Genomgång av inkomna yttranden för Ödmården

Transkript

1 Genomgång av inkomna yttranden för Ödmården På uppdrag av Bergvik Skog AB Grouseexpeditions Martin Rydberg Hedén 1

2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Smålom 3-5 Kungsörn 5-6 Havsörn 6-17 Tjäder Orre Nattskärra Fiskgjuse Sträck Övriga fåglar 26 Referenser 27 2

3 1. Bakgrund Grouseexpeditions har under utfört mycket omfattande och grundliga inventeringar inom och runt det nuvarande ansökningsområdet för den vindkraftpark i Ödmården som Bergvik Skog AB sökt tillstånd för. Dessa inventeringar resulterade i en sammanställningsrapport under vintern 2014 (Hedén, M. 2014) (nedan benämnd Fågelrapporten) vilken också återfinns som bilaga 49 i Bergvik Skog ABs komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen. I samband med att yttranden över Bergviks tillståndsansökan nu inkommit har Grouseexpeditions givits uppdraget att gå igenom dessa och förtydliga vad som gjorts och hur Grouseexpeditions ser på situationen. Yttranden som berör fåglar har här nedan delats in efter art eller kategori och kommenteras med hänvisningar till Fågelrapporten samt med kompletterande fakta. 2. Smålom Inkomna yttranden Bygg- och Miljönämnden i Söderhamns kommun ( BMN ) har i sitt yttrande bl.a. efterfrågat ett förtydligande varför insynsskyddet till Lill-Skärjan är förskjutet norrut framfört att samtliga tjärnar skall inventeras avseende häckning av smålom byggnationsåret för att undersöka eventuella nya behov av skyddszoner Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening ( GLOF ) har i sitt yttrande anfört följande beträffande smålom. Utdrag ur SOF:s policy: Storlom och smålom är upptagna i fågeldirektivets bilaga 1. Smålom klassas också som Nära hotad på svenska rödlistan. Båda arterna är känsliga för olika former av mänsklig störning och av den anledningen misslyckas många häckningar. Skyddszoner på m bör upprättas runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Smålom häckar gärna i tjärnar men fiskar ofta i närliggande sjöar eller havsområden (ibland >10 km från boplatsen). Det är angeläget att identifiera och skydda flygvägarna mellan häcknings- och fiskeplatserna. Arten häckar med 1-2 par i området. Enligt vår erfarenhet av området verkar det som att lommarna alternerar mellan olika tjärnar i området. Det är därför viktigt att alla nuvarande och före detta häckplatser för denna rödlistade art skyddas. För att inte lommarna ska riskera krocka med vindkraftverken under flygningen mellan häckplatsen och födosöksområdena är det viktigt att det skapas korridorer fria från kraftverk. Vindkraftverk får inte placeras närmare än 1000 meter från Lill-Skärjan, Långtjärnen, Hundtjärnen, Lomtjärnen, Fäbodtjärnen, Tvillingtjärnen och Småtjärnarna. Vid samtliga dessa vatten har smålom häckat. Eftersom smålommen är rödlistad menar GLOF att Miljöbalkens försiktighetsprincip ska tillämpas. Föreningen Svenskt Landskapsskydd har anfört följande. Det aktuella projektområdet är dessutom sedan länge ett viktigt häckningsområde för smålom med de många mindre tjärnar som finns i och i anslutning till området. Förutom den i Bergvik skogs fågelfaunautredning nämnda häckningen i Lill-Skärjan kan nämnas en häckning i Långtjärnen och observationer vid Hundtjärn vid 3

4 ett flertal tillfällen under våren-sommaren. Det är ett känt faktum att smålommen alternerar mellan de tjärnar som finns där. Bosse Forsling har anfört följande: Eftersom det i Bergvik Skogs kompletteringsansökan i bilaga 49 sid 41, sägs angående smålomsförekomst daterad att inga häckningar eller parbildningar kunde noteras i projektområdet under 2013 och det inte alls stämde med mina erfarenheter under lång tid där, har jag under maj-augusti i år regelbundet besökt de tjärnar där jag kunnat notera förekomst och häckningar av smålom under åren. Det rör sig om södra och norra Småtjärnarna, Tvillingtjärnen, Fäbodtjärnen, Lill-Skärjan, Hundtjärnen och Långtjärnen. Resultatet blev att en genomförd häckning kunde konstateras i den norra av Småtjärnarna med två nu snart månadsgamla ungar (bild 1). I Lill-Skärjan inleddes med stor sannolikhet en häckning som i likhet med vad som skedde 2012 misslyckades i tidigt skede. Paret finns fortfarande kvar i tjärnen (bild 2). I Fäbodtjärnen kunde noteras ett par under juli och augusti (bild 3, ena parten i parbildningen) Om häckning inletts och misslyckats har inte gått fastställa med någon större säkerhet. I Bergvik Skogs utredning nämns att 2013 en ny häcktjärn, Långtjärn ca 300 meter utanför ansökningsområdet har tillkommit. Resultatet blev en unge. I år skedde återigen en parbildning och ett troligt häckningsförsök inleddes men misslyckades. Paret fanns kvar i Långtjärn fram till början av augusti. I ECOCOMs samkraftutredning (sid 8) sägs att det gjordes många observationer av smålommas som kom västerifrån, korsade etableringsområdet och gick ner i Ljusnefjärden för att fiska. Av antalet smålomsobservationer att döma under sommaren, är det sannolikt att åtminstone 1-2 par häckar någonstans i skogen och använder Ljusnefjärden som sitt huvudsakliga födosöksområde. Samma sak gäller också Bergvik Skogs projektområde. Det är en vanlig syn för boende vid kusten att höra och se smålommar flyga in i området och utnyttja det lättfångade fiskbeståndet längs kusten. Min och andra ornitologers bedömning är att årligen inleder 3-5 smålomspar häckning i projektområdet där det också finns betydligt fler lämpliga häckningstjärnar än i området norr om samkraftprojektet. Det stämmer också väl med Bergvik skogs konstaterande att smålommar 2013 förutom i Långtjärn konstaterades på fem olika platser i området. Till saken hör att en vindkraftpark i området också får konsekvenser för de smålommar som ibland häckar strax väster om E4, t.ex. i Lomtjärnen, v Norrbränningen och Karitjärnen och som ska ta sig igenom vindkraftparken på sin väg till födosöket längs kusten. I ECOCOM-utredningen konstaterades att den vanligaste flyghöjden var ca 100 meter eller något därunder på vägen ut till Ljusnefjärden. Hur ska Bolaget hantera häckningen i Småtjärnarna? Ska det bli nya nyckelhålskorridorer och insynsskydd? Och hur ska man göra i fråga om de övriga 5-6 tjärnarna där häckning då och då förekommer? I företagets utredning konstateras att smålom är en störningskänslig art och använder olika häckningstjärnar inom häckningsområdena. Det stämmer och ändå är verken enligt Miljökonsekvensbeskrivningen, bil 17, i flertalet fall placerade bara några hundra meter från tjärnar. Naturskyddsföreningarna i Gävleborgs län gävle och söderhamn har anfört följande: De många småtjärnarna inom och utom området är viktiga häckningsområden för smålom som är en vanlig art där. Kommentarer med anledning av yttrandena Området Grouseexpeditions håller inte med om att ansökningsområdet är ett viktigt häckningsområde utan vill hävda att det är en mycket normal tillgång till Smålom för ett liknande område med denna biotop i denna del av landet. Detta innebär inte att de Smålommar som finns på plats är mindre skyddsvärda vilket är anledningen till att Grouseexpeditions har rekommenderat 4

