Gävleborgs län, aturskyddsföreningen Gävle, aturskyddsföreningen Söderhamns kommun och Axmarbrygga Havskrog har, som det får förstås, yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut. Föreningen Svenskt Landskapsskydd, Sunnäs Intresseförening har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva miljöprövningsdelegationens tillståndsbeslut. Rasta Group AB har, som det får förstås, yrkat att den sydvästra delen av projektområdet undantas.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 5 Bergvik Skog har i första hand bestritt yrkandena och anfört att miljöprövningsdelegationens beslut ska stå fast. I andra hand har Bergvik Skog, med hänvisning till Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 19 juni 2017 (M 4276-16), (Kölvallen) anfört att de, om mark- och miljödomstolen skulle finna att det överklagade tillståndet inte kan beviljas, medger: - att tillståndet ändras så att Bergvik Skog får tillstånd att uppföra högst 96 vindkraftverk inom en yta av 200 meters radie runt de positioner som framgår av domsbilaga 2. I sista hand har Bergvik Skog anfört att de medger: - att tillståndet ändras så att Bergvik Skog får tillstånd att uppföra 93 vindkraftverk på de positioner som framgår av domsbilaga 3; samt - att mindre ändringar av vindkraftverkens placeringar får göras efter godkännande av tillsynsmyndigheten. UTVECKLIG AV TALA Parterna har till stöd för sina överklaganden anfört i huvudsak följande. Sunnäs Intresseförening och Henrik Skoglund Lokalisering Bergvik Skog innehar ett stort antal lokaliseringar med bättre vindförhållanden och med mindre negativa följder än i det aktuella området. En huvudanledning till den valda lokaliseringen är att sökanden sparar pengar på att de dyra och komplicerade transporterna kan ske t.ex. från närbelägna Gävle hamn. Kulturmiljö och naturmiljö Vindkraftparken skulle förstöra livsmiljön för enskilda människor och fastighetsägare i närområdet samt förutsättningarna för framtida småskalig entrepenörsverksamhet som upplevelse- och naturturism i området. Än värre är den långtgående negativa påverkan som vindkraftparken skulle ha såväl på
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 6 kulturreservatet Axmar bruk som på Skärjåns naturreservat, Åby urskogs naturreservat, Skärjåskogens naturreservat samt på Riksintresset för naturvård Axmar bruk Tönnebro-oran. Gävle kommun håller f.n. på att fastställa en ny översiktsplan som ska ange strategier och riktlinjer för utvecklingen av kommunens mark- och vattenområden fram till år 2030 med utblick mot år 2050. Förslaget har varit ute på remiss och är nu under bearbetande för slutligt fastställande av ny översiktsplan. I planen pekar man särskilt på Axmar bruksområdets goda framtidsmöjligheter när det gäller naturoch kulturupplevelser samt besöksnäringen. Visionen är att Axmar bruk inom tio år ska vara Gävlekustens främsta besöksmål. Betydande investeringar med bidrag bl.a. från Gävle kommun och länsstyrelsen har redan gjorts för att restaurera de vackra kultur- och naturmiljöerna i området. Intresserade privatpersoner och företagare inom upplevelseturism har börjat undersöka möjligheterna. Förutsättningarna för friluftsliv och naturturism är ovanligt goda med länets största naturreservat omedelbart öster om kulturreservatet Axmar bruk. Skärjåns naturreservat samt Riksintresset för naturvård Axmar bruk Tönnebro- oran gränsar direkt till ansökningsområdet. Området upp till Stor-Skärjan har sedan länge varit atura 2000-område och utsågs år 2015 till naturreservat. Länsstyrelsen pekade i sitt beslut bl.a. på "områdets stora betydelse för den biologiska mångfalden samt dess betydelse för friluftslivet". Att avståndet mellan närmaste verk och Skärjåns naturreservat utökats från 200 meter till 500 meter är otillräckligt. Det anges överhuvudtaget inget avstånd till Riksintresseområdet naturvård Axmarbruk Tönnebro-oran. Det innebär att verken kan ställas alldeles invid gränsen till Riksintresseområdet, vilket också framgår av exempellayouten. Avståndet mellan riksintresseområdet och ansökningsområdet bör rimligtvis vara detsamma som för naturreservatet Skärjån. Men med tanke på verkens höjd och det stora antalet verk bör avståndet vara minst 1 km till såväl riksintresseområdes- som naturreservatsgränsen. Detta är också det avstånd som under senare tid börjat tillämpas av miljöprövningsdelegationen vid andra vindkraftparker i länet. Ett avstånd på 1 km bör också vara skyddsavståndet till atura 2000-området
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 7 Storröjningsmoran. Detta är särskilt viktigt just i detta område som har tre naturreservat och ett riksintresseområde för naturvård, vilka utgör ett sammanhängande område med stor betydelse för naturvård och friluftsliv. Vidare bör, som Söderhamns kommuns Bygg-och Miljönämnd har föreslagit, skyddszoner upprättas genom att gränsen för vindkraftparken håller sig utanför de känsliga och ömtåliga avrinningsområdena för nyckelbiotopen Gubbhelvetet/Böles-oran/Varvs- oran och Tönnebo-oran. Förutom de negativa effekterna på Axmar bruks kulturreservat berörs andra kulturmiljöer i och utanför området. Tre bruksmiljöer från 1600-talet och början av 1700-talet finns i projektområdets omedelbara närhet, Sunnäsbruk, Överhammaren och Maråkers bruk. Lämningar av järnbruksverksamhet finns också vid Lill- Tönnebro, där en hammare och två härdar har funnits. Vindkraftparken innebär inte bara buller-och skuggstörningar utan även påverkan på landskapsbilden. Skyddszoner om 5 km bör upprättas för att skydda dessa gamla kulturmiljöer. Landskapsbild Bergvik Skog har inte beaktat de krav på anpassning av ansökningsområdet som flertalet remissinstanser har påpekat. Gävle kommun, Föreningen Hyttan, Länsmuséet och länsstyrelsen har i sina remissyttranden understrukit vikten av att synbarhet undviks och inte stör upplevelsen för besökare. Bergvik Skog medger att 30-40 verk kommer att synas inom kulturreservatets olika delar. Ändringar i anslutning till reservatsgränsen innebärande att man lovar att spara en skyddsridå och att inte slutavverka skogen inom 6 hektar stora områden, påverkar inte mer än ytterst marginellt synligheten. Bergvik Skog har på närliggande marker initierat stora vindkraftparker, vilka syns från havet några kilometer ut från Ödmårdenkusten eller från högre belägna platser på land. Dessa verk är betydligt lägre än de planerade i Ödmården. Det är då lätt att förstå vilken inverkan dessa nära hundra 220 meter höga vindkraftverk skulle ha på kulturreservatet och på kustlandskapet. Genomgående märker man i ansökan en stark ambition att så mycket som möjligt bagatellisera och förringa de negativa konsekvenserna för synintrycken och landskapsbilden av en vindkraftanläggning av den här storleken. Det är därför svårt,
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 8 för att inte säga omöjligt, för beslutsfattare och allmänhet att skaffa sig en verklig bild av konsekvenserna. De fotomontage som gjorts ger inte en rättvisande bild. T.ex. fotomontaget från Varvs-oran har tydligt felaktiga perspektiv då montaget ger intryck av att verken är 4-5 gånger så höga som skogen. I verkligheten är skogens höjd ungefär 20-30 meter och verkets höjd på 220 meter, alltså ca 8-10 gånger högre. är det gäller fotomontaget vid Axmar bruk innehåller bilden en stor skrymmande anslagstavla och träd, vilka i verkligheten är borttagna. Genom de skymmande objekten ger bilden sken av att färre verk syns än i verkligheten. Buller, skuggor och reflexer Gränsen 40 db(a) utgör inte något skydd mot bullerstörningar från verken. Det har inkommit klagomål angående bullerstörningar från människor boende långt mer än en kilometer från andra vindkraftparker i landet. Söderhamns kommun har på goda grunder krävt att avståndet från vindkraftparkens gräns till boenden ska ökas och att det bör vara minst 1500 meter. Anledningen till detta är inte bara att 40 db(a)- gränsen är otillräcklig utan också att de senaste årens forskning har visat att de långt större verk som nu börjar byggas också ger betydligt större störningar. Begränsningsvärdet 40 db(a) utgår, som Mark-och miljööverdomstolen i mars 2016 har konstaterat, från förutsättningar som gällde för tio år sedan och undersökningar som genomfördes på ett fåtal äldre vindkraftverk med lite maximal elproduktion och låg tornhöjd. Bullrets nivå, karaktär och sammansättning har sedan dess påverkats och förändrats. Den relativa andelen lågfrekvent buller samt amplitudmodulerat buller vid bostäder är vid begränsningsvärdet 40dB(A) långt större från moderna vindkraftverk av den typ som Bergvik Skog har föreslagit och ännu större från vindkraftparker med många vindkraftverk. Lågfrekvent ljud dämpas mindre av husets fasad varför detta har stor betydelse för ljudnivån och upplevelsen av ljudet inomhus samt i förhållande till om man blir störd i sin nattsömn.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 9 Bergvik Skogs bullerberäkningar ger ingen klarhet när det gäller vare sig lågfrekvent eller lågfrekvent amplitudmodulerat ljud eller vilken hänsyn man har tagit till dessa viktiga faktorer. Bergvik Skog bör därför åläggas att göra nya bullerberäkningar där hänsyn tas till dessa faktorer. y forskning visar dessutom att vädret styr ljudutbredningen i mycket större omfattning än man trott tidigare. I ansökningsområdet är västliga vindar förhärskande under större delen av året, vilket innebär att inte bara de närmaste orterna och byarna kommer att utsättas för störningar utan också platser åtskilliga kilometer längre från vindkraftparken. Problemet med kumulativa effekter har heller inte analyserats av sökanden. Ödmården är en mycket stor vindkraftpark. Det innebär att vissa platser, t.ex. Sunnäsbruk, påverkas av buller från flera väderstreck. Bergvik Skog bör därför åläggas att särskilt utreda de kumulativa effekterna vid berörda orter. Friluftsliv Ansökningsområdet är ett flitigt frekventerat område för friluftsliv. Lättillgängliga skogsbilvägar och stigar ger goda möjligheter till rörligt friluftsliv och naturupplevelser i tyst och ostörd miljö som fiske, fågelskådning, bär- och svampplockning. I området finns 10-15 äldre gruvhål från tidigare järnmalmsbrytning. En äldre led, "Gruvleden", har hållts i skick under lång tid och är utmärkt. Den nämns inte av Bergvik Skog som skriver att "det inte finns några vandringsleder i området". Fågelliv Den bild som Bergvik Skog ger av fågellivet har fått stark kritik från olika håll då den har stora brister. Inventeringen bör göras av opartiska ornitologer med stor lokal kunskap om fågellivet i området. Särskilt stora är bristerna när det gäller fågelsträcken genom området och förekomsten av rödlistade arter i området. Till överklagandet har de bifogat GLOF:s havsörnsgrupp och kungsörnsgrupps synpunkter avseende ansökan. Av denna bilaga framgår i huvudsak följande. Av den inventering som gjordes år 2012 i samband med en av Samkraft planerad vindkraftpark belägen mindre än en mil nordöst om Ödmården (2012-års inventering) framgår bland annat att antalet havsörnar som noterades som sträckande eller flygande i
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 10 området under inventeringsperioden februari-mars får betraktas som anmärkningsvärt stort. Merparten av dessa fåglar tycks ha varit yngre individer som passerade området på sin väg norrut. Enligt uppgift från lokala ornitologer är området känt för att passeras av mycket havsörn. Majoriteten av de havsörnar som klassificerades som sträckande och flygande passerade området i nord-sydlig riktning på bred front. Under observationspasset den 6 mars observerades 20 havsörnar under ca 40 minuter. Slutsatserna i ovannämnda rapport är i allt väsentligt giltiga också för det aktuella ansökningsområdet. En ny och positiv utveckling de senaste åren har varit det markant ökande antalet äldre och yngre ännu icke häckande havsörnar i området även under vinterhalvåret, som bl.a. söker sig till öppna vattendrag. Örnar som kan vara i färd med att etablera egna revir. I närområdet, och möjligen inom området, finns också redan etablerade revir. En vindkraftpark i den planerade storleken skulle riskera att få förödande konsekvenser för denna utveckling. En omsorgsfull inventering i häckningstid behöver göras för att säkerställa status på havsörnsreviren i området. Men en mycket större fråga gäller havsörnens och andra fåglars flyttningsrutter. Om storskaliga vindkraftparker byggs upp längs orrlandskusten skulle stora delar av det svenska samt delar av det finska och Kola-halvöbeståndet av havsörn tvingas passera flertalet vindparker under sitt matsök höst, vinter och vår. Ett särskilt problem i orrland är dessutom den omfattande älgjakten som lämnar massor av slaktavfall i skogen. Om projektet blir verklighet borde all form av jakt förbjudas inom en stor halvcirkel kring projektområdet. Dessutom skulle helt täta viltstängsel behövas längs Ostkustbanan och E4 från Axmarby- Högbacka upp till Ljusne. Erfarenheterna från höst- och vårflyttningen är, som också sägs i rapporten, att den sker "på bred front". Den är alltså inte begränsad till själva strandområdena utan sträcker sig många kilometer inåt land. De örnar som inte fortsätter söderut ses ofta vid öppna vattendrag inom det föreslagna projektområdet under vinterhalvåret. Under vinterhalvåret 2012-2013 blev det ytterligare ett bra observationsresultat vid utfodringsplatsen sydöst om projektområdet. 362 observationstimmar resulterade i att 227 olika ringmärkta havsörnar identifierades. Eftersom andelen märkta örnar i vår del av landet beräknas ligga på ca 50 % torde totalantalet besökande individer vid denna utfordringsplats ligga på ca 450 individer. En mycket stor del av dessa ca 450 örnar