5 bolaget att upprätta skyddszoner där Smålom regelbundet häckar. I samband med revideringen av ansökningsområdet efter första samrådet var det dock endast en av dessa skyddszoner som kom att ligga inom ansökningsområdet. En undersökning i rapportsystemet Svalan visar inte på några rapporterade häckningar under de senaste fem åren. Grouseexpeditions har vid inventering under tre år iakttagit tre häckningar, se vidare nedan. Rörande Bosse Forslings frågor om flygvägar kan nämnas att vi redovisat att det finns en tydlig förstärkning av fågelrörelser längs Ljusnan. Det är de fåglar som iakttagits när ECOCOM undersökt projektområdet för Samkraft planerade vindkraftpark eftersom den låg precis i Ljusnans utlopp. Visst passerar även smålom över projektområdet, ett antal redovisas i Fågelrapporten under linjetaxeringsdelen. Smålom är ljudlig och därmed mycket lättinventerad när den flyger. Dock handlar det som tidigare nämnts om väsentligt högre antal i en älvmynning än i mitten av en produktionsskog. Utformning av skydd Ur SOFs (Sveriges Ornitologiska Förening) vindkraftspolicy som citeras ovan i GLOFs yttrande framgår att man anser att skydd ska ges till tjärnar där Smålom regelbundet häckar. Grouseexpeditions anser idag att smålom eventuellt kan störas eller riskerar kollidera om verk placeras alltför nära ett smålomsbo i uppflogsriktningen på grund av deras klumpiga flykt vid start och landning. Under flykt verkar risken dock vara mycket liten delvis baserat på att smålom aldrig har konstaterats kollidera (NVV6467) trots att det är en stor fågel som mycket enklare skulle hittas under verk än tex vadare som har konstaterats vid ett antal tillfällen. Istället för att skapa zoner runt historiska häckningsplatser rekommenderar Grouseexpeditions att skräddarsydda skyddszoner upprättas runt de tjärnar där smålom regelbundet häckar, eftersom det är mer ändamålsenligt. De tjärnar där ingen häckning skett under de tre på varandra följande år som inventering pågått kan inte ses som platser där de regelbundet häckar. Smålom har i tre på varandra följande år inventerats i samtliga tjärnar inom och med en kilometers marginal runt ansökningsområdet. Som framgår av Fågelrapporten hittades smålomsrevir i tre tjärnar Två av dessa ligger utanför ansökningsområdet och de övergavs på ett tidigt stadium. I Lill-Skärjan inom området föddes en unge som dock försvann, sannolikt redan första levnadsveckan. Inventeringen 2013 visade att endast ett par inledde häckning. Den aktuella tjärnen ligger utanför ansökningsområdet finns en aktiv häckning i Lill-Skärjan samt en i den norra av Småtjärnarna. Vidare påträffades fåglar som ej häckade i Tvillingtjärnarna vid St Fäbodmyran.Vi är överens med Bosse Forssling om häckning i Småtjärnarna men däremot verkar han inte ha observerat att en häckning också genomfördes i Lill-skärjan. 5

6 Vad gäller flygvägar så har de detaljstuderats vid de tre funna häckplatserna och redovisats i Fågelrapporten. Resultatet av studierna av flygvägarna har sedan använts vid utformandet av skyddszoner på sätt som närmare beskrivs i Kompletteringen av MKB, sid När det gäller BMNs fråga rörande att insynsskyddet runt Lill-Skärjan skulle vara förskjutet norrut, så är det inte fallet. Som framgår av Kompletteringen av MKB sid 20-21, så har området utformats baserat på punkter från vilka det inte går att se tjärnen. Det som kan uppfattas som en förskjutning norrut beror av att betydligt tätare snårig vegetation finns på väg/sydsidan vilket gör att en kortare sträcka krävs för insynsskydd. Utöver själva skyddszonen vid Lill-Skärjan har Grouseexpeditions rekommenderat och Bergvik Skog har, baserat på Grouseexpeditions rekommendation, åtagit sig att inte utföra anläggningsarbeten inom 500 meter från Lill-Skärjan under maj om smålom varit aktiva i tjärnen tidigare under våren det år som är aktuellt att bygga. För den norra av Småtjärnarna finns en framtagen skyddszon, se figur 1. Denna skyddszon är med tillämpning av SOFs kriterium för vindkraft inte behövlig då det inte handlar om en tjärn med regelbundna häckningar. (Skyddszoner på m bör upprättas runt sjöar och tjärnar där lommar regelbundet häckar. Skyddszonen bör i viss mån kunna anpassas efter resultat av studier som visar hur lommarna utnyttjar en specifik sjö.) Ur SOFs policy om vindkraft sid 6. Figur 1 visar föreslagen skyddszon för smålom vid den norra av Småtjärnarna. Bergvik har emellertid åtagit sig att tillämpa denna skyddszon samt på samma sätt som beträffande Lill-Skärjan åtagit sig att inte utföra anläggningsarbeten inom 500 meter från den norra av Småtjärnarna under maj om smålom varit aktiva i tjärnen tidigare under våren det år det är aktuellt att bygga. 6