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 11 passerar eller besöker det projektområdet. Ett självklart krav vid uppförande av större vindkraftsanläggningar är att ett kontrollprogram upprättas som följer upp de långsiktiga effekterna av etableringarna. Det aktuella projektområdet är dessutom sedan länge ett viktigt häckningsområde för smålom med de många mindre tjärnar som finns i och i anslutning till området. Förutom den i Bergvik Skogs fågelfaunautredning nämnda häckningen i Lill-Skärjan kan nämnas en häckning i Långtjärnen och observationer vid Hundtjärn vid ett flertal tillfällen under våren-sommaren. Vid den örnutfordringsplats som finns sydöst om projektområdet har under åren regelbundet observerats kungsörnar. Ett okänt antal av dessa genomflyger eller besöker, som redovisas i Bergvik Skogs örnrapport, området. Av andra arter som förekommer/ häckar i detta orörda område kan nämnas bl.a. fiskgjuse, slaguggla, ormvråk, bivråk, tornfalk, storlom, tjäder, orre, nattskärra och gråspett. Havsörnsgruppen och Kungsörnsgruppen anser att ansökan är bristfällig på centrala punkter. Främst gäller det de omfattande flyttningsrörelserna genom området inklusive barriäreffekterna, som också gäller ett stort antal andra arter än havsörnar. Vidare gäller det den markant ökande förekomsten av äldre och yngre havsörnar i området. Byggandet av en vindkraftpark skulle stoppa den återetablering som nu är så tydlig i detta område, som sedan gammalt är känt som häckningsområde för havsörn och fiskgjuse. Vad gäller smålom saknas information om konsekvenserna av mänskliga störningar för denna störningskänsliga art och framför allt om flygvägarna mellan häckningsplatser och fiskeplatser, som förutom havet också kan vara sjöarna väster och nordväst om projektområdet. Fiskgjusehäckningar har sedan länge förekommit årligen i och i direkt anslutning till området. Fladdermus En ny fladdermusinventering bör göras eftersom den inte har genomförts med den noggrannhet som krävs. I inventeringen sägs att det bara finns ett fåtal vanliga arter i området eller dess närhet. Man har t.ex. missat att den ovanliga klockfladdermusen finns i området. Detta framgår av den informationstavla som länsstyrelsen satt upp i Axmar bruks kulturreservat.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 12 Föreningen Svenskt Landskapsskydd Fåglar Miljöprövningsdelegationen avfärdar lokala ornitologer till förmån för företaget GrouseExpeditions. Den metod för fågelinventeringar som Bergvik Skog normalt tillämpar (t.ex. i Gubbaberget, Bäråsen och Björnberget) innebär att fågelinventering görs med stöd av och data från lokala ornitologer. Denna metod används inte i Ödmården beroende på att man inte är överens med lokala ornitologiska organisationer. Metoden främjar inte möjligheterna att få fram ett korrekt resultat utan syftar bara till att driva igenom Bergvik Skogs vilja. Fågelinventeringen bör göras om av oberoende observatörer. Företag betalda av vindindustrin tenderar att underskatta problemen för att sedan presentera en bra lösning för vindbolagen. Ansökan är bristfällig på centrala punkter. Främst gäller det de omfattande flyttningsrörelserna genom området inklusive barriäreffekterna, som också gäller ett stort antal andra arter än havsörnar. Det hänvisas till Gävleborgs Läns Ornitologiska Förenings (GLOF) Havsörnsgrupp och Kungsörnsgrupps yttrande gällande vilken påverkan som vindkraftparken har på fågel i området. Föreningen har sammanställt alla observationer på en karta och skalenligt visualiserat aturvårdsverkets rekommendationer avseende skyddsområden för större spelplatser. De har också tydliggjort de motorvägar över området som utnyttjas av havsörn. Sammanställningen ger en tydlig bild av ett fågelrikt område med avsevärda ornitologiska värden och visar att området är olämpligt för vindkraft. Denna sammanställning har getts in till domstolen tillsammans med föreningens yttrande. Underlaget bör även kompletteras med en oberoende granskning av lokala ornitologer. I Bergvik Skogs fågelutredningar saknas en seriös helhetsbedömning avseende riskerna ur fågelskyddssynpunkt. aturmiljö Inom områdesavgränsningen finns sju objekt upptagna i våtmarksinventeringen: Två naturvårdsprogram, elva nyckelbiotoper, två naturvärdesobjekt samt en hänsynsyta som lämnats vid avverkning. Strax utanför områdets nordvästra gräns finns ett atura-2000 område (Storröjningsmoran) och strax utanför områdets södra gräns finns ett
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 13 riksintresse för naturmiljön (Skärjån), som även delvis är klassat som atura-2000. Öster om området finns ett havs- och skärgårdsområde som är klassat som riksintresse för naturmiljön samt ett atura 2000-område. Vindparken ska passas in mellan dessa områden vilket är högst olämpligt. Sett i ett sammanhang med övriga infrastrukturella åtgärder, t.ex. den planerade järnvägsutbyggnaden i samma område, innebär det i sin kontext ett mycket stort ingrepp i livsmiljön för de människor som bor i området, särskilt för boende kring Sunnäsbruk och Axmar bruk. Omfattande uthuggning av skog för vindkraftverk och vägar (i snitt ca 3 ha/verk) måste ske. Det framgår inte av underlaget var fyllnadsmassor hämtas. Sammanlagt innebär vindkraftparkens fundament att 200 000 ton betong måste fraktas till platsen. Minst 30 000 lastbilstransporter med släp med fyllnadsmassor och betong samt ca 700 långtradare för transporten av själva vindkraftverken kommer att krävas. Omfattande sprängningsarbeten kan komma att ske beroende på terrängen och beroende på vilken typ av fundament som nyttjas. Grundläggningen av vindkraftverken kommer också att påverka grundvatten och vattenflödet i området. Förstörelsen av naturen blir omfattande. Kulturmiljö Inom den nya områdesavgränsningen finns enligt kulturmiljöutredningen 173 registrerade kulturminnen, varav fyra fasta fornlämningar. Vindkraftverk kommer att synas från Axmar bruks kulturreservat som ligger 1-2 km från parken. Detta område avses bli viktigt för turismen i området. Vallviks industrisamhälle (riksintresse för kulturmiljö) ligger ca 6 km från området. Turism Jungfrukustens landskapsbild kommer förändras och förfulas. Området kommer att förvandlas till ett industriområde om planerna genomförs. Att etableringar av ny verksamhet kopplat till turism uteblir när större vindindustriområden projekteras är naturligt. Detta särskilt i områden där naturupplevelser och vildmark är viktigt för helhetsupplevelsen. Huvuddelen av alla näringsidkare inom turism uppger att man avbryter investeringar och minskar satsningar.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 14 Iskast Att vistas i närheten av vindkraftverk i drift är livsfarligt, särskilt på vintern eftersom isbildning ofta förekommer på vingarna. Enligt EU:s maskindirektiv utgör vindkraftverk en maskin och tillräckliga skyddsåtgärder måste vidtas i området. Behovet av el Söderhamns kommuns vindkraftsplan är en produkt framdriven av vindkraftsindustrin. Planerna utgör minst ett tio gånger större åtagande än vad en kommun av motsvarande storlek skulle behöva enligt planeringsmålet 30 TWh vindkraft i Sverige. Söderhamns kommun har alltså totalt sett ålagt sig, och sina medborgare, ett beting som vida överstiger behovet. Hydrologi Grundläggningen av vindkraftverken samt nybyggnation av vägar kommer att påverka grundvatten och vattenflödet i området. Avvattning och/eller uppdämning kan därför komma att ske. Miljökvalitetsmålen är undermåligt beskrivna och miljökvalitetsnormer och miljömål är inte knutna eller beskrivna mot det aktuella projektet. Särskilt miljökvalitetsnormer avseende hydrologi bör göras om. Buller Eftersom det generellt är lågt bakgrundsljud i området bör bullernivån inte överstiga 35 decibel. aturvårdsverket skriver i vissa sammanhang att detta bara gäller i områden som är planlagda för rörligt friluftsliv och där ljudupplevelsen är en viktig faktor, men i andra sammanhang gör man inga sådana reservationer. Vindkraftljudets speciella karaktär gör dessutom, enligt flera bullerforskare, att kravet bör skärpas 5 db, vilket talar för högst 35 db(a). Jäv Marie Ernström/SWECO som har varit Bergvik Skogs konsult under projektet handlägger numera denna typ av frågor hos Länsstyrelsen i Falun. Frågan är därmed om Marie Ernström deltagit i beredningsprocessen vid Länsstyrelsen eller haft möjlighet att påverka kollegor på Länsstyrelsen i ärendet.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 15 Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening Fåglar GLOF delar inte de slutsatser som dragits av de begränsade sträckstudier som bedrivits i samband med ansökan. Havsörnarnas rörelse i området är inte tillräckligt redovisade. GLOF delar inte Bergvik Skogs och miljöprövningsdelegationens slutsats att havsörnar huvudsakligen rör sig längs kustbandet öster om området för vindkraftparken och längs Ljusnan. Sträckstudier i samband med planering av vindkraftverk i närheten av Vallvik nordost om vindparken samt observationer vid den örnmatningsplats som finns sydost om vindparken har visat på att ett mycket stort antal havsörnar årligen passerar området. Antalet havsörnar som passerar torde vara i storlekordningen 500-700 individer. GLOF har pekat på detta faktum tidigare men sökande har valt att inte redovisa dessa uppgifter i sin ansökan. Detta får bland annat till följd att frågan inte vägts in i de alternativa vindparkslokaliseringar som redovisas i ansökan. Ingen av de redovisade alternativen torde komma i närheten av antalet rörelser av örnar. Miljöprövningsdelegationens beslut saknar i stort sett övervägningar av alternativa placeringar av vindkraftparken. Av inventeringarna framgår att dessa i huvudsak har genomförts i februari och början av mars. Detta är en bra tid att inventera häckande havsörn på men inte havsörnar som på grund av sträck eller födosök rör sig genom området. Eftersom marken då är snötäckt används dock området i en lägre grad för flyttning då termik inte bildas i lika stor grad som när marken är snöfri. Att då inventera havsörn när det är liten till ingen nederbörd och lättare vind är knappast optimalt. Havsörn nyttjar då hårdare vindar eftersom termik ofta saknas. Vid tidpunkten är dessutom ofta sjöar och vattendrag istäckta vilket inte gör området attraktivt för födosök. Av inventeringsrapportern, som de haft tillgång till, framgår att örninventeringar gjorts under fyra dagar. Det är svårt att se vilken tid som lagts ner på andra fåglar i området. Studier av GLOF i området konstaterar att ett stort antal örnar rör sig i området. Till stöd för detta har GLOF gett in data från en kortvarig örnstudie som en av deras medlemmar genomförde i mars 2015 som bilagts överklagandet. Under mindre än fem timmar mitt i etableringsområdet noterades minst elva observationer.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 16 Det är anmärkningsvärt att de 600 timmar som Bergvik Skog ägnat sig åt gett så få observationer. Skyddszoner som angetts i beslutet kring känsliga naturmiljöer är inte tillräckliga för att skydda känsliga fåglar och naturmiljöer. Där vindkraften kan antas påverka fågelvärden inom skyddsvärda naturområden ska en skyddszon om minst 1 000 meter lämnas. Eftersom smålommen är rödlistad ska miljöbalkens föriktighetsprincip tillämpas. Vindkraftverk ska inte placeras närmare än 1 000 meter från häckningsplatser för smålom. Det är viktigt att alla nuvarande och före detta häckningplatser skyddas. För att inte lommarna ska riskera krocka med vindkraftverken under flygningen mellan häckplatsen och födosöksområdena är det viktigt att det skapas korridorer fria från kraftverk. Att bara två häckningsvatten för smålom och dessutom med små skyddszoner angetts i beslutet är inte tillräckligt för att skydda smålommen. Vindkraftverk ska inte placeras närmare än 1 000 meter från eventuella boplatser för fiskgjuse. Flera fiskgjusepar som häckar utanför vindkraftparken passerar området på väg till födosöksplatser. Även orrspelsplatser och tjäderspelsplatser ska skyddas med minst 1 000 meters säkerhetszon. I fågelinventeringen saknas information om orrspel trots att orrar har setts. En skyddszon om 1 000 meter ska även lämnas till naturvårdsområdena kring Gubbhelvetet, Goddagsmyren, Rasbergsmuren, Storrönningsmoran samt atura 2000-området Skärjån. Området är redan idag hårt exploaterat av skogsbruket och ska därför skyddas från vidare exploatering. Områdena behövs för skogslevande fåglar såsom duvhök, tretåig hackspett och havsörn m.m. Kustbyarnas Bygdeforskare Fåglar Vindkraftpark Ödmården utgör ett avsiktligt störande eller dödande enligt artskyddsförordningen (2007:845). En exploatering skulle störa havsörnarna såväl under flyttningsperioden som under deras vistelse inom området under vinter och sommar. Det skulle påverka artens lokala bevarandestatus och artens populations-