7 Sammanfattande bedömning Ansökningsområdet och dess omgivningar har under tre år noggrant inventerats avseende bl.a. smålom. Inom ansökningsområdet och området utanför har tre tjärnar, Lill-Skärjan, norra Småtjärnarna samt Långtjärnen identifierats, där häckning skett. En särskild skyddszon, som baserats på noggranna studier av terräng och uppflog på platsen, har upprättats för Lill- Skärjan samt norra Småtjärnarna som ligger inom ansökningsområdet. Därutöver har Bergvik Skog åtagit sig att inte utföra anläggningsarbeten inom en utökad skyddszon runt Lill-Skärjan och den norra av Småtjärnarna under maj om aktivitet förekommit i tjärnen tidigare samma år. Genom de inventeringar och studier som genomförts finns ett gediget kunskapsmaterial och baserat på det har skyddsåtgärder vidtagits som på ett relevant sätt hanterar riskerna av en vindkraftsetablering för smålom. 3. Kungsörn Inkomna yttranden Föreningen Svenskt Landskapsskydd anför följande Kungsörn förekommer inom området. Vid den örnutfordringsplats, som finns sydöst om projektområdet, har under åren regelbundet observerats kungsörnar som ringmärkts i Finland, norra Sverige, Jämtland/Härjedalen, Västernorrland och Gävleborg. Ett okänt antal av dessa genomflyger eller besöker, som redovisas i Bergvik Skogs örnrapport, området. Kommentarer med anledning av yttrandena Under de tre år som Grouseexpeditions utfört örninventering har endast en kungsörn setts i eller i direkt anslutning till ansökningsområdet, se karta 2 nedan. Vid den inventering som utfördes av Ecocom vid Vallvik 2012 under en spelsäsong registrerades också 1 kungsörn (Eriksson, Litsgård, 2012). Den inventeringen hade positioner som var mer koncentrerade längs kusten vilket gav en bra bild av rörelserna i kustbandet. Det leder till slutsatsen att något kraftigt sträck av Kungsörn inte förekommer inom eller i direkt anslutning till ansökningsområdet. Sammanfattande bedömning De inventeringar som gjorts visar tydligt att inga större flyttningsrörelser av Kungsörn sker inom eller i direkt anslutning till ansökningsområdet. 7

8 4. Havsörn Inkomna yttranden Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening ( GLOF ) anför: Sträckstudier i samband med planering av vindkraftverk i närheten av Vallvik nordost om vindparken samt observationer vid den örnmatningsplats som finns sydost om vindparken har visat på att ett mycket stort antal havsörnar årligen passerar området. Antalet havsörnar som passerar torde vara i storlekordningen individer. GLOF har pekat på detta faktum tidigare men sökande har valt att inte redovisat dessa uppgifter i sin ansökan. Detta får bland annat till följd att frågan inte vägts in i de alternativ vindparkslokaliseringar som redovisas i ansökan. Ingen av de redovisade alternativen torde komma i närheten av antalet rörelser av örnar. Örnar som passerar området rör sig inte enbart längs kustbandet. Örnar utnyttjar gärna den termik som uppstår över land en bit in från kusten. Havsörnarna söker gärna föda i de fiskrika vatten som finns innanför kusten. Flera välkända studier finns som visar på stora risker för örnar att kollidera med vindkraftverk. Följande tre är kanske de mest kända: Smöla i Norge; Näsudden på Gotland; USA; Områden där många örnar uppehåller sig/passerar ger en oroväckande hög andel vindkraftsdödade örnar. Så sent som för några veckor sedan gjordes också dessa observationer vid ett vindkraftverk i Skåne: Vi vill också hänvisa till ett motsvarande ärende i Uppsala län med hög närvaro av havsörn, Dnr , där MPD avslog ansökan om tillstånd till vindkraftverk. Föreningen Svenskt Landskapsskydd anför: Den nämnda rapporten (Ecocom, Vallvik) visar med all önskvärd tydlighet flyttningens omfattning i området. Den stämmer ju också väl med observationerna vid den örnutfordringsplats som finns sydöst om projektområdet. Den enda slutsats som man kan komma till är att vi står inför något som kan bli ett stort problem för den svenska havsörnsstammen. Erfarenheterna från höst och vårflyttningen är, som också sägs i rapporten, att den sker på bred front. Den är alltså inte begränsad till själva strandområdena. Flyttningsvägarna sträcker sig många km från strandområdena inåt land. De örnar som inte fortsätter söderut ses ofta - inte bara under älgjaktsperioden vid öppna vattendrag inom det föreslagna projektområdet under vinterhalvåret. Eva och K G Engström anför: Vattenfall fick avslag för att 200 örnar vistades i området i Forsmark medan 450 registreras vid GLOFs åtel. 8