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 17 status på en nationell nivå p.g.a. av det viktiga och förtätade flyttstråk som går rakt igenom ansökningsområdet. Kompakt kritik har riktats mot projektet och bl.a. har Bergvik Skogs fågelutredningar fått stark kritik för ovederhäftighet av ornitologer, GLOF och länets havsörns- och kungsörnsgrupper. Mycket god information och dokumentation finns om fågellivet och fågelsträcken i området bl.a. genom 2012 års inventering och genom att ornitologer inom och i anslutning till området utfört ringmärkning av rovfåglar och andra arter under decennier. 2012 års inventering visade hur omfattande sträcket av havsörn är genom området och att det i hög grad gäller även det nu aktuella området. Enligt statistik som inrapporterats till aturhistoriska Riksmuseet om antalet ringmärkta örnar vid en örnutfodringsplats några km sydöst om ansökningsområdet besökte år 2012/13 exempelvis ca 450 örnar denna plats. En stor andel av dessa besökte också ansökningsområdet för födosök. I GLOF:s tidskrift finns också ett antal utförliga rapporter tillgängliga som redovisar örnbeståndet i länet. Från 2012 års inventering har dragits slutsatsen att "det stora flyttstråket ligger vid kusten och antalet överflygningar blir begränsade". I verkligheten sträcker dock den helt övervägande delen av dessa örnar som "sträckande på bred front". Det rör sig alltså om hundratals örnar som ska ta sig igenom vindkraftparken. GLOF beräknar på grundval av många års observationer att antalet havsörnar som passerar bör vara i storleksordningen 500-700 individer. Vid Bergvik Skogs sträckinventering år 2013 observerades 11 örnar under tre observationsdagar. I 2012 års inventering gjordes sammanlagt 82 observationer under åtta observationsdagar. De talrika observationerna av äldre havsörnar söder och öster om Lill-Skärjan under våren och sommaren tyder på att ett revir finns eller är under bildande i detta område. Boende i Sunnäs och Sunnäsbruk har också under samma period så gott som dagligen sett havsörnar (och fiskgjusar) sträcka från havet mot väster in i området. Spelflykt observeras, som också Bergvik Skog redovisat, regelbundet under senare år inom ansökningsområdet under den tidiga våren. Jämfört med Bergvik Skogs alternativa placeringar föreligger en mycket förhöjd kollisionsrisk. Flyttstråken vid Hamrånge och Söderhamn är ett högriskläge med
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 18 hög risk för kollisioner som enligt Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) är att betrakta som stoppområde där etablering normalt inte ska tillåtas. Riksintresseområden för vindkraft som tidigare fanns omedelbart norr om Bergvik Skogs ansökningsområde har tagits bort p.g.a. vindförhållandena samt på grund av områdenas betydelse för fågelsträck. Ändå hävdar Bergvik Skog att antalet överflygningar är begränsade. Man undrar vart de södersträckande flyttfåglarna tar vägen när de når gränsen för ansökningsområdet. Vid äsuddens vindkraftpark på Gotland som har betydligt lägre maxhöjder har hittills i år dödats sex havsörnar och i Strömsbruk 7-8 mil norr om ansökningsområdet dödades i augusti 2016 en havsörn av ett vindkraftverk lägre än 80 meter. Mörkertalet är dessutom stort. är vindkraftparken i Smöla i orge byggdes, där hittills mer än 50 havsörnar dödats, var smålomspopulationen borta efter några få år. Kontakt med lokala ornitologer, andra resurspersoner samt artskyddsgrupper som Havsörnsgruppen Gävleborg, är en central del vid fågelinventeringar inför vindkraftsetableringar. Bergvik Skog har tvärtemot inte utnyttjat den information de har fått, alternativt har de misstolkat eller förvrängt den. Detsamma gäller användningen av andra källor. Bergvik Skogs Artgenomgång Ödmården 2017 är liksom den förra från år 2012, mycket bristfällig och innehåller en rad direkta felaktigheter. Havsörnar och fiskgjusar säger man "ses ibland i ansökningsområdet". Richard Ottvall avfärdar också påståendet att ormvråk, förutom kattuggla, skulle vara "den enda rovfågelarten som häckar i området. är det gäller slaguggla sägs att den inte häckar där men att det möjligen finns ett par områden som "kan vara lämpliga för framtida häckningar". Verkligheten är att slagugglor häckat och ringmärkts i området under decennier, så också i år. Artportalen lyfts fram som ett viktigt stöd för Bergvik Skogs påståenden om fågelförekomsten i området. Som både Ottvall och Green påpekat, ska inte Artportalens betydelse som kunskapsunderlag överskattas. Det gäller särskilt detta område eftersom de lokala ornitologerna av olika skäl avstått från att rapportera in ovanliga och skyddade arter.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 19 Lokala ornitologer bedömer att 3-5 par smålom årligen inleder häckning. År 2016 har parbildande smålommar under sommaren funnits i Lill-Skärjan, den norra av Småtjärnarna, Fäbodtjärnen, Tvillingtjärnen och Hundtjärnen. Överflygningar sannolikt i födosökssyfte företrädesvis i östvästlig riktning i båda riktningarna har också med regelbundenhet noterats under perioden. Bergviks Skogs påstående om att endast en regelbunden häckning har konstaterats vid Lillskärjan stämmer inte eftersom häckningar har förekommit i den norra av Småtjärnarna med en lyckad häckning år 2014. Häckningsförsök har också med största sannolikhet ägt rum i Fäbodtjärnen under de tre senaste åren. Dessutom alternerar smålommar mellan olika häckningstjärnar om t.ex. predatorstörning inträffar. är det gäller smålom noteras att det s.k. nyckelhålet är borttaget vid den norra av Småtjärnarna. Den norra av Småtjärnarna har sedan många decennier tillbaka varit den allra mest utnyttjade av alla tjärnar i området av smålommar. Även i år inleddes häckning där, liksom i Hundtjärn, men båda misslyckades. Parbildning skedde också med oklar häckningsbild i Lill-Skärjan och Långtjärnen. Till yttrandet har bifogats fotografier på fåglar i området samt kartor med observationer och flygriktningar. Bergvik Skog skriver själva i nämnda fågelutredning att man anser att smålom eventuellt kan störas eller riskerar kollidera om verk placeras alltför nära ett smålomsbo i uppflygsriktningen. SOF anger ett minimum om en kilometer skyddszon runt smålommarnas häckningstjärnar. De nyckelhålszoner som skapats är inte tillräckliga då det inte räcker med en flygriktning för smålommen som är dåliga flygare. Vidare är smålommen störningskänslig och erfarenheter från andra vindkraftsparker (t.ex. Smöla) visar att smålommarna försvinner på grund av störningar eller kollisioner. Under perioden 12 juni 15 augusti 2017 har fågelrörelser systematiskt observerats vid en observationsplats ca 500 meter öster om Sunnäsbruk. Observationsplatser har också upprättats sporadiskt på två ytterligare platser, vid Aspdalarna och en km nordöst om Odlingen. Punktinsatser och riktade inventeringsinsatser har vidare gjorts vid ett antal platser. Inventeringarna har i huvudsak genomförts i områdets norra del, norr om Tvärån. De fiskrika grunda havsvikarna och sjöarna längs kusten mellan Maråker och Axmar bruk utgör viktiga födosöksområden för havsörnar och
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 20 fiskgjusar. Fastighetsägare och fiskare längs denna kuststräcka har därför ombetts meddela sina observationer av fiskgjuse och havsörn till oss. Fem personer har aktivt och regelbundet deltagit och ytterligare tre i varierande utsträckning. Bevakning vid huvudobservationsplatsen genomfördes normalt av två personer under 39 inventeringsdagar under i genomsnitt 4,5 timmar. Observationsplatsen har vid ett antal tillfällen också bevakats vid andra tidpunkter. Inventeringarnas resultat visar med all önskvärd tydlighet att Bergvik Skogs påståenden om att det sker flygrörelser av havsörnar och fiskgjusar "bara ibland" i ansökningsområdet, är helt felaktiga. Inventeringarna visar tvärtom att omfattande flygrörelser av havsörnar och fiskgjusar äger rum under häckningsperioden i såväl östvästlig riktning som i andra riktningar. De har också visat att området är rikt på bl.a. rovfågelarter. Både nordliga arter som lappuggla, slaguggla och hökuggla som mer sydliga arter som bivråk och brun kärrhök häckar inom ansökningsområdet eller dess närmaste omgivningar. Som framgått av inventeringarna har arter som pilgrimsfalk och fjällvråk noterats regelbundet sannolikt beroende på den goda födotillgången i området även om häckvingar är mindre troliga. Arter som blå kärrhök ses regelbundet passera genom parken under sträcktiden. aturmiljö Vi anser att avståndet mellan vindkraftparkens gräns och naturreservatsgränserna skall vara 1 km och bullergränsen 40 db(a) vid reservatsgränsen. Ett huvudskäl för bildandet av t.ex. Skärjåns naturreservat var att "området är av stort intresse för friluftslivet" med lättgångna stigar, vindskydd och gångbroar över ån. Samma skyddsgräns bör gälla till gränsen för Riksintresset för naturvård Storskärjan- oransjöarna samt till atura 2000-området Storröjningsmoran, vilka båda har föreslagits bli naturreservat. De anser att vindkraft kan bli ett värdefullt tillskott i en omställning mot ett hållbart samhälle men om vindkraftsindustrin tillåts köra över alla andra intressen kommer det redan minskande stödet för denna energikälla att skapa allt större motstånd. Huvudskälet för etablering i området är att närheten till Gävle hamn ökar Bergvik Skogs vinst vid försäljningen. Bergvik Skog har som
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 21 Sveriges näst störst markägare utomordentliga möjligheter att utnyttja andra bättre lämpade områden. Fladdermus Fladdermusutredningen ger inte en korrekt bild av sällsynta arters förekomst i området. Länsstyrelsens inventeringar har visat att den sällsynta arten pipistrellus nathusi (trollfladdermus) finns t.ex. vid bruksmiljön i Axmar bruk. Enligt Bergvik Skog finns bara "ett fåtal vanliga arter". Jäv Det har väckt förvåning att en av de personer, som anlitats för att utarbeta förslaget till Ödmården för Bergvik Skogs räkning, och representerat sökanden vid samråden, enligt uppgift var anställd vid miljöprövningsdelegationen som sakkunnig. Kustbyarnas Bygderåd Kustbyarnas Bygderåd anser att någon av Bergvik Skogs alternativa lokaliseringar bör väljas eftersom de har bättre vindförhållanden och färre motstående intressen. Parken skulle allvarligt skada områdets framtida utvecklingsmöjligheter när det gäller besöksnäring och turism. Landskapsbilden skulle kraftigt påverkas av en så stor och hög vindkraftpark i kustlandskapet. Det rika fågellivet skulle allvarligt störas och det rörliga friluftslivet samt omgivande natur- och kulturreservat skulle påverkas negativt. Den beskrivning som ges i fågelrapporterna om förekomst stämmer inte överens med verkligheten eller inte heller med uppfattningen hos lokalbefolkningen och lokal ornitologisk expertis. En grundlig och objektiv utredning av oberoende konsulter bör göras av fågelförekomsten i området och flyttrutterna. K-G Engström Fågelliv Han har genomfört egna fältinventeringar innefattande nio observationstillfällen huvudsakligen längs skogsbilvägar under perioden den 27 april till den 7 juni. Dessutom observerades vid en sträckobservation 2 km nordväst om Strand-
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 22 fäbodarna åtta sträckande yngre och äldre fåglar som passerade i nordlig riktning under två timmar. Vid sex av tillfällena observerades tre äldre och tre yngre havsörnar varav tre i området söder om Lill-Skärjan och Horntjärn och två söder om Frössimyran. Under samma period observerades fiskgjusar vid sju tillfällen i den norra delen av projektområdet. Boende i Sunnäsbruk och Sunnäs har vid ett flertal tillfällen under maj sett havsörnar sträcka från havet mot väster in i området. Fiskande havsörnar och fiskgjusar har också regelbundet setts i Bruksviken och Byviken, som är avsnörda fiskrika havsvikar strax öster om Sunnäs, och sedan sträcka i västlig riktning. Området är på grund av den blockrika och täta skogen svårinventerad och ett bo kan passeras oupptäckt på hundra meters håll. Den linjetaxering med 700 meters lucka som Bergvik Skog genomfört ger ingen garanti för att rödlistade arter upptäcks. Samma slutsats är giltig som tidigare, nämligen att såväl havsörn som fiskgjuse är vanligt förekommande inom området och att häckning inte kan uteslutas även om aktivt bo inte ännu har påträffats. Området mellan Ljusnans mynning och Axmar bruk har goda bestånd av fiskgjuse som fiskar i havsvikarna och häckar inåt landet. Havsörnarna har ökat i antal under flera år och håller nu på att återetablera sig i sina gamla häckningsområden. De kända reviren nära kusten är sannolikt fullbesatta på många håll och särskilt de yngre havsörnarna söker sig inåt landet för att etablera revir. Spelflykt observeras också regelbundet i området under den tidiga våren. Beträffande smålom är slutsatserna desamma som tidigare, dvs. tre till fem parbildningar etableras vanligen i området varje säsong i de sju-åtta traditionella smålomstjärnar som finns i området. Förekomst av revir, parbildning och häckning medges i Bergvik Skogs rapport Genomgång av inkomna yttranden från den 25 november 2014. Det medges även att smålom passerar över projektområdet. Det är känt att det finns flera smålomstjärnar strax väster om projektområdet, från vilka lommarna måste passera en skog av vindkraftverk på väg till och från födosöket i havet. Parbildande eller ensamma lommar har hittills i år observerats i Tvillingtjärnarna, Småtjärnarna och Hundtjärnen.