9 Bergvik Skogs fågelrapport har valt att inte ta del av Ecocoms rapport Ecocom såg vid ett tillfälle 20 örnar på 40 minuter medan Bergviks inventerare endast fann 16 ex. Påståendet om koncentrationer av örn längs Ljusnan är fel och att de skulle använda den som sträckled är nonsens. Bosse Forsling anför: Tydliga tecken finns på nyetablering inom området. Studier på senare tid visar att 20 örnar per år dödas på Gotland. Kadaver från jakt samt kadaver från väg och banvall kan bli ett enormt problem om de får ligga inom parken. Nu råkar det dessutom för ovanlighetens skull finnas mycket skriftlig dokumentation om fågelbeståndet och fågelrörelserna i området som man helt undvikit att använda sig av. En grundlig fågelutredning med koncentration på rovfåglar gjordes 2012 av konsultföretaget ECOCOM inför Samkrafts planer på en vindkraftpark vid Vallvik 6-7 km nordost om Bergvik Skogs projektområde. Den ger en helt annorlunda bild av havsörnarnas antal, rörelser och flyttningsmönster. Den är i huvudsak giltig också i projektområdet. Örnutfordring har under flera decennier ägt rum några km sydöst om projektområdet. Antalet ringmärkta örnar har årligen inrapporterats till Naturhistoriska Riksmuséet där materialet sammanställts och funnits tillgängligt. Rapporter har också funnits tillgängliga i GLOF:s tidskrift Fåglar i X-län. Exempelvis inrapporterades vintern ringmärkta örnar. Eftersom ungefär lika många omärkta beräknas ha besökt utfordringsplatsen uppgår antalet örnar som vistats i området till ca 450, en av landets högsta koncentrationer av örnar under vinterhalvåret. En mycket stor del av dessa födosöker och vistas i projektområdet under denna tid, något som är väl känt bland lokala ornitologer. Naturskyddsföreningarna i Gävleborgs län gävle och söderhamn har anfört följande: Havsörnsrevir gränsar till området och havsörn är vanlig inom området under både sommar och vinterhalvåret och det är också känt som ett traditionellt häckområde. Den ökande förekomsten av såväl yngre som äldre havsörnar indikerar att en återetablering håller på att ske. Fågelsträcket, bl.a. av havsörn, är omfattande genom området. Inför en planerad vindkraftsetablering av Samkraft i Vallvik strax norr om området gjordes en noggrann fågelinventering. Den visade bl,a. att fågelsträcken i kustlandskapet var mycket omfattande, något som är väl känt bland ornitologer i regionen. Sträcket av havsörn betecknades som anmärkningsvärt stort. Vid den vinterutfordringsplats för örnar som finns några km öster om området observerades långt över 200 ringmärkta havsörnar, vilket innebär att totalantalet örnar som besökte platsen kan beräknas till ungefär 450. Många av dessa vistas i eller passerar området. Kommentarer med anledning av yttrandena Örnrörelser Vindkraftparker som byggs i olämpliga områden kan likt GLOF redovisar innebära stora problem för fåglar. Av den anledningen är det viktigt att genomföra noggranna studier inför etableringen av en ny vindkraftpark. Då rätt platser valts drabbas djurlivet ytterst marginellt. En stor studie genomfördes 2010 (Ahlén 2010) delvis baserad på en fältstudie från Där genomsöktes ett stort antal verk samt att information kom in från flertalet föreningar samt universitet, Naturhistoriska Riksmuseet och länsstyrelser. Fram till dess tryck hade totalt 11 Havsörnar förolyckats vid vindkraftverk i Sverige. Av dessa hade 4 var förolyckats på Gotland och Öland samt 3 i Skåne. I samtliga fall låg vindparkerna närmare kusten än 2 km. 9

10 Det finns inte några kända fall där havsörn omkommit vid inlandsparker. Detta innebär inte på något vis att det inte kan hända men visar att huvuddelen av problematiken ligger på kusten. Vår bedömning är att riskerna på grund av flygmönster är ganska små i denna park och med den rekommenderade åtgärden med järnvägsrensning som Bergvik åtagit sig att göra kommer resultatet bli en klar regional förbättring för örnarna. Under perioden 2000 till 2007 dödades 19 örnar på den aktuella järnvägssträckan vilket kan jämföras med de totalt 11 vindkraftsdödade örnarna i hela Sverige fram till 2010 eller 6 under motsvarande period (Helander,B. et,al.2009). Havsörn har under de 20 senaste åren haft en mycket positiv populationsutveckling i Sverige, i diagram 1 nedan framgår de data som sammanställts av svenska populationsövervakningen i Lunds universitets regi (Lindström, 2013). Det som går att utläsa ur den är att under den utbyggnad av vindkraft som skett under den senaste 20års perioden så har Havsörn en kraftigt uppåtgående populationstrend. Detta innebär inte att försiktighet inte skall iakttas men pekar mot att vindkraft i sig inte tycks vara en faktor som hotar den svenska Havsörnsstammen. Havsörn haliaetus albicilla Diagram 1. Diagrammet visar populationsutvecklingen för Havsörn i Sverige under en 40 års period. Diagrammet kommer från svenska populationsövervakningens årsberättelse (Lindström.2013). Svarta linjen visar sommarinventering och blå vinterinventering.den lodräta skalan visar ett index där 1998 är basåret med index 1 beräknat med TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) För att få ett bra inventeringsunderlag, i syfte att säkerställa att ansökningsområdet inte är olämpligt vad avser havsörnar (och kungsörnar), har Grouseexpeditions utfört spelflyktsinventeringar under tre på varandra följande år i Ödmården-området. Resultatet av dessa inventeringar har stämts av mot resultat från Ecocoms inventering (Eriksson, Litsgård, 2012) och redovisas grafiskt i Karta 1-4, nedan. Karta 1-3 visar åren separat och 4 visar endast Ecocoms observationer. 10

11 Karta 1, kartan visar örnrörelser observerade under spelflyktsinventeringen

12 Karta 2, kartan visar örnrörelser observerade under spelflyktsinventeringen Här upptäcktes att en död älg låg på Gubbhelvetet en period och drog till sig ett antal örnar. Detta ledde till de rekommendationer som framgår ur Fågelrapporten om kadaverrensning. 12

13 Karta 3, kartan visar örnrörelser observerade under spelflyktsinventeringen

14 Utöver det som framgår på dessa kartutsnitt fanns ett antal observationer av örn utanför ansökningsområdet, längre norrut och österut mot havet. Rörelserna genom parken är mycket begränsade bortsett från den period som en död älg låg på Gubbhelvetet I karta 4 nedan redovisas Ecocoms observationer av havsörn. 14

15 Karta 4 visar Ecocoms observationer. Den breda röda linjen visar 2km gränsen från havet samt Ljusnan och illustrerar hur stor del av observerade örnar som kom längre in än 2 km från havet. 15

16 Det stämmer, som påpekats, att inte alla örnar håller sig i havsbandet men som tydligt framgår ur karta 4 ovan så passerar betydligt större koncentrationer vid havet än inne över land och endast ett fåtal så långt in som över ansökningsområdet. Rörelserna genom parken är, bortsett från den period som en död älg låg på Gubbhelvetet 2013, begränsade, särskilt om man jämför med rörelserna mot och över havet samt norr om ansökningsområdet. Om man tittar endast på Ecocoms observationer visar de att minst 90% passerar inom 2 km från kusten varför Grouseexpeditions vidhåller att sträcket huvudsakligen sker i kustbandet såsom vi tidigare konstaterat i Fågelrapporten. Vidare kan sägas att, som framgår ur karta 4, används Ljusnan av en del havsörn som är på väg in i landet. Detta är inte ett ovanligt fenomen och älvar är typexempel för geografiska markörer som fåglar använder i sin flyttning. Kommentarer rörande att Ecocoms rapport ej beaktats eller att skillnader i siffror mellan Grouseexpeditions inventeringar och Ecocoms rapport ej beaktats är direkt felaktiga. Att Grouseexpeditions lägre antal observationer än Ecocoms beror av att Grouseexpeditions inte inventerade kustbandet då det ligger på stort avstånd från ansökningsområdet och därför inte var relevant för vindkraftparken i Ödmården. Som sagts tidigare och framgår ur karta 4 sågs 90% av Ecocoms örnar inom 2 km från havet, vilket är en sträcka som ej inventerats av Grouseexpeditions även om enstaka örnar setts och rapporterats långt i öst när de varit på tillräckligt hög höjd för att ses från ansökningsområdet. Åtelplats Då Havsörnsprojektet varit en sådan enorm framgång så är ambitionen nu att avsluta åtlandet vilket leder till att det inte blir intressant att ta ställning till eventuella antal vid GLOFs åtel. Ambitionen framgår ur åtgärdsprogrammet (Helander,B.2010). Hur detta påverkar antalet häckningar i närområdet är ovisst men det innebär med all säkerhet att de stora antalen som räknats av Bo Forssling under vintern inte längre kommer uppehålla sig i området utan spridas ut över stora områden längs kusten. GLOF har refererat till att en ansökan i Forsmark avslagits på grund av hög närvaro av havsörn. Som framgår ur domen från MMÖD stämmer inte det, en viktig faktor var däremot att närmsta aktiva havsörnsbo var 500 meter från platsen. I Forsmarksfallet skulle samtliga verk stå runt biotestsjön vilket är magneten för örnar i området. Någon motsvarande plats med stor koncentration örnar finns inte inom ansökningsområdet och referensen saknar därför relevans. SOF anser att en skyddszon om en kilometer skall skapas till naturliga koncentrationer av örnar om fler än 10 ex (sofnet,org.2014). Inom det avståndet från ansökningsområdet finns inte några sådana koncentrationer av örnar. Kollisionsrisk GLOF hänvisar till studier av kollisionsrisk från Smöla i Norge och Näsudden på Gotland. Dessa områden är inte jämförbara med ansökningsområdet. De är utpräglade kustområden med hög närvaro av örnar. Ansökningsområdet är ett skogsområde med andra förutsättningar. Genom de inventeringar som Grouseexpeditions utfört under 3 år och vars resultat bekräftats 16

17 av Ecocoms undersökning, kan konstateras att en vindkraftsetablering i Ödmården inte medför de risker som förelåg i de undersökningar GLOF refererar till. Risker med kadaver I kompletteringen av MKB åtar sig Bergvik att kontakta jägare för att upprätta ett system så att slaktavfall från djur fällda inom ansökningsområdet inte lämnas inom två kilometers radie från parkgränsen. Bergvik föreslår även i kompletteringen av MKBn att tillse att system upprättas så att en rensning av lämplig sträcka av järnvägsspåret sker från kadaver, så att fåglar inte riskerar att lockas in mot parkområdet p g a påkörda djur. Sammanfattande bedömning Inför samråd 1 var ansökningsområdet mycket större och då uttryckte Grouseexpeditions farhågor med närheten till Ljusnan där en hög passagefrekvens av örnar sågs. Bergvik Skog tog denna information till sig och ansökningsområdet minskades kraftigt i norr och i öster. För att undvika att slaktavfall inom ansökningsområdet medför att örnar söker sig dit rekommenderade Grouseexpeditions Bergvik Skog att se till att slaktavfall i samband med jakt inom ansökningsområdet transporteras bort. Vidare som en ytterligare åtgärd för örnar i regionen att banvallen rensas från kadaver. Just denna järnvägssträcka upp till Söderhamn är en av Sveriges hårdast drabbade för örnkollisioner (Helander,B 2009). GLOF uttryckte tydlig bedrövelse över denna sträcka vid ett möte mellan Bergvik Skog, Grouseexpeditions och GLOF under våren Rensning skulle tveklöst ge en total vinst för havsörnspopulationen i regionen. Sammantaget har en mycket grundlig förstudie gjorts med tre års egna örnstudier samt invägande av Ecocoms studie (Eriksson, Litsgård, 2012). Slutsatsen blir att parken ligger utanför det riktiga flyttstråket och att antalet örnpassager över ansökningsområdet är begränsat. Med hänsyn till den ringa förekomsten av örn över ansökningsområdet, att häckningsplatser inte finns inom 2 kilometerslinjen från ansökningsområdet och de försiktighetsåtgärder Bergvik åtagit sig är risk för negativ påverkan på havsörn inte sannolik. 17