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 23 Enligt miljökonsekvensbeskrivningen är vindkraftverken vid flertalet av tjärnarna planerade att stå bara några hundra meter från strandkanten. Projekt Loms och SOF:s rekommendationer är att vindkraftverk inte ska placeras närmare än en km från häckningstjärnarna och att verk inte ska finnas i flygvägarna till födosöken, vilket också bör gälla Ödmården. Om en etablering kommer till stånd blir resultatet att smålommarna i området med största säkerhet kommer att vara borta inom några få år. Vad gäller påverkan på andra hotade arter och fågelarter upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1, som storlom och fiskgjuse, kan konstateras att också där bagatelliseras konsekvenserna. Båda arterna häckar i ett flertal par i områdets omedelbara närhet och födosöker i havet och tvingas passera ett stort antal verk. Tjäder, orre och nattskärra är i motsats till vad som redovisas i Bergvik Skogs ansökan vanliga och finns på långt fler platser än vad som sägs. Gällande de omfattande fågelsträck som går längs de förtätade flygstråken genom området hänvisas till tidigare insänt överklagande av Kustbyarnas Bygdeforskare samt den rapport som konsultföretaget ECOCOM gjorde i samband med 2012 års inventering. Den ger en helt annan och sann bild av flyttrörelserna i området. Bergvik Skogs fågelutredning med dess begränsade sträckstudier är undermålig och innehåller felaktiga påståenden som att Ödmården ligger utanför det riktiga flyttstråket, att antalet örnpassager är begränsat och att risken för negativ påverkan på havsörn inte är sannolik. Det är oklart vad Bergvik Skog menar med att antalet örnpassager är begränsat. Genom att välja den aktuella lokaliseringen, som jämfört med de alternativa lokaliseringar som redovisas i ansökan har mycket förhöjda kollisionsrisker, har man insett risken för att fåglar kommer att dödas och accepterat detta. Ingen av de alternativa lokaliseringar som presenterats har flyttrörelser liknande dem som finns i projektområdet. 500-700 havsörnar passerar exempelvis vid flyttningen vår och höst, varav en mycket stor del rakt genom projektområdet. Bergvik Skog har många hundra lokaliseringar som inte har lika stora negativa konsekvenser för människor och miljö och som dessutom bättre vindförutsättningar. Företagets legitima strävan att tjäna pengar genom närhet till lämplig hamn, är inte ett rimligt skäl att tillåta en lokalisering på en så uppenbart olämplig plats.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 24 aturskyddsföreningen i Gävleborgs län, aturskyddsföreningen i Gävle och aturskyddsföreningen i Söderhamn (aturskyddsföreningen) Det är viktigt att vindkraft etableras i lägen där de inte hotar höga natur- och miljövärden och med stor hänsyn till kulturlandskaps- och friluftsvärden. Särskild försiktighet måste iakttas i områden som är viktiga för havsörn och andra större rovfåglar. Om inte de viktigaste häcknings-, flyttnings- och övervintringsområdena undantas från etableringen kan de kumulativa effekterna få oöverskådliga konsekvenser för artens bevarandestatus i Sverige. Projektområdet är sedan länge väl känt för sin rika och värdefulla fågelfauna. Två riksintresseområden för vindkraft omedelbart norr om ansökningsområdet samt ett kommunalt strax nordöst om det har tagits bort av Energimyndigheten och kommunen bl.a. på grund av naturvärdena och "hänsyn till strategiska fågelsträck". Havsörnsrevir gränsar till området och det är också känt som ett traditionellt häckningsområde. Den ökande förekomsten av såväl yngre som äldre havsörnar indikerar att en återetablering håller på att ske. Fågelsträcken, bl.a. av havsörn, är omfattande genom området. GLOF har påpekat hur detta viktiga övervintringsområde och centrala flyttled för havsörnar och andra större fåglar skulle påverkas av en vindkraftpark. Ett exempel på detta är den havsörn, som så sent som i augusti i år hittades under ett vindkraftverk i Strömsbruk i norra Hälsingland. I denna vindkraftpark finns endast fyra stycken vindkraftverk med en maximihöjd på 79 meter. De många småtjärnarna inom och utom området är viktiga häckningsplatser för smålom. Bland andra arter som förekommer/häckar i området finns fiskgjuse, bivråk, ormvråk, tornfalk, slaguggla, nattskärra, tjäder och storlom. God information om områdets fågelfauna och flyttfågelsträcken i området finns tack vare inventeringsutredningar, statistik från en örnutfordringsplats i närheten samt ringmärkningsstatistik, som pågått i området i årtionden. 2012 års inventering visade bl.a. att fågelsträcken i kustlandskapet var mycket omfattande. Sträcket av havsörn betecknades som anmärkningsvärt stort. Vid den vinterutfordringsplats för örnar som finns några km öster om området observerades åren 2012-2013 långt över 200 ringmärkta havsörnar. Många av dessa vistas i eller passerar området. I eller alldeles i närheten området har ornitologer ringmärkt bl.a. drygt 40 slagugglor,
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 25 mer än 80 fiskgjusar och ett stort antal andra arter. Fågelinventeringens resultat var en viktig orsak till att Energimyndigheten vid 2013 års revidering av landets riksintresseområden för vindkraft tog bort de tidigare riksintresseområdena omedelbart norr om projektområdet. aturskyddsföreningen delar Länsstyrelsen i Gävleborgs läns uppfattning om att ytterligare utredning bör göras för att ska klarhet i frågan om fågelförekomsten i området. De delar även aturvårdsverkets uppfattning att skyddsavstånden till spelplatser och häckningstjärnar ska vara minst 1000 meter stora samt att smålommarnas ut- och inflygningsvägar ska vara minst 1000 meter breda. Enligt de kommunala och regionala planerna för vindkraftsutbyggnad i länet ska landskapsbilden värnas i kustlandskapet och havsnära områden ska också hållas fria från vindkraftsprojekt med hänsyn till naturvärden, rörligt friluftsliv och landskapsbild. Ödmården är ett kustnära oexploaterat område med stora naturvärden. Projektområdet gränsar direkt till Skärjåns naturreservat tillika atura 2000-område samt ett riksintresse för naturvård, som sträcker sig från Axmar hela vägen upp till sjöarna vid E4:an samt till ett annat atura 2000-område norr om projektområdet liksom till nyckelbiotoper sydväst, nordöst och norr om området. I området bedrivs skogsbruk på samma sätt som i andra delar av Sverige med de förutsättningar som därmed skapas för djur och fågelliv med kalhyggen, ungskog, äldre skog, nyckelbiotoper etc. I området finns björn och lodjur och ovanliga fågelarter vilket beror på att ingen industriell eller annan exploatering finns i området vilket medför ostörda livsmiljöer förutom då avverkning sker. Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när stora investeringar med många konsekvenser för samhällsutvecklingen planeras. I närheten finns även Storjungfruns naturreservat och Storröjningsmorans naturreservat, som är under bildande. Vi anser att ett skyddsavstånd på minst en km bör finnas mellan naturreservaten och vindkraftverken. aturskyddsföreningen delar Gävle kommuns och Länsstyrelsens uppfattning att förslaget till vindkraftpark har alltför negativa effekter på kultur- och naturmiljön i kulturreservatet Axmar bruk, som har en välbevarad natur- och kulturmiljö med spår från en 350 år gammal brukshistoria. Påverkan på landskapsbilden i och långt
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 26 utanför de skyddade kultur- och naturmiljöerna kommer att bli djupgående liksom på friluftslivet. Det skulle vidare kraftigt och negativt påverka möjligheterna att utveckla besöksnäringen för natur- och kulturturism. Vidare anser aturskyddsföreningen i likhet med aturvårdsverket att bullernivån vid gränsen till Skärjåns naturreservat inte ska överskrida 40 db(a). Vindförhållandena är inte heller särskilt goda i området. Bergvik Skog bör hänvisas till att utnyttja något av deras alternativa lokaliseringar. Axmarbrygga Havskrog Det är viktigt att det längs Jungfrukusten finns möjlighet för det ökande antalet besökare och turister att njuta av god mat och dryck i en rofylld och vacker miljö. Konsekvenserna av vindkraftparken kommer att bli långtgående och mycket negativa inte bara för deras verksamhet utan också för det nybildade kulturreservatet Axmar Bruk och områdets stora naturvärden. Av ansökan framgår att åtminstone fem verk kommer att synas från bruksparken och ytterligare 30-40 verk kommer att bli synliga från kulturreservatet. Fotomontaget från udden vid Axmarbrygga havskrog ger en felaktig bild och fler verk kommer att synas i verkligheten. Från restaurangentrén skulle ett stort antal verk bli synliga. Från husvagnsparkeringen skulle ett trettiotal verk bli synliga. Bergvik Skog tonar ner de negativa konsekvenserna för landskapsbilden och synintrycken. Landskapsbilden blir dessutom helt annorlunda vid avverkning, vilket sker regelbundet. Bergvik Skogs åtagande att inte slutavverka inom några hektar norr och väster om reservatet för att skapa en skyddande trädridå kommer bara att ha en högst marginell betydelse för synbarheten till reservatet. I själva projektområdet kommer dessutom skog att avverkas som vanligt. En lång rad remissinstanser har krävt att vindkraftverken inte stör upplevelsen för besökare eller syns från kulturreservatet Axmarbruk. Man behöver inte åka särskilt långt ut i Axmarfjärden för att se samtliga vindkraftverk. Ändå påstår Bergvik Skog att placeringen av vindkraftparken 2,6 km från Axmarbruk inte innebär någon negativ påverkan i området. Genomsnittsturisten besöker orrland främst för att njuta av vacker natur och intressanta friluftsupplevelser. Besökare från t.ex.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 27 ordeuropa väljer knappast orrland som besöksmål för att se vindindustriområden som på kontinenten är så vanliga. Deras husvagnscamping väljs främst för den fina och rofyllda miljön. Vindkraftparken kommer få starkt negativa konsekvenser för verksamheten och annan småskalig entreprenörsverksamhet i området då turister söker sig till området för att uppleva tyst och oexploaterad natur. Stora och framgångsrika investeringar har gjorts vid Axmar brygga i bl.a. husvagnscamping och stuguthyrning. Gävle kommun anger i sin nya översiktsplan att stora satsningar kommer att ske på båtturism och inomskärsfarleder för mindre båtar i området. I nästa fas ingår planer på campingområden, båtuthyrning och fisketurism. Diskussioner har förts med Söderhamns kommun om etablering av ett fritidsstugeområde strax norr om Axmarfjärden. De gamla bruksmiljöerna finns kvar t.ex. i Axmar bruk som, jämte Ljusne, är den största, och bäst bevarade. Vallviks bruk är ett av de få överlevande bruken i Söderhamns kommun. Först på senare tid har de möjligheter som turismen och besöksnäringen ger, börjat utnyttjas. Småskalig entreprenörsverksamhet som rumsuthyrning, stuguthyrning, båtuthyrning, fiske i åar, sjöar och havet har börjat växa fram. Det pågår alltså en omställning från att vara en skogsbruks- fiske- och bruksbaserad bygd. Länets landshövding underströk vid invigningen av kulturreservatet de stora möjligheterna som den växande turismen innebär. Länets riksdagsrepresentanter har betonat att många besökare attraheras av den orörda naturen, vandringsleder, vattendrag och skogar och att en växande besöksnäring kan skapa jobb och förverkliga entreprenörsdrömmar. Kulturreservatet Axmar bruk och naturreservaten och atura 2000-området Skärjån har stora kultur- och naturvärden som uppskattas av besökare och turister. Ornitologer har i olika undersökningar visat projektområdets stora betydelse för bl.a. större rovfåglar och lommar. Det oexploaterade, kustnära området med stora naturvärden kommer omvandlas till ett vindindustriområde. Även byggandet och breddandet av 74 km lång väg liksom nedgrävande av stora mängder elkablar
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 28 innebär stora negativa konsekvenser för natur och miljö. Bergvik Skog bör använda ett lämpligare område inom sitt stora markinnehav för exploatering. Rasta Group AB Tönnebro vägkrog är en av Sveriges största anläggningar av det slaget och har stora utvecklingsmöjligheter. Runt anläggningen finns vacker och oexploaterad natur ända ner mot havet med många tjärnar, vattendrag och sjöar. I framtiden finns planer att bredda verksamheten med exempelvis byggande av övernattningsstugor och båtuthyrning för att tillgodose efterfrågan från den stadigt ökande strömmen av besökare och turister från södra Sverige och utlandet. Byggande av en stor vindkraftpark i det föreslagna området skulle få negativa konsekvenser för dessa utvecklingsmöjligheter. Turister och besökare kommer för att uppleva vacker och ostörd natur. Vindkraftparken innebär även direkta ljud och skuggstörningar vid deras anläggning. Senare års praktiska erfarenheter av bullerstörningar vid vindkraftverk visar liksom alltfler nyligen presenterade forskningsrapporter att sådana störningar når mycket längre än det kilometeravstånd som tillämpats hittills. Det beror bl.a. på att verken blivit mycket större och högre. Problemen med bl.a. lågfrekvent ljud, som också hörs inomhus, ökar dessutom avsevärt med större verk och i närheten av stora vindkraftparker med många verk, vilket just är fallet med Ödmården. Att området mellan anläggningen och vindparksgränsen utgörs av plan sjöyta är något som ytterligare fortplantar ljudet. Elaine Skoglund och Börje Öhman Det är för många och för höga vindkraftverk och de är placerade för nära bebyggelse. Verken bör placeras på andra sidan E4. Det innebär förstörelse av naturskönt område, störningar på djurlivet och värdefulla kulturella inslag. Det planerade järnvägsprojektet intill E4 inom samma område förvärrar situationen. Eventuella isbildningar under vinterhalvåret innebär faror. Tekniska haverier kan inträffa. De preliminära bilderna av vindkraftverken som presenterades på Ljusne samrådsmöte den 17 april 2013 var missvisande och gav med tanke på verkens höjd
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 29 en helt förvrängd bild av verkligheten. Deras fastigheter kommer att sjunka i värde och de hamnar mitt i ett industriområde. Turismen i Söderhamns kommun blir påverkad, som tidigare varit ett mycket inbjudande inslag i Hälsingland. Behovet av el är inte relevant till efterfrågan, inte heller att starta upp ett så kostsamt projekt som inte blir lönsamt. De planerade betongfundamenten beaktas inte i miljöbedömningen. Hängivna fågelskådare har aktivt haft uppföljningar av häckningsplatser i området men har inte tagits på allvar. Bergvik Skog har inte varit intresserad av att ta del av information från ornitologer, föreningar och andra källor i området. För alla som bor i närheten är det svårt att förstå hur Bergvik Skog kan påstå att havsörnar bara ibland vistas i ansökningsområdet. Havsörnar rör sig över stora ytor vid sitt födosökande och håller sig inte bara vid havsbandet. Det har också sommarens inventeringar visat. Vid sommarens inventeringsperiod omfattande 39 dagar vid Sunnäsbruk passerade enligt uppgift mer än 30 havsörnar trots att bevakningen bara skedde 4-5 timmar per dag. Detta endast vid en observationsplats längs den milslånga ansökningsområdesgränsen. Flygrörelser in över land och i ansökningsområdet är många såväl i öst-västliga som i andra riktningar. Ingen har ifrågasatt kompetensen att identifiera fåglar hos den som ansvarat för inventeringarna. är det gäller olika fågelarters beteende i fråga om exempelvis födosök och flygvanor verkar dock stora brister finnas. Även Richard Ottvall medger att tveklöst flyger havsörnar också in i området. Han skriver också själv att det inte är sannolikt att ormvråk är den enda rovfågeln som häckar i området. Av erfarenhet och regelbunden vistelse i området vet han att sparvhök, duvhök, bivråk, tornfalk, lärkfalk, sparvuggla, pärluggla, kattuggla, slaguggla, hökuggla och lappuggla har häckat och tveklöst även häckar där idag. Fiskljuse ses ofta i området på väg till eller från födosöksområdena vid havet och häckar traditionellt vid sjöarna som gränsar till området. Inventeringsresultaten för tjäder och orre är ofullständiga. Artportalen, som få hört talas om och ingen rapporterar till, används som viktigt dokument för att redovisa fågelförekomsterna i området och för att stödja Bergvik Skogs påståenden. Likaså den s.k. linjetaxeringen som i områdets terrängförhållanden ger en synnerligen ofullständig bild av dc verkliga fågelförekomsterna.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 30 Med mycket stor förvåning noteras aturvårdsverkets yttrande den 24 maj 2017 vad gäller havsörn där det konstateras "att vindkraftparken i huvudsak har utformats på ett sådant sätt att det kan anses ha tagits nödvändig hänsyn till förekomsten av havsörn". Vad som föranlett denna slutsats och vad som menas med "i huvudsak", framgår inte. Ännu märkligare är uttalandet eftersom myndigheten ett halvår tidigare i sitt yttrande den 7 december 2016 på ett objektivt och insiktsfullt sätt tagit upp olika problem som är förknippade med Bergvik Skogs fågelinventeringar. Man fastslår också där precis som ornitologernas mångåriga bevakning av flyttningsrörelserna visat, att en stor mängd havsörnar årligen passerar området och "att detta även sker i öst-västlig riktning", som den nyligen genomförda inventeringen vid Sunnäsbruk mycket tydligt har visat. Ingemar Anderson och Anders Linder Buller- och skuggstörningar kommer radikalt försämra deras och andras livsmiljö. ärmaste verk ligger en dryg kilometer från deras fastigheter i Överhammaren. Det rörliga friluftslivet skulle påverkas mycket negativt av en vindkraftpark. Stillheten och tystnaden i detta oexploaterade område skulle helt försvinna. Restriktioner vintertid p.g.a. kastrisken skulle begränsa rörelsefriheten och allemansrätten. Vandringsleder som Gruvleden till gruvområdet norr om Överhammaren skulle inte längre kunna utnyttjas p.g.a. ljudet. I övrigt hänvisas till Sunnäs intresseförenings överklagande. Det ifrågasätts att det saknas skäl för skyddsavstånd till naturreservats- och andra skyddsområden. Det är inte rimligt att besökare i t.ex. Skärjåns naturreservat, som har inrättats bl.a. på grund av dess värde för friluftslivet, ska titta upp på och höra de 220 meter höga vindkraftverk några hundra meter därifrån. Verken bör stå minst en km från gränsen till naturreservat, atura 2000 och riksintressen för naturvård samt minst en km från tjärnar där smålommar häckar. Påverkan på landskapsbilden kommer bli mycket större än vad som redovisas såväl i Överhammaren som i Axmar bruks kulturreservat. Om parken byggs måste områdets sydöstra del undantas från byggnation så att synbarhet undviks från Axmar bruk. Bergvik Skog nämner en landskapsanalys från år 2010. Vid tidpunkten fanns eller planerades inte några verk tillnärmelsevis av den aktuella storleken.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 31 Landskapsanalysen är översiktlig och det anges att den måste fördjupas. Vidare angränsar området direkt till kustlandskapet som i landskapsanalysen betecknas som mycket känsligt och som särskilt utpekar Axmarbruksområdet. Den bild som lokala fastighetsinnehavare har av det sträckande lokala fågellivet stämmer inte med vad som sägs i ansökan. Fågelinventeringen omfattar inte påverkan på fågel i angränsande naturreservat och riksintressen för naturvård. Exempelvis Skärjåns utlopp ur Stor-Skärjan och åns sträckning väster ut till Tönnebrosjön och oransjöarna samt österut mot Långstrand och Överhammaren är vanligt tillhåll för havsörn. Boende vid havsvikarna några kilometer öster om ansökningsområdet rapporterar just i denna tid hur havsörnar och fiskgjusar dagligen fiskar i vikarna och tar kurs mot skogspartierna västerut till sina bon och ungar. ågra av dessa finns också enligt deras uppfattning inom området. Att Bergvik Skogs inventerare säger sig inte ha hittat några kan förklaras med att terrängen tillhör landets mest stor- och rikblockiga i kombination med våtmarker och tät skog. En opartisk utredning bör göras för att få fram en objektiv bild av fågelförekomsten. Enligt fladdermusrapporten finns bara vanliga arter i området. Enligt länsstyrelsens fladdermusinventering finns däremot också ovanliga arter. Trollfladdermusen är en art under spridning norrut och det är därför mycket möjligt att arten utökat sitt utbredningsområde. Bosse Forsling Fågelinventeringarna innehåller felaktigheter. Påståendet om att ett fåtal observationer gjorts av havsörn ger en helt felaktig bild av verkliga förhållanden. Det stämmer inte att det inte finns örnbon inom tre kilometer från parkgränsen. Som medlem i länets havsörnsgrupp har han haft i uppdrag att bevaka örnrörelserna vid örnutfodringsplatsen sydöst om ansökningsområdet. Under tidsperioden 1991-2016 har han tillbringat drygt 6 000 timmar i observationsgömslet i anlutning till utfodringsplatsen. Vid flera tillfällen under åren, i skymningen under januari till mars har setts allt mellan en och tretton örnar vid Storskärjan och Lilltönnebro. Antalet sträckande örnar beräknas enligt GLOF baserat på många års observationer vara 500-700 individer. En mycket stor del flyger genom ansökningsområdet. Han
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 32 har ringmärkt flertalet andra arter som finns upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, såsom fiskgjuse, slaguggla, sparvuggla, pärluggla, sångsvan, gråspett, järpe, orre, tjäder, spillkråka och göktyta. Storlom och fiskgjuse häckar regelbundet mindre än en kilometer utanför området. Bland arter upptagna på den svenska rödlistan förekommer havsörn, smålom, nattskärra, tornseglare, mindre hackspett, tretåig hackspett, göktyta och bivråk. En bivråkshäckning har observerats under år 2016. Angående smålomsförekomsten anger Bergvik Skog att häckning enligt fågelutredningen måste ske tre år i rad för att kallas regelbunden. Smålommarna i området använder olika häckningstjärnar beroende på exempelvis störningar av predatorer eller mänskliga störningar. Även i år gjordes häckningsförsök vid Övre Småtjärn som misslyckades. De nyckelhål som lämnats vid smålommarnas häckningstjärnar är otillräckliga. Fåglarna behöver utnyttja motvind vid start och landning. Fiskgjusar häckar mindre än en km eller strax utanför tänkt parkgräns. Det är väl känt att fiskgjusen kan flyga långa sträckor för att hämta mat. Minst tre par fiskgjusar med sex ringmärkta ungar flyger säkerligen genom parkområdet. I den uppdaterade artförteckningen för området från 12 mars 2017 finns stora brister vad gäller arter och häckningskriterier. Att det finns "få rapporter från området i Artdatabanken" beror på en restriktiv hållning när det gäller rapportering om fåglar upptagna i fågeldirektivet och på rödlistan. Ovanlig god information finns hos länets fågelklubbar, havsörns- och kungsörnsgruppen i länet, decenniers ringmärkningsstatistik hos aturhistoriska Muséet, ECOCOM-utredningen samt lokala ornitologers kunskaper. Denna dokumentation och information har Bergvik Skog noggrant undvikit att utnyttja. Omfattande flygriktningsinventeringar har dessutom gjorts under sommaren 2017 vid ett antal platser vilka tydligt visar att t ex många havsörnar rör sig fram och tillbaka i området under sina födosök. Häckande örnar, örnar som ännu inte bildat par och unga örnar födosöker både under häckningstid och under den naturliga vandringen, höst, vinter och vår söderut/norrut längs kusten och vid sjösystemen flera mil mot inlandet.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 33 Åtagandet om att tillse att inga slaktrester får lämnas inom parkområdet är svårt att lösa med alla jaktlag med mark som gränsar till parken. Vid kontakt med flera jaktlag vars marker gränsar mot området har ingen upplysts om att slaktavfall inte får finnas inom två kilometer från parkgränsen. Frågor angående trafik och helt säkra viltstängsel efter E4 har heller inte besvarats. Kåge Lindström Sverige är unikt med sin fauna och allemansrätt. Han vill fortsätta kunna ströva, plocka bär och andas frisk luft i naturen. Vindkraftparker innebär begränsningar och störningar för människor och djur. Turistnäringen i området blir hårt drabbad. Att det skulle generera arbete för lokabefolkningen är en myt. Lokalbefolkningen ska genomföra en egen inventering av fåglar och djur eftersom den som Bergvik Skog utfört inte är komplett. Det finns alternativ som inte tär lika mycket på miljön. Monika Rundin ärheten och tillgängligheten till naturen är väldigt viktig. Området kommer bli ett industriområde och tillgängligheten till naturen kommer försvinna för allmänheten. Förbudsskyltar och bommar stänger av skogsvägarna vid vindkraftparkerna. aturen är skyddsvärd. I sjöarna i området finns bl.a. smålom och havsörn som de ofta ser. Havsörnarna blir dödade av vindkraftverk. Björn, lo och varg finns i området. Skulle parken byggas så får de verk som står ca 500 m från deras bostäder. De kommer att bli störda av ljud och skuggeffekter, förutom all trafik och byggnation. Att de varken kommer att se eller höra verken är helt fel. Att påstå att de boende kommer att gagnas av det här med tanke på den påstådda bygdepengen är ett skämt. Att dessutom bygga två 40 meter breda ledningsgator från Ödmården till Lingbo för att södra Sverige ska få tillgång till strömmen är vansinnigt. Christina Söderlund och Helge Söderlund Stora naturvärden skulle gå förlorade som är en tillgång för Söderhamns kommun och framtida utveckling av turism. De planerar att flytta sin företagsrörelse från Knivsta till Söderhamn och att öppna en ny företagsrörelse i gamla byskolan. De planerar även bosätta sig permanent men alla sådana planer får de nu skrinlägga då
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 34 de inte vill riskera att förlora investerade pengar i byggnader som kommer förlora i värde i och med projektet. Den gamla fina bruksmiljön som besöks av turister och ortsbor kommer minska och hela miljön förändras. Länsstyrelsen i Gävleborgs län GLOF framför i sitt överklagande uppgifter om i vilken utsträckning havsörnar flyger över etableringsområdet, vilket är ny information för Länsstyrelsen. Den markanta skillnad i vad GLOF:s korttidsinventering indikerar och vad Bergvik Skogs utredningar tidigare visat skapar en osäkerhet kring hur förhållandena på platsen faktiskt ser ut. GLOF:s inventering under mars 2015 visar på en för Sverige mycket hög omfattning av örnförekomst inom projektområdet under en kort tidsperiod. Mot bakgrund av denna nya information finns det behov av att ytterligare utreda i vilken omfattning havsörnar flyger och födosöker inom projektområdet. Bergvik Skog AB Boxtillstånd Det finns stora ekonomiska men också miljömässiga vinster med att vid ansökningstillfället inte fastställa verkens exakta placering. Tiden mellan det att en tillståndsansökan inges och byggnation av vindkraftparken är erfarenhetsmässigt närmare 10 år. De vindkraftverk som kommer finnas tillgängliga vid uppförande kommer därför att skilja sig från de som fanns när tillståndsansökan gjordes. Valet av modell ställer i sin tur krav på placeringen av verken för att fullt ut kunna tillgodogöra den nya förbättrade tekniken och vindresursen. Bergvik Skog anser att det går att bedöma den totala påverkan, såväl i fråga om ljud- och skuggnivåer som påverkan på mark och vatten samt den totala påverkan på skyddsvärda arter, oavsett vilken layout som byggs. Skillnaderna i förhållande till Kölvallen är betydande. Bl.a. det utredningsarbete Bergvik Skog genomfört i och kring ansökningsområdet gör det möjligt att meddela ett tillstånd enligt boxmodellen. Omfattande ljud- och skuggberäkningar har genomförts. Alternativa ljudredovisningar har genomförts. För att säkerställa att ljudpåverkan beaktas på ett