18 5. Tjäder Inkomna yttranden Naturvårdsverket anför: Vi noterar även att man under fågelinventering hittat en tjäderspelplats med fler än 8 tuppar. Vi vill framhålla att det numera är ovanligt med så pass stora tjäderspelplatser, varför denna spelplats är särskilt värdefull och skyddsvärd. Av den anledningen anser vi att en skyddszon kring denna på minst 1 km, i enighet med Vindvals rekommendationer bör gälla. Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening ( GLOF ) anför i sitt yttrande: Tjäderspelet på Saxmyrorna, det enda hittade inom området, spelade minst 8 tuppar, vilket i dagens läge tyvärr får räknas som stort spel. Vid ett så stort spel ska inga vindkraftverk placeras närmare än 1000 m. Eva och K G Engström anför: Fler Tjäderspel finns inom området. Kommentarer med anledning av yttrandena Grouseexpeditions har genomfört invertering av tjäderspelplatser och identifierat en med fler än fem tuppar. Platsen har noggrant undersökts och baserat på det har en skyddszon, utformad efter det faktiska förhållandena, föreslagits. Vindval ( redovisar SOFs riktlinjer (sofnet.org 2014) beträffande skydd av tjäderspel men förordar skräddarsydda skyddszoner i de fall noggranna studier gjorts. För att spelplatser inte ska raderas krävs att skogen direkt runt spelplatsen skyddas, samt att rismarkerna i dess närhet inte påverkas då de är essentiella för hönor och kycklingars födosök (Hjorth, I. 1994). Den nu föreslagna skräddarsydda skyddszonen tar hänsyn till utbredningen av födosöksmarker samt ser till att ge insynsskydd. Det kan säkert, som anförts i ett yttrande, finnas fler spelplatser med ett par tjädrar, men att någon större spelplats skulle finnas, är inte sannolikt med tanke på resultaten från linjetaxeringen, se Fågelrapporten. Sammanfattande bedömning Grouseexpeditions rekommendation kvarstår att skräddarsydda skyddszoner är det lämpligaste att använda då ett område detaljstuderats som i detta fall. Grouseexpeditions anser att om bolaget följer de rekommendationer om skyddszon som vi gett inklusive ytterligare 500 m radie kring skyddszonen vad gäller anläggningsarbeten i maj, vilka är baserade på de lokala omständigheterna och tar hänsyn till de biotopkrav tjäder har vid spelplatser, så kan 18

19 den planerade vinkraftparken uppföras utan att tjäderspelplatsens existens och funktion äventyras. 6. Orre Inkomna yttranden Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening ( GLOF ) anför: Vid Tvillingtjärnen har ett stort orrspel funnits. Spelet har omfattat ca 30 tuppar. I fågelinventeringen som gjorts nämns inget om orrspelsplatser trots att 27 orrar setts. GLOF anser att orrspelsplatser ska identifieras så att en skyddszon om minst 1000 m kan skapas kring dessa. Kommentarer med anledning av yttrandena Under en inventering avseende orre under 2014 hittades 9 aktiva spelplatser, se karta 5 nedan. Av dessa höll endast ett en omfattning om fler än 10 spelande tuppar. Det spelet ligger 1200 meter från ansökningsområdet. Det spel vid Tvillingtjärnarna (St Fäbodmyran) som omnämns av GLOF tycks ha decimerats betydligt, från de forna 20 till dagens observationer om 3 samt 5 spelande tuppar. Orsaken till denna förändring är inte känd men kan sannolikt hänga ihop med biotopförändringar. 19

20 Karta 5 illustrerar samtliga platser där spelande orre påträffades. 20

21 Sammanfattande bedömning Sammantaget kan sägas att årets inventering gav resultaten att det inte finns något spel inom eller i direkt anslutning till ansökningsområdet som håller en sådan omfattning att skyddszoner behöver upprättas. 7. Nattskärra Inkomna yttranden Naturvårdsverket anför: Den planerade parken riskerar att påverka artens regionala status negativt och det är därför viktigt att skyddszoner på 1 km tillämpas kring lämpliga häckområden för nattskärra. Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening ( GLOF ) anför: Vindkraftsområdet utgör ett viktigt område för nattskärra i länet. GLOF anser att vindkraftverk inte ska etableras i de områden som fågelinventeringen pekat ut som lämpliga biotoper för nattskärra. Naturvårdsverket har i ett yttrande till MPD i Kalmar län (NV , mål nr ) gällande en vindkraftspark redovisat vilka problem som nattskärran möter vid etablering av vindkraft. Av yttrandet framgår att det inte enbart räcker med att skydda arten vid etableringsfasen. Kommentarer med anledning av yttrandena När det gäller kunskapsläget beträffande vindkraftens påverkan på nattskärra finns det skäl att beakta det som expertis inom området förmedlat. I ett annat vindkraftprojekt har Martin Green, forskare vid Lunds universitet m m, som expert lämnat ett utlåtande angående Nattskärra och därvid bl.a. anfört att kunskapen om vindkraftens påverkan på nattskärran är liten eller snarare icke-existerande. Vidare att nattskärra har framförts som en art som skulle kunna vara "känslig för vindkraft" men att detta baseras helt på vad man tror och inte på några vetenskapliga studier. Detta beror på att det hittills inte byggts vindkraftverk där större populationer av nattskärra förekommit. Hittills har ytterst få nattskärror förolyckats av vindkraftverk. Nattskärror förekommer inte i all skog. De vill gärna ha öppen skog (gles hed eller hällmarkstallskog exempelvis) eller hyggen med enstaka träd. Mindre öppna ytor insprängda i sluten skog fungerar även. Genom att skärrorna har de krav de har på sin miljö så pågår det ständigt förändringar i var de uppehåller sig. Ett hygge som är lämpligt under några år blir så småningom olämpligt när det täcks av tät ungskog osv. Områden kan anpassas så att de passar skärrorna. 21