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 35 riktigt sätt har vid en av beräkningarna en verkstyp med ett av de högsta källjuden använts. De verkstyper som idag finns på marknaden har generellt sett lägre källjud. Det finns inte något bostadshus närmare än en km till ansökningsområdets gräns. Alternativa skuggberäkningar har genomförts. Som framgår blir skillnaderna beroende på verkshöjd mycket små, vilket beror på att höjdskillnaden i ansökningsområdet är relativt liten. Det finns inte några befintliga eller planerade vindkraftparker i sådan närhet till ansökningsområdet att kumulativa effekter avseende ljud- eller ljuspåverkan kan uppstå. är det gäller påverkan på mark och vatten har hela ansökningsområdet med omgivningar varit föremål för detaljerade naturvärdesinventeringar och hydrologiska undersökningar. Resultatet från dem har använts för att slutligt utforma ansökningsområdet. Det har medfört att känsliga områden, i allt väsentligt, ligger utanför ansökningsområdet alternativt är få, små och väl definierade samt skyddade av särskilda åtaganden när det gäller placering av verk m.m. Gällande fåglar har förekomsten av fåglar i och utanför ansökningsområdet varit föremål för mycket omfattande studier under sex år. Ansökningsområdet har utformats så att hänsyn tagits till främst förekomsten av havsörn. I de fall skyddsvärda arter identifierats i sådan omfattning att skyddsåtgärder är erforderliga har skyddsområden utformats baserat på detaljerade studier. Till skillnad mot Kölvallen finns heller inte några områden inom eller i ansökningsområdets omedelbara närhet som är viktiga fågellokaler. Kungsörn häckar heller inte i närheten av ansökningsområdet. Hela ansökningsområdet har varit föremål för arkeologiska studier och inventering samt kulturmiljöutredning. Fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar har skyddats genom särskilda åtaganden när det gäller placering av verk m.m. Det är, enligt Bergviks mening, möjligt att bedöma etableringens påverkan i samtliga avseenden oavsett var inom denna yta som vindkraftverk slutligen kommer att placeras. Ansökningsområdet och dess omgivningar är påverkat av olika verksamheter. Bland motstående intressen finns skogsbruk, järnväg (befintlig och eventuell expansion av stambanan), vägtrafik (E4), radiolänkar, planerad 130 kv kraftledning och MSA-yta
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 36 för Gävle-Sandvikens flygplats. De inventeringar och undersökningar som har genomförts har resulterat i den slutliga utformningen av ansökningsområdet och i de restriktionsytor inom ansökningsområdet där vindkraftverk inte kan placeras. Vidare begränsas de platser som är möjliga för vindkraftverkens placering av deras inbördes påverkan på varandra för att minimera s.k. vakeffekter. Det medför i praktiken att frihetsgraden för placering av verk inom den tillgängliga delen av ansökningsområdet är begränsad. De inventeringar som genomförts och redovisats har inte utgått från exempellayoutens verksplaceringar utan avsett hela området. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas även en alternativ layout som baseras på ett annat sätt att bestämma avstånd mellan turbinerna än vad som gjorts i exempellayouten. En av slutsatserna är att det inte blir någon större skillnad beroende på hur verken placeras. Exempellayouten ger p.g.a. dessa förhållanden en god grund för bedömning av hur en utbyggd vindkraftpark kommer att gestalta sig. Det faktum att förhållandena är så väl utredda och att de ytor inom ansökningsområdet där vindkraftverk kan placeras är så väl definierade gör att frågan om tillsynsmyndighetens godkännande av slutlig placering i egentlig mening inte är ett beslut om verksamhetens lokalisering. Det är snarare att se som en kontroll av att den slutliga placeringen är i överensstämmelse med tillståndets beslut och gjorda åtaganden och därmed av sådan mindre betydelse att den kan delegeras i enlighet med 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken Medgivande i andra hand Genom att Bergvik Skog i andra hand inskränker sin talan och medger att vindkraftverk endast får uppföras inom begränsade verksytor säkerställs att de konsekvenser som verksamheten kan komma att ge upphov till vid olika alternativutformningar går att bedöma. Detta gäller såväl i fråga om ljud- och skuggnivåer, påverkan på mark och vatten samt den totala påverkan på skyddsvärda arter. Utformningen av dessa ytor utgår från exempellayoutens positioner. Verksytan utgörs som utgångspunkt av en cirkel med 200 meters radie från dessa positioner. I den mån cirkeln delvis skulle täcka restriktionsytor eller ansökningsområdets gräns
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 37 minskas Verksytan i motsvarande mån. En följd av medgivandet blir att två av verksytorna bortfaller på grund av restriktionsyta. Detta medför att medgivandet i andra hand avser 96 vindkraftverk. Medgivande i sista hand Om mark- och miljödomstolen inte heller anser att tillstånd kan meddelas enligt Bergviks medgivande i andra hand är Bergvik berett att ytterligare inskränka sin talan avseende var vindkraftverk får placeras, så att dessa i princip ska placeras enligt exempellayoutens positioner. En följd av medgivandet blir att fem av exempellayoutens positioner bortfaller på grund av att de ligger inom en restriktionsyta, innebärande att antalet verk justeras till 93. Lokalisering Ansökningsområdet, som under samrådsprocessen har justerats för att ta hänsyn till motstående intressen, ligger mellan stambanan i öster och E4 i väster. Ansökningsområdet har i norr anpassats så att det ligger sju km söder om Ljusnan som utgör sträckled för fåglar. Vidare har det anpassats i norr så att det ligger söder om atura 2000-området Storröjningsmoran samt i syd så att det ligger norr om atura 2000- området Skärjån med det nybildade naturreservatet Skärjån samt naturreservaten Skärjåskogen och Åby Urskog. Ansökningsområdet har också minskats så att det nu ligger längre in från kusten och från Axmar Bruk. Bergvik har genom utformningen och de villkor och åtaganden som meddelats på ett väl underbyggt och rimligt sätt tagit hänsyn till ansökningsområdets omgivning. ågot skäl att t.ex. föreskriva längre skyddsavstånd finns inte. är det gäller kulturreservatet Axmarbruk kan noteras att ansökningsområdet ligger ungefär 2,6 km från reservatet och 3,2 km från den centrala bebyggelsen i reservatet. Mellan reservatet och ansökningsområdet går Ostkustbanan. Delar av vindkraftverk kommer att kunna ses från vissa delar av reservatet som dock har sin huvudsakliga utblick öster ut mot havet. Bergvik har åtagit sig att inte slutavverka den del av en skogsridå, mellan reservatet och ansökningsområdet, som ägs av Bergvik. Eftersom resterande delar av ridån ägs av reservatsförvaltaren Hyttan och aturvårdsverket är det säkerställt att synbarheten åt det mindre sannolika utblickshållet, västerut, är begränsad.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 38 Påståenden om att ansökningsområdet är oexploaterat är inte korrekta. Ansökningsområdet är föremål för aktivt skogsbruk och av skogsarealen är hela 45 % bevuxen med skog som är yngre än 30 år. Jämfört med andra skogsområden i omgivningen har ansökningsområdet ett lågt värde som besöksmål från natursynpunkt. Av den landskapsanalys som Länsstyrelsen i Gävleborg genomfört framgår att ansökningsområdet är mindre känsligt vad avser visuell känslighet och att det finns låga koncentrationer av motstående intressen. Även i miljökonsekvensbeskrivningen är bedömningen att konsekvenserna för landskapsbilden är ringa. Området är utpekat som prioriterat för vindkraftsetablering av Söderhamns kommun i dess översiktsplan och kommunfullmäktige har tillstyrkt Bergviks ansökan. egativ inverkan på annan verksamhet Det är inte sannolikt att vindkraftetableringen skulle ha någon negativ inverkan av betydelse på Axmarbrygga Havskrog, Tönnebro värdshus eller andra företagsrörelser i området. Tvärtom visar erfarenhet att etableringen snarare kommer att medföra ökad omsättning dels under byggnadsfasen då många som arbetar med den kan förväntas besöka affärsrörelser, dels under driftsfasen då vindkraftparken i sig drar till sig besökare. är det gäller farhågor för buller och skuggor så gäller sedvanliga villkor för verksamheten. Rasta Sverige AB:s etablering av stugor och båtuthyrning förefaller inte långt framskridna. Det aktuella området är inte heller planlagt för den typen av verksamhet och värdshuset ligger vidare endast ungefär 140 meter från E4:an. Fågelinventeringar Det inventeringsarbete som genomförts är omfattande både vad avser insatserna totalt och den långa tid under vilken arbetet genomförts. I dag finns resultat från sex på varandra följande år, vilket torde vara unikt vid vindkraftprövningar. Sammanlagt har mer än 1100 timmar nedlagts på inventeringsåtgärder avseende Ödmården. Av dessa har knappt 600 timmar ägnats havsörn. Kunskapsunderlaget är i alla avseenden gediget. är Grouse Expeditions genomför inventeringar så sker det från flera observationsplatser inom eller i omedelbar anslutning till ansökningsområdet
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 39 samtidigt. Förutom närheten till ansökningsområdet så erhålls en säker lägesbestämning eftersom avskärning av observationsriktningarna från de olika observationsplatserna görs. Genomförda inventeringar utvisar att ansökningsområdet inte är särskilt rikt vad gäller fåglar. Det är en normal förekomst vad avser arter och antal i likvärdig biotop i denna del av landet. Detta förhållande återspeglas även i att det finns ytterst få rapporter från området i Artdatabanken. Ansökningsområdet, som avsevärt reducerats och anpassats bl.a. till följd av dessa observationer och önskemål från havsörnsgruppen, ligger utanför det stora flyttstråket vid kusten och antalet överflygningar är begränsat. Uppföljande örninventeringar åren 2015 och 2016 bekräftar de slutsatser beträffande flyttstråk som anges i Bergvik Skogs yttrande av den 1 december 2014 till miljöprövningsdelegationen. Det förekommer enstaka överflygningar på samma sätt över ansökningsområdet som i landet generellt. I den mån någon av dessa är sträckande örn så flyger sträckande örn vanligtvis på en höjd vida över vindkraftverken. Området nordost om ansökningsområdet som avses i 2012 års inventering skiljer sig från Bergviks ansökningsområde på den avgörande punkten att det området ligger i direkt anslutning till kusten och vid Ljusnans utlopp. Bergviks ansökningsområde ligger flera kilometer från kusten. Det vidhålls att sträcket huvudsakligen sker i kustbandet, därav har enbart ett fåtal observationer gjorts av havsörn i ansökningsområdet. Det avslag avseende ansökan om tillstånd till vindkraftverk i Uppsala län som GLOF refererar till är inte jämförbart eller relevant då det avsåg en etablering i direkt anslutning till en biotestsjö utanför Forsmarks kärnkraftverk med extrem fiskrikedom där ett stort antal havsörnar fiskar och häckar året runt. Vid närmare granskning av de observationer GLOF redovisat i sitt överklagande visar det sig att de inte skiljer sig nämnvärt från vad GrouseExpeditions redovisat. Resultatet om 2-3 observationer per dag stämmer väl överens med de inventeringar GrouseExpeditions genomfört. Bergvik Skog fortsätter även, i enlighet med villkor 3 i miljöprövningsdelegationens beslut, att årligen inventera bland annat havsörn.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 40 Två välrenommerade experter, filosofie doktorerna Ulf Ottosson och Richard Ottvall, har efter att ha granskat GrouseExpeditions arbete avgivit utlåtanden. är det gäller Martin Rydberg Hedéns kompetens hänvisas till vad som anförts i Bergvik Skogs yttrande till miljöprövningsdelegationen den 1 december 2014 och till domstolen ingivet yttrande från professor Martin Green. Av den granskning utförd av Ulf Ottosson, som givits in till domstolen, framgår att fågelrapporten är mycket omfattande och upprättad med beprövade metoder och att resultaten därför är oantastliga. Vidare att slutsatser och rekommendationer är fullt rimliga. Av till domstolen ingivet yttrande från Richard Ottvall framgår att samtliga inventeringar har genomförts med metodik som ornitologer och myndigheter regelbundet använder vid fågelinventeringar och att det inte, med fog, går att påstå brister i omfattning, genomförande, tidsåtgång och kvalitet. Richard Ottvall, har i sitt yttrande särskilt framhållit tre faktorer som skiljer Ödmården från platser där vindkraft kan vara problematiskt för havsörn. Dessa är att (i) häckande havsörn saknas i det absoluta närområdet, (ii) att verken placeras flera kilometer från kusten och (ii) det inte finns några uppenbara jaktmarker och födosöksområden. Ottvall instämmer i allt väsentligt i de bedömningar och slutsatser som GrouseExpeditions gjort angående risker för fågellivet och ansökningsområdets lämplighet vad avser fågelförekomst. Havsörn Det är på ett övergripande plan tydligt att vindkraften inte haft någon nämnvärd negativ inverkan på den gynnsamma populationsutvecklingen för havsörn. Havsörn klassas inte längre som en hotad art. Enligt den svenska rödlistan, som reviderades år 2015, har den beteckningen ära hotad. Populationsutvecklingen talar för att den vid nästa revidering, år 2020, kommer att tas bort från rödlistan. Efter uppmaning i aturvårdsverkets yttrande, att undersöka uppgifter om ett nytt havsörnsrevir utanför ansökningsområdet har Bergvik varit i kontakt med Projekt Havsörn på aturhistoriska riksmuseet. Bergvik har fått informationen att det närmaste havsörnsboet som påträffats är beläget över tre km utanför ansökningsområdet. Förekomsten av detta revir föranleder inte några ändringar av ansökningsområdet eller vidtagande av ytterligare skyddsåtgärder. Utöver spelflykts-