22 I SOFs riktlinjer för vindkraft (sofnet.org) framgår följande: Nattskärra finns med i fågeldirektivets bilaga 1 och klassas som Nära hotad på svenska rödlistan. Inom huvuddelen av utbredningsområdet är gles talldominerad skog och hyggen de dominerade häckningsbiotoperna. I sydligaste Sverige finns en betydande del av beståndet i löv- och blandskogsmiljö. Det är oklart i vilken grad nattskärran påverkas negativt av vindkraft, men dess levnadssätt indikerar att den kan vara särskilt utsatt för kollisionsrisk. Av försiktighetsskäl ska områden med täta bestånd undantas från vindkraftsutbyggnad. Enligt "Fåglarna i Sverige, antal och förekomst; Sveriges Ornitologiska Förening" förekommer Nattskärran i optimalbiotop med tätheter mellan 2-5 par/km 2. Faktiska bon har inte eftersökts i det aktuella ansökningsområdet men fem spelande hanar påträffades inom ansökningsområdet vilket ger en så låg täthet som under 1 par/km 2 förutsatt att alla spelande hanar gav häckningar, vilket i sig är osannolikt. Den genomförda inventeringen visar med andra ord att ansökningsområdet inte är en optimal lokal för nattskärra och ej går under kategorin täta bestånd. När det gäller Naturvådsverkets yttrande och farhågorna för nattskärra efter etableringsfasen kan noteras att nattskärra häckar på många platser inom endast hundratalet meter från bebyggelse och det finns flera kända fall med häckningar inom fungerande vindkraftparker. Tabell 1 nedan visar ett antal exempel från Dalarna. Plats Avstånd Byggnad Stensbo, Ludvika Ca 200 meter Boendefastigheter Fredriksberg, Ludvika Ca 200 meter Vindkraftverk Ljungåsen, Ludvika Ca 100 meter Vindkraftverk Vännebo, Ludvika Ca 300 meter Vattenkraftstation Malmbergsåsen Tyfors Under 100 meter Boendefastighet Nittkvarn, Smedjebacken Ca 300 meter Boendefastighet Sävsmossen, Avesta Ca 300 meter Boendefastighet Abborberg, Ludvika Ca 400 meter Boendefastighet Tabell 1 visar exempel på Nattskärror på häckplats mindre än 500 meter från bebyggelse mellan 2010 och 2014 i Dalarna. Exemplen från Dalarna visar att Nattskärra regelbundet häckar nära befintliga konstruktioner vilket leder till slutsatsen att uppförande av vindkraftverk är möjligt att kombinera med en nattskärrepopulation. Mot bakgrund av den osäkerhet som trots allt föreligger när det gäller denna fågel finns dock skäl att iaktta försiktighet i samband med etableringen. Grouseexpeditions har föreslagit skyddsåtgärder under etableringsfasen. 22

23 Sammanfattande bedömning Som anförts här vet man ganska lite om vindkraftens påverkan på Nattskärra men däremot mycket om deras biotopval. Erfarenhet visar att nattskärran inte undviker häckning i närhet av vindkraftverk och andra byggnader. Viss osäkerhet föreligger vad avser etableringsfasen. Som tidigare nämnts är det dock viktigt att komma ihåg att de områden Nattskärra häckar i här är i anslutning till eller på hyggen vilket innebär att häckplatser bara kommer vara aktuella under några år för att sedan vara för tätt uppvuxna, varför statiska skyddszoner inte skulle vara ändamålseniga. Grouseexpeditions har mot denna bakgrund föreslagit försiktighetsåtgärder för etableringsfasen. Efter vad Grouseexpeditions erfarit har Bergvik Skog AB gjort åtagande i enlighet med förslaget. Därutöver har Grouseexpeditions i Fågelrapporten rekommenderat att hyggesbränning ska ske, företrädesvis söder och sydost om parken och minst 1 kilometer från dess gränser. Hyggesbränning har gett goda resultat Grouseexpeditions har förstått att Bergvik Skog gjort åtagande om detta. Baserat på det nuvarande kunskapsläget och de inventeringar som gjorts och de åtaganden avseende skyddsåtgärder som sökanden gjort bedömer Grouseexpeditions att risken för nattskärra, om etablering av vindkraft sker i ansökningsområdet, inte påverkar populationsstorleken negativt. Bolaget har därutöver gjort åtagande om ytterligare åtgärder utanför ansökningsområdet till gagn för arten. Som ytterligare försiktighetsåtgärd föreslås att frågan särskilt beaktas i kontrollprogram. 8. Fiskgjuse Inkomna yttranden Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening ( GLOF ) anför i sitt yttrande: Fiskgjusen häckar med flera par i anslutning till området. Arten är inte rödlistad men med tanke att en mycket stor andel av fiskgjusarna i Europa häckar i Sverige har vi ett stort ansvar för att skydda artens häckningsplatser. Flera fiskgjusepar som häckar utanför vindparken passerar området på väg till födosöksplatser kring. Vindkraftverk ska inte placeras närmare än 1000 meter från eventuella boplatser. Föreningen Svenskt Landskapsskydd anför: Fiskgjusehäckningar har sedan länge förekommit årligen i och i direkt anslutning till området. Bo Forssling anför: För ordnings skull vill jag också tillägga att fiskgjusehäckningen i Storskärjan (kompletteringsansökan , bil 49, sid 72) inte är beläget över en kilometer utanför ansökningsområdet utan ca 700 meter från projektområdet. Vad menas? Tror man att gjusarna fiskar under boträdet??den häckningsplats som sedan länge funnits i den nordligaste delen av Böles-Noran ca en kilometer från ansökningsområdet nämns över huvud taget inte i utredningen. En framgångsrik häckning skedde där och jag ringmärkte två ungar där. I utredningen sägs att de visuella studierna visar på att en etablering kan finnas även nordväst om parken men då på ett så stort avstånd att inga vidare eftersök av bo gjorts. 23