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 41 inventeringar i ansökningsområdet under sex på varandra följande år (2012-2017) har flygträningsinventering, boeftersök och sträckräkning skett. aturvårdsverket har efter att ha tagit del av inventeringsmaterialet bedömt att nödvändig hänsyn till förekomsten av havsörn tagits. Kompletterande inventering 2017 Länsstyrelsen i Gävleborgs län har anfört att det fanns behov att ytterligare utreda i vilken omfattning havsörnar flyger inom och kring ansökningsområdet. Bergvik Skog har därför låtit genomföra en undersökning av havsörnsförekomst under perioden april - oktober 2017 omfattande 21 inventeringsdagar (kompletterande inventering 2017). Resultatet är sammanfattningsvis att det varit färre observationer över ansökningsområdet under denna period än under de spelflyktsinveteringar, som genomförts under sex år. Vidare att den absoluta majoriteten av örnrörelserna observerats öster om ansökningsområdet, inom två km från havet. Detta gäller även sträckrörelser, vilket bekräftats av de sträckstudier som genomförts hösten 2017 och vars resultat överensstämmer med de sträckstudier som genomfördes omkring ansökningsområdet år 2013. Risken för att havsörnar och deras livsmiljö skadas av vindkraftsetableringen är så begränsad att den inte är sannolik. Som framgår av den undersökning av havsörnsförekomst, som genomförts under perioden april- oktober 2017, gjordes utökade insatser under perioden för höststräck, september-oktober, för att även inventera sträckande havsörn. Särskilt noterbart är att de två dagar (19 och 20 oktober) då det förelåg typiska förutsättningar för höststräck och då flest observationer av havsörnar per dag gjordes, endast en örn per dag observerades över ansökningsområdet. Med något undantag observerades övriga örnar dessa dagar väl öster om ansökningsområdet. Resultatet från undersökningen bekräftar resultaten från de sträckinventeringar som genomfördes år 2013, att få havsörnar sträckar över ansökningsområdet. Inventering utförd av Kustbyarnas Bygdeforskare Av inventeringen genomförd av Kustbyarnas Bygdeforskare framgår att observationerna gjorts längs den 60 meter breda kraftledningsgatan, d.v.s. i nord
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 42 och syd. Det framhålls att det ofta endast tar ett par sekunder för örn och fiskgjuse att passera kraftledningsgatan. Trots att observationerna gjorts i nord/sydlig riktning under några sekunder anger Kustbyarnas Bygdeforskare att flygriktningarna varit lätta att bedöma. De flygriktningar som iakttagits framgår av flera kartor som bilagts yttrandet. Observationerna säger inget närmare om hur dessa fåglar flugit efter det att de lämnat kraftledningsgatan och heller inte om de flugit in över ansökningsområdet, som har sin östra gräns 1,5 till 4,5 km väster om kraftledningsgatan. Det är oklart om det utöver dessa observationsplatser även gjort observationer från platser inne i ansökningsområdet. Antalet observationer av havsörn per dag under den angivna tiden är inte anmärkningsvärd och i linje med tidigare inventeringar. De havsörnsobservationer som Kustbyarnas Bygdeforskare gjort vid sommarens inventeringar uppgår i genomsnitt till färre än en om dagen. Orre och tjäder Beträffande orre har ånyo hänvisats till en påstådd stor spelplats vid Tvillingtjärnen med ca 30 tuppar. Inventeringar åren 2014, 2015 och 2016 visar att inget spel med tio tuppar eller fler finns i ansökningsområdet eller 1000 meter därifrån. Endast en regelbunden häckning har konstaterats vid Lillskärjan, varför en skyddszon har upprättats vid denna tjärn. är det gäller tjäder finns en spelplats, Saxmyrorna, inom ansökningsområdet där fler än fem tuppar har spelat. Baserat på de specifika förutsättningarna på platsen har en skyddszon upprättats. Skyddszonen innehåller spelplatsen och de bärrismarker som omger den. En yttre skyddszon om 500 meter inom vilken anläggningsarbeten inte ska bedrivas i maj har dessutom upprättats. I tillägg till detta kan noteras att spelplatsens betydelse stadigt avtagit och att den, baserat enbart på årets inventeringsresultat, inte skulle motivera en skyddszon. Under kompletterande inventering 2017 har andra platser besökts som klaganden har uppgivit vara spelplatser. ågra spel har dock inte iakttagits och den ringa förekomsten av spillning har inte heller gett indikationer om att det förekommit större spel på dessa platser de senaste åren.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 43 Smålom Den enda tjärn där häckning genomförts med någon form av regelbundenhet är Lillskärjan. Därutöver har häckning konstaterats en gång i den norra av Småtjärnarna. aturvårdsverket anser att skyddsavstånd om en km bör tillämpas. Som framgår av tidigare inlagor har smålommen i Lillskärjan varit föremål för detaljerade studier vad avser uppflog. Med bl.a. dessa studier som utgångspunkt har en anpassad skyddszon utformats. Skyddszonen tillförsäkrar dels insynsskydd, dels skydd i flygriktningen till och från tjärnen. Vidare har en yttre skyddszon upprättats avseende anläggningsarbeten i maj, för det fall det förekommer smålomsaktivitet i tjärnen. Trots att den norra av Småtjärnarna inte uppfyller kriterierna för skyddszon har Bergvik Skog, efter studier av uppflog det år då häckning ägde rum, upprättat skyddszon. Denna skyddszon har inte borttagits. Det kan även noteras att Kustbyarnas Bygdeforskare observerat smålom sex gånger under de 39 dagar som inventeringar genomfördes sommaren 2017. Det finns inte något känt fall där smålom skadats av vindkraftverk. attskärra attskärra har inventerats även år 2017. Vid inventeringen observerades fyra spelande hanar. Bergvik Skog har gjort åtaganden till skydd för nattskärran. Därtill kan noteras att det i Syntesrapport 2017 anges att skyddsavstånd inte är nödvändigt vid etablering i områden med förekomst av nattskärra. Andra rovfåglar Flera av yttrandena tar upp ett antal olika rovfågelsarter som har observerats och i vissa fall sägs häcka i eller kring ansökningsområdet. För de ugglor och merparten av de övriga rovfågelarter som observerats rekommenderas inte att buffertzoner eller andra skyddsåtgärder vidtas vid etablering av vindkraft (Syntesrapport 2017). Gällande bivråk nämns att häckning ska ha ägt rum år 2016 utan att det närmare anges var. Bivråk har en mycket karakteristisk spelflykt som är lätt att upptäcka. Trots omfattande närvaro i ansökningsområdet under flera år i samband med fågelinventering under bivråkens speltid har någon spelflykt inte iakttagits. Den utökade inventering av havsörn som genomfördes sommaren 2017 innefattade tiden
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 44 för bivråkens spelflykt. ågon spelflykt iakttogs dock inte. Det finns inte skäl att anta att bivråk regelbundet skulle häcka i ansökningsområdet. är det gäller förekomst av fiskgjuse har angivits att det finns fyra revir strax utanför ansökningsområdet där lyckade häckningar och ringmärkningar genomfördes år 2017. Enligt Ringmärkningscentralen vid aturhistoriska riksmuseet har ringmärkning av fiskgjuseungar åren 2000 till 2017 inte ägt rum inom ansökningsområdet. Ringmärkning år 2017 har skett i fyra bon som ligger på mellan en dryg kilometer till 11 kilometers avstånd från ansökningsområdet. Under den havsörnsundersökning som genomfördes i ansökningsområdet april - oktober 2017 observerades fiskgjuse över ansökningsområdet vid två tillfällen. De kända bonas belägenhet och de fåtaliga observationerna medför att det inte är aktuellt att upprätta några skyddszoner för fiskgjuse. Fladdermöss Fladdermöss har inventerats och endast ett fåtal observationer av icke rödlistade arter gjordes. är det gäller hänvisningen till att Trollfladdermus enligt länsstyrelsens inventeringar finns vid Axmar bruk gäller att denna iakttagelse är 11 år gammal och gjord flera km från ansökningsområdet. Rapporten avsåg dessutom en vuxen individ och inte en häckning. Den nordligast kända föryngringen av Trollfladdermusen i världen kommer från Uppland. REMISSYTTRADE aturvårdsverkets yttrande den 8 december 2016 Mark- och miljödomstolen har anmodat aturvårdverket att inkomma med skriftligt yttrande, särskilt över kvalitén i fråga om omfattning, metod och tidpunkt, på de inventeringar av fågel och fladdermöss som Bergvik Skog har redovisat. aturvårdsverket har i yttrandet anfört i huvudsak följande. Kvalitén på Bergvik Skogs inventeringar av såväl fåglar som fladdermöss har så pass stora brister att vetenskapligt grundade slutsatser av verksamhetens påverkan på dessa artgrupper inte kan dras. Bristerna beror bl.a. på val av metodik, årstid och nedlagd tid. Den bristande kvaliteten på inventeringarna innebär att Bergvik Skogs konsult drar slutsatser som de anser inte speglar de verkliga förhållandena på ett vetenskapligt
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 45 rättvisande sätt. Klagandes redovisningar speglar i viktiga delar områdets fågelfauna på ett mer rättvisande sätt. Bergvik Skog behöver komplettera inventeringarna utifrån de synpunkter som aturvårdsverket för fram, för att markoch miljödomstolen ska kunna göra en adekvat prövning av verksamhetens påverkan på dessa artgrupper. är det gäller vindkraftsparkens påverkan på havsörn bedöms att underlaget om förekomst och flygrörelser över parken som lämnats av de klagande är tillräckligt för att domstolen ska kunna göra en lokaliseringsprövning, inklusive en artskyddsprövning gällande denna art. aturvårdsverkets yttrande den 24 maj 2017 Efter att Bergvik Skog påpekat att ytterligare handlingar bör ingå i det material som utgör underlag för remissyttrande, har aturvårdsverket inkommit med ett kompletterande yttrande, av vilket i huvudsak följande framgår. Inventeringarna anses vara av sådan omfattning och är genomförda på ett sådant sätt att underlaget är tillräckligt för att mark-.och miljödomstolen ska kunna göra en adekvat bedömning av verksamhetens påverkan på fåglar och fladdermöss. Vad gäller skyddsavstånd för orre och tjäder finns i Vindvals nyligen uppdaterade syntesrapport Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (rapport 6740, maj 2017) inte längre en rekommendation om 1000 m stora skyddszoner runt större spelplatser (> 5 tuppar) och hänsyn rekommenderas istället baserat på platsspecifika förutsättningar där hela livsmiljöerna tas i beaktande. aturvårdsverket ställer sig i grunden positiv till de nya rekommendationerna men anser samtidigt att det i nuläget saknas ett system för säker identifiering och uppföljning av hur dessa områden ska utformas. I avvaktan på att detta klargörs anser aturvårdsverket därför att en skyddszon på 1000 m tillsvidare bör gälla. Beträffande smålom har Bergvik Skog vidtagit ytterligare riktade inventeringar under åren 2015 och 2016 vilka tillsammans med tidigare undersökningar ge en förbättrad bild av förekomsten i området. aturvårdsverket anser att skyddszoner ska upprättas runt regelbundet använda häckningstjärnar om minst 1000 m i enlighet med rekommendationerna i syntesrapporten. Även minst 1000 m breda ut- och inflygningsvägar i form av nyckelhål, fria från vindkraftverk bör etableras i den riktning där majoriteten av flygningarna till och från fiskeplatserna äger rum. Vad gäller skyddsavstånd
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 46 avseende havsörn bedömer aturvårdsverket utifrån det samlade underlaget att vindkraftparken i huvudsak har utformats på ett sådant sätt att det kan anses ha tagits nödvändig hänsyn till förekomsten av havsörn. aturvårdsverket har dock av Projekt havsörn fått kännedom om ett aktivt havsörnrevir i södra utkanten av parkområdet, och att en buffertzon kan bli nödvändig. DOMSKÄL Miljökonsekvensbeskrivningen Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att de fågelinventeringar som har gjorts får anses tillräckliga för att kunna ligga till grund för en bedömning av verksamhetens lämplighet och lokalisering med hänsyn till förekomsten av fåglar. Mark- och miljödomstolen delar även i övrigt miljöprövningsdelegationens bedömning att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken och tillsammans med gjorda kompletteringar kan läggas till grund för prövningen av Bergvik Skogs ansökan. Jäv Angående vad som anförts om jäv konstaterar mark- och miljödomstolen att det inte har framkommit några omständigheter som tyder på att Marie Ernström har deltagit i beslutsfattandet i det aktuella ärendet vid miljöprövningsdelegationen. Mark- och miljödomstolen bedömer mot denna bakgrund inte att det föreligger jäv i något av de avseenden som anges i 11 förvaltningslagen (1986:223). Boxmodellen Mot bakgrund av rättsfallet MÖD 2017:27 (Kölvallen) har mark- och miljödomstolen att bedöma om tillstånd kan lämnas i enlighet med miljöprövningsdelegationens beslut med hänsyn till att det har överlåtits till tillsynsmyndigheten att bestämma frågan om verkens slutliga placering. I det aktuella avgörandet bedömde mark- och miljööverdomstolen, med hänsyn till omfattningen av den aktuella vindkraftparken och de motstående intressen som aktualiserades i målet, bl.a. naturvärden och skyddsvärda arter, att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte gav ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 47 verksamheten vid olika alternativutformningar kunde ge upphov till. Mot denna bakgrund kunde därför inte heller avgöras om verksamhetens lokalisering var lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 miljöbalken. Vidare ansågs inte att den slutliga lokaliseringen var ett sådant villkor av mindre betydelse som kunde delegeras till tillsynsmyndigheten. Tillstånd kunde därför inte medges för uppförande av vindkraftparken. Mark- och miljödomstolen konstaterar att den aktuella ansökan avser ett stort projektområde (37 km 2 ) och ett stort antal verk (93-98 stycken). Både vad gäller storlek på projektområde och antalet verk är förutsättningarna jämförbara med de som förelåg i Kölvallen. Redan mot bakgrund av ansökningsområdets storlek och antalet verk bedömer mark- och miljödomstolen att fri placering av verken inte kan tillåtas på grund av att den slutliga lokaliseringen därmed inte kan anses vara ett sådant villkor av mindre betydelse som kan delegeras till tillsynsmyndigheten enligt 22 kap. 25 miljöbalken. Därtill föreligger inom ansökningsområdet i vissa delar höga naturvärden och i närheten av projektområdet finns riksintressen för naturvård samt naturreservat och atura 2000-områden. Vidare utgörs ett av de starkaste motstående intressena i målet av förekomsten av skyddsvärda fågelarter i området. För att motverka att vindkraftparken medför skada för dessa motstående intressen har Bergvik Skog åtagit sig vissa restriktioner och skyddsåtgärder. Dessa restriktioner medför visserligen att frihetsgraden för placering av verk begränsas, men mot bakgrund av de motstående intressen som förekommer ger inte ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Det går därför inte att avgöra om verksamhetens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 miljöbalken. Det saknas därför förutsättningar att bevilja tillstånd i enlighet med miljöprövningsdelegationens beslut. Mark- och miljödomstolen har då att ta ställning till Bergviks Skogs andra- och tredjehandsmedgivande. Dessa medgivanden innebär att tillstånd ska lämnas till slutlig placering av verken inom vissa angivna verksytor. Mark- och miljödomstolen konstaterar att ett medgivande till en sådan placering av verken kan
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 48 godtas under förutsättning att miljökonsekvensbeskrivningen, med beaktande av de skyddsvärda intressen som aktualiseras i målet, ger tillräckligt underlag för att bedöma de konsekvenser som verksamheten med denna utformning ger upphov till. Eftersom placeringen enligt andra- och tredjehandsmedgivandet utgår från den exempellayout med angivna koordinater som har använts och som varit föremål för bedömning i miljökonsekvensbeskrivningen bedömer mark- och miljödomstolen att det i förevarande fall går att bedöma tillåtligheten utifrån dessa placeringar. Markoch miljödomstolen noterar i detta hänseende att Försvarsmakten i sitt remissyttrande till miljöprövningsdelegationen har angett att de vill yttra sig över positionerna om den slutliga positioneringen ändras mer än 30 meter. Mot denna bakgrund går mark- och miljödomstolen vidare till att bedöma tillåtligheten av verksamheten. Fågelförekomsten Flera av de klagande, bl.a. Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening och aturskyddsföreningen, tar upp förekomsten av och risken för påverkan på bl.a. havsörn. Klagandena anger att ett flertal havsörnsrevir sedan länge har funnits strax utanför ansökningsområdet och att häckning inte kan uteslutas även om aktivt bo ännu inte har påträffats. Vidare anges att flyttsträcken sker på bred front, många kilometer inåt land, och alltså inte är begränsad till själva kusten. De örnar som inte fortsätter söderut ses ofta vid öppna vattendrag inom det föreslagna projektområdet under vinterhalvåret och örnar som passerar området rör sig inte enbart längs kustbandet. Örnar utnyttjar gärna den termik som uppstår över land en bit in från kusten och havsörnarna söker gärna föda i de fiskrika vatten som finns innanför kusten. Bergvik Skog anger att det finns flera häckande havsörnspar öster och söder om ansökningsområdet men att avståndet från ansökningsområdet till närmaste häckningsplats är mer än 3 km. är det gäller stäckande havsörn anges att den absoluta huvuddelen av observationerna av sträckande havsörn är inom 2 km från kustlinjen öster om ansökningsområdet. Spelflyktsinventeringar visar att
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 49 medelvärdet av antalet passager över ansökningsområdet är 2-3 per dag under vårvinter. Sträckstudier visar 1-1,5 passager per dag under vår och sommar och ca 0,5 passage per dag under hösten. Bergvik Skog drar, mot bakgrund av dessa studier, slutsatsen att havsörnsobservationerna är begränsade över ansökningsområdet och att rörelserna öster om området är avsevärt mer omfattande. Sammanfattningsvis anför bolaget att ansökningsområdet har utformats så att hänsyn har tagits till främst förekomsten av havsörn och att risken för att havsörnar och deras livsmiljö skadas av vindkraftsetableringen är så begränsad att den inte är sannolik. Vid tillståndsprövning har verksamhetsutövaren att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Som en del i tillståndsprövningen ska även en bedömning göras av hur skyddade arter påverkas av den planerade verksamheten mot bakgrund av relevanta bestämmelser i artskyddsförordningen (2007:845). En del i prövningen blir då att med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. Genom att föreskriva villkor om försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan prövningen leda fram till att verksamheten inte kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna. Leder prövningen till att verksamheten strider mot artskyddsförordningen, trots vidtagna försiktighetsmått och det saknas förutsättningar för dispens, ska verksamheten anses vara olämpligt lokaliserad och inte tillåtlig (jfr. MÖD 2014:47 och MÖD 2013:13). Av de fågelarter som har observerats är havsörnen av särskilt intresse i målet. Havsörnen är rödlistad (T, nära hotad) och upptagen i bilaga 1 till rådets direktiv (79/409/EEG) om bevarande av vilda fåglar samt i artskyddsförordningens bilaga 1. Havsörnen tas också upp i Syntesrapport 2011 (Vindvals rapport 6467) som en av de tre rovfågelarter som är som mest känslig för vindkraftverk. Syntesrapport 2011 anger en buffertzon på 2-3 km till havsörnsbon och naturliga koncentrationer med fler än tio exemplar. Vidare anges att våtmarksområden, uddar och kust utgör högriskmiljöer och att detsamma gäller platser med naturliga koncentrationer av stora rovfåglar. I Syntesrapport 2017 (Vindvals Rapport 6740) anges en skyddszon
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 50 om 2-3 km till havsörnsbon. Av den uppdaterade syntesrapporten från år 2017 framgår att den viktigaste åtgärden för att begränsa negativ påverkan på fåglar är att undvika att bygga vindkraftverk på särskilt fågelrika platser, speciellt sådana som används under häckning, övervintring eller rastning under flyttningen. Av betydelse för bedömningen av påverkan på fågel är den valda lokaliseringen. I och i anslutning till ansökningsområdet finns flera mindre sjöar, tjärnar och åar. Väster och söder om området finns även flera större sjöar. Vidare konstaterar domstolen att ansökningsområdet ligger ca 3 km från närmaste havsvikar i öster och enligt uppgift från Bergvik Skog ca 7 km från Ljusnans utlopp i norr. Mark- och miljödomstolen bedömer, mot bakgrund av utredningen i målet och komplettande inventeringar, att de av Vindval rekommenderade skyddsavstånden till havsörnsbon innehålls. Hänsyn måste dock även tas till beskrivningen av ansökningsområdet och dess omgivningar och den samlade bilden av havsörnens rörelser inom ansökningsområdet och i närområdet. Mark- och miljödomstolen instämmer inte i Bergviks Skogs slutsats att det är få passager över ansökningsområdet. Bl.a. visar spelflyktsinventeringarna att antalet passager över området uppgår till 2-3 per dag under vårvintern. Det kan även konstateras att stäckfågelinventeringarna ger en mer komplex bild av rörelserna. Under vissa dagar passerar betydligt fler havsörnar över ansökningsområdet än vad som framgår av uppgifterna om antalet passager per dag i medeltal. I sträckinventeringen år 2017 anges även att det var en mild höst, vilket medförde färre observationer än normalt. Vad som framkommit om att stödutfodring tidigare har skett i närområdet under lång tid och att kadaver vid järnvägen och slaktrester från jakt lockar till sig havsörn bedöms även påverka i vilken omfattning örnarna rör sig och födosöker i området. Den samlade bilden av hur havsörnarna rör sig i ansökningsområdet och i dess närhet visar enligt mark- och miljödomstolens bedömning att havsörnarna i området riskerar att utsättas för kollisioner och förlust av födosöksområden. Vidare ifrågasätter domstolen de skyddsåtgärder som föreslås för att förhindra att djurkadaver lockar till sig havsörn.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 51 Därtill förekommer andra skyddade fågelarter i och omkring ansökningsområdet. Inventeringarna visar bl.a. att 12 rödlistade arter förekommer inom området. Av de rödlistade arterna var sex arter inom kategorin som riskerar att påverkas av vindkraft. Bolaget har föreslagit vissa skyddsåtgärder i form av skyddszoner. är det gäller dessa arter instämmer mark- och miljödomstolen i aturvårdsverkets bedömning att föreslagna skyddsavstånd för bl.a. större spelplatser för tjäder och orre, liksom föreslagna skyddsåtgärder för regelbundet använda häckningstjärnar för smålom, är otillräckliga. Användande av skyddsavstånd ger inte heller något fullständigt skydd. ågra tydligt effektiva skyddsåtgärder för att minska skador på fåglar vid befintliga vindkraftverk finns inte i dagsläget (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 november 2017 i mål M 3892-17). Vid en samlad bedömning, med hänsyn till områdets betydelse som fågellokal med förekomsten av havsörn och andra särskilt skyddsvärda fågelarter, anser mark- och miljödomstolen att det finns en beaktansvärd risk för skada på skyddade arter på sätt som anges i 4 artskyddsförordningen. Den valda platsen uppfyller därmed inte kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 miljöbalken. Tillstånd kan därför inte heller ges i enlighet med Bergvik Skogs andra- och tredjehandsmedgivande. Sammanfattningsvis ska det överklagade beslutet ändras och Bergvik Skogs ansökan avslås i sin helhet. HUR MA ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 8 februari 2018. Prövningstillstånd krävs. Peter Winge Gisela Köthnig I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Gisela Köthnig samt de särskilda ledamöterna Ebbe Adolfsson (skiljaktig) och Reigun Thune Hedström (skiljaktig). Föredragande har varit beredningsjuristen Helena Severin. Skiljaktig mening, se nästa sida.
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 52 SKILJAKTIG MEIG De särskilda ledamöterna Ebbe Adolfsson och Reigun Thune Hedström är skiljaktiga och beviljar Bergvik Skogs medgivande i sista hand innebärande att tillståndet ändras så att Bergvik Skog får tillstånd att uppföra 91 vindkraftverk på de positioner som framgår av domsbilaga 3 samt att mindre ändringar av vindkraftverkens placeringar får göras efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Skälen för bedömningen i tillåtlighetsfrågan är följande. Söderhamns kommun ser positivt på en utbyggnad av vindkraften och kommunen anser att utbyggnad ska ske på ett ordnat sätt och enligt en genomtänkt plan. Kommunen har därför gjort en särskild utredning om vindkraftsetableringar, som har kommit till uttryck i en sårskild vindbruksplan antagen av Kommunfullmäktige 2014-09-29. I detta dokument redovisas omfattande inventeringar av bl.a. motstående intressen såsom kulturmiljö, särskilt värdefulla naturmiljöer och inte minst analys av identifierade restriktionsområden för fågel. Utöver dessa inventeringar har man lyft fram betydelsen av att friluftslivets intressen ska beaktas, särskilt i anslutning till Stor-Skärjan, Skärjån och sjöarna i sydväst. Av underlag framgår i övrigt att Ödmårdens vindkraftverk planeras i ett område som inte innehåller höga naturvärden (riksintressen etc.). Bergvik Skog har gjort de inventeringar och undersökningar som kan krävas. Ödmårdens vindkraftverk uppfyller kommunens uppställda mål och vindbruksplan varför vi anser att man ska beakta kommunens vilja och godkänna etableringen av vindkraftsverket Ödmården. Bergvik Skog vidtar i sitt tredjehandsmedgivande de hänsyn som erfordras, frånsett hänsyn till tjäder. Därför bör ytterligare två verk inte uppföras (55 och 71).
ACKA TIGSRÄTT DOM M 2204-16 Mark- och miljödomstolen 53 Med denna ändring anser vi att tillstånd till vindparken kan ges. I övriga frågor finns inte skäl att göra någon annan bedömning av verksamheten än den som miljöprövningsdelegationen har gjort.
Bilaga 1 ACKA TIGSRÄTT Avdelning 3 IKOM: 2016-04-13 MÅLR: M 2204-16 AKTBIL: 33