24 Kommentarer med anledning av yttrandena I dagsläget finns inga kända boplatser inom 1000 m från områdesgränsen för ansökningsområdet. Två boplatser omnämns i fågelrapporten vilka båda ligger utanför 1kilometersgränsen dessa är samma platser som Bosse Forssling refererar till. Sammanfattande bedömning I dagsläget känner Grouseexpeditions inte till någon häckning inom 1 km från ansökningsområdets gränser. Fiskgjuse bedöms inte påverkas nämnvärt av den sökta vindkraftsetableringen. 9. Sträck Inkomna yttranden GLOF anför: GLOF delar inte de slutsatser som dragits av de begränsade sträckstudier som bedrivits i samband med ansökan. Kommentarer med anledning av yttrandena I Fågelrapporten skrivs att Havsörnsrörelserna huvudsakligen finns i havsbandet och längs Ljusnan, vilket tydligt framgår ur karta 1-4 där Ecocoms och Grouseexpeditions samtliga observationer lagts på kartor. Vad Grouseexpeditions åsyftar med skrivningen huvuddelen av rovfågelsträcket går väster om parken i fågelrapporten är sträcket av övriga dagrovfåglar, dvs termikflyttare, vråkar, sparvhökar samt kärrhökar, inte örnar. Karta 6 visar tätheter av rapportering inhämtade från rapportsystemet Svalan (svalan.artdata.slu.se) och påvisar tydligt var mest dagrovfåglar, bortsett från örn, setts. Metoden för att ta fram kartan har varit att samla samtliga observationer av arterna mellan 2009 och Dessa har sedan delats in i tre klasser, hög täthet, medeltäthet samt låg täthet. 24

25 Karta 6. Kartan visar täthet för arterna Ormvråk, Fjällvråk, Blå Kärrhök, Sparvhök samt Bivråk. Det två cirklarna representerar mycket höga tätheter som sammanfaller med tätorter. Röd representerar höga tätheter, lila medeltäthet och övriga låga tätheter. Ur karta 6 framgår dels att stora tätheter finns på vissa tätorter med större skådartäthet. Detta kan bero på att det där också finns mycket stora tätheter av dagrovfågel, men tänkbart beror det av mångfalt fler observationstimmar. 25

26 Sammanfattande bedömning Liksom framgår ur Fågelrapporten är sträckaktiviteten förhållandevis låg i ansökningsområdet och huvuddelen av dagrovfågelsträcket passerar väster om parken. Havsörn skiljer sig här ur mängden och passerar såsom framgår ur karta 4 huvudsakligen i kustbandet. Rapportsystemet Svalan skall som framgår ur bland annat Naturvårdsverkets syntesrapport (Rydell et al, 2011) inte användas för att visa på att arter saknas i ett område då inrapportering till Svalan helt saknar metodiska studier av områden men det ger här en bra fingervisning då kartmaterialet baseras på över 3000 observationer och 80 rapportörer. 10. Övrigt fåglar Inkomna yttranden Föreningen Svenskt Landskapsskydd anför: Av andra arter som förekommer/häckar i detta orörda område kan nämnas bl.a. fiskgjuse, slaguggla, ormvråk, bivråk, tornfalk, storlom, tjäder, orre, nattskärra och gråspett. Naturskyddsföreningarna i Gävleborgs län gävle och söderhamn har anfört följande: Bland andra arter som förekommer/häckar i området finns fiskgjuse,bivråk, ormvråk, tornfalk, slaguggla, nattskärra, tjäder och storlom I eller aldeles i närheten området har ornitologer ringmärkt bl.a. drygt 40 slagugglormer än 80 fiskgjusar och ett stort antal andra arter. Kommentarer med anledning av yttrandena Ansökningsområdet är en typisk produktionsskog och därmed på intet vis orört. Någon häckplats för bivråk har inte lokaliserats vid de inventeringar som Grouseexpeditions genomfört. En sökning i den dolda delen av rapportsystemet svalan visar att senaste rapporterade häckningen var Övriga arter med behov berörs i sina respektive kapitel. Sammanfattande bedömning Alla arter som behöver skyddszon och som har identifierats under de tre år inventeringar genomförts har berörts i sina respektive kapitel i Fågelrapporten. 26

27 Referenser Ahlén, I Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4):8 11. Eriksson,A.Litsgård,F.2012 Inventering av Havsörn och Berguv vid Vallvik. Hedén,M Sammanfattande rapport från samtliga genomförda fågelinventeringar i Ödmården, bilaga 49 i Kompletteringen av MKB gällande vindkraftsansökan i Ödmården ( Fågelrapporten ). Helander, B Åtgärdsprogram för havsörn Naturvårdsverkets rapport Helander,B.Räikkönen,J.Bignert,A Analys av påkörningar av örnar längs statens järnvägar Report nr 8:2009 NRM. Hjorth, I. (1994). Tjädern - En skogsfågel, Skogsstyrelsen, ISBN: Lindström,Å. Green,M Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Lunds universitet Ottosson, U. Ottvall, R. Elmberg, J. Green, M. Gustafsson, R. Haas, F.Holmqvist,N.Lindström, Å. Nilsson, L. Svensson, M. Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige antal och förekomst. - SOF, Halmstad. Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Naturvårdsverkets publikation Rapportsystemet Svalan Sveriges ornitologiska förenings vindkraftpolicy Vindval ( 27